Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 27 November 2012, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Majoriteten och oppositionen kallar till gruppmöten i sina respektive grupper efter föredragningarna. För oppositionens del är Gröna rummet, Teliahuset, bokat mellan kl (notera lokaländring) Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Facklig samverkansgrupp 19 november 2012 Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Föredragningar Barbro Eckerström Tedeborg, ekonom. Flerårsstrategi för Barn- och ungdomsnämnden , c:a kl Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Budgetuppföljningar 2012 Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet 2. Flerårsstrategi för barn- och ungdomsnämnden Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet 3. Väsentlighets- och riskanalys - internkontroll 2013 och åtaganden Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet 4. Rapport om nuläge inom barnomsorgskön Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet 5. Barn som upplever våld - Våld i nära relationer Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet 6. Pedagogisk måltid 2013 Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse 7. Barn-och ungdomsnämndens miljöprogram justeringar 8. Yttrande till Detaljplan för Hemsjö, Hemsjö kyrkskola och förskola vid Hemsjövägen 9. Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Val av kontaktpolitiker kompletteringsval 11. Delegationsbeslut redovisade 2012, central administration Christian Jerhov (M) Ordförande Britta Ryding Sekreterare Tel: E-post: britta.ryding@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

3 Ärende 1 Budgetuppföljningar 2012

4 Barn- och ungdomsförvaltningen Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2012 Kostnader Prognos Diff /- Politisk verksamhet -0,9-0,6 0,2 Förskola -242,8-245,5-2,7 Fritidshem -58,7-60,6-1,9 Pedagogisk omsorg -7,1-7,0 0,1 Förskoleklass -21,1-22,3-1,2 Grundskola -329,0-327,2 1,8 Grundsärskola -17,7-18,0-0,4 Kost -75,7-76,1-0,4 Summa -752,9-757,5-4,5 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola *) 28,7 29,0 0,3 Fritidshem 15,7 16,6 0,9 Pedagogisk omsorg 1,4 1,3-0,1 Förskoleklass 0,3 0,4 0,1 Grundskola*) 18,5 17,3-1,1 Grundsärskola 0,4 0,5 0,1 Kost 75,7 76,1 0,4 Kommunbidrag 606,1 606,1 0,0 Summa 746,7 747,3 0,6 Netto -6,2-10,2-4,0 *) EU-projekt ingår på intäkts- och kostnadssida med 15 % motsvarande 0,460 mnkr i förskola och 85 % motsvarande 2,604 mnkr i grundskola, totalt 3,064 mnkr för Ekonomisk sammanfattning Prognos per oktober är 10,2 mnkr, vilket är ett underskott på 4,0 mnkr mot budget. Löneutfallet för lärarkollektivet är fastställt och förväntas bli 3,8 mnkr mer än budget. Skillnaden, 0,4 mnkr, mot prognos per september är avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna. Personalkostnaden i samtliga huvudverksamheter utom kosten prognostiseras högre än budget på grund av förväntat högre löneutfall för lärarkollektiven, vilken beräknas till 3,15 % på årsbasis, jämfört med budgeterat 1,9 %. Detta motsvarar en ökad kostnad på ca 3,8 mnkr för Tidigare lämnad prognos på lägre hyreskostnader för Stadsskogenskolan pga att skolan beräknas vara klar först januari 2013 ligger kvar. Samtidigt används en del av överskottet till ny förskola och tillfälliga lokaler i Stadsskogenområdet. Kostnaderna skiljer sig därmed mellan huvudverksamheterna, lägre på grundskola och högre på förskola. 1

5 Politisk verksamhet +0,2 Lägre arvoden än beräknat i budget. Förskola 2,4 mnkr Prognos för styrtal är 33 fler barn än budgeterat styrtal, vilket motsvarar ca 2,4 mnkr. Barnen beräknas hanteras inom befintlig organisation. Större delen av avvikelsen beror på förväntat högre löneutfall än budgeterat. Uppställnings-/återställningskostnader för förskolepaviljonger prognostiseras högre än budgeterat. Hyreskostnaderna blir lägre än budgeterat eftersom planerade utökningar är försenade eller har skjutits på framtiden. Avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna var inte medräknad i tidigare prognos på grund av osäkerhet när avyttring sker. Nu är det fastställt att det sker under år Ökat antal interkommunala förskolebarn ger något högre intäkt än budgeterat, samtidigt som föräldraintäkterna är något lägre. Fritidshem 1,0 mnkr Prognos för styrtal är 131 fler barn än budgeterat styrtal. Det ökade barnantalet ryms inom befintlig organisation/barnpeng. Bemanningen på fritidshem har inte ökat motsvarande eftersom rektorerna räknade med det prognostiserade elevantalet i budget och omsorgspengen är justerad därefter. Löneuppräkningen förväntas bli högre än budgeterat. Uppställningskostnader för nya fritidsavdelningar i paviljonger är högre än budgeterat. Högre externa intäkter utgörs av föräldraavgifter. Pedagogisk omsorg - 0,2 mnkr Prognos för antal vårdnadsbidrag följer styrtalet. I början på året var antalet lägre och har sedan stigit under året och har sänkts igen i augusti månad. Färre antal barn i pedagogisk omsorg ger lägre föräldraintäkter. Förskoleklass 1,1 mnkr Avvikelsen beror på att personalkostnader inte är korrekt fördelade mellan förskoleklass och grundskola. De högre intäkterna är ökat antal interkommunala elever. Grundskola + 0,7 mnkr Fördröjningen av Stadsskogenskolans öppnande till år 2013 medför lägre hyreskostnader än väntat. Detta kompenserar delvis förväntat högre löneutfall för lärarna. Teamen har samtidigt svårt att anpassa organisationen efter elevantalet, vilket är särskilt märkbart i årskurs 6-9. Det tidigare införandet av lärverktyg 1-1 till skolår 8, under vt 2012 medför en högre kostnad än budget. Personalkostnad för sommarskola ingår med 0,1 mnkr. Lägre externa intäkter utgörs bl. a av lägre förväntade statsbidrag. Statsbidrag för lärarlyft blir betydligt mindre än budgeterat men kompenseras genom en lägre kostnad. Grundsärskola - 0,3 mnkr Högre löneutfall än budgeterat genererar ett minus. Kost +/- 0 Ökad intäkt av extern försäljning ca 0,4 mnkr kommer att fördelas mellan BUN, VÄN och UTB. 2

6 Styrtal Förskola, familjedaghem 1-5 år Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden janokt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Fritidshem, familjedaghem 6-12 år Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden jan-okt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Rektorerna har räknat med denna ökning i budget. Förskoleklass, skola åk 1-9, särskola Budgeterat styrtal Snittantal efter utfall 2012 för perioden jan-okt Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget

7 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2012 Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens nya styrmodell skall nämnderna följa upp sin budget och göra en prognos för verksamheten för varje månad. Prognos ska vid stora avvikelser översändas till kommunstyrelsen. Förvaltningens yttrande Prognos per oktober är 10,2 mnkr, vilket är ett underskott på 4,0 mnkr mot budget. Löneutfallet för lärarkollektivet är fastställt och förväntas bli 3,8 mnkr mer än budget. Skillnaden, 0,4 mnkr, mot prognos per september är avyttringskostnad för förskolepaviljong i Västra Bodarna. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner prognos per september 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

8 Ärende 2 Flerårsstrategi för barn- och ungdomsnämnden

9 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Barbro Eckerström-Tedeb Direktnr: Beteckning: BUN Flerårsstrategi för barn- och ungdomsnämnden Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat förslag till Flerårsstrategi för enligt den nya styrmodellen i Alingsås kommun, kommunledningens anvisningar och överläggningar med arbetsutskottet. Förvaltningens yttrande Ramar och förutsättningar Sedan Flerårsstrategi BUN Alingsås fastställdes av nämnden är ramarna justerade i resultaträkningen samt i kostnader och intäkter per huvudverksamhet enligt beslut KF med; Utökad ram allmän först volym Utökad ram - riktade statsbidrag Utökad ram - lönekarläggning Sänkt ram lägre internränta Ramjusteringen innebär en förbättring av förutsättningarna för Detta motverkas av högre löneutfall för lärarfacken 2012 samtidigt som SKLs prognos för lönerörelsen 2013 är något lägre än ursprunglig beräkning. Det råder dock en stor osäkerhet kring löneutvecklingen I samtliga verksamheter ökar barn-/elevantal och förvaltningen bedömer kostnaden för volymökningar högre än de 4,0 mnkr som ramen utökades med. Totalt innebär 2013, efter beaktande av lärarnas högre löneutfall 2012 och prognos för 2013, ett underskott motsvarande 17,2 mnkr, varav ca 13,6 mnkr påverkar verksamheten i områdena. Resterande 3,6 mnkr hanteras centralt. En del av besparingen utgörs av lokalkostnader, se längre ner. Vidare slopas bidraget till förskolor med en avdelning, men kan under ett övergångsår sökas av fristående förskolor med öppettider dagligen överstigande 10 timmar. Resurs för elevhälsa, administration och vaktmästare är inte utökad, utan Stadsskogenskolan bemannas från

10 befintlig resurs Ny rektorstjänst och lokalcontrollertjänst tillsätts inte. Dessutom kommer fortbildningsinsatser att minskas i alla verksamheter. I samtliga verksamheter ökar barn-/elevantal och förvaltningen bedömer kostnaden för volymökningar högre än de 4,0 mnkr som ramen utökades med. I och med att barn- och ungdomsnämndens verksamheter inte har fått full kostnadstäckning för ökat barn- och elevantal, kommer personaltätheten att minska i alla verksamheter. Något som kommer att påverka en redan idag hög arbetsbelastning negativt. Beräknat på budgeterade barn-/elevantal minskar personaltätheten i förskola till ca 6 barn/årsarbetare (2011 5,5), för fritidsverksamhet till ca 28 barn/årsarbetare ( ) samt för grundskola till ca 13 elever/lärare eller 7,7 lärare/100 elever (2011 8,2). Övergripande konsekvensbeskrivning har gjorts och fastställts i FSG. Under våren kommer den omställning som går att göras, medan den största omställningen kommer inför hösten och det nya läsåret 2013/2014. Verksamheterna kommer då att få göra detaljerade konsekvensbeskrivningar. Förvaltningen ser ökande it-kostnader för hantering av större informationsflöden, e-tjänster och dokumentation inom verksamheterna. Lokalkostnaderna stiger till följd av utbyggnad för full behovstäckning inom förskola samt Stadsskogenskolan med allaktivitetshus, dock förskjuts en del av hyran till Detta påverkar bidragen till fristående verksamheter som ökar när genomsnittlig lokalkostnad i kommunen ökar. Byggnation av ny förskola i Hemsjö samt miljöhus förskjuts och belastar inte Dygnet-runtomsorg Förvaltningen har tagit fram kostnadsberäkningar och förslag på utökade omsorgstider i förskola och skolbarnsomsorg, så kallat dygnet-runtomsorg. Utifrån befintliga budgetramar har barn- och ungdomsnämnden inte kunnat prioritera denna verksamhet. Vilket gör att denna verksamhet inte kommer att starta under Barnoch ungdomsnämnden får ta ny ställning i frågan inför Socioekonomiskt strukturbidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag införs i grundskola och förskola. Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. Utfall se bilaga. I och med att detta system införs har barn-och ungdomsnämnden ett resursfördelningssystem som både bygger på individperspektivet och på organisatorisk struktur och förtutsättningar. Något som allt fler kommuner har infört under de senare åren.

11 Finansiering med eget kapital Enligt Kommunstyrelsens beslut kan Barn- och ungdomsnämnden disponera 1,2 mnkr av eget kapital under 2013 för finansiering av fortsatt införande av 1-1 digitalt lärverktyg. Förskolans utbyggnad För förskolan planeras ytterligare utbyggnad av 90 platser (inkl platser i Stadsskogenskolan) för att kunna erbjuda full behovstäckning, motsvarande 7,8 mnkr under Grundskola De kommunala skolorna står fortfarande inför stora anpassningar under 2013, främst beroende av det höga löneutfallet för lärarfacken 2012 och förväntat högt utfall Elevantalet vänder under 2013 och ökar i samtliga åldrar, vilket är gynnsamt för resultatenheterna, men innebär en större kostnad totalt sett. Elev-/omsorgspeng - För elev-/omsorgspengen är grunden 2012 års peng. - Omsorgspengen för fritids har gjorts om till ett fast belopp per barn och år för barn i åk F kr/år och för barn i åk kr/år. - Elevpengen i åk 6-9 för grundskola och för grundsärskola har justerats så att pengen motsvarar elevpeng i åk 1-5 * 1,2. Justeringen till förmån för skola 6-9 grundar sig på kostnadsbilden i respektive verksamhet och är en standard som används av andra GR-kommuner. - Övrig förändring av elev-/omsorgspeng i kronor jämfört med 2012 beror på resurser som numera ingår i rörlig peng. Dessa är resurs för administratör och administrativa omkostnader, kvalitetssäkringspengar i förskola och pedagogisk omsorg 1-3 år samt resurs för elevassistenter Uppräkning totalt per verksamhet jämfört 2012; Förskola 0,0 % Pedagogisk omsorg 0,0 % Fritidsverksamhet 0,0 % Förskoleklass 0,0 % Grundskola åk 1-5 0,0 % Grundskola åk 6-9 8,0 % -enheter, justering upp till 1,2 i relation till åk 1-5 Grundsärskola 1-5 0,0 % Grundsärskola 6-9 (10) 8,0 % -enheter, justering upp till 1,2 i relation till åk 1-5 Från och med januari 2013 kommer avstämning av elevantal och resurstilldelning i förskoleklass, grundskola år 1-5 samt i grundskola år 6-9 att göras månadsvis per den 15 i respektive månad i enlighet med GRs modell.

12 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden fastställer flerårsstrategi i enlighet med förvaltningens förslag. Nämnden beslutar om följande avsnitt inom Flerårsstrategi ; - 1. Verksamhetsbeskrivning, s Styrtal detaljnivå planeringsunderlag, s Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet 2013, s Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet 2013, s Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer mm s 16 samt beslutar om avstämning och resurstilldelning månadsvis för förskoleklass, grundskola år 1-5 samt grundskola år 6-9 i enlighet med GRs modell. Resterande punkter är information eller beslutade i Flerårsstrategi Alingsås och ingår inte i beslutet. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Barbro Eckerström-Tedeborg Ekonom med funktionsansvar Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

13 Datum: Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: Principer för resursfördelning och ekonomistyrning Resultatenheter struktur Barn- och ungdomsnämnden tillämpar en resursfördelningsmodell baserad på en decentraliserad organisation. Den kommunala budgeten fördelas av Kommunfullmäktige till nämnden i form av ett kommunbidrag. Detta kommunbidrag hanteras som en intäkt och utbetalning sker till nämnden månadsvis. Barn- och ungdomsnämnden är indelad i 10 st resultatenheter. Dessa består av en gemensam förvaltning inklusive nämnd, en utvecklingsenhet samt åtta team. Inom teamet finns rektorsområden som leds av rektorer och förskolechefer som har ansvar för utvecklings- och samordningsansvar inom sitt område. Förskolechefen/rektorn har det övergripande verksamhets- och ekonomiska ansvaret inom sitt område. Samtliga geografiska områden innehåller såväl förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, samt grundskola. Resursfördelning Nämndens driftsmedel består av Kommunbidrag Avgifter för barnomsorg, maxtaxa enligt intervaller fastställda av barn- och ungdomsnämnden. Försålda platser till annan kommun Statsbidrag inklusive momsersättning avseende förskola och friskolor. Teamen erhåller verksamhetspengar som är en intäkt på teamen och en kostnad för nämnden. Det är barn- och ungdomsnämnden som fastställer verksamhetspengar i flersårsstrategi. Dessa medel fördelas enligt följande till teamen, utvecklingsenheten och förvaltningsledning. Teamen Prestationsrelaterad omsorgspeng och undervisningspeng, som fastställs av barn- och ungdomsnämnden i flerårsstrategi. Pengen varierar med barnens tider, ålder och antal barn i respektive verksamhet. Pengen ska finansiera personal (exkl förskolechefer och rektorer), omkostnadsersättning (familjedaghem), material, fortbildning, vaktmästare, städ, kost, samt kaptialtjänstkostnad. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

14 Kostnadsrelaterad peng Här ingår personalkostnad för förskolechefer och rektorer, öppna förskolan, grundsärskolan, förberedelseklass med flyktingbarn, modersmål och studiehandledning på modersmål samt socioekonomiskt strukturbidrag. Utvecklingsenheten Här ingår elevhälsan, dvs specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog, viss personalkostnad för barn i behov av särskilt stöd, projekt, utvecklingsresurser och anslag till resursenheterna. Förvaltningsledning inklusive barn- och ungdomskontoret Nämnd förvaltningsledning administrativ resurs mm Kostnadsrelaterad peng beräknas och fördelas till nämnd, förvaltningsledning med administrativ resurs och anslag som inte bedöms kunna fördelas efter nyckeltal. Alla hyreskostnader, vårdnadsbidrag, skolskjutsar, interkommunal ersättning, IKT-kostnader, kapitaltjänstkostnad som avser central satsning för IKT-utrustning, anslag för utbyggnad av förskola. Över- och underskott Teamen bär med sig hela underskottet påföljande år och för överskott gäller max 0,5% av teamets nämndbidrag. Särskilt nämndbeslut. Investering För att få göra en investering krävs att investeringen är upptagen i investeringsplanen. Varje enhet finansierar själva kapitalkostnaden utom inventarier i nybyggnation. Fristående förskola/fristående skola Prestationsrelaterad omsorgspeng/undervisningspeng beräknas och fördelas till förskola, fritids och skola. Denna peng beräknas utifrån lag om lika villkor i Skollagen. Bidraget är uppdelat i grundbelopp och tilläggsbelopp, som beräknas utifrån lagen, se flerårsstrategin rubrik 6.2 s 13. Pengen fastställs i flerårsstrategin. Utbetalning av omsorgspeng/undervisningspeng till verksamheterna Omsorgspeng/undervisningspeng betalas enligt avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

15 Bilaga Socioekonomiskt strukturbidrag förskola Fast bidrag på slag 8092, akt 6781 Kommunala förskolor Ansvar Belopp tkr Bolltorps förskola 3 Brogårdens förskola 42 Gläntans förskola Lendahls förskola 6 5 Lindens förskola Långareds förskola Lövhyddans förskola 294 Magra förskola 12 Nolby förskola 14 Noltorps förskola 21 Nolängens förskola 55 Parkens förskola 67 Rubingatans förskola 49 Rävlyans förskola 39 Savannens förskola 9 Sollebrunns förskola 94 St Mellby förskola 11 Stockens förskola 14 Stockslycke förskola 10 Östlyckans förskola 113 Totalt kommunala 905 Fristående förskolor Belopp tkr Rådmannens förskola 72 Solkattens förskola 25 Totalt enskilda 97 Summa

16 Bilaga Socioekonomiskt strukturbidrag skola Fast bidrag på slag 8092, akt 6781 Kommunala skolor Nolbyskolan Nolhagaskolan Noltorpsskolan Sollebrunns skola F-5 Sollebrunns skola 6-9 St Mellby skola Ängaboskolan Ödenäs skola Östlyckeskolan Ansvar Belopp tkr Totalt kommunala 2839 Fristående skolor Belopp tkr Vittra 61 Totalt fristående 61 Summa

17 Flerårsstrategi Barn- och ungdomsnämnden Sidan 1 av 19

18 Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning, s Driftbudget , s 8 3. Investeringsbudget , s 8 4. Styrtal 4.1 Antal barn/elever samt vårdnadsbidrag, s 9 5. Åtaganden flerårsstrategi barn- och ungdomsförvaltningen, s Elev-/omsorgspeng Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet, s Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet, s Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa 7.1 Medel i Utvecklingsenhetens budget, s Medel i rektorsteamens budgetar, fasta bidrag, s Socioekonomiskt strukturbidrag, s Nettokostnad kronor per barn/elev och år, s Lokalkostnader per verksamhet, s Kostnader och intäkter per huvudverksamhet, s 19 Sidan 2 av 19

19 1. Verksamhetsbeskrivning Pågående verksamheter Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Verksamheterna styrs genom skollag, förordningar och allmänna råd samt kommunens mål och riktlinjer. Skolinspektionen har tillsynsansvar för kommunens verksamhet. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla elever ska nå målen för utbildningen. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola, för barn i åldern 1-5 år, mellan kl vid behov av och hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, barnets eget behov och vid förälders arbetslöshet samt föräldraledighet under denna tid. Allmän förskola erbjuds tre-, fyra- och femåringar. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn lärande fostran och omvårdnad. Förskolan har en egen läroplan som också är vägledande för pedagogisk omsorg och öppen förskola. Förskola och pedagogisk omsorg anordnas även av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa verksamheter. Skolbarnsomsorgen bedrivs, i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, för barn som går i skolan/förskoleklassen t o m tolv års ålder, mellan under den del av dagen då de inte vistas i skolan/förskoleklassen och under lov, och i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier och barnets eget behov. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Fritidshemmet komplettererar utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Fritishemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmen styrs av gemensam läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt särskilda allmänna råd. Verksamheten kan även anordnas av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa verksamheter. Sexårsverksamheten bildar en egen frivillig skolform så kallad förskoleklass. Barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen omfattas av samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Sidan 3 av 19

20 Enligt skollagen har alla barn skolplikt, vilket motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Grundskolan har nio årskurser. Grundskoleverksamhet kan också anordnas i form av enskilda skolor. Skollagen anger vidare att utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper, färdigheter och den skolning i övrigt som behövs för att delta i samhällslivet. Undervisningen i grundskolan styrs av skollag, skolförordning, den gemensamma läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem, samt timplan, samt att skolverket har utfärdat ett antal olika allmänna råd som är vägledande. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så lång det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskolan, som är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan har nio årskurser. Den styrs av skollag, grundsärskoleförordning, läroplan för grundsärskola och timplan. Särskola finns på fyra skolor. BUS-uppdraget är en förvaltningsövergripande verksamhet som drivs i samverkan mellan socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utbildningsnämnden kring det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. De centrala målsättningarna är förebyggande arbete, samutnyttjande av resurser och nätverksarbete. Familjecentralen är en samverkan mellan Alingsås kommun, Primärvården Södra Älvsborg och Carema vårdcentral. På familjecentralen är öppna förskolan navet. Familjecentralen är en träffpunkt för stora och små, där föräldrar träffar andra vuxna och barnen kan leka. På familjecentralen kan föräldrar och barn också komma i kontakt med andra verksamheter som kan ge råd och stöd till barnfamiljer. Pågående verksamhetsförändringar Under de senaste åren har verksamheterna varit föremål av flera nya omfattande statliga reformer och satsningar, och flera andra är på gång. Att implementera alla reformer har varit barn- och ungdomsnämndens huvuduppdrag, som har ställt stora krav på alla verksamheter att göra förändringar som krävs utifrån den nya lagstiftningen och den nya samlade läroplanen, samt alla de delar som reformerna har omfattat. Arbetet med att implementera alla reformer pågår för fullt och kommer att fortsätta de kommande åren. Utgångspunkter för de nya reformerna är kunskap, valfrihet och trygghet, gemensamma regler för skolformer och huvudmän, ökad rättssäkerhet för eleverna och tydligare ansvarsfördelning. Flera Sidan 4 av 19

21 förändringar har medfört en ökad administration, liksom nya begrepp och befattningar. Detta innebär att förvaltningen kontinuerligt arbetar med att se över organisation, riktlinjer, delegationsförteckningar, rutiner för myndighetsutövning, samt kompetensutveckling för all personal och stöttning till verksamheten i förvattningsrättsliga frågor, tolkningar och ny rättspraxis. Samt att arbeta med att utveckla e-tjänster och e- förvaltning, för att öka tillgänglighet och ge bättre service, samt att effektivisera administration i enlighet med åtagande. Förvaltningen arbetar med att utveckla en modern platt form för kommunikation gentemot elever, vårdnadshavare, pedagoger och allmänhet. Organisatoriska förutsättningar och strukturell verksamhetsutveckling Barnantalet i förskolan fortsätter att öka och förskoleutbyggnaden fortsätter därmed. Likaså har det totala elevtalet ökat från och med läsåret 2012/2013, efter att ha minskat under många år. Elevtalet har de senaste åren ökat i de lägre skolåren och därmed även behovet av skolbarnomsorgsplatser. Elevantalet i de högre skolåren fortsätter att minska. Stadsskogens skola kommer att starta under senare delen av läsåret 2012/2013. Något som påverkar elevströmmar. Behovet av nya förskolelokaler kvarstår Arbetet med lokaleffektivisering fortsätter och lokalfrågor är i fortsatt fokus. Likaså har barn-och ungdomsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en strategi för framtidens organisation en hållbar organisation för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Alingsås kommun. Då jämförelser med andra jämförbara kommuner visar att Alingsås kommun relativt sett har fler skolor än andra kommuner, samt många förskolor. Vilket medför att många små och mindre enheter. Förvaltningen ska ta fram ett inriktningsbeslut och en målbild för framtida organisation. I och med att barn och elevantal ökar och att förutsättningar för att bedriva verksamheten ändras kontinuerligt, behöver förvaltningen kontinuerligt arbeta med att säkerställa en god ekonomisk hushållning genom en kvalitetssäkrad budgetprocess, samt noga bevaka barn- och elevutveckling och vistelsetider i förskola och fritidshem. Förvaltningen har beslutat att ändra teamorganisationen fr om Där teamen har förändrast och från årskiftet finns 8 team, Bjärke (Sollebrunn-Magra -St Mellby), Centrum 6-9 (Gustav Adolf- Nolhaga -Östlyckan), Hemsjö-Ingared-Ödenäs, Kullingsberg-Stadsskogen-Västra Bodarna, Lendahl, Nolby- Långared, Noltorp, Ängabo Likaså förändras elevhälsans organisation, samt elevassistenternas organisatoriska tillhörighet. Sidan 5 av 19

22 Verksamhetsutveckling i förskola, fritidshem, grundskola och grundsärkola Under de senaste åren har måluppfyllelsen varierat mellan åren. Skolutvecklingsarbete pågår för att eleverna ska nå en ökad måluppfyllelse. Förvaltningen har tagit fram en ny struktur för kvalitetsarbete, som håller på och implementeras i verksamheterna. All verksamhetsutveckling syftar till att öka lärandet i förskolan och elevernas måluppfyllelse. I förskolan håller förvaltningen på att utveckla ett dokumentationsstöd i förskolan, för att följa varje barns utveckling, samt för att garantera en likvärdig förskola i kommunen. Ett annat åtagande är att öka kunskapen i förskolan för att identifiera omsorgssvikt, dvs barn som växer upp i utsatta miljöer. Förvaltningen har i uppdrag att sätta fritids i fokus, och att ta fram en ny målbild för fritidsverksamheten. Vilket innebär ett riktat utvecklingsarbete mot fritidshemmen, för att stärka verksamheten och höja kvaliteten. Där entreprenöriellt lärande och Komtek kan vara en del i den fortsatta utvecklingen. Förvaltningen arbetar vidare med att utveckla en kommungemensam modell för kunskapsuppföljning av läs- och skrivinlärning i skolår 1-3. Arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen fortsätter, liksom arbetet med kunskapsuppföljning både i förskola och skola. Vidare har arbetet med språk- och matematikutvecklingsarbetet intensifierats inte minst på grund av de skriftliga omdömena och nya nationella mål och prov som införts i matematik, svenska och svenska som andra språk. Behovet att synliggöra kunskapsmålen och skapa förutsättningar för elevers ansvar och inflytande i sitt lärande är stort och en utmaning inför fortsatt utvecklingsarbete. Detta arbete fortsätter under Likaså fortsätter utveckling av kvalitetsarbetet och hur skolorna arbetar med att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling, samt det analyser som görs av skolan och de åtgärder som görs. Betyg och bedömningsfrågor står dessutom ständigt i fokus och arbete pågår med olika insatser både från utvecklingsenheten och på de enskilda skolorna. Arbetet med att inkluderingsuppdraget fortsätter, där fokus är att eleven ska får en bra skolgång på sin skolenhet. Av denna anledning fortsätter arbetet med kompetensutveckling och handledning. Förvaltningen håller på och ser över Klämma skolans uppdrag och förvaltningen ser även över former för att utveckla det stöd som ska finnas för att ta hand om eleven på den skolenhet eleven tillhör. Inom BUS-samverkan pågår EFS projekt SAMTIDIGT som ska kunna möta upp med samtida insatser från skola och socialtjänst på ett annat sätt än tidigare. Där vårt gemensamma uppdrag är att Sidan 6 av 19

23 verka för tidig upptäckt och insatser för utsatta barn och ungdomar. Samt att SSPF (Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid) håller på att förankras och införs, i syfte att i samverkan arbeta med att motverka kriminalitet och missbruk. Behov av modersmålsundervisningen och studiehandledning växer, och arbete pågår med att utveckla denna verksamhet. Ett språkcentrum håller på att etableras. Arbetet med att utveckla digitala lärmiljöer och behovet av att skapa lust till lärande, för en högre måluppfyllelse, är högaktuell och prioriterad. Det gäller dels att finna lösningar för att göra den digitala miljön ständigt tillgänglig för alla elever, 1-1, men inte minst att i första hand ge barn i behov av särskilt stöd tillgång till de hjälpmedel som idag finns att tillgå. Det handlar om att ge eleverna möjligheter till lust till lärande och att ge eleverna kompetens för livslångt lärande. Under hösten 2012 har alla elever i skolår 7-9 fått ett eget lärverktyg 1-1. Alla förskoleavdelningar har tillgång till en i-pad. Förvaltningen har i uppdrag att ta fram en strategi för att öka tillgång till digitala lärverktyg i förskola, förskoleklass, skolår 1-6 samt fritidshem. EFS-projektet Lust att lära pågår för fullt sedan 2012 och pågår även vårterminen 2013 förstärka denna process och skapa en lärande organisation, med hållbara strukturer för lärande miljöer samt synliggörande av kompetenser. Målgrupp i projektet är elevassistenter, nyckelpersoner, specialpedagoger, förskolechefer, rektorer och förvaltningsledning. I projektet ingår IKT, jämställdhet och tillgänglighet som naturliga delar. Likaså är målen att alla barn och elever når sin fulla potential utifrån sina förutsättningar där i en verksamhet som är professionell och skapar positiva lärmiljöer. Jämställdhetsintegrering ingår som en del i projektet och förvaltningen åtar sig att starta ett pilotprojekt där flera enheter aktivt utvecklar arbetet normmedvetet i syfte att höja måluppfyllelse. Kostenheten ingår sedan 2011 i barn- och ungdomsnämndens verksamhet, och verksamhetsutveckling pågår för att utveckla matsituationerna i våra verksamheter. Det är viktigt att det arbete som pågår med behörighetsinventering och behov av kompetensutveckling fortsätter och ligger till grund för den fortsatta personalplaneringen. Personal kommer att flytta mellan verksamheter utifrån de behörighetsregler som gäller. Detta arbete kommer att pågå under hela övergångsperioden. Likaså ser förvaltningen över och kvalitetssäkrar rekryteringsprocessen för att behörig personal kan rekryteras, på ett bra och gemensamt sätt i förvaltningen. Sidan 7 av 19

24 Effekter av budgetramar I och med att barn- och ungdomsnämndens verksamheter inte har fått full kostnadstäckning för ökat barn- och elevantal, kommer personaltätheten att minska i alla verksamheter. Något som kommer att påverka en redan idag hög arbetsbelastning negativt. Likaså förskjuts byggande av miljöhus som barn- och ungdomsnämnden tidigare har fattat beslut om. Dessutom har fortbildningsinsatser minskats i alla verksamheter. Förvaltningen har tagit fram kostnadsberäkningar och förslag på utökade omsorgstider i förskola och skolbarnsomsorg, så kallat dygnet-runtomsorg. Utifrån befintliga budgetramar har barn- och ungdomsnämnden inte kunnat prioritera denna verksamhet. Vilket gör att denna verksamhet inte kommer att starta under Barnoch ungdomsnämnden får ta ny ställning i frågan inför Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Ram 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Förändring av eget kapital Eget kapital vid årets slut Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Övriga inventarier It-utrustning Summa Sidan 8 av 19

25 4. Styrtal detaljnivå planeringsunderlag Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Plan 2015 Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal verksamhet Förskola fristående verksamhet Pedagogisk omsorg kommunal verksamhet Pedagogisk omsorg fristående verksamhet Summa barnomsorg 1-5 (6) år Barnomsorg åk F-6 Fritidshem kommunal verksamhet Fritidshem fristående verksamheten Pedagogisk omsorg kommunal verksamhet Pedagogisk omsorg fristående verksamhet Summa barnomsorg åk F Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal verksamhet Förskoleklass fristående verksamhet Grundskola Åk 1-5 kommunal verksamhet Grundskola Åk 1-5 fristående verksamhet Grundskola Åk 6-9 kommunal verksamhet Grundskola Åk 6-9 fristående verksamhet Särskola Summa grundskola kommunal verksamhet Summa grundskola fristående verksamhet Summa grundskola inkl grundsärskola Därav elever i grundskola från annan kommun Därav elever I grundsärskola från annan kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl grundsärskola , Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka 6,00% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/mån Sidan 9 av 19

26 5. Åtaganden Åtaganden för barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig; att inom BUS arbetet förankra och införa SSPF(socialtjänst, skola, polis och fritid) i förvaltningen i syfte att motverka kriminalitet och missbruk. att verka för tidig upptäckt och insats för utsatta barn och ungdomar tillsammans med socialförvaltningen arbeta fram Alingsåsmodellen och implementera den. att öka kunskapen i förskolan i att identifiera omsorgssvikt, dvs utsatta barn. att arbeta fram en strategi för framtidens organisation- en hållbar organisation för framtidens förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Alingsås kommun. att utveckla en modern plattform för kommunikation gentemot föräldrar och allmänhet, elever och pedagoger. att kvalitetssäkra budgetprocessen samt aktivt planera för effektiva och ändamålsenliga lokaler. att bygga ut förskoleverksamheten med nya avdelningar. att garantera medborgarna en rättssäker och likvärdig ärendehantering i förvaltningsrättsliga frågor. att utveckla e-tjänster och e-förvaltning. att höja barns/elevers utbildningsstandard och måluppfyllelse genom en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess. att utvidga bedömnings och betygsarbetet i skolorna genom att skapa redskap för Pedagogisk planering och stödja IUP processen (individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen och betygssättning). att starta och stödja ett fokuserat arbete kring jämställdhetsintegrering, där flera enheter arbetar aktivt med frågan att utveckla en kommungemensam modell för kunskapsuppföljning av läs- och skrivinlärning i skolår 1-3. att arbeta fram ett förslag på ny målbild för kommunens fritidshem. att arbeta fram förslag till strategi för ökad tillgång till digitala lärverktyg, i förskoleklass, årskurs 1-6, samt fritidshem. Sidan 10 av 19

27 6. Elev- omsorgspeng Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) Förskoleklass per elev / år Skolår 1-5 per elev / år Skolår 1-3 läs/skriv* ) Skolår 6-9 per elev / år per elev / år Schematid år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år 1 557** 1578** per barn / år Åk 4-6 fritidshem 1 133** 1148** år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Statsbidrag, - kvalitetssäkring ** ) per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg per barn / år Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år * ) Beslut KF 3 * 1,5 mnkr motsvarar efter uppräkning totalt 4,1 mnkr, fördelat på elever i åk 1-3. **) Tidigare modell veckotimsnitt Grundsärskolan För grundsärskolan gäller ett behovsrelaterat rörligt fördelningssystem med 5 nivåer. Modellen bygger på elevpengen i grundskola och tilldelas utifrån elevantal. Omsorgspengen till grundsärskolans fritids är anpassad till grundsärskolans modell och har också fem nivåer. Total budget inkl individintegrerade elever samt köpta fritidshemsplatser för barn i särskola under 13 år är tkr. Sidan 11 av 19

28 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet Bidrag per barn/elev följer reglerna om bidrag på lika villkor enligt Skollagen SFS 2010:800. Bidraget är indelat i grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet för förskoleklass och grundskola/grundsärskola ingår; - undervisning - lärverktyg - elevhälsa - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för förskola och fritidshem ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för pedagogisk omsorg ingår; - omsorg och pedagogisk verksamhet - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 1 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader Bidraget för lokalkostnader är baserat på kommunens genomsnittliga kostnad per barn/elev och år inom respektive verksamhet. Medel till barn i behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskola tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningens Utvecklingsenhet. Ansökan prövas av kommunens stödteam och därefter fattar rektor beslut om tilldelning. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Medel till modersmålsundervisning i grundskola Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. Ansökan prövas av förvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Undervisning kan också oftast erbjudas på Östlyckeskolan. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg i enskild regi kan bedrivas exempelvis som Sidan 12 av 19

29 flerfamiljsystem eller motsvarande tidigare familjedaghem. Bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi fördelas efter samma princip som till kommunal pedagogisk omsorg, men med en reduktion på 7,83 % för lägre egenavgift än kommunens personalomkostnadspålägg. Bidrag till förskolor med en avdelning Bidrag till förskolor med en avdelning är slopat, men kan under ett övergångsår sökas vid öppethållande dagligen mer än 10 timmar grundat på barnens scheman. Sidan 13 av 19

30 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet forts. Omsorgs- och undervisningspeng i enskild regi, kronor. (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg och pedagogisk verksamhet, lärverktyg och utrustning/pedagogiskt material och utrustning, måltider, lokaler samt för förskoleklass och skola elevhälsa). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, kr 2013 Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 inkl läs/skriv kr/elev per elev / år Skolår 4-5 per elev / år Skolår 6-9 per elev / år Grundbelopp, kr (se ovan) 2013 Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år Åk 4-6 fritidshem per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg >25-35 per barn / år >35 per barn / år per barn / år per barn / år Sidan 14 av 19

31 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet forts. Resursfördelning för kvälls- helg- och nattomsorg i enskild regi som pedagogisk omsorg. Omsorgspengen inkluderar 1 % administrationspåslag samt 6 % momskompensation. Barnets ålder Omsorgspeng, kr Omsorgspeng/timma/barn dag Omsorgspeng/timma/barn kväll Omsorgspeng/timma/barn natt år 4-5 år 6-9 år år 109 kr 55 kr 36 kr 27 kr 119 kr 60 kr 40 kr 30 kr 80 kr 40 kr 27 kr 20 kr Sidan 15 av 19

32 7. Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa. 7.1 Medel i Utvecklingsenhetens budget a) Medel för elevhälsans personal och omkostnader inkl BUS, tkr (SOL och föräldrarådgivning ska övergå till socialförvaltningen). Dessa utgörs till större delen av personalkostnader och ligger organisatoriskt under utvecklingschef. Medlen fördelas inte ut till rektor utan personalen är organiserad utifrån områdesorganisation. b) Medel till barn i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) 7000 tkr. Medel kan sökas hos Utvecklingsenheten, såväl av vår egen organisation som fristående verksamheter. Ansökan prövas av förvaltningens stödteam och därefter fattar rektor Utvecklingsenheten beslut om tilldelning. Besluten är individuella. c) Medel till riktat stöd, hemmaplanslösningar och specialskolor, tkr. Dessa medel är exempelvis platser vid specialskolor alternativt lösningar för motsvarande elever inom vår egen organisation. Rektor Utvecklingsenheten fattar beslut. d) Medel till resursenheterna Klämmaskolan och Klockareskolan, 3000 tkr. Beloppen utgörs till största delen av personalkostnader. Organisatoriskt ligger Klockareskolan i område Centrum 6-9 och Klämmaskolan under rektor Utvecklingsenheten. e) Medel för modersmålsundervisning Inom förskola och förskoleklass, 100 tkr. Verksamheten organiseras av Utvecklingschef. Resterande del är inlagd i socioekonomiskt strukturbidrag till förskolan. 7.2 Medel i rektorsteamens budgetar fasta bidrag a) Medel till modersmål och studiehandledning i skola, tkr. Modersmålsundervisningen och studiehandledning i skola organiseras av Östlyckeskolan som får ett fast bidrag till verksamheten. b) Medel till förberedelseklass, tkr. Förberedelseklass finns på Lendahlsskolan och Östlyckeskolan. Skolorna får fasta bidrag till verksamheten. Östlyckeskolan får dessutom en rörlig elevpeng p g a stora skillnader i antal elever över tid. 7.3 Socioekonomiskt strukturbidrag fast bidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag införs i grundskola och förskola. Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med Sidan 16 av 19

33 försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. a) Socioekonomiskt strukturbidrag grundskola, 2900 tkr, tidigare resurs för svenska som andraspråk samt coacher. b) Socioekonomiskt strukturbidrag förskola, 1000 tkr, tidigare modersmålsresurs samt omfördelning av rörlig omsorgspeng. Sidan 17 av 19

34 8. Nettokostnad i kronor per barn/elev Barnsomsorg, grundskola och grundsärskola, kr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg - familjedaghem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola I nettokostnaden ingår alla kostnader inkl lokaler, administration, stödteam, it, skolskjutsar och måltider. Kostnaden i fristående verksamhet är inte jämförbar med kommunens nettokostnad, eftersom det inte ingår central administration, skolskjutsar och utvecklingskostnader i kostnaden för fristående verksamhet. 9. Lokalkostnader per verksamhet Lokalkostnad per verksamhet Tkr Lokalyta m2 Budget 2013 Öppen förskola Förskola Fritidshem Familjedaghem Förskoleklass Skola år Skola år Särskola Bou-kontor Totalt Sidan 18 av 19

35 10. Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ram 2014 Ram 2015 Kostnader Politisk verksamhet Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Summa Intäkter Politisk verksamhet Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Kommunbidrag Summa Netto Sidan 19 av 19