Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: 1 oktober 2013, kl Plats: Caférummet, Kabomhuset plan 3, Kungsgatan Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ev. ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Budgetuppföljningar 2013 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndsammanträdet Föredragning: Kristina Jakobsson, ekonom a. Prognos per september 2013 Prognos per september - handlingar läggs på bordet till AU b. Delårsrapport per augusti 2. Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg 2013 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndsammanträdet 3. Skolans inre organisation höstterminen 2013 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndsammanträdet 4. Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser - delrapport Personalföreträdare har närvarorätt på nämndsammanträdet 5. Parkskolan Personalföreträdare har närvarorätt på nämndsammanträdet 6. Utmaning av Kulturskolan 7. Försäkring även på skolbarnens fritid 8. Anmälning om kränkande behandling - uppföljning läsåret Uppföljning av fristående förskolors köregler Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse 10. Val av kontaktpolitiker kompletteringsval 11. Revidering av Barn- och ungdomsnämndens årsplanering 2013 Christian Jerhov (M) Ordförande Britta Ryding Sekreterare Tel: E-post: Britta.Ryding@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

3 Ärende 1 Budgetuppföljningar 2013

4 Delårsrapport 2013 Ansvarsenhet Barn och ungdomsnämnden Bidrag till måluppfyllelse Vårterminen 2013 har för barn- och ungdomsnämndens verksamheter varit mycket intensiv på många sätt. Ett fokuserat utvecklingsarbete som konsekvens av ny skollag och nya läroplaner gick in i sin slutfas. Digitaliseringen av skolan skapar möjligheter, men ställer också stora krav på verksamheter och förvaltningsledning. EU-projektet Lust att lära avslutades i och med vårterminen. I denna utvecklingsintensiva fas har förvaltningen hanterat stora nedskärningar på personal som trädde i kraft i och med höstterminen. Utifrån de åtaganden förvaltningen identifierat som viktiga för att driva utvecklingen framåt, mot kommunens prioriterade mål, har förvaltningen dock lyckats påbörja stora delar. Analyser av det ovan nämnda utvecklingsarbetet har kunnat bidra till konsekvenser för hur åtagandena uppfylls. Förvaltningens kvalitetsarbete har tydliggjorts och vidareutvecklats. För det viktiga betyg- och bedömningsarbetet har resurser kunnat avdelas, för att driva arbetet vidare med hittills goda resultat. Stödmaterial för pedagogerna arbetas fram och digitala system för uppföljning och analys vidareutvecklas. En kommungemensam modell för läs- och skrivinlärning åk 1-3 är nu framtagen och påbörjade i och med höstterminen ett provår. Förvaltningens satsning på Fritidshemmen har resulterat i att ALP-besöken fortsatt fokuserar på dem. Ett nätverk för kommunens Fritidshem har skapats. Specifik fortbildning för Fritidshemmens uppdrag och initierats och en särskild målbild för Fritidshemmen är under konstruktion. Plan för ökad tillgång till digitala lärverktyg är under uppbyggnad och kommer att beaktas inför budget Det digitala stödet till verksamheterna intensifieras. För stöd till förskolorna har en del av tjänst avsatts. Workshops för fortbildning på olika nivåer är inplanerade vid 20 tillfällen i höst. I augusti genomfördes fortbildning för lärare åk 1-6 och i åk 7-9 forsätter satsningen PÅ RIKTIGT ett ramverk för omdefinierat pedagogiskt digitalt innehåll. På förvaltningsnivå har förberedelserna för den nya kommunportalen varit intensiv och kommer att fortsätta så under hösten. Kommunportalen behöver ge möjligheter till medborgarfokus för att kunna erbjuda ett digitalt professionellt bemötande till föräldrarna. E-tjänster har tagits fram och tagits i bruk till gagn för medborgarna. Under våren inleddes ett utredningsarbete för att ta fram en strategi för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det finns mycket kvar att göra på det området. Frågan är mycket komplex. Arbetet med organisationsuppdraget pågår och en delrapport har tagits fram med en lokalinventering och en geografisk inventering av barn- och elever. Jämtegreringssatsningen avslutades under våren i och med en fortbildningsinsats till genuspedagoger i pilotskolor. Ett nätverk behöver skapas med en samordnare för att fortsätta utvecklingsarbetet kring jämställdhet. Tillgången till förskoleplatser är god och förvaltningen arbetar aktivt med att starta upp och lägga avdelningar i malpåse beroende på den efterfrågan som finns i de olika delarna i kommunen och över året. Förvaltningen arbetar vidare med att utveckla nya rutiner, och mallar utifrån de allmänna råd, skol verkets rapporter och den rättspraxis som utvecklas i och med tillämpningen av nya skollagen. Arbetet med att införa behörighetsreglerna fortsätter, likaså pågår arbete med att utveckla rekryteringsarbetet i förvaltningen. BUS har under året påbörjat samarbetet mellan skola-socialtjänst-polis och fritid i den gemensamma samverkansmodellen SSPF där syftet är att motverka kriminalitet och missbruk. Modellen är implementerad och ingår nu i ordinarie verksamheter.

5 Delårsrapport 2013 Det EFS finansierade GR-projektet SamTidigt, en samverkans modell mellan skola/förskola och socialtjänst, där syftet är tidig upptäckt och insats för utsatta barn och ungdomar har påbörjats. Två 6-9 skolor har under våren funnit sin samverkansmodell och gjort mycket värdefulla lärdomar, insatser och effektiva åtgärder för ungdomar inom målgruppen. Under hösten kommer ytterligare 7 skolor/förskolor att involveras. Spridningen fortsätter även under Som en del av att öka kunskapen om och identifiering av omsorgssvikt i förskolan har foldern Våga se, våga agera från stiftelsen Allmänna Barnhuset, delats ut till samtliga förskolor. Karin Lundéns forskning om omsorgssvikt har förmedlats till samtliga förskolechefer och personal inom elevhälsan. En föreläsning är planerad våren 2014 Möten mellan elevhälsa och Föräldrarådgivningen har ägt rum med syfte att öka kunskapen om varandra verksamheter för bättre samverkan. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Belopp i tkr Budget 2013 Prognos Avvikelse prognos/budget 2013 Delårsbokslut 2013 Delårsbokslut 2012 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat

6 Delårsrapport 2013 Investeringar Belopp i tkr Budget 2013 Prognos Avvikelse prognos/budget 2013 Delårsbokslut 2013 Delårsbokslut 2012 Inventarier It-utrustning Maskiner Musikinstrument 0 2 Summa investeringar Ekonomisk sammanfattning Drift Prognosen per augusti visar på ett underskott motsvarande 14 mnkr, vilket är 12,8 mnkr sämre än budget. Prognos 2 är förbättrad med 1,2 mnkr sedan Prognos 1. Förbättringen utgörs av lägre hyreskostnader och senarelagd utbyggnad av förskoleplatser, samt förtätning av överkapacitet inför hösten. Mycket stora anpassningar har gjorts i samtliga verksamheter utifrån det ekonomiska utrymmet. Prognosen omfattar anpassningsåtgärder motsvarande 8,2 mnkr för innevarande år, vilka genomförs under höstens månader. På helårsbasis motsvarar detta en kostnadsminskning på ca mnkr. Det underskott som genereras under våren går inte att hämta hem under innevarande budgetår. Avvikelsen externa intäkter ligger till stor del på kostenheten. Budgeterat har kostenheten en intäkt och kostnad från Vård och äldre för lokalhyra. Dessa poster ingår inte i prognosen utan hanteras direkt hos Vård och Äldre. Personalkostnaderna i prognosen avviker med 11,0 mnkr mot budget. I prognos 2 kan vi se att teamen har arbetat med att anpassa organisationen till hösten. Flera verksamheter går in i hösten med en organisation anpassad efter det ekonomiska läget. Undantag från det är skolverksamheterna, som har en obalans i organisationen i förhållande till rådande ekonomi till hösten. Förvaltningen arbetar med att se över skolornas ekonomi och organisation. Volymen på vikariekostnader är en osäker faktor som påverkas av kommande korttidsfrånvaro under hösten. I prognosen ingår kostnader för årets lönerevision motsvarande en löneökning på 3,0 % för lärarförbunden och 2,6 % för övriga förbund. Delårsresultat per augusti är + 9 mnkr. Delårsresultatet är ca 1 mnkr sämre än år Lokalhyrorna 2013 är högre än föregående år, vilket beror på utbyggnad av förskola under andra halvåret 2012, samt att lokalkostnaderna får full helårseffekt Skillnaden mellan prognos och delårsbokslut förklaras av den semester personalen tjänar in under hösten och som också kostnadsförs och byggs upp som skuld under hösten. Detta motsvarar ca 19 mnkr. Även personalminskningarna till hösten påverkar skillnad mellan delårsresultat och prognos.

7 Investeringar Delårsrapport 2013 Fler investeringar är gjorda under delåret 2013 jämfört med delåret Det är utrustning av Stadsskogenskolan som påverkar skillnaden. Prognosen per augusti visar på att budgeterade investeringsmedel förbrukas. I detta ligger en uppskattning av Stadsskogenskolans investeringsbehov i år, där Allaktivitetshuset precis är klart samt att vissa ämnen ännu inte är utrustade. Trots minskning av investeringsmedel inför 2013 jämfört med tidigare år bedömer förvaltningen att utrustning till en helt ny skola ryms inom ramen. Anledningen till detta är att förvaltningen leasar fler datorer och köper fler IPads i stället för datorer. Leasingen innebär en förskjutning från investeringar till driftskostnader. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Den planerade minskningen av personal inom förvaltningens samtliga verksamheter genomförs under hösten Minskningen består av 62 tjänster. Samt att höstens överkapacitet i förskolan hanteras på annat sätt än förra året. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en tydlig organisationsstruktur inför kommande år. Detta arbete fortgår under hösten, där olika scenarier ska presenteras för nämnden, som därefter ska ge förvaltningen mer tydliga utredningsuppdrag. Utöver detta kan i dagsläget inga ytterligare åtgärder vidtas för närvarande för att minska det ekonomiska underskottet. Att komma i balans och hämta hem hela årets underskott under höstterminens ca 4 månader är därmed inte möjlig. Stor oro finns kring höstens organisation, i förskola och skola. Risk- och konsekvensanalyser beskriver de risker som finns och hur man arbetar för att minimera dessa. Arbetsmiljöenkät visade en hög arbetsbelastning redan innan neddragningarna. Pedagogers möjlighet att möta och se varje barn minskar och barngrupperna är större i förskolan. Färre vuxna i verksamheten leder sannolikt till att elevers trivsel och trygghet minskar i skolan, samt att det blir svårare att uppnå kunskapskraven. Minskad personaltäthet oroar även föräldrar. Hur barnens lärande i förskolan och elevernas uppnående av kunskapsmålen i skolan kommer att påverkas är oklart för förvaltningen. Arbetet med att verkställa de åtaganden som inte är verkställda fortsätter under hösten.

8 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar Delårsrapport Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens styrmodell ska nämnderna göra ett bokslut per den 31/8 samt göra en prognos per augusti. Förvaltningens yttrande Prognos drift Prognosen per augusti visar på ett underskott motsvarande 14 mnkr, vilket är 12,8 mnkr sämre än budget. Prognos 2 är förbättrad med 1,2 mnkr sedan Prognos 1. Förbättringen utgörs av lägre hyreskostnader och senarelagd utbyggnad av förskoleplatser, samt förtätning av överkapacitet inför hösten. Mycket stora anpassningar har gjorts i samtliga verksamheter utifrån det ekonomiska utrymmet. Prognosen omfattar anpassningsåtgärder motsvarande 8,2 mnkr för innevarande år, vilka genomförs under höstens månader. På helårsbasis motsvarar detta en kostnadsminskning på ca mnkr. Det underskott som genereras under våren går inte att hämta hem under innevarande budgetår. Delårsbokslut Delårsresultat per augusti är plus 9,0 mnkr. Skillnaden mellan prognos och delårsbokslut förklaras av den semester personalen tjänar in under hösten och som också kostnadsförs och byggs upp som en semesterlöneskuld under hösten. Prognos investeringar Prognosen per augusti visar på att budgeterade investeringsmedel förbrukas. Trots minskning av investeringsmedel inför 2013 jämfört med tidigare år bedömer förvaltningen att utrustning till en helt ny skola ryms inom ramen. Anledningen är en förskjutning från investeringar till driftskostnader eftersom förvaltningen leasar datorer. Åtaganden Arbete med att verkställa åtaganden fortsätter under hösten.

9 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner delårsbokslut och överlämnar den till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

10 Ärende 2 Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg 2013

11 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Karl-Oskar Jogbratt Direktnr: Beteckning: BUN Personaltäthet för kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg 2013 Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen mäter personaltäthet i kommunal och enskild förskole- och fritidshemsverksamhet, samt pedagogisk omsorg fyra gånger per år. Mättillfällena är februari, april, september och november. Denna rapport innehåller mättillfällena mellan september 2012 och september Rapporten som delges nämnden innehåller olika mått för personaltätheten i förskola och fritids på kommunnivå. Rapporten visar precis som förväntat en lägre personaltäthet i verksamheten i enlighet med beslutat omsorgs- och elevpeng. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Karl-Oskar Jogbratt Planeringssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

12 PERSONALTÄTHET KOMMUNALA FÖRSKOLOR Grund- Total- Antal Andel Total Barn/års- Barn/årsarb. Volymtim/ Volymtim/ bemanning bemanning barn Barn 1-3 år schematid/v arbetare totalbem. årsarb. barn Antal % Sep ,5 327, % ,7 5, , % Nov ,6 327, % ,7 5, , % Feb ,0 334, % ,8 5, , % April ,4 333, % ,0 5, , % Sep ,0 308, % ,8 5, , % PERSONALTÄTHET FRISTÅENDE FÖRSKOLOR Grund- Total- Antal Andel Total Barn/års- Barn/årsarb. Volymtim/ Volymtim/ bemanning bemanning barn Barn 1-3 år schematid/v arbetare totalbem. årsarb. barn Antal % Sep ,0 58, % ,7 4, , % Nov ,9 58, % ,8 4, , % Feb ,4 57, % ,5 5, , % April ,5 57, % ,5 5, , % Sep ,20 56, % ,4 5, , % PERSONALTÄTHET KOMMUNALA FRITIDSHEM Grund- Total- Antal Total schema- Barn/års- Barn/års- Volymtim/ Volymtim/ Andel bemanning bemanning barn tid/vecka arbetare arbetare årsarbetare barn år (HT) totalbem år (VT) Sep ,7 80, ,5 20,7 437,3 18,6 16% Nov ,0 80, ,7 19,9 415,5 18,4 13% Feb ,7 79, ,5 20,0 454,6 20,2 12% April ,6 75, ,9 20,7 436,7 19,0 11% Sep ,3 68, ,4 25,4 599,9 21,9 17% PERSONALTÄTHET FRISTÅENDE FRITIDSHEM Grund- Total- Antal Total schema- Barn/års- Barn/års- Volymtim/ Volymtim/ Andel bemanning bemanning barn tid/vecka arbetare arbetare årsarbetare barn år (HT) totalbem år (VT) Sep ,6 9, ,4 23,4 384,1 16,4 19% Nov ,5 9, ,6 22,6 351,0 15,5 17% Feb ,6 10, ,9 19,9 307,0 15,4 15% April ,6 10, ,6 19,6 306,6 15,6 15% Sep ,3 10, ,6 22,6 358,2 15,8 13% Schematid =< 15 tim/v Schematid =< 15 tim/v

13

14

15

16

17 Ärende 3 Skolans inre organisation höstterminen 2013

18 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Britta Ryding Direktnr: Beteckning: BUN Skolans inre organisation höstterminen 2013 Ärendebeskrivning I barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2013 beslutades om en oförändrad elevpeng. Barn- och ungdomsnämnden behöver få fördjupade kunskaper i vilken effekt nuvarande elevpeng, tilldelade socioekonomisk resursfördelning, samt resursfördelning från utvecklingsenheten har i organisationen och hur de olika skolornas förutsättningar ser ut gällande elevtal och inre organisation. Alla skolor har lämnat in underlag där skolornas inre organisation beskrivs för respektive enhet höstterminen De enheter som har särskola och förberedelseklass har redovisat i flera mallar, samt att Sollebrunns skola som är en F-9 skola har redovisat i två olika mallar för att kunna jämföras med övriga enheter. Förvaltningens yttrande Enligt skollagen 2 kapitlet 2 beslutar rektor om sin enhets inre organisation, det vill säga personalens ansvarsområde, arbetslagens utformning, schemaläggning och elevernas fördelning på klasser eller grupper. Att ge rektorerna förutsättningar att skapa en bra inre organisation är en av barnoch ungdomsnämndens huvuduppgifter. Av underlaget kan förvaltningen konstatera att enheternas inre organisation varierar, beroende på elevtal och skolornas storlek, personalens behörigheter, arbetslagens sammansättning, samt lokalernas inre beskaffenhet. De enheter som har ett fåtal elever, har det svårare att få ihop behörigheter och bemanning, än de enheter som är större och har fler elever. Materialet kan användas av både politiker och tjänstemän för att skapa en fördjupad förståelse och kunskaper om de olika enheternas förutsättningar och inre organisation höstterminen Samt att kunna jämföra enheter och föra en diskussion om likvärdighet och förutsättningar för framtida organisation, för att lära av varandra och kunna utveckla enheternas arbete med att skapa en bra inre organisation. Viktigt är också att beakta är att ekonomistyrning och storlek på elevpeng ska ge rätt förutsättningar för att skapa en inre organisation i alla enheter. Rektorerna har utifrån nuvarande förutsättningar stora svårigheter att få ihop en inre organisation som klarar av att hantera elevernas timplan, schemaläggning, bra förutsättningar för arbetslagens utformning, elevernas fördelning på klasser och grupper samt dela upp olika ansvarsområden.

19 För att underlätta jämförelser, ses nedan de olika skolornas åldersstruktur, samt vilken/vilka redovisningar de olika enheterna har gjort. Skolår F-3 (idag pga ny skola): Stadsskogen Skolår F-5: Kullingsberg, Lendahl, Nolby, Noltorp, Sollebrunn, Ängabo Skolår F-6: Hemsjö, Ingared, Långared, Magra, Mellby, Västra Bodarna, Ödenäs Skolår 6-9: GA, Nolhaga, Sollebrunn, Östlyckan Grundsärskola: Noltorp, Nolhaga, Ängabo, Östlyckan Förberedelseklass: Lendahl, Östlyckan I det fortsatta arbetet med organisationsutredningen, är det viktigt att beakta de skillnader och förutsättningar som finns idag och vilka möjligheter rektorerna har när de ska skapa en optimal inre organisation. För att kunna skapa den bästa inre organisationen behöver en del skolor både fler elever och mer flexibla lokaler. Att arbeta vidare med hur den inre organisationen ska möta de krav som dagens samhälle, och våra styrdokument ställer på framtidens skola är av största vikt i det fortsatta arbetet. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

20 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten Skola: GA-skolan Arbetslag A Arbetslag B Klass Antal Klass Antal elever elever 6A 19 7B 22 7A 25 8B 22 8A 20 9B 26 9A 26 Totalt 90 Totalt 70 Medel 22,50 Medel 23,33 Arbetslag/åa 8 Arbetslag åa 6 Antal elever per lärare 11,25 Antal elever per lärare 11,67 Arbetslag C Arbetslag D Klass Antal Klass Antal elever elever 7C 23 7D 24 8C 23 7E 22 9C 24 8D 22 Totalt 70 Totalt 68 Medel 23,50 Medel 22,00 Arbetslag/åa 7 Arbetslag åa 6 Antal elever per lärare 10 Antal elever per lärare 11,33 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: Totalt antal elever: 298 Totalt antal pedagoger: Totalt antal personal: 0,5 Halvklass finns i musik, slöjd, hemkunskap Och 20 min i No-ämnena. 1 Skolan är förstärkt med 2,8 årsarbetare resurs I skolans resursfördelning ser man hur mycket lärartid varje klass får 26,05 Därför anges mentorerna får berörd årskurs. Det får symbolisera arbetslagen. 27,55 Skolan har också en skolvärdinna 1,0 tjänst.

21

22 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Hemsjö skola F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 26 Totalt 17 Totalt 20 Medel 26,00 Medel 17,00 Medel 20,00 Arbetslag/åa 1,2 Arbetslag åa 0,8 Arbetslag åa 1 Antal elever per lära21,7 Antal elever per lä21,25 Antal elever per lära 20 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 31 Totalt 15 Totalt 22 Medel 31,00 Medel 15,00 Medel 22,00 Arbetslag/åa 1,00 Arbetslag åa 0,8 Arbetslag åa 1 Antal elever per lära 31 Antal elever per lä18,75 Antal elever per lära 22 Skolår 6 Klass Antal Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa 1,25 elever Administration/åa: 0,4 16 Vaktmästare/åa: 0,75 Totalt antal elever: 147 Totalt Medel 16,00 Totalt antal pedagoger: 8,05 Medel 16 Totalt antal personal: 9,20 Arbetslag/åa 1 Antal elever per lära 16

23 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Ingaredsskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 26 Totalt 48 Totalt 26 Medel 26,00 Medel 24,00 Medel 26,00 Arbetlag/åa 1,4 Arbetslag åa 1,9 Arbetslag åa 1,6 Antal elever per lä 18,6 Antal elever per lära25,26 Antal elever per lärar16,25 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 33 Totalt 35 Totalt 26 Medel 16,50 Medel 17,50 Medel 26,00 Arbetslag/åa 2,40 Arbetslag åa 2,1 Arbetslag åa 2 Antal elever per lä 13,8 Antal elever per lära16,67 Antal elever per lärar 13 Skolår 6 Klass Antal Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: 0,75 elever Administration/åa: 0, Vaktmästare/åa: 0,5 Totalt antal elever: 210 Totalt Medel 16,00 Totalt antal pedagoger: 13,75 Medel 16 Totalt antal personal: 14,55 Arbetslag/åa 1,6 Antal elever per lä 10

24 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Kullingsbergsskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever F-klass 23 1a 21 2a 24 1b 22 2b 26 Totalt 23 Totalt 43 Totalt 50 Medel 23,00 Medel 21,50 Medel 25,00 Arbetslag/åa 2 Arbetslag åa 3 Arbetslag åa 3,5 Antal elever per lär 11,5 Antal elever per lär 14 Antal elever per lärare14,286 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever 3a 21 4a 24 5a 18 3b 22 4b 27 5b 19 5c 19 Totalt 43 Totalt 51 Totalt 56 Medel 21,50 Medel 25,50 Medel 18,67 Arbetslag/åa 3,00 Arbetslag åa 3 Arbetslag åa 3,5 Antal elever per lär 14 Antal elever per lär 17 Antal elever per lärare 16 Pedagogisk personal utöver arbe Administration/åa: Vaktmästare/åa: 3 Vi har många pedagoger som ej arbetar heltid 0,6 0,9 Totalt antal elever: 266 Totalt antal personal:

25 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Lendahlsskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Oxen 24 1A 25 2A 25 Björnen 23 1B 27 2B 22 Totalt 47 Totalt 52 Totalt 47 Medel 23,50 Medel 26,00 Medel 23,50 Arbetslag/åa 2,4 Arbetslag åa 2,6 Arbetslag åa 2,82 Antal elever per lära 19,6 Antal elever per lä 20 Antal elever per lära16,667 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever 3A 23 4A 19 5A 23 3B 22 4B 23 5B 24 Totalt 45 Totalt 42 Totalt 47 Medel 22,50 Medel 21,00 Medel 23,50 Arbetslag/åa 3,05 Arbetslag åa 2,23 Arbetslag åa 2,37 Antal elever per lära 14,8 Antal elever per lä18,83 Antal elever per lära19,831 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa Administration/åa: Vaktmästare/åa: 3,45 0,75 1,92 Totalt antal elever: 280 Totalt antal pedagoger: ### Totalt antal personal: ###

26 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Långareds skola F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 18 Totalt 15 Totalt 20 Medel 18,00 Medel 15,00 Medel 20,00 Arbetslag/åa 0,8 Arbetslag åa 0,8 Arbetslag åa 1 Antal elever per lär 22,5 Antal elever per lä18,75 Antal elever per lära 20 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 24 Totalt 18 Totalt 13 Medel 24,00 Medel 18,00 Medel 13,00 Arbetslag/åa 1,20 Arbetslag åa 1,1 Arbetslag åa 0,7 Antal elever per lär 20 Antal elever per lä16,36 Antal elever per lära18,57 Skolår 6 Klass Antal Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: 0,1 elever Administration/åa: 0, Vaktmästare/åa: 0,4 Totalt antal elever: 119 Totalt Medel 11,00 Totalt antal pedagoger: 6,40 Medel 11 Totalt antal personal: 7,20 Arbetslag/åa 0,7 Antal elever per lär 15,7

27 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Magra skola F-klass -åk2 Klass Antal elever F-klass 8 Åk 1 4 Åk 2 6 Totalt 18 Medel 6,00 Arbetslag/åa 1 Antal elever per lära 18 Åk 3- åk 6 Klass Antal elever Åk 3 8 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt 8 Medel 8,00 Arbetslag/åa 1,50 Antal elever per lära 5,333 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 0,1 0,2 Totalt antal elever: 26 Totalt antal pedagoger: 2,45 Totalt antal personal: 2,61

28 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Nolbyskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Grön 24 Grön 25 Grön 21 Röd 21 Röd 22 Röd 22 Totalt 45 Totalt 47 Totalt 43 Medel 22,50 Medel 23,50 Medel 21,50 Arbetslag/åa 1,4 Arbetslag åa 2 Arbetslag åa 2,2 Antal elever per lära32,14 Antal elever per lära 23,5 Antal elever per lärar19,545 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Grön 19 Grön 22 Grön 19 Röd 18 Röd 26 Röd 21 Totalt 37 Totalt 48 Totalt 40 Medel 18,50 Medel 24,00 Medel 20,00 Arbetslag/åa 2,35 Arbetslag åa 3,4 Arbetslag åa 2,55 Antal elever per lära15,74 Antal elever per lära14,12 Antal elever per lärar15,686 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 2,54 0,4 0,4 Totalt antal elever: 260 Totalt antal pedagoger: 16,44 Totalt antal personal: 17,24

29 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning. Skola: Nolhagaskolan Arbetslag A Arbetslag B Klass Antal Klass Antal elever elever 6A 27 6B 26 7A 23 7B 25 9A 23 8B 23 9B 24 Totalt 73 Totalt 98 Medel 24,33 Medel 24,50 Arbetslag/åa 5,7 Arbetslag åa 6,45 Antal elever per lärare 13 Antal elever per lärare 15,2 Arbetslag C Arbetslag D Klass Antal Klass Antal elever elever 6C 26 6D 25 7C 25 7D 25 8C 27 8D 22 9C 18 9D 22 Totalt 96 Totalt 94 Medel 24,00 Medel 23,50 Arbetslag/åa 6,3 Arbetslag åa 7,45 Antal elever per lärare 15 Antal elever per lärare 12,6 Ped. personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 1 Vi har dessutom 2,32 tjänst ped. personal som arbetar 0,8 med en mkt liten grupp elever med mycket stora hinder. 1 Vi har dessutom 1,75 elevassistenter samt 0,75 Totalt antal elever: 361 skolvärdinna Totalt antal pedagoger: /ÅA 25,20 Vi har 1,00 bibliotekarie på lönebidrag. Totalt antal personal: 27,00

30

31 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Noltorpsskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever 63 1A 20 2A 20 1B 19 2B 19 1C 19 2C 19 Totalt 63 Totalt 58 Totalt 58 Medel 63,00 Medel 19,33 Medel 19,33 Arbetslag/åa 3,85 Arbetslag åa 3,1 Arbetslag åa 3,1 Antal elever per lär 16,4 Antal elever per lär18,71 Antal elever per lärar 18,7 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever 3A 24 4A 21 5A 22 3B 24 4B 24 5B 21 Totalt 48 Totalt 45 Totalt 43 Medel 24,00 Medel 22,50 Medel 21,50 Arbetslag/åa 2,10 Arbetslag åa 2,55 Arbetslag åa 2,08 Antal elever per lär 22,9 Antal elever per lär17,65 Antal elever per lärar 20,7 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa Administration/åa: Vaktmästare/åa: 3, Totalt antal elever: 315 Totalt antal pedagoger: 20,53 Totalt antal personal: 22,53

32 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Sollebrunns skola F-6 F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 28 Totalt 31 Totalt 38 Medel 28,00 Medel 31,00 Medel 38,00 Arbetslag/åa 1,6 Arbetslag åa 1,65 Arbetslag åa 1,8 Antal elever per lära17,5 Antal elever per lära 18,79 Antal elever per lärar21,111 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 30 Totalt 41 Totalt 31 Medel 30,00 Medel 41,00 Medel 27,00 Arbetslag/åa 1,70 Arbetslag åa 2,75 Arbetslag åa 2,2 Antal elever per lära 18 Antal elever per lära 14,91 Antal elever per lärar14,091 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 4,9 0,2 0,3 Totalt antal elever: 199 Totalt antal pedagoger: 15,76 Totalt antal personal: 16,26

33 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning. Skola: Sollebrunns skola 7-9 Skolår 6 Skolår 7 Klass Antal Klass Antal elever elever 6A 29 7A 29 7B 31 Totalt 29 Totalt 60 Medel 29,00 Medel 30,00 Arbetslag/åa 2,3 Arbetslag åa 4,54 Antal elever per lärare 12,6 Antal elever per lärare 13,2 Skolår 8 Skolår 9 Klass Antal Klass Antal elever elever 8A 20 9A 25 8B 21 9B 23 Totalt 41 Totalt 48 Medel 20,50 Medel 24,00 Arbetslag/åa 3,2 Arbetslag åa 3,9 Antal elever per lärare 12,8 Antal elever per lärare 12,3 Pedagogisk personal utöver arbe Administration/åa: Vaktmästare/åa: 0,5 0,3 0,2 Totalt antal elever: 178 Totalt antal pedagoger: 14,44 Totalt antal personal: 14,94

34

35 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag, socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: St Mellby F-2 Klass Antal elever F Totalt 33 Medel 11,00 Arbetslag/åa 2,3 Antal elever per lär 14,3 År 3-6 Klass Antal elever Totalt 55 Medel 13,75 Arbetslag/åa 3,45 Antal elever per lär 15,9 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 0,65 0,2 0,3 Totalt antal elever: 88 Totalt antal pedagoger: 6,40 Totalt antal personal: 6,90

36 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Stadsskogenskolan F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal KlassAntal elever elever elever a b 17 Totalt 49 Totalt 34 Totalt 19 Medel 49,00 Medel 17,00 Medel 19,00 Arbetslag/åa 4,6 Arbetslag åa 3 Arbetslag åa 2 Antal elever per lära10,65 Antal elever per lä11,33 Antal elever per lär 9,5 Skolår 3 Klass Antal elever 1 22 Totalt 22 Medel 22,00 Arbetslag/åa 2,35 Antal elever per lära9,362 Pedagogisk personal utöver arbetslag Administration/åa: Vaktmästare/åa: 1 0,5 0,5 Totalt antal elever: 124 Totalt antal pedagoger: 12,95 Totalt antal personal: 13,95

37 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Västra Bodarna skola F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 20 Totalt 22 Totalt 17 Medel 20,00 Medel 22,00 Medel 17,00 Arbetslag/åa 1,2 Arbetslag åa 1,6 Arbetslag åa 1 Antal elever per lära 17 Antal elever per lä 14 Antal elever per lära 17 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Totalt 19 Totalt 14 Totalt 9 Medel 19,00 Medel 14,00 Medel 9,00 Arbetslag/åa 1,40 Arbetslag åa 1,6 Arbetslag åa 1,2 Antal elever per lära 14 Antal elever per lä8,75 Antal elever per lära 7,5 Skolår 6 Klass Antal Pedagogisk personal utöver arbetslag/ 0,56 elever Administration/åa: 0,5 1 4 Vaktmästare/åa: 0,6 Totalt antal elever: 105 Totalt Medel 4,004 Totalt antal pedagoger: 9,06 Medel 4 Totalt antal personal: 10,16 Arbetslag/åa 0,5 Antal elever per lära 8

38 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Ängabo F-klass Skolår 1 Skolår 2 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever Ä-lyckan 28 1A 27 2A 22 Skogsgl 27 1B 25 2B 22 Totalt 55 Totalt 52 Totalt 44 Medel 27,50 Medel 26,00 Medel 22,00 Arbetslag/åa 3 Arbetslag åa 2,85 Arbetslag åa 2,7 Antal elever per lära18,3 Antal elever per lär18,25 Antal elever per lära 16,3 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever 3A 27 4A 23 5A 22 3B 27 4B 25 5B 25 Totalt 54 Totalt 48 Totalt 47 Medel 27,00 Medel 24,00 Medel 23,50 Arbetslag/åa 2,70 Arbetslag åa 2,45 Arbetslag åa 2,5 Antal elever per lära 20 Antal elever per lär19,59 Antal elever per lära 18,8 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: 4,75 0,75 0,45 Totalt antal elever: 300 Totalt antal pedagoger: ### Totalt antal personal: ###

39 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Ödenäs skola F-klass skolår1 Skolår 2-3 Skolår 4-6 Klass Antal Klass Antal Klass Antal elever elever elever F-klass 6 Skolår2 10 Skolår Skolår1 5 Skolår 3 5 Skolår 5 4 Skolår 6 6 Totalt 11 Totalt 15 Totalt 15 Medel 5,50 Medel 7,50 Medel 5,00 Arbetslag/åa 0,8 Arbetslag åa 1 Arbetslag åa 1 Antal elever per lära 14 Antal elever per lär 15 Antal elever per lärar 15 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: Totalt antal elever: 41 Totalt antal pedagoger: 2,80 Totalt antal personal: 2,80

40 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning. Skola: Östlyckeskolan Arbetslag A Arbetslag B Klass Antal Klass Antal elever elever 7A1 26 7B 30 7A2 30 9B1 28 9A1 29 9B2 20 9A2 29 Lag H 12 Totalt 114 Totalt 90 Medel 28,50 Medel 22,50 Arbetslag/åa 8,36 Arbetslag åa 8,9 Antal elever per lärare13,64 Antal elever per lärare10,1 Arbetslag C Arbetslag D Klass Antal Klass Antal elever elever 6C1 23 6D1 25 6C2 23 6D2 24 8C1 30 8D1 29 8C2 29 8D2 31 Totalt 105 Totalt 109 Medel 26,25 Medel 27,25 Arbetslag/åa 9 Arbetslag åa 8,15 Antal elever per lärare11,67 Antal elever per lärare13,4 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: 1,25 Vaktmästare/åa: 1,5 Totalt antal elever: 418 Totalt antal pedagoger: 34,41 Totalt antal personal: 37,16

41

42 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Skola: Förberedelseklass, Lendahlsskolan och Östlyckeskolan FBK Lendahl FBK Östlyckan Klass Antal Klass Antal elever elever FBK 8 FBK 38 Totalt 8 Totalt 38 Medel 8,00 Medel 38,00 Arbetslag/åa 1,87 Arbetslag åa 3,2 Antal elever per lära 4,28 Antal elever per lä11,88 Totalt antal elever: 46 Totalt antal pedagoger: 5,07 Totalt antal personal: 5,07

43 Skolans inre organisation höstterminen 2013 Förvaltningen har fått i uppdrag BUN att göra en uppföljning av hur skolornas skolornas inre organisation ser ut höstterminen Denna genomlysning ska synliggöra och skapa lärande kring enheternas inre organisation. Huvudmannen ska få mer kunskap om de olika enheternas inre organisation. Utifrån tilldelat elevbidrag och socioekonomisktilldelning, och resursfördelning ifrån utvecklingsenheten. Särskola: Ängabo, Noltorp, Östlyckan, Nolhaga Ängabo Noltorp Klass Antal Klass Antal elever elever F-klass 1 A 1 3 G B 2 T C D 4 Totalt 6 Totalt 12 Medel 2,00 Medel 3,00 Arbetslag/åa 3,03 Arbetslag åa 6,94 Antal elever per lär 1,98 Antal elever per lär1,729 Östlyckan Nolhaga Klass Antal Klass Antal elever elever Totalt 4 Totalt 18 Medel 4,00 Medel 4,50 Arbetslag/åa 1,40 Arbetslag åa 10,76 Antal elever per lär 2,86 Antal elever per lär1,673 Pedagogisk personal utöver arbetslag/åa: Administration/åa: Vaktmästare/åa: Totalt antal elever: 40 Totalt antal pedagoger: 22,13 Totalt antal personal: 22,13

44 Ärende 4 Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser - delrapport

45 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny tydlig organisationsstruktur som ska utgå ifrån indelningen i kommunens kommande översiktsplan dvs Norra kommundelen, Nordöstra staden, Nordvästra staden, Stadskärnan med närområden, Sydöstra staden, Sydvästra staden och Södra kommundelen. Strukturen ska innehålla en samlad skolgång för eleven. Organisationen ska ge förutsättningar för en samlad och likvärdig elevhälsa, se över och renodla förskolechefs och rektors uppdrag att ge dem bättre förutsättningar för att genomföra sitt statliga uppdrag, där nya funktioner kan utarbetas. Frågan om årskursindelning ska belysas ur forskningsperspektiv. För att barn- och ungdomsnämnden ska vara delaktiga i processen, och kunna ta ställning till olika frågor, innan det finns färdiga konkreta förslag, har förvaltningen nu belyst frågan ur forskningsperspektiv, gjort omvärldsbevakning och tagit fram fyra övergripande scenarier. Förvaltningens yttrande Övergripande scenarier Förvaltningen har tagit fram 4 st olika scenarier, för att belysa olika vilka olika möjligheter som kan finnas för framtida organisation. De olika scenarierna utgår ifrån att antalet skolor beror på vilken grundstruktur som är utgångspunkten. De belyser olika strukturer som förvaltningen kan arbeta vidare ifrån, och ta fram beräkningar, konsekvensanalyser och arbeta vidare med elevströmmar. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakningen visar att det finns exempel på kommuner som har tagit ett helhetsgrepp och fattat strategiskt beslut och skapat en ny grundstruktur, att t ex göra alla skolor till F-9 skolor. De flesta kommuner har dock utifrån tradition och tillväxt i olika delar av kommunen låtit organisationen utvecklas utifrån lokala förutsättningar. Frågan om hur kommuner ska organisera sin förskole- och skolorganisation är högst aktuell i många kommuner.

46 Forskning Ur forskningsperspektiv kan förvaltningen inte se att det finns någon forskning som pekar på att det finns en optimal årskursindelning som påverkar elevernas kunskapsresultat. Det som avgör den enskilde elevens resultat är skolans pedagogiska arbete och den enskilde läraren och elevens relation, vilket tydligt visas i Hattie s metastudie Synligt lärande. Hattie s studie visar att skolstorlek har en påverkansfaktor med stor effekt, i den metaanalys som refereras anges optimal skolstorlek (0,43) till ca 800. Studien avser amerikanska högstadieskolor och college, och visar att ju fler elever som kommer från hem med gynnsamma förutsättningar desto större är den optimala skolstorleken och omvänt. Någon annan forskning inom området har förvaltningen inte hittat. Det barn- och ungdomsnämnden måste ta ställning till är därmed, på vilket sätt skapas bästa möjligheter för ledning och styrning av verksamheten och störst effektivitet. Det är det som ska avgöra vilken grundstruktur, som ska finnas i kommunen. Vidare så kommer förvaltningen att ta fram underlag om nuvarande elevströmmar mellan skolorna i kommunen, för att se hur elevflödet ser ut mellan skolorna. Dvs elevens val av skola i förhållande till anvisad skola. Detta återkommer förvaltningen med senare i år. Barn- och ungdomsnämnden behöver ta ställning till vilka grundstrukturer som förvaltningen ska arbeta vidare med. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningen ska ta fram mer underlag för följande scenarie XX/grundsstruktur. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

47 Olika scenario över en framtida skolorganisation Södra kommundelen Inkl V:a Bodarna Norra kommundelen Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 - En F-9 skola -En F-9 skola - En F-9 skola - Två F-6 skolor - Övriga skolor läggs ner - En F-9 skolor - Övriga skolor läggs ner -Övriga skolor F-3 - En F-9 skola - Övriga skolor F-3 - Två F-3 skolor - En skola läggs ner - En F-9 skola - En F-3 skola - En skola läggs ner - En F-3 skola - En skola läggs ner - En F-9 skola - Två skolor läggs ner Centrum Inkl Långared - Fyra F-9 skolor - Övriga skolor läggs ner - Två 4-9 skolor - Två F-6 skolor - Två skolor läggs ner - En F-9 skola - Två 4-9 skolor - Två F-6 skolor - Två F-9 skolor - En 4-9 skolor - Två F-6 - Övriga skolor F-3 - Två skolor läggs ner - Resten F-3 - Övriga skolor F-3 - Två skolor läggs ner Allmänt (det finns idag 17 skolor) - På de skolor som är F-3 och även vissa F-6 finns möjlighet till kunskapscentrum för äldre elever som ex vill arbeta självständigt någon dag i veckan. Då kan det finnas pedagogisk personal tillgänglig för handledning. Detta möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt än idag. - Tillgång av fritidsverksamhet för elever i åk 4-6 kan tillgodoses på F-3 skolor. - Mer utrymme för förskoleavdelningar på de skolor som blir F-3. - De olika förslagen ger olika utvecklingsmöjligheter för att kunna anpassa skolomorganisation. Scenario 1 sex F-9 skolor Scenario ett fokuseras på en samlad skolgång med endast F-9 struktur. Förslaget bygger på forskning om optimal skolstorlek där ett stort antal elever ses som gynnsamt för pedagogiska arbetet och elevens kunskapsresultat. Scenariot innebär att en ny skola byggs i den norra delen av staden, samt att en skola byggs ut i den södra kommundelen. Scenario 2 två F-9 skolor, två 4-9 skolor, två F-6 skolor, nio F-3 skolor = 15 skolor Scenario två speglar en anpassad skolstruktur där fokus ligger på F-3, samt 4-9 i centralorten. I den norra och södra kommundelen finns F-9 skolor för att ge en närhet till skola oavsett boendeort. Scenario 3 tre F-9 skolor, två 4-9 skolor, två F-6 skolor, sex F-3 skolor = 13 skolor Scenario tre liknar det andra förslaget men här införs F-9 skola även i kommunens centralort. Scenario 4 tre F-9 skolor, en 4-9 skola, fyra F-6 skolor, fyra F-3 skolor = 12 skolor Det fjärde förslaget speglas av tre stycken F-9 skolor i kombination med 4-9 skola, F-6 och F-3 skolor. I detta förslag får elever i 7-9 i den södra kommundelen resa till centralorten. För det fortsatta arbetet: - Skolornas kapacitet enligt olika scenarier behöver kontrolleras mer mot kommunens trendprognos

48 Ärende 5 Parkskolan

49 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Sören Pettersson Direktnr: Beteckning: BUN Parkskolan Ärendebeskrivning Förvaltningen har haft en resursskola för elever i skolåren 3 6, som gått under benämningen Klämmaskolan. Den gjorde det möjligt för elever som hade behov av att arbeta i mindre sammanhang, att få sin undervisning åtskilt och i liten grupp. Elever som mottogs på Klämmaskolan löpte risk att komma bort från sin hemmaskola i alltför hög grad och under alltför lång tid. Elevens möjlighet att finnas i sitt eget sociala sammanhang riskerades. Förvaltningen kom fram till att förändringar som behöver komma till stånd är: 1. Eleverna på resursskolan har en stark tillhörighet på hemskolan. 2. Elevens behov av stöd på resursskolan utreds kontinuerligt. Barn- och ungdomsnämnden får härmed information om hur verksamheten har utvecklats. Förvaltningens yttrande Resursskolan ska heta Parkskolan. Den byggs upp i samverkan med ett projekt som drivs just nu, Nolhagaprojektet. Detta projekt prövar arbetssätt i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningens Nolhaga park. Parkens miljöer ska utvecklas till pedagogiska rum, och stimulera elever som har behov av ovanliga lösningar för att hitta motivation för skolgång. Barns utveckling i mötet med djur kommer till exempel att användas. Förvaltningen har som plan att projektets lärdomar ska förvaltas i Parkskolan när projektet övergår i den ordinarie organisationen. Skolan som eleven tillhör ska upprätta åtgärdsprogram och hela tiden, hålla i elevens utveckling. En så snar återgång som möjligt, till hemskolan ska finnas i målsättningen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Sören Pettersson Biträdande förvaltningschef

50 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

51 PARKSKOLAN. Resursskola för åren 1 6. Skollagen 1 kap 4. Utbildningen...ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Målsättning: Eleven ska tillsammans med pedagogen hitta fungerande sätt att få lust och motivation i skolarbetet. De nya lärdomarna pedagogen och eleven gör i detta lilla sammanhang ska tas med till hemskolan. Målgrupp. Elever i skolår 1 6 är målgrupp. Elever som är i behov av alternativa lösningar för att hitta förutsättningar för lärande. Det finns olika orsaker till att alternativa lösningar ska hittas. Vi ska inte hamna i definitionsproblem med att förstå om barn har rätt till denna resurs eller inte. Vår professionalitet gör att vi hittar dessa elever. Vi strävar efter att sätta in resurserna så tidigt som möjligt. Organisation: Två pedagoger. Ansvarig rektor Parkskolan startar i huset Gläntan, som fram till nu har varit förskola. Elever som har skolgång på Parkskolan tillhör hemskolan. Ansvaret lämnas inte över. Hemskolan ansvarar för åtgärdsprogram med uppföljningar etc. En grundlig analys av hur långa perioder eleven ska få resursen ska göras. Täta uppföljningar där man hela tiden anpassar innehåll.

52 Riktmärke för frekvens på uppföljningar ska vara varannan vecka till en gång i månaden. Innehåll. Anpassningar utifrån elevens förutsättningar ska vara grundläggande.. Flexibla lösningar och tydliga och täta målsättningar styr innehållet. Pedagogerna har uppdraget att arbeta fram pedagogik som innehåller mycket uteverksamheter, experiment och skapande tillsammans med eleverna. Pedagog och elev har ett gemensamt fokus på lärandet. Under uppstarten kommer Parkskolan att bygga innehåll och förhållningssätt tillsamman med Nolhagaprojektet som startade i april Personalen på de båda ställena kommer att ha gemensamma planeringsdagar. Meningen är att tankar från båda håll ska befrukta varandra. Det som är projekt ska leva vidare i en ordinarie verksamhet. Arbetet tillsammans med Kultur och fritid, projektet som handlar om att göra Nolhaga park med omgivningar, sjön Mjörn t.ex, till pedagogiska rum, ska vidareutvecklas för att bli beständigt. När resursen ska erbjudas. 1. Elevhälsa/rektor på hemskolan kontaktar pedagoger/rektor på Parkskolan. 2. Planeringsmöte. Hemskola och Parkskola möts. Vad kan vi erbjuda? Tidsplan. Uppföljningar. 3. Kommer man i mötet p 2 överens om att erbjuda barnet plats, kontaktar hemskolan familjen. 4. Pedagoger på Parkskolan tar emot barn och föräldrar för ett besök och samtal. Återkoppling till skolan med beslut om start eller ej sker....

53 Ärende 6 Utmaning av Kulturskolan

54 Datum: Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Björn Franke Barn- och ungdomsnämnden Direktnr: Utbildningsnämnden Beteckning: Handläggningsplan med frågor till nämnderna - Utmaning av Kulturskolan Bakgrund Ahlin Musik AB har utmanat kulturskolan i Alingsås. Enligt tillämpningsföreskrifter för utmaning i Alingsås kommun skall ansvarig handläggare på kommunledningskontoret skicka utmaningen till den eller de nämnder som berörs och bifoga de frågor som behöver besvaras för att ge ett underlag för att bedöma utmaningen. Nämnden beslutar sedan om underlaget. Detta är första gången de nya tillämpningsföreskrifterna tillämpas. Förvaltningscheferna för kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tillsammans med administrativa chefen, ansvarig handläggare på kommunledningskontoret, tagit fram följande planering för arbetet. Upplägg Kultur- och fritidsförvaltningen tar fram en nulägesbeskrivning som ligger till underlag för behandlingen i barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kommunledningskontoret bistår utifrån behov. Respektive nämnd beskriver konsekvenserna för den egna nämnden av att verksamheten upphandlas. Efter nämndbehandlingen färdigställer kommunledningskontoret ett samlat underlag till kommunstyrelsen för bedömning av utmaningen. Tidsplan 19 augusti-9 september Information om utmaningen och upplägget på respektive förvaltnings FSG 10 september Information om utmaningen och upplägget på CeSam. Boka tid för MBL 20 september Nulägesbeskrivning klar 21 september-22 oktober Handläggning av underlag för respektive nämnd. Behandlas i FSG oktober Nämnderna behandlar underlaget (BUN 15 oktober, KFN 21 oktober, UN 22 oktober) november MBL 18 november Kommunledningskontorets samlade underlag för bedömning av utmaningen klart 9 december Kommunstyrelsen beslutar om utmaningen 10 december Utmanaren underrättas om beslutet Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget 1 Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

55 Utredningsfrågor KFN besvarar samtliga frågor. BUN och UN fråga 2-4 utifrån nämndens verksamhet. 1. Beskriv kulturskolans verksamhet idag. Följande aspekter skall belysas: -Verksamhetens omfattning och kvalitet -Organisation -Kontaktytor mot andra förvaltningar -Intäkter specificerat på interna och externa -Kostnader - specificerat på personalkostnader, lokalkostnader och övriga kostnader. 2. Beskriv konsekvenser av att den utmanade delen av verksamheten upphandlas. Följande aspekter skall belysas: -Organisation -Personal -Ekonomi -Kvalitet -Kontaktytor mot andra förvaltningar 3. Beskriv hur konsekvenserna påverkas om en större del än den utmanade verksamheten upphandlas 4. Beskriv hur konsekvenserna påverkas om en mindre del än den utmanade verksamheten upphandlas Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget 1 Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

56 Kulturskolan - nulägesbeskrivning Verksamhetens omfattning Kulturskolans målgrupp är enligt uppdrag barn och unga i åldern 3-20 år. Antalet inskrivna elever är 1300 varav ca 500 nyanmälningar varje höst. Kurser erbjuds inom Musik/sång & rytmik, Bild & skapande, Dans & rörelse, Teater & drama. Kulturskolans bas är individuell undervisning samt gruppundervisning i kulturskolans lokaler. Dessa ändamålsanpassade lokaler delas med Alströmergymnasiets estetiska linje. Skolan erbjuder hösten 2013 kurser i 48 ämnen fördelat på följande sätt. 20 instrument samt 1 rytmikgrupp Sångundervisning fördelat på enskild, mindre grupper samt barnkör 32 dansgrupper i olika stilar 4 skapande grupper 8 teatergrupper 12 Musikmix/Blockflöjtsgrupper Musikklubben som är skapad till funktionshindrade barn & ungdomar Lendahlsskolans köpta kurser i dans, musikmix & Blockflöjt Verksamhetens kvalitet Kulturskolan och Estetiska programmet är idag kraftfulla aktörer i kulturlivet i Alingsås. Vi har genom våra gemensamma lokaler, Esteticum fått en långsiktig hållbar och gemensam kultursatsning för framtiden vilket gett stor marknadsföring för kommunen. Tusentals barn ungdomar med föräldrar passerar varje vecka entrédörrarna. Vi har gemensamt skapat en modern mötesplats för barn och ungdomar. Kulturskolan erbjuder nybörjarkurser för elever i alla åldrar. Prova-på-tillfällen för att informera barn och ungdomar om kulturskolans breda kursutbud. Kulturskolan producerar föreställningar där musik, dans, teater och bildelever samverkar. Kulturskolan åtar sig uppdrag från företag, föreningar och organisationer. T ex uppträder kulturskolans olika orkestrar, dansgrupper m.fl. i samband med evenemang som Skyltsöndag, Lights i Alingsås, Första advent och Kulturnatta men också på arrangemang som Estrads, Meröppet, Stadsskogens invigning m.fl. Kulturskolan driver flera samarbetsprojekt med grundskolorna Kulturskolans lärare fungerar som resurser för kommunens tre skolverksamheter. (förskola/grundskola/gymnasiet). Ett exempel är det allsångsprojekt som nu skall genomföras för femte året i rad. I detta projekt har skolors lärare tillsammans med elever i årskurs tre skrivit texter som textbearbetats & tonsatts. Dessa sånger har alla medverkande barn från förskoleklass upp till år 3 fått öva och framföra på allsångskonserten. Ett annat projekt är Samarbetet med Lendahlsskolan (läs mer under rubriken kontaktytor med andra förvaltningar) Kulturskolans elever är mycket nöjda med undervisningen (Det finns enkätresultat som belägg för detta). Utmaningen för oss är dock att locka dem som ännu ej valt att gå kurser hos oss. Det är ca 1300 barn och ungdomar i åldern 3-20 år av alla i målgruppen som deltar i någon av kulturskolans alla kurser. Kulturskolans verksamhet är anpassad så att den även passar dem med funktionsnedsättning. Undervisningen i kulturskolan är kopplad till grund- och gymnasieskolans läsårstider. Detta medför för närvarande att det på skolloven normalt inte finns många undervisningsalternativ. En plan för framtiden håller på att utformas utifrån brukarnas behov.

57 Organisation Ny organisation från 1 februari 2013 med ny chef från 1 mars: En chef på heltid, en administratör på 10 timmar/vecka. 14 årsarbetare fördelat på 28 pedagoger, med ferieanställning, varav 3 heltidsanställda. Alla tillsvidareanställda lärare har ämnes- och pedagogisk utbildning. Samverkan över förvaltningsgränserna effektiviserar kommunens verksamheter. Att samtliga estetlärare arbetar på samma ställe ger en kontinuitet för Alingsås ungdomar. Våra anpassade och moderna lokaler ger fler framtida elever både för kulturskolan och för gymnasiet. Personalomsättningen är låg jämfört med andra verksamheter i kommunen. Många lärare har arbetat på kulturskolan länge. Samarbetet med gymnasiet medför att vi idag samutnyttjar idag både personal och utrustning. Många lärare på kulturskolan är också deltidsanställda på Alströmergymnasiet eller någon av kommunens grundskolor Vid sjukdom kan lärare från båda förvaltningarna vikariera. Den goda arbetsmiljön på Esteticum genererar ett positivt arbetsklimat både för personal och elever. Socialt så har kontakten mellan båda personalgrupperna ökat. Vilket också varit mycket positivt. Kulturskolan i Alingsås har ett utbyte med kulturskolorna i Partille och Lerum sk ALPprojektet. Där ges elever ytterligare möjligheter till kvalitativ undervisning genom att alla lärare inom de tre kommunerna kan undervisa elever i smala genrer. Kommunerna har tillsammans också erbjudit möjligheter för elever att spela tillsammans med professionella artister som tex Ryback och Nisse Landgren samt dansare från so you think you can dance Det finns en intresseförening för kulturskolan, där lärare, elever och föräldrar är medlemmar. Kontaktytor mot andra förvaltningar Kulturskolan delar förutom med Alströmergymnasiet lokaler med ungdomsverksamheten Arena 11 där en inspelningsstudio och scen finns. Kulturskolan är en resurs för kommunens skolor (barn- och ungdomsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen). Ett exempel är sommaravslutning i Ödenäs skola. Där stöttar och tränar kulturskolan de elever från skolan som valt att uppträda på avslutningen. Särskilt mycket utbyte sker med Lendahlsskolan, som har en uttalad musikprofil. De köper två av kulturskolans lärare för att undervisa i den ordinarie verksamheten. Hög kvalitet för ett billigt pris. Några av kulturskolans gruppundervisningar är förlagda till grundskolorna (t ex Musikmix/Blockflöjt samt barnkör m.fl.).

58 Intäkter 6314 tkr i kommunbidrag 1804 tkr i elevavgifter mm 350 tkr såld verksamhet, till främst skolor 60 tkr instrumenthyra och sponsring 8596 tkr 2013 Kostnader Personalkostnader 7085 tkr Hyra 705 tkr Städ 115 tkr IT och administration 102 tkr Övrigt 90 tkr Kapitalkostnader 140 tkr Planerade förändringar av verksamheten Utifrån Kulturskolans uppdrag och vision är det viktigt att brukarna erbjuds en hög delaktighet. Utbudet skall därför i ännu större utsträckning än idag att anpassas utifrån barnoch ungdomars önskemål. Utbudet kommer att anpassas i syfte att nå de barn- och ungdomar som idag inte söker till kulturskolan. Grundkurser kommer att erbjudas i fler åldrar än idag. Fler skall erbjudas rätt grundkurs från början. Basen kommer att ligga mer på gruppundervisning än idag. Individuell undervisning kommer erbjudas för de elever som efter genomgången grundkurs önskar spetsutbildning för att senare i livet ha kompetensen att kunna söka till högre utbildning. Kulturskolan skall ha sin bas i traditionell svensk musik/dans/teater och skapandekultur. Denna bas skall av såväl kulturskolan själva samt av brukare breddas. Kulturskolan kommer i framtiden att erbjuda undervisning i vissa ämnen på skolloven. Förändringarna bedöms vara möjliga att genomföra inom den ekonomiska ramen eftersom andelen individuell undervisning minskas och det totala antalet betalande elever blir fler. Förändringarna förutsätter ett delvis annat arbetssätt och en breddning av enskilda lärares kompetens. Ett fördjupat samarbete med kommunens grund- och gymnasieskolor planeras.

59 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Utmaning av Kulturskolan underlag barn- och ungdomsnämnden Ärendebeskrivning En utmaning av kulturskolan har inkommit till Alingsås kommun. En handläggningsplan har tagits fram för ärendet, där berörda nämnder ska svara på frågor och där kommunledningskontoret ska göra ett samlat underlag till kommunstyrelsen för bedömning av utmaningen. Barn- och ungdomsnämnden ska beskriva de konsekvenser som kan uppstå om Kulturskolan skulle bedrivas av annan extern aktör. En nulägesbeskrivning av Kulturskolans verksamhet har gjorts och barn- och ungdomsnämnden ska svara på fråga 2-4 utifrån nämndens verksamhet, se handläggningsplan med frågor till nämnderna.- utmaning kulturskolan (se bilaga). Förvaltningens yttrande Kulturskolans verksamhet beskrivs i nulägesbeskrivningen, som har gjorts av Kulturskolan. Där beskrivs verksamheten hur den bedrivs idag och den planerade förändringen av verksamheten. (se bilaga). 2. Beskriv konsekvenser av att den utmanade delen av verksamheten beaktas. - Organisation Barn- och ungdomsnämndens organisation påverkas av att kulturskolan utmanas. Enligt skollagen 23 kapitlet 3 får grundskolan och grundsärskolan, inte överlämna uppgifter som är hänförliga till undervisning på entreprenad. Med undervisning menas i skollagen 1 kapitlet, 3 sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Vilket innebär att det avtal som Lendahlsskolan har med Kulturskolan måste förändras, samt att all samerkan som görs med kulturskolan idag måste ses över och eventuellt måste förändras så att den inte motsvarar en sådan målstyrd process som ska ledas av lärare eller förskollärare. Därmed måste det arbete som barn- och ungdomsförvaltningen har inlett med kultur- och fritid om framtida tankar och verksamhetsutveckling ses över. Innan det går att avgränsa vad det är som ska upphandlas.

60 - Personal De lärare som finns som arbetar både i kulturskolan och i grundskolan, påverkas i stor grad. Den personal som vi har haft anställd i båda förvaltningarna varierar mellan åren, och varierar mellan ca 0,5-2,0 åa. Det kan vara svårt att anställa personal på litet tjänsteunderlag. - Ekonomi Undervisning kan inte lämnas ut på entreprenad, vilket innebär att de avtal som finns idag med Lendahlsskolan måste förändras. De ekonomiska konsekvenserna kan påverkas, för t ex avtalsköp, då det i dagsläget inte går att veta hur en kostnadsbild för avtal med annan part ser ut. Samt att egen personal måste rekryteras och att även det innebär att det kan bli en annan kostandsbild. - Kvalitet Hur kvalitén kan påverkas går i dagsläget inte att avgöra. Arbetssätt och undervisning måste anpassas utifrån vem det är som bedriver kulturskolan, om det är entreprenad eller ej. - Kontaktytor med andra förvaltningar Det kan bli fler kontaktytor för barn-och ungdomsförvaltningen och för de enheter, som samverkar och arbetar med kulturskolan idag. 3. Beskriv hur konsekvenserna påverkas om en större del än den utmanade verksamheten upphandlas Vid en stor upphandling påverkas barn- och ungdomsnämndens verksamheter mer, genom att vi måste vara delaktiga i att ta fram ett större upphandlingsunderlag. Där vi måste säkerställa att undervisning enligt skollagen inte ingår i upphandlingen. Att ta fram ett upphandlingsunderlag för en verksamhet under förändring kräver mycket tid för kravspecifikation. Vidare så blir det fler aktörer, där gränsdragningsfrågor, nya rutiner, och nya kontaktytor som ska implementeras. Vidare så berörs den personal som arbetar i två förvaltningar, som kan behöva söka sig till andra anställningar. Samt att det kan blir svårare att rekrytera behörig personal till ett litet tjänsteunderlag inom förvaltningen. 4. Beskriv hur konsekvenserna påverkas om en mindre del än den utmanade verksamheten upphandlas Vid en mindre upphandling påverkas barn- och ungdomsnämndens verksamheter i mindre omfattning. Gränsdragningsfrågor och implementering påverkas men i mindre omfattning än om en stor upphandling görs. Frågan om personal med anställning i båda förvaltningarna är aktuell om de berörs

61 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn-och ungdomsnämnden godkänner framtaget underlag, med nulägesbeskrivning och utredningsfrågor och översänder underlag till kommunledningskontoret. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

62 Ärende 7 Försäkring även på skolbarnens fritid

63 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 108 Dnr KS 612 Motion om försäkring på skolbarnens fritid - Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) har till kommunfullmäktige den 29 maj 2013, 96 lämnat en motion med förslag att kommunen under denna mandatperiod tar fram ett förslag som innebär att även eleverna i Alingsås skolor är försäkrade på sin fritid och således även under loven. Detta gäller såväl förskola, grundskola som gymnasieskola. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottets beslut: Motionen remitteras till kommunledningskontoret, barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. Exp: Klk-adm.avd, BUN, UN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

64 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 96 Dnr KS 612 Motion om försäkring på skolbarnens fritid - Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) lämnar en motion med förslag att kommunen under denna mandatperiod tar fram ett förslag som innebär att även eleverna i Alingsås skolor är försäkrade på sin fritid och således även under loven. Detta gäller såväl förskola, grundskola som gymnasieskola. Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

65 Alingsås den 23 maj 2013 Motion om försäkring på skolbarnens fritid skolbarn i Sverige är oförsäkrade under loven och fritiden. 55 av Sveriges 290 kommuner har sina elever oförsäkrade utanför skoltid. Alingsås kommun är en av de 55. Av Västra Götalands 49 kommuner är det endast sju kommuner som väljer bort att försäkra sina elever när de är på fritidsaktiviteter. Alingsås kommun är en av de sju. Vi socialdemokrater vill att kommunen under denna mandatperiod tar fram ett förslag som innebär att även eleverna i Alingsås skolor är försäkrade på sin fritid och således även under loven. Detta gäller såväl förskola, grundskola som gymnasieskola. Detta skulle innebära ett viktigt steg för ökad trygghet för många barnfamiljer. De som anser sig ej kunna prioritera egen fritidsförsäkring för sina barn är i större utsträckning familjer i socioekonomiskt utsatta grupper. Säkerligen är också många föräldrar omedvetna om att deras barn är oförsäkrade på sin fritid, detta trots information på kommunens hemsida. Kostnaden skulle enligt Folksam ligga på ca drygt kronor för förskola, grundskola och gymnasium Leif Hansson (S), vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden Pär-Göran Björkman (S), vice ordförande i Utbildningsnämnden