Sviker livsmedelsindustrin konsumenterna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sviker livsmedelsindustrin konsumenterna?"

Transkript

1 Nätverket Matvalet Referat från seminarium Sviker livsmedelsindustrin konsumenterna? 6 november 2008 Nätverket Matvalet:

2 Nätverket Matvalets seminarium Sviker livsmedelsindustrin konsumenterna? Cirka 60 personer kom till LRFs lokaler i Stockholm för ett halvdagsseminarium. Såväl livsmedelsindustrin, konsument-, miljö- och djurskyddsorganisationer som myndigheter var representerade. Alla var intresserade av att diskutera hur man kan stödja konsumenter i butik när de vill göra ett medvetet val. Fokus lades på märkning av varor, överdrivna hälsopåståenden och tillsatser i den mat vi köper. Stämningen var god och debatterna livliga. Här sammanfattas dagen både med referat från föreläsarna och från debatterna. Sören Persson, vd för Svenskt Sigill, inleder med att presentera vilka som ingår i Matvalet och varför det startade. Nätverket har funnits i fem år med syfte att göra det enklare för konsumenter att välja mat både i butiker och på restauranger. Hittills är tre undersökningar gjorda. De första två har handlat om hur konsumenter söker information i butik och vad de hittar. Här kan man konstatera att hälsa är det som är näst viktigast för kunden efter pris. Sören Persson berättar även om den tredje undersökningen som handlade om lunchvalet. Här kom det fram att tre av fyra vill ha bättre information om matens innehåll, till exempel näringsdeklaration och/eller nyckelhålsmärkning. Drygt hälften vill också ha uppgift om var råvarorna kommer ifrån. Men många upplever det som svårt att ställa frågor på en restaurang. Så gott som ingen i undersökningen gör det. Moderator för seminariet var Kerstin Eikeland, ansvarig för Göteborgs-Postens konsumentredaktion och vinnare av Sveriges Konsumenters Blåslampa De tidningsläsare som hon kommer i kontakt med har hon delat in i följande kategorier: De som vill veta var maten kommer från, hur djuren behandlats och gärna väljer svenskt. De som har många synpunkter på tillsatser i maten och till exempel undrar var man kan köpa produkter utan glutamat. De som kan mycket om märkning och rekommendationer. De som tycker att pris är viktigast. Tre personer var inbjudna att tala under seminariet. Dessa var Cecilia Gyldén (vd för Movement Consulting), Carina Lundgren (chefredaktör för Råd & Rön) och Louise Ungerth (chef för konsument- och miljöfrågor för Konsumentföreningen Stockholm).

3 Cecilia Gyldén, vd Movement Consulting Ursprungsmärkning Cecilia Gyldén inleder med att presentera en undersökning från i våras om ursprungsmärkning. Enligt lag ska ursprunget anges för nötkött, färsk frukt och grönt, ägg och honung. Men hur är det med den frivilliga överenskommelsen som Livsmedelsföretag och Svensk Dagligvaruhandel uppmanar producenter att använda? Undersökningen har gjorts på 49 butiker från ICA, Coop, Axfood och Bergendahls. De har valt ut köttprodukter och ett antal mejeriprodukter som inte omfattas av den obligatoriska ursprungsmärkningen, som säljs i stora volymer och köttprodukter som kan grillas. Följande bild visar andelen av produkterna som är märkta med ursprung: B la n d f ä rs F lä s k k a r ré ( m a r in e r a d / k r y d d a d ) K y c k lin g b it a r ( f ä r s k ) K y c k lin g d e la r ( f ry s t ) K y c k lin g f ilé ( f ä rs k ) L a m m k o t le t t ( f r y s t ) L a m m k o t le t t ( f ä r s k ) S k in k a ( b it) U t s k u re n b if f ( k r y d d a d ) U t s k u r e n b if f ( m a rin e ra d ) F lä s k k a r r é ( o k ry d d a d ) F lin t a s t e k G r illk o rv K y c k lin g f ilé ( f ry s t ) H a m b u r g a re 9 9 % 9 9 % 9 8 % F lä s k f ilé M a t la g n in g s y o g h u r t H u s h å lls o s t 9 7 % 9 5 % 9 4 % B a c o n 8 0 % 0 % 2 5 % 5 0 % 7 5 % Diagrammet visar att många köttprodukter är ursprungsmärkta. Den enda produkten som avviker är bacon där 20 procent saknar ursprungsbeteckning. Bland dem är Tulip som på sina förpackningar har olika förkortningar som kan vara svåra för konsumenten att utröna.

4 Bilden nedan visar att köttet kommer från Tyskland: Bland de produkter som har otydlig eller ingen märkning i livsmedelsbutikerna är det stor skillnad mellan olika varor. Bäst märkning har kryddad och marinerad biff där endast mellan fem och elva procent har otydlig märkning. Matlagningsyoghurten ligger däremot sämst till med en otydlig märkning på 75 procent av varorna. Man kan dra slutsatsen att den obligatoriska märkningen av nötkött ger positiva effekter även på berett kött som inte omfattas av kraven. Nedan visar några exempel på hur det kan se ut i livsmedelsaffären. Fläskfiléns ursprung visar att den kommer från Danmark, men det kräver att man vet att DK står för Danmark och att symbolen Danish Crown visar ursprungslandet. Men det säger ingenting om var grisen är född, uppfödd och slaktad. Detsamma gäller den turkiska yoghurten som är producerad i Tyskland, men det framgår ändå inte var djuren är uppvuxna. Dessa är exempel på otydlig märkning. Men hur kommer det sig att man är så duktig på att redovisa att varan kommer från Sverige? Det finns undersökningar som visar att det är mer vanligt att visa det land man bor i, vilket visar att detta är en nationell fråga. I Frankrike skulle vi säkerligen hitta samma fenomen. Vi lever i den uppfattningen att det ursprungliga och nationella är lite bättre. Vad gäller de egna märkesvarorna (EMV) så visar undersökningen att ursprungsmärkning generellt sett är otydligare och saknas oftare än på leverantörsvarumärkena. Detta gäller framför allt på grillkorv, bacon, hamburgare och kyckling.

5 När man kommunicerar att varan kommer från flera länder kan det ibland bli mycket information. På förpackningen kan det då stå: Ursprung av köttråvara: Sverige, Finland, Tyskland eller Tillverkat i Sverige för Coop Norden. De svenska konsumenterna är mycket medvetna och vill göra sina val därefter. Men det kan då vara svårt att veta vilket land råvaran kommer från, hur djuret är uppvuxet och var det levt. Här har producenter valt att fylla sin symbol som visar varan kommer från. Exempel på sådana symboler är: Svensk Fågel, Scan Bacon och HotDog samt Piggham. Cecilia Gyldén sammanfattar: Det är stor variation vad gäller tydlighet på ursprungsmärkning. Sämst är den på mejeriprodukterna matlagningsyoghurt och hushållsost. Mest tydlig är utskuren biff, både marinerad och kryddad. Den obligatoriska ursprungsmärkningen av nötkött kan ha gett positiva effekter även på de delar av nötköttssortimentet som inte omfattas. Ursprungsmärkning är otydligare eller saknas oftare för handelns egna märkesvaror (EMV) än för leverantörsvarumärkena. Det är mer ovanligt att ursprungsmärka importerade produkter. Hon anser inte att livsmedelsindustrin sviker konsumenterna eftersom det i denna undersökning visar att företagen är bra på att informera, trots att det inte är obligatoriska regler. Däremot är det enligt henne synd att inte fler livsmedelsföretag vill vara mer tydliga. Hon tror att man kan vinna många pluspoäng på det. Diskussion bland publiken Gunnela Ståhle, från Svenskt Sigill och Djurskyddet, anser att det är olyckligt att det ofta saknas information om i vilket land djuret är fött, uppfött och var det slaktats. LI:s och SDH:s riktlinjer följer inte Kommissionens riktlinjer. Hon vill ha all denna information för att lättare kunna välja. Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen, uppger att djur kan förflyttas i den gemensamma marknaden för EU. Därför kan det vara svårt att veta skillnaden mellan fött och uppfött. Men om företaget skulle vinna konkurrensfördelar att ange ursprungslandet så skulle de införa denna information på förpackningarna. Som branschorganisation är det Livsmedelsföretagens strävan att tillmötesgå konsumenternas behov. Men man bör ha i bakhuvudet det inte finns någon annan produktgrupp inom EU som är så reglerad som denna. Birgitta Lund från Livsmedelsverket berättar att de lämnat en rapport till regeringen om förslag till åtgärder när det gäller ursprungsmärkning av nötkött på restaurang, men att de inte hört något. Däremot pågår det en översyn av märkningsregler inom EU där man frivilligt ska ange ursprungslandet. Om man anger ett land ska det ingå var det är fött, uppvuxet och slaktat. Risken finns annars att man vilseleder konsumenterna. Det är extremt viktigt att informera om var varan kommer från, enligt Maria Donis från Svensk Fågel, som vill klargöra vad Svensk Fågel står för. Företaget har informerat om detta via annonser, hemsida och annat material. Ett problem är att man skriver att det är Kajsas Kyckling när den i själva verket kommer från Danmark. Dessutom kan kycklingen i sin tur komma från Thailand, vara förpackad i Tyskland och säljas i Sverige. Men vill vi alltid veta var ett djur är uppfött och slaktat? Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm ifrågasätter om det inte är mer intressant att veta hur långt ett djur fraktats, inte minst ur miljösynpunkt? Gunnela Ståhle svarar att det inte är transportsträckans längd som räknas. Det är skillnaden på djurskyddet mellan olika länder. Därför vill hon inte köpa en gris som är uppväxt i Danmark. Lars Hultström, ordförande i Swedish Meats håller med Gunnela om att det inte är resans längd som har betydelse. Det är på- och avlastning som är krävande för djur.

6 Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen anser att ursprungsmärkning är viktig och relevant information. Vi vill veta hur djuren haft när de vuxit upp. Men det är att begära för mycket att konsumenten ska veta olika länders regler och lagar. På Max hamburgarrestauranger säljs bara svenskt kött och kyckling. Pär Larshans vet att konkurrenterna inte har det. Om man kan utöka kravet med att ursprungsmärka även restauranger är det en fördel för Max. Tyvärr så tror han att konsumenten antar att alla serverar svenskt kött på hamburgerrestauranger. Sammansatta rätter och ursprung Gunnel Petersson från Naturskyddsföreningen berättar att hon när hon arbetade i storkök beställde hon mat via datorn. Enlig henne har man ingen aning om vilket land köttet kommer från. Elever i skolor och äldre på vårdhem måste även de kunna veta vad de äter. Ellinor Moberg från Hushållningssällskapet instämmer i kritiken och berättar att även hon i sitt arbete möter kokerskor och deras frustration. Som husmor vill man kunna välja råvaror eller sammansatta varor, men det är näst intill omöjligt att få reda på var de kommer från. I vissa varor kan upp till tio olika länder vara inblandade. Dessutom vill man kunna ge information till gästerna. Agneta Dreber medger att de sammansatta rätterna är en komplex fråga. Man hämtar råvaror från hela världen beroende på säsong och var det är billigast. Det går inte att ange alla länderna på etiketten. Däremot kan man gå in på hemsidor för att få veta ursprunget. Eva Callmer från Vi Konsumenter kontrar med att informationen på producentens hemsida inte alltid går att hitta ens för huvudkomponenten som kött eller fisk. Man måste ofta ringa till producenterna och ibland händer det att inte ens de vet direkt utan måste återkomma efter några dagar. Cecilia Gyldén berättar här att det inte finns några regler vad gäller färdigrätter i butik. Man skulle kunna göra fokus på detta, men det är så gott som omöjligt. Svårt att veta var alla ingredienser kommer från. Eva Callmer undrar varför det inte bör vara samma regler som gäller på restauranger såväl som de färdiga rätterna man köper i livsmedelsbutiker? Här är det extremt dåligt med ursprungsmärkning. Dessutom kan man undra varför vi helt plötsligt tappar intresset av att veta var maten kommer från när vi äter på restaurang? Jan Bertoft från Sveriges Konsumenter återkopplar till alla de undersökningar som visar att vi vill veta vad vi köper och ha möjlighet att välja bort vissa länder. Däremot är de sammansatta rätterna ett stort bekymmer. Att ha en produkt som visar flera länder som Sverige/Danmark/Tyskland ger ingen vägledning åt konsumenterna. Här vill man veta vilket av länderna som är det aktuella. Detta borde branschen ta tag i. Pia Lindeskog, hälsosansvarig på Coop, visar med händerna den begränsade yta som informationen ska finnas på. Kanske man får tillhandahålla detta på annat sätt. Louise Ungerth föreslår att streckkoden kan innehålla denna information. Detta går att ordna om man vill!

7 Carina Lundgren, chefredaktör Råd & Rön Råvaruinnehåll och tillsatser Föreläsningen handlar om råvaruinnehåll och tillsatser. Råd & Rön har det senaste året granskat en del livsmedel. De har bland annat inriktat sig på innehåll av tillsatser, azoämnen och annan utfyllnad. Köttbullar och kötthalt Inför julen förra året granskade Råd & Rön 25 sorters köttbullar med hjälp av innehållsdeklarationerna. Här ingick både djupfrysta och vakuumförpackade bullar. Den köttbulle som innehöll mest kött hade en kötthalt på 84 procent och var gjord på nöt och fläsk. I jämförelsen ingick hemlagade köttbullar efter Vår Kokboks recept. Dessa har en kötthalt på 80 procent. Av de köttbullar som jämfördes innehöll tio stycken mindre än 70 procent kött, vilket den expert som anlitades ansåg vara den undre gränsen för vad som är acceptabelt. Oftast är det så att ju lägre kötthalt desto fler utfyllnadsämnen och tillsatser. Som mest hade en köttbullssort fem tillsatser och fyra utfyllnadsämnen. Kötthalten för den köttbullen var 65 procent. Vinnaren som alltså hade en kötthalt på 84 procent innehöll ett utfyllnadsämne och inga tillsatser. Många bullar var också feta och salta. De två nyckelhålsmärkta köttbullarna hade tyvärr låg kötthalt. Godis och azofärger I godis, snacks och bakverk hittades en hel del med azofärger. Flera europeiska konsumentorganisationer kräver ett förbud av azofärger som enligt ny forskning kan skada barn. Eftersom azofärger länge var förbjudna i Sverige är det uppenbart att det finns alternativ till dessa tillsatser. Azofärgerna ger inte konsumenterna något mervärde och vi kan även konstatera att dessa även finns i både medicin till barn liksom i tuggummi som säljs i automater. Kycklingfilé och vatten Redan på 1980-talet publicerade Råd & Rön en artikel om att kyckling innehåller vatten. Då handlade det om fryst kyckling. Nu kan de rapportera att även färska kycklingfiléer är injicerade med vatten. De kallas mörade. Kanske inte precis ett ord som gör att konsumenten förstår vad det rör sig om. Coops informationschef säger i artikeln att anledningen till att Coop Xtras färska svenska kycklingfilé sedan hösten 2006 innehåller 9,5 procent vatten och 0,5 procent salt är att produkten blir lite billigare. När de räknade på kilopriset visade det sig att Xtras kycklingfilé var exakt lika dyr eller billig som annan kycklingfilé om man jämförde pris per kilo kött. En del av de kycklingfiléer som injicerats med vatten innehåller också tillsatser som konserveringsmedel, antioxidationsmedel och stabiliseringsmedel. Grillkorv, bakterier och kött Vad gäller grillkorv kan man konstatera att korv blivit fräschare. Labbet gav bara tre av femton korvar anmärkning på för hög bakteriehalt och det handlade inte om några farliga bakterier. Däremot hittades inte så mycket kött i korven. Många korvar hade en kötthalt på strax över 30 procent. Tre korvar innehöll mer vatten än kött. De dyrare korvarna som innehöll mer kött har överlag en kortare tillsatslista än de billigare köttfattiga korvarna. Smörgåsskinka, bitar och nitrit Rökt eller kokt som smörgåspålägg visar sig inte alls komma från ett helt stycke kött som man kanske skulle kunna tro. Det handlar i stället om pressade och ihoplimmade små bitar av griskött ofta i sällskap med ett

8 antal tillsatser. Titta på innehållsdeklarationen nästa gång ni köper smörgåsskinka så får ni se! Mängden griskött kan vara så låg som 83 procent. För konsumenten är detta inte så lätt att upptäcka. Visst kan man läsa innehållsdeklarationen, men det går knappast att se på skinkan om den kommer från ett helt stycke kött och det finns heller ingen information om detta. I både grillkorv och smörgåsskinka finns nitrit, som hämmar tillväxten av bakterier i synnerhet botulinum. I Kravmärkta livsmedel tillåts ingen tillsats av nitrit. I Danmark har man sedan ett antal år tillbaka en lägre halt av nitrit, men intresse för att göra något liknande i Sverige är lågt, enligt Kött- och charkföretagen. Matkassar och lågpris I augusti jämförde Råd & Rön en matkasse med lågprisvaror med en kasse med premiumvaror. I kassen från lågprisaffär fanns 29 olika e-nummertillsatser jämfört med 23 i premiumkassen. De förekom 94 gånger i lågpriskassen jämfört med 64 gånger i premiumkassen. Carina Lundgrens slutsatser: Hon tycker att livsmedelsindustrin sviker konsumenterna. Att injicera vatten i kycklingfiléer med argument att sälja dem billigare är rent bedrägligt. Kilopriset är detsamma. Att sedan kalla dem för "mörade" är att inte tydligt kommunicera innehållet för konsumenten. Det är cyniskt av producenter, grossister och handel att tillverka och sälja godis och läsk med azofärger eftersom sådant kan vara skadligt och främst konsumeras av barn. Och få föräldrar tror att godiset är fullt av starkt ifrågasatta azofärgämnen. Det är dåligt av livsmedelsindustrin att smörgåsskinka så sällan faktiskt är riktig skinka, nämligen ett helt stycke kött och inte ihoplimmade småbitar, vatten och tillsatser. Att köttbullar och grillkorv innehåller lite kött, men desto mer tillsatser, är uppseendeväckande. Konsumenter ska inte behöva lusläsa innehållsdeklarationer för att vara säkra på att få det som man tror finns i förpackningen. Ingen förväntar sig att en färsk kycklingfilé bara är 90 procent filé och 10 procent vatten. Dessutom ska väl grillkorv innehålla mer kött än vatten? Enligt Carina Lundgren tar inte livsmedelsbranschen sitt ansvar. Branschen försämrar bra livsmedel för att få dem att verka billigare. Men korv som innehåller mycket lite kött är inte billigare, som man kanske skulle kunna tro. Svenska folket har visat att man är villig att betala mer för mat som man upplever håller hög kvalitet. Titta bara på uppgången för ekologiskt producerade livsmedel! Carina Lundgren hoppas att branschen antar utmaningen att ta fram mat med hög kvalitet till bra priser. Med hög kvalitet menar hon mat av bra råvaror som inte drygats ut med vatten, tillsatser och ifrågasatta färgämnen.

9 Diskussion bland publiken Agneta Dreber antar att de produkter som innehåller azofärger är importerade. Det används inget som inte är godkänt i Sverige. Om man inte kan lita på myndigheterna vilka kan man då lita på? Jan Bertoft anser att tillsatser ibland behövs men att de använts slentrianmässigt av industrin. Det behövs ett konsumenttryck för att det ska hända något. Sveriges Konsumenter skrev ett brev till alla de företag som hade azo i sina produkter där de även tog upp att de innehöll ämnet E104. Detta är ett gult färgämne som visserligen inte är ett azoämne, men det har ingått i den studie där man misstänker att det kan ge koncentrationssvårigheter hos barn. Ska de verkligen finnas? Det är visserligen enkelt att märka ut dessa ingredienser, men de har ingen konsumentnytta. Johanna Stiernstedt från ICA meddelar att de håller på att se över charkvaror och försöker ta bort natriumglutamat. Samtidigt har detta med smaken att göra, men hon hoppas bli klar med detta arbete innan våren. Tumlad eller limmad skinka? Gunnel Petersson från Naturskyddsföreningen berättar om när hon beställde strimlad rökt skinka där endast 62 procent innehåll skinka. Det är denna skinka vi får på våra pizzor! En lösning på problemet kan vara att vi måste ha mer utbildning i våra grundskolor. Hem och konsumentkunskap står för 0,75 procent av all utbildningstid i skolan. Det skulle behövas mycket mer. Ella Nilsson från Svensk Köttinformation motsätter sig de ord som används i medier. Ordet skinksmet hör inte hemma i livsmedelsbranschen. Det är bättre att använda tumlade skinkbitar. Louise Ungerth har arbetat med kampanjen Släng inte maten och genom att tillverka tumlad skinka tar man tillvara på köttbitar som är svårt att göra något annat med. Här fyller det sitt syfte. Pia Hedman från Makramé kommunikation undrar varför inte producenterna kan vara ärliga och skriva att det är tumlade skinkbitar?

10 Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor Konsumentföreningen Stockholm Näringsinnehåll och hälsopåståenden Hur informationen om näringsinnehåll ska vara utformad regleras i lag. Men frågan är om det är så lätt att välja det som är mest hälsosamt för oss? Delar av livsmedelsindustrin använder närings- och hälsopåståenden relativt friskt. De bilder hon visar pekar på att de framhåller sina varor mer hälsosamma än de i verkligheten är: Dessa varor har alla antydningar om att inte innehålla vare sig fett eller socker. Har det någonsin tillverkats knäckebröd utan råg och med socker? Juicen från Arlas God morgon säger också att det inte är socker tillsatt, vilket är en självklarhet för de flesta. Även Frebacos Frukosthjärtan har hakat på denna trend och framhäver Kärnvete 45%, vilket är siktat vetemjöl. Dessa påståenden kan vilseleda konsumenter att tro att de är mer hälsosamma än vad de är. Ett annat exempel är antioxidanter, som alla vet är nyttigt och hälsosamt. De skyddar våra celler och vi kan leva längre. Få vet dock hur mycket man bör dricka för att få de goda egenskaper det medför. Det nämns inte i någon av dessa produkter:

11 Även chokladproducenter gillar att framhäva sig som mer hälsosamma. Kinder Maxi säger på sin hemsida att de innehåller mer mjölk och att Kinder Maxi är den enda chokladbit som innehåller en extra portion mjölk. Becel säger i sin reklam att om man äter deras produkter så sänker man sitt kolesterolvärde. De skickar ut dietister och sjuksköterskor i stora detaljhandelskedjor som ICA och Coop. Här erbjuder de kunderna ett gratis kolesterolvärde. Samtidigt säger Louise Ungerth att hon är skeptisk Är inte deras syfte att föra fram en viss produkt som man ska äta för att sänka sitt kolesterolvärde? För henne finns det andra sätt; Man kan ta promenader, äta mer frukt och grönsaker. De nya reglerna och lagarna (Närings- och hälsopåståenden om livsmedel EG nr 1924/2006 och Förslag förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna 2008/0028) är tänkta att förhindra dessa hälsopåståenden, men att de får göras på livsmedelsföretagarens ansvar. Reglerna kan sammanfattas med att hälsopåståenden ska vara sanningsenliga, tydliga, pålitliga, användbara, meningsfulla och inte vilseleda. Konsumentföreningen Stockholm var nyfiken på hur deras medlemspanel resonerade kring frågan och gjorde en förfrågan i oktober förra året. På frågan om vad ett sänkt energiinnehåll innebar svarade 51 procent att det var färre kalorier, 20 procent att det var färre kolhydrater och 25 procent visste inte. På frågan om vad tiamin (vitamin B1) är svarade 44 procent att de inte visste, 38 procent att det är ett vitamin och 12 procent att det är ett enzym. Denna undersökning visar att det inte är så lätt att ta till sig alla näringspåståenden. Inte alla vet vad de står för. Många stora internationella företag väljer att redan idag införa mängden näringsämne per portion. De visar här kalorier, socker, fett, mättat fett och salt. Storleken är 100 gram, milliliter eller per portion. De har denna märkning på framsidan så att det ska vara lätt att göra ett snabbt beslut och förhålla sig till det dagliga intaget, det vill säga GDA (Guidelines Daily Allowance). Problem uppstår när man dricker en läsk som innehåller 250 milliliter och GDA visar att näringsinnehåll är baserat 100 milliliter. Här kan det stå att det är 31 procent socker, men eftersom det är baserat på 100 milliliter så blir det drygt 77 procent socker. Här får konsumenten i sig mer än 70 procent av dagsbehovet i en enda läskflaska. Detta kan vara vilseledande för enskilda produkter. När Louise Ungerth var på Underbara barn-mässan på Älvsjö i oktober 2008 så passade hon på att fråga de föräldrar hon träffade. De flesta var positiva till att ha en märkning på framsidan och att det var lätt att urskilja ett intressant näringsvärde. Fullkorn attraherar denna målgrupp, men de hade svårt att begripa sig på GDA. En del av kommentarerna var: 12 procent socker det är ju inte så mycket, procenten är lättare att begripa sig på än 10,6 gram AHA! 12 procent av sockret jag ska få i mig på hela dagen, det var ju inte så mycket! 10,6 gram av en portion på 30 gram jättemycket en tredjedel socker! Louise Ungerth avslutade sitt föredrag med att märkning inte ska vara vilseledande utan ge tydliga signaler. Här är till och med det brittiska Trafikljuset lättare att ta till sig.

12 Diskussion i publiken om Guideline Daily Amount (GDA) Anders Carne från Kraft Food anser att den produkt som Råd & Rön tagit som exempel där man visar mängden energi är en illa vald produkt. Hade de personer man ställt frågan känt till märkningen hade man fått helt andra siffror. En färsk EU-undersökning visar att de konsumenter som vant sig vid detta system kan lättare ta till sig det. Här ansåg man att man fick en snabb information om kalorierna på framsidan och mer utförlig information om näringsinnehåll på baksidan. I dessa länder fungerar denna märkning. Här i Sverige är det nytt och okänt, vilket innebär att det kommer att ta tid. Louise Ungerth instämmer att detta är en intressant undersökning som är gjord i sex länder. Sammanlagt personer i butik har tillfrågats och fyllt ett formulär. Här är det tydligt att man tittar på olika saker vad gäller näringsdeklarationen. I Sverige tittar vi mest på socker och fett. I övriga länder är det antalet kalorier som är det viktiga. Lotta Brinck är frilansjournalist och undrar vilken skillnad det är på portionsbedömningen vad gäller GDA. Det är till exempel en stor skillnad på mig och min son. Är bedömningen av Nesquicks portion av frukostflingor verkligen för en person som är fem år? Inte alla är medvetna om att det baseras på en medelålders stillasittande kvinna. Birgitta Lund från Livsmedelsverket berättar att de har mycket kontakt med livsmedelsindustrin och konsumentorganisationer om GDA-förslaget. Frågan har remissbehandlats och det har framkommit kritik mot att det finns fastställda portionsstorlekar, men inte alla vet att den är räknad på en medelålders stillasittande kvinna. GDA kräver att konsumenten redan har denna information, men det gör ju även nuvarande system som till exempel Nyckelhål och Trafikljussystemet. De sitter i förhandlingar inom EU just nu och för fram den kritik som har framförts till dem. Alla i samlingen instämde om att denna kritik är befogad då inte alla vet att en vuxen kvinna behöver kalorier per dag. Enligt Agneta Dreber bör man däremot komma ihåg att det är stor skillnad på rekommendationer och riktlinjer. Samtidigt anser hon att det inte är meningen att man ska fylla sin dag till 100 procent. Ta till exempel socker där kroppen inte behöver en viss mängd varje dag. En stor fördel är dock att GDA finns i alla länder inom EU. Jan Bertoft tycker det är bra att EU:s krav på märkning av näringsinnehåll infört kravet på tre millimeter så att fler har möjlighet att läsa vad som står, men systemet har för många svagheter. Märkningen ska underlätta för att göra ett snabbt val. Den ska vara så enkel att man inte behöver stanna kundvagnen. Samtidigt börjar Nyckelhålet sprida sig och idag vet 95 procent vad det står för. Sveriges Konsumenter anser att det är viktigt att slå vakt om detta märke. Kanske det kan vara tillsammans med GDA, men risken finns att det i framtiden slår ut Nyckelhålet. Annika Strömberg från Arla Foods pekar på de brister systemet har när man jämför mjölk med läsk. Eftersom det är bara energivärdet som anges och inte vitaminer eller mättade fetter får mjölk sämre egenskaper än läsk. Moderator Kerstin Eikeland poängterar att det behövs information för att välja eller välja bort. Den information vi får på paket är avgörande för vad vi kan förstå. Att ta fram en ny märkning är ingen lätt uppgift. Rapporten visade att en genomsnittlig konsument ägnar 30 sekunder i butiken när den ska välja en vara. Då ska man ta ställning till produktens innehåll, råvara, tillsatser, vitaminer, fullkorn och om den är skonsam mot miljön. Det är mycket information att ta ställning till Nätverket Matvalet tackar alla föreläsare och medverkande för en intressant och givande dag. De hoppas kunna återkomma med fler intressanta seminarier och debatter i framtiden.

Sviker livsmedelsindustrin/ livsmedelsbranschen konsumenterna? Seminarium 6 november 2008

Sviker livsmedelsindustrin/ livsmedelsbranschen konsumenterna? Seminarium 6 november 2008 Ursprungsmärkning rkning i Handeln Sviker livsmedelsindustrin/ livsmedelsbranschen konsumenterna? Seminarium 6 november 2008 Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer Sverige 2016 Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070

Läs mer

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka

Läs mer

Projekt Märkning av kött 2009

Projekt Märkning av kött 2009 RAPPORT Projekt Märkning av kött 2009 Miljöförvaltningen 2009 Handledare: Klaus Karlsson Tommy Antonius Utfört av: Anh Duong Sammanfattning Under perioden mars till april 2009, besöktes 31 livsmedelsbutiker

Läs mer

Konsumenträtt - Konsumentvett

Konsumenträtt - Konsumentvett Konsumenträtt - Konsumentvett 2011-09-29 50-70 ton mat! -2-2011-09-29 Vad betyder matkvalitet för dig? - att diskutera Smak Utseende Fräscht Mycket råvaror Fritt från tillsatser Hälsosam Näringsriktig

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm?

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm? Så möter vi konsumenternas behov av information i framtiden. 28 maj 2013 Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm? Mona Lauermann Orheden,

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003 Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren

Läs mer

Bli en detektiv i mataffären

Bli en detektiv i mataffären Bli en detektiv i mataffären Energi Energin i maten vi äter kommer i huvudsak från de tre näringsämnena protein, fett och kolhydrater men också från alkohol. Energi innehållet i den mat vi äter mäts i

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121 Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen Livsmedelsenheten i Jönköping 10 miljö- och hälsoskyddsinspektörer Kontrollerar mer än 1000 livsmedelsverksamheter Planerad kontroll Registreringar

Läs mer

Grafisk manual för märkesanvändare

Grafisk manual för märkesanvändare Grafisk manual för märkesanvändare 1 Innehållsförteckning Till er som är märkesanvändare 3 Kriterier för Svenskt kött 4 Ursprungsmärkningen Svenskt kött 6 Versioner av märket 7 Märkets färger 8 Märkets

Läs mer

Ursprungsmärkning av nötkött

Ursprungsmärkning av nötkött Ursprungsmärkning av nötkött Projektinriktad livsmedelstillsyn i Västra Götaland hösten 2001 Sammanställt av: Josefine Schön, Miljö- och hälsoskyddskontoret Skövde Innehållsförteckning Sida Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Mat och livsmedel med hög kvalitet

Mat och livsmedel med hög kvalitet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2447 av Runar Filper m.fl. (SD) Mat och livsmedel med hög kvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Dnr 3198/2013

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Dnr 3198/2013 Stockholm 2014-03-26 Remissyttrande Livsmedelsverket Regelutvecklingsavdelningen Box 622 751 26 Uppsala livsmedelsverket@slv.se Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Proteinhalt i mejeriprodukter. Jimmy Johnsson Jennie Söderstedt Tedelid. Miljökontoret Linköpings kommun linkoping.se

Proteinhalt i mejeriprodukter. Jimmy Johnsson Jennie Söderstedt Tedelid. Miljökontoret Linköpings kommun linkoping.se Proteinhalt i mejeriprodukter Miljökontoret 2016 Jimmy Johnsson Jennie Söderstedt Tedelid Linköpings kommun linkoping.se Sammanfattning Resultatet från denna kartläggning visar på att samtliga provtagna

Läs mer

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning En stor del av Medlemspanelen (79 procent) anser att det är vilseledande

Läs mer

Större text, tack! En larmrapport om läsbarheten på livsmedelsförpackningar Maj 2011

Större text, tack! En larmrapport om läsbarheten på livsmedelsförpackningar Maj 2011 Större text, tack! En larmrapport om läsbarheten på livsmedelsförpackningar Maj 2011 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund...4 3. EU:s gemensamma livsmedelsmärkningsregler...5 4. Detta har vi undersökt...6

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013 RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Salt III Konsumenten och saltet Attitydundersökning KfS September 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 2013-12-19 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Sockerutställning. För skolor

Sockerutställning. För skolor Sockerutställning För skolor Innehåll Bakgrund till sockerutställning Sockerutställning Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel Manual - sockerutställning med inköpta livsmedel Livsmedelsinformation

Läs mer

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se. Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på. Materialet finns att ladda ner som tryckbara pdf:er med skärmärken, jpgs (300 dpi) eller som vektoriserade eps-filer (skalbara storleksmässigt).

Läs mer

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Profilprogram för varumärket nyckelhålet Profilprogram för varumärket nyckelhålet Utgivet av Livsmedelsverket (Sverige), Fødevarestyrelsen (Danmark), Helsedirektoratet och Mattilsynet (Norge) Innehåll Introduktion Sidan 3 Symbolen Nyckelhålets

Läs mer

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Konsumenten vill veta ursprung, produktionsmetoder, egenskaper och om maten är schysst och säker Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Näringsdeklaration Stödjande information för livsmedelskontrollen

Näringsdeklaration Stödjande information för livsmedelskontrollen Näringsdeklaration Stödjande information för livsmedelskontrollen Här kan du läsa om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen blir obligatorisk,

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Sortimentöversikt LANTMÄNNEN KRONFÅGEL FOODSERVICE

Sortimentöversikt LANTMÄNNEN KRONFÅGEL FOODSERVICE Bra mat från Lantmännen Sortimentöversikt LANTMÄNNEN KRONFÅGEL FOODSERVICE 2010-01-01 Lantmännen Kronfågel är Nordens största producent av livsmedel baserade på kyckling med marknadsledande position i

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna. Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R Vårens grundskolematsedel på remiss till matråden på Gökstens- och Edvardslundsskolan Enligt riktlinjerna skall fördelningen av livsmedel till måltiderna under en 4 veckors period se ut så här och följa

Läs mer

EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV

EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV STEAKHOUSE EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV BÄTTRE BURGARE FRÅN LINDSTRÖMS Vi är ett litet livsmedelsföretag med stora planer. Huvudkontoret ligger i Kristinehamn i Värmland men våra

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen EU-valet 2009 Tidningen Fjäderfä nr 5-2009 Fem viktiga frågor för kycklingnäringen 29 EU-valet står för dörren... Fem viktiga frågor för kycklingnäringen Ursprungsmärkning, djurskyddsregler, livsmedelskvalitet,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

s matdagbok (Skriv ditt namn)

s matdagbok (Skriv ditt namn) s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Ursprungsmärkning av nötkött

Ursprungsmärkning av nötkött Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Ursprungsmärkning av nötkött Avdelning II i förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 1825/2000. Fastställd: Ersätter: 2010-05-17 av avdelningschef Peter

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

Ugnsstekt torsk med äggsås. vecka 9

Ugnsstekt torsk med äggsås. vecka 9 Ugnsstekt torsk med äggsås vecka 9 familj Ugnsstekt torsk med äggsås cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2159 kj/ 516 kcal. Protein 41,5 g. Fett 13,9 g. Kolhydrater 52,1 g. Ingredienser: 1

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling Utkast ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H ) Utkom från trycket den Omtryck beslutade den. Med stöd

Läs mer

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2005

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2005 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2005 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2005 Innehåll 1. VD har ordet 2. Debatten rasade 3. Max tänkte om 4. Fettet minskades i alla produkter 5. Vidare till nya

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1 (7) PM Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Inledning Livsmedelsverket remitterar ett förslag om föreskrifter om D-vitaminberikning av vissa livsmedel, se bilaga 2. Vitaminberikning

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel

ANTAGNA TEXTER. Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel Europaparlamentet 204-209 ANTAGNA TEXTER P8_TA(206)0225 Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel Europaparlamentets resolution av den 2 maj 206 om obligatorisk angivelse

Läs mer

Medlemspanelen. - om marknadsföring av naturkosmetik. Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm

Medlemspanelen. - om marknadsföring av naturkosmetik. Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm Medlemspanelen - om marknadsföring av naturkosmetik Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om inställningen

Läs mer

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK? Få koll på konsumentpolitiken vad tycker partierna och ungdomarna? Vilket

Läs mer

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie

Läs mer

Kontroll av livsmedelsbutiker hösten 2015 Miljö- och hälsoskydd

Kontroll av livsmedelsbutiker hösten 2015 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:17 Kontroll av livsmedelsbutiker hösten 2015 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, december 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer

Du har en produkt som får oss att må bra

Du har en produkt som får oss att må bra Du har en produkt som får oss att må bra Bra mat för människan Nyckeln till din merförsäljning Allt fler svenskar intresserar sig för en kosthållning vars inverkan på kroppens blodsockernivå är så minimal

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

KONSUMENTPERSPEKTIV. Louise Ungerth

KONSUMENTPERSPEKTIV. Louise Ungerth LIVSMEDELSBRANSCHEN UR KONSUMENTPERSPEKTIV KSLA 2 november 2010 Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Förtroendet för mat och dryck i Sverige Li, Livsmedelsföretagen

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.

Läs mer