Barn- och ungdomsnämnden
|
|
- Magnus Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn- och ungdomsnämnden Flerårsstrategi
2 Innehållsförteckning s.2 Verksamhetsbeskrivning 2014 s Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker s. 4-7 Väsentlighet- och riskanalys s. 4 Sammanställning av åtaganden s. 6 Internkontrollplan s Prioriterade sområden s Handlingsplan för riktat uppdrag till nämnden s Resurser s Resultaträkning s. 11 Planeringsunderlag detaljerad s. 12 Elev- omsorgspeng kommunal s. 13 Elev- omsorgspeng fristående s. 14 Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa s. 16 Kostnader och intäkter per huvud s. 17 Nettokostnad i kronor per barn/elev s. 18 Lokalkostnader per s. 18 Personal och kompetensförsörjningsplan s Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning s. 20 2
3 Verksamhetsbeskrivning 2014 Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla elever ska nå målen för utbildningen. All styrs av skollag, skolförordning, särskilda allmänna råd utfärdade av Skolverket, samt läroplan. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola styrs även av timplan. Förskoleen bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola, för barn i åldern 1-5 år, mellan kl vid behov av och hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, barnets eget behov och vid förälders arbetslöshet samt föräldraledighet under denna tid. Allmän förskola erbjuds tre-, fyra- och femåringar. Förskoleens uppgift är att genom pedagogisk erbjuda barn lärande fostran och omvårdnad. Förskolan har en egen läroplan som också är vägledande för pedagogisk omsorg och öppen förskola. Förskola och pedagogisk omsorg anordnas även av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa er. Skolbarnsomsorgen bedrivs, i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, för barn som går i förskoleklassen/skolan t o m tolv års ålder, mellan under den del av dagen då de inte vistas i förskoleklassen/skolan och under lov, och i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier och barnets eget behov. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorg även bedrivas i form av öppen fritids. Fritidshemmet komplettererar utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmen styrs av gemensam läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Verksamheten kan även anordnas av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa er. Sexårsen bildar en egen frivillig skolform så kallad förskoleklass. Barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen omfattas av samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Enligt skollagen har alla barn skolplikt, vilket motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Grundskolan har nio årskurser. Grundskole kan också anordnas i form av enskilda skolor. Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper, färdigheter och den skolning i övrigt som behövs för att delta i samhällslivet. Undervisningen i grundskolan styrs av den gemensamma läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så lång det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskolan, som är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan har nio årskurser. Den styrs av läroplan för grundsärskola. Särskola finns på fyra skolor. 3
4 1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker Väsentlighets- och riskanalys Arbetet med att anpassa organisationen utifrån givna ramar pågår. Inför höstterminen 2013 har stora anpassningsåtgärder vidtagits som motsvarar en minskning av 62 tjänster vilket är jämförbar med en kostnadsminskning med helårseffekt på mnkr. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en ny tydlig organisationsstruktur, som ska innehålla en samlad skolgång för eleverna, som ska ge förutsättningar för en samlad och likvärdig elevhälsa, se över och renodla förskolechefs och rektors uppdrag för att ge dem bättre förutsättningar att genomföra sitt statliga uppdrag, där nya roller och funktioner kan utarbetas. Under de kommande åren fortsätter trenden med ökade volymer i erna, där antal barn i förskola, grundskola och fritidshem ökar. Vidare sker strukturförändringar i samhället som gör att allt fler barn går i förskola, och med fler barn i förskolan ökar andelen barn i behov av särskilt stöd. Verksamheterna har redan idag en ansträngd arbetsmiljö, en låg personaltäthet och hög arbetsbelastning. Samhällets krav på tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat, förvaltningen har utrett frågan vid flera tillfällen. Ett statligt stimulansbidrag finns för de barn som erbjuds omsorg på obekväm arbetstid. Frågan om hur Alingsås kommun ska se på tillgång och införande av omsorg på obekväm arbetstid kvarstår. Barn- och ungdomsnämnden har från och med 2013 infört en socioekonomisk omsorg- och elevpeng. Huruvida denna resursfördelning är tillräcklig behöver utvärderas och belysas utifrån ny lagstiftning som kommer att innebära att alla kommuner ska ha en socioekonomiskfördelad omsorgs- och elevpeng. Inom befintliga ramar är det i dagsläget mycket svårt att omfördela resurser utifrån befintlig organisationsstruktur och det ekonomiskt ansträngda läget. Arbetet med att implementera reformen med karriärstjänster har påbörjats under Under vårterminen 2014 kommer de första 10 förstelärare att anställas och till höstterminen ska ytterligare ca 26 förstelärare tillkomma i barn- och ungdomsförvaltningen. Arbetet med att utforma tjänsterna och finansiera uppdrag inom tjänsterna genom omfördelning av arbetsuppgifter pågår. Det krävs även fler lärverktyg 1 i en och då i de lägre åldrarna. Detta för att kunna vara en kommun som bedriver framtidens skola och ger en tidsenlig utbildning. Inom befintliga ramar är det mycket svårt att omfördela resurser för detta, men förvaltningen arbetar med att ta fram förslag på tillgång till lärverktyg. Arbete med att utveckla skolans inre organisation behöver fortsätta, för att möta dagens krav på vilka kompetenser som behöver finnas i skolan, för att bl a stödja IKT-utveckling användandet av lärverktyg, IKT-system och utveckla skolbibliotekens funktion. För att möta samhällets behov av att fler elever väljer en naturvetenskaplig yrkesbana, måste förvaltningen tillsammans med andra aktörer arbeta för att finna nya och utvecklade former för att lära och skapa lust att lära inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Lärande för hållbar utveckling ingår i lärandeuppdraget i förskola och skola. För att kunna möta krav på tillgång till mer hållbar utveckling kommer en referensgrupp att arbeta med att se på framtida krav för kost, ekologisk mat, transporter. Att kunna köpa in bra material är ytterligare en 1 Med termen Lärverktyg avses i Skollagen 10 kap 10, en mer aktuell och korrekt beskrivning av de läromedel och den utrustning som används för att eleverna ska nå utbildningens mål. 4
5 del i detta, samt att göra bra miljöval vid uppförande av nya förskolor och skolor, här är barn- och ungdomsnämnden en av flera aktörer i kommunen. Inkluderingsuppdraget är också tydligt i våra styrdokument och förvaltningen arbetar aktivt med att alla barn och elever ska vara inkluderade och delaktiga i en. Att möta barn, elever och vårdnadshavare i vardagen är vårt huvuduppdrag. Här finns en möjlighet att i Alingsås skapa en profil och spetskompetens inom kärnen, för att möta barn och elever inom det neuropsykiatriska spektrat, något som saknas i Västssverige. Arbete med att utveckla nya former för att möta barn i behov av särskilt stöd måste fortsätta att utvecklas. Likaså måste arbetet med att utveckla hur vi möter nyanlända barn och elever, modersmålsundervisning och studiehandledning intensifieras och utvecklas i hela kommunen. Arbetet med E-förvaltning, tillgänglighet och kommunikation och gott bemötande är viktiga frågor som förvaltningen kontinuerligt måste arbeta med att utveckla och förbättra. Målbilden är att arbeta fram elev- och vårdnadshavare portaler för att dessa målgrupper lätt ska kunna komma åt de verktyg och de uppgifter som de berörs av, samt att skapa ytor för kommunikation. Gott bemötande i en handlar både om skriftlig kommunikation, men även hur vi möter barn, elever och vårdnadshavare. Dessutom behövs bra administrativa verktyg och plattformar för personalen för att kunna uppfylla de dokumentationskrav, och samarbetsytor som finns i förskola och skola. Utökade dokumentationskrav i de nya styrdokumenten har ökat den administrativa arbetstiden för pedagoger, vilket innebär mindre tid med barn/elever. Fler digitala dokumentationslösningar krävs, för att möta upp dessa krav och behov, vilket innebär ökad kostnad, men ska leda till bättre arbetesmiljö för pedagogerna. Inom sområdet förskola, grundskola pågår reformer fortfarande och det är i dagsläget oklart hur arbetet med pedagogisk dokumentation, lärares administrativa arbete påverkas. Dessutom har fler nationella prov påverkat arbetssituationen för många lärare. Det pågår diskussioner om lärares löneutveckling, och det är oklart hur detta kommer att påverka en. Allt tyder på att reformerna inte är klara och att övergångsregler och tillämpningsföreskrifter och nya Allmänna Råd kommer att utfärdas av Skolverket. Vilket gör att implementeringsarbetet kommer att fortsätta de kommande åren. Nytt städavtal har tecknats av Alingsås kommun, kommunbidraget till barn- och ungdomsnämnden har sänkts med motsvarande belopp som utgjorde lägre kostnad på grund av städavtalet. 5
6 Sammanställning av åtaganden Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen att satsa på följande åtaganden: Prioriterat mål/indikator Nämndens åtagande/nyckeltal Förvaltningens åtagande/ ev ytterligare nyckeltal Mål 4: I Alingsås kommun råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med att ta fram en framtida organisation, som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att arbeta fram scenarier för en framtida organisation förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt. Mål 5: Alingsås kommun bygger välfärden på god service hög kvalitet och tillgänglighet Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att vidareutveckla de digitala kommunikationsvägarna för medborgare och personal. Nyckeltal: Andel föräldrar som är nöjda med den information man får från en ska öka. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig vidareutveckla kommunportal, förskolor och skolors hemsidor, e-tjänster för vårdnadshavarportal för vårdnadshavare, och effektivare administrativt stöd för pedagogisk personal. Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att möta samhälles- och yrkeslivets höga krav på digital kompetens genom att ge barn, elever och personal de nödvändiga verktygen för 2000-talets lärande i en föränderlig omvärld genom att fokusera på pedagogik och användande. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att ge pedagogerna kompetens och möjlighet att med sin professionalism skapa nya arbetsformer och arbetssätt som tillgodoser olika elevers individuella lärstilar. Nyckeltal: Andelen elever som upplever att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer, ska öka Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig Barn- och ungdomsförvaltningen att utveckla nya former för att möta barn åtar sig att arbeta för att ta fram en i behov av särskilt stöd. god struktur för mottagande av nyanlända barn och elever. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att arbeta fram nya former och arbetssätt för att möta elever i behov av särskilt stöd. Samt att samt att arbeta för att Alingsås kommun ska bli ett kunskapscenter för neuropsykiatriska Nyckeltal: Andelen elever som förvaltningen inte behöver köpa insatser funktionshinder. från annan aktör för ska öka 6
7 Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att verka för att finna former och arbetssätt i samverkan med andra samhällsaktörer för att verka för att fler elever ska välja en naturvetenskaplig yrkesinriktning. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att vidareutveckla Komtek. Nyckeltal: Andelen elever som söker naturvetenskapliga utbildningar till gymnasiet ska öka Mål 12: I Alingsås minskar vi får miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Nyckeltal: Andelen förskolor/skolor som är miljödiplomerade ska öka. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att delta i pilotprojekt Vandrande skolskjuts/aktiva transporter, och giftfria förskolor. Internkontrollplan Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen särskilt bevaka följande risker: Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning (frekvens) Rapport tilloch tidpunkt Risk Arbetsmiljöåtgärder Kontrollera att åtgärder/handlingspla n, utifrån resultatet av arbetsmiljöenkät, utförs Bitr. FC Redovisning av åtgärder Två gånger per år vår och höst Nämnden vid del och 12 Extraordinära händelser Kontrollera att Lednings och informationsplanen uppdateras vid varje nyanställning eller avslut Adm. chef Stickprov Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Extraordinära händelser Kontrollera att krisövningar genomförs löpande. Adm. chef Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Patientsäkerhet Kontrollera att ett ledningssystem skapas under året Chef för skolhälsovård Redovisa att systemet har skapats En gång per år Nämnden vid 9 Barnomsorg Vara uppdaterad med Barnomsorgs obekväm arbetstid behovet samordnare Ev enkät och förfrågningar om omsorg Löpande under året Nämnden vid del och 12 Elever i behov av särskilt stöd Kontrollera att rätt bedömning görs vid utredningstillfälle Rektor på utvecklingsen heten Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 7
8 Modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingsc hef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Modersmål Kontrollera att alla barn som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingsc hef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Studiehandledning modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till studiehandledning på sitt modersmål får det Rektor med ansvar för studiehandle dning Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Inskrivning i särskola Att beslut fattas på rätt grunder. Att beslut är korrekt utformade. Samordnare för särskola Rektor redovisar beslut vid varje inskrivning Varje inskrivningstillfälle Nämnden vid del och 8 Likabehandlingsplan Kontrollera likabehandlingsplaner Adm. chef Stickprov görs på fem planer En gång hösten Nämnden vid 9 Inköp Kontrollera att rutinen för inköp följs Ekonom Stickprov Löpande under året Nämnden vid del och 9 Beställarorganisation Att beställarorganisation genomförs till hösten Ekonom Stickprov En gång hösten Nämnden vid 6 8
9 2. Prioriterade sområden Relationens betydelse för lärande Forskning visar att elevers känsla av ett positivt sammanhang i klassrummet samt förtroendefulla relationer mellan lärare-elev främjar barns och elevers lärande starkt. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter att systematiskt vidareutveckla det långsiktiga arbetet med ett systemiskt förhållningssätt. Formativ bedömning Samma forskningsrapport lyfter fram den formativa bedömningen som ytterligare en stark påverkansfaktor för ett framgångsrikt lärande. Barn- och ungdomsförvaltningen vidareutvecklar nu forum för pedagoger, både digitalt och rumsligt, för erfarenhetsutbyte och kunskapande inom området. Detta i syfte att stärka pedagogerna och ge dem verktyg att följa elevernas kunskapsutveckling på ett professionellt, formativt sätt. Fritidshemmen Den nya läroplanen lägger stor vikt vid entreprenöriellt lärande och lustens betydelse för lärandet. Detta är något som ska finnas hela skoldagen och det är angeläget att varje bidrar på sitt sätt för att nå måluppfyllelse. Fritidshemmen har idag, i stort sett, alla barn i sin, vilket ger andra förutsättningar än då bara ett fåtal barn behövde omsorg. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter satsningen på att stärka fritidshemmets pedagogik genom kompetensutveckling och stöd till dess pedagoger. Omsorgssvikt Tidig upptäckt av all slags svårighet hos barn och elever är en ständig målsättning i Barn- och ungdomsförvaltningens er. Inom förskolan finns ett, från Socialförvaltningen uttalat, behov av att tidigt upptäcka och anmäla misstanke om omsorgssvikt. Förvaltningen kommer under kommande år stärka pedagogernas kompetens inom området. Resursfördelningsmodell Arbete med att utveckla resursfördelningsmodell för socioekonomiskfördelad omsorgs- och elevpeng fortsätter under året, samt att utveckla nyckeltal för förskolechefer och rektorer i deras internbudgetarbete. Inre organisation IKT- utveckling och Skolbibliotekens funktion Arbete med att utveckla skolans inre organisation fortsätter, för att utveckla undervisningen och för att bl a stödja IKT-utveckling användandet av lärverktyg, IKT-system och utveckla skolbibliotekens funktion. 9
10 Handlingsplan för riktat uppdrag till nämnden Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden får i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska. Berörda förvaltningar kommer att kartlägga och analysera avgångsbetyg under våren Som jämförelsematerial används slutbetyg för avgångselever på gymnasiet år 2013, vilka jämförs med slutbetyg årskurs 9 år Resultatet blir utgångspunkt för att identifiera åtgärder under hösten 2014, som därefter kommer att återkopplas till kommunstyrelsen senast i november. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att kartlägga orsakerna till den kraftiga standardkostnadsökningarna inom förskolan och vidta åtgärder för att den ska kunna minskas. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att göra en fördjupad kartläggning av varför standardskostnaderna ökat och lägga fram förslag till åtgärder till barn- och ungdomsnämnden i maj. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att införa sommarskola, i syfte att fler elever ska uppnå godkända från åk 9, från och med Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att införa sommarskola för elever med icke godkända betyg i skolår 8 och skolår 9, från och med
11 1. Resurser Resultaträkning, tkr Belopp i tkr Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Indelning av de olika kostnaderna kan komma att ändras för budget 2014, efter att en har lagt sin detaljbudget. Det kan endast ses som en redovisningsteknisk fråga och har inget med tilldelning av kommunbidraget att göra. 11
12 Planeringsunderlag detaljerad Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Plan Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal Förskola fristående Pedagogisk omsorg kommunal Pedagogisk omsorg fristående Summa barnomsorg 1-5 (6) år Barnomsorg åk F-6 Fritidshem kommunal Fritidshem fristående en Pedagogisk omsorg kommunal Pedagogisk omsorg fristående Summa barnomsorg åk F Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal Förskoleklass fristående Grundskola Åk 1-5 kommunal Grundskola Åk 1-5 fristående Grundskola Åk 6-9 kommunal Grundskola Åk 6-9 fristående Särskola Summa grundskola kommunal Summa grundskola fristående Summa grundskola inkl grundsärskola Därav elever i grundskola från annan kommun Därav elever I grundsärskola från annan kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl grundsärskola Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/mån
13 Elev- omsorgspeng 2014 Elev-/omsorgspeng kommunal Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) Förskoleklass per elev / år Skolår 1-5 per elev / år Skolår 1-3 läs/skriv* ) Skolår 6-9 per elev / år per elev / år Schematid 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år 1578** per barn / år Åk 4-6 fritidshem 1148** år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Statsbidrag, kvalitetssäkring *** ) per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg per barn / år Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år * ) Beslut KF 3 * 1,5 mnkr motsvarar efter uppräkning totalt 4,1 mnkr, fördelat på elever i åk 1-3. **) Tidigare modell veckotimsnitt ***) Ingår från år 2013 i rörlig peng per barn Grundsärskolan För grundsärskolan gäller ett behovsrelaterat rörligt fördelningssystem med 5 nivåer. Modellen bygger på elevpengen i grundskola och tilldelas utifrån elevantal. Omsorgspengen till grundsärskolans fritids är anpassad till grundsärskolans modell och har också fem nivåer. Total budget inkl individintegrerade elever samt köpta fritidshemsplatser för barn i särskola under 13 år är tkr. 13
14 Elev-/omsorgspeng fristående Bidrag per barn/elev följer reglerna om bidrag på lika villkor enligt Skollagen SFS 2010:800. Bidraget är indelat i grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet för förskoleklass och grundskola/grundsärskola ingår; - undervisning - lärverktyg - elevhälsa - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för förskola och fritidshem ingår; - omsorg och pedagogisk - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för pedagogisk omsorg ingår; - omsorg och pedagogisk - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 1 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader Bidraget för lokalkostnader är baserat på kommunens genomsnittliga kostnad per barn/elev och år inom respektive. Medel till barn i behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskola tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Medel till modersmålsundervisning i grundskola Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Undervisning kan också oftast erbjudas på Östlyckeskolan. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg i enskild regi kan bedrivas exempelvis som flerfamiljsystem eller motsvarande tidigare familjedaghem. Bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi fördelas efter samma princip som till kommunal pedagogisk omsorg, men med en reduktion på 7,83 % för lägre egenavgift än kommunens personalomkostnadspålägg. 14
15 Omsorgs- och undervisningspeng i enskild regi, kronor (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg och pedagogisk, lärverktyg och utrustning/pedagogiskt material och utrustning, måltider, lokaler samt för förskoleklass och skola elevhälsa). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, kr 2014 Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 inkl läs/skriv kr/elev per elev / år Skolår 4-5 per elev / år Skolår 6-9 per elev / år Grundbelopp, kr (se ovan) 2014 Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per barn / år Åk 4-6 fritidshem per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg >25-35 per barn / år >35 per barn / år per barn / år per barn / år
16 Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa Medel i Utvecklingsenhetens budget a) Medel för elevhälsans personal och omkostnader inkl BUS, tkr. Dessa utgörs till större delen av personalkostnader och ligger organisatoriskt under utvecklingschef. Medlen fördelas inte ut till rektor utan personalen är organiserad utifrån områdesorganisation. b) Medel till barn i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) tkr. Medel kan sökas hos Utvecklingsenheten, såväl av vår egen organisation som fristående er. Ansökan prövas av tjänsteman i förvaltningen och beslut fattas på delegation. Besluten är individuella. c) Medel till riktat stöd, hemmaplanslösningar och specialskolor, tkr. Dessa medel är exempelvis platser vid specialskolor alternativt lösningar för motsvarande elever inom vår egen organisation. d) Medel till särskilda undervisningsgrupper Parkskolan och Klockareskolan, tkr. Beloppen utgörs till största delen av personalkostnader. Medel i teamens budgetar fasta bidrag a) Medel till modersmål, tkr. Modersmålsundervisningen organiseras av Östlyckeskolan som får ett fast bidrag till en. b) Medel till studiehandledning för förberedelseklasselever, 918 tkr. Östlyckeskolan får ett fast bidrag till en. c) Medel till förberedelseklass, tkr. Förberedelseklass finns på Lendahlsskolan och Östlyckeskolan. Skolorna får fasta bidrag till en. Östlyckeskolan får dessutom en rörlig elevpeng p g a stora skillnader i antal elever över tid. Socioekonomiskt strukturbidrag fast bidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag infördes i grundskola och förskola från år Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. Bidraget ska bl a användas till studiehandledning, tolk, och andra insatser. a) Socioekonomiskt strukturbidrag grundskola, tkr. b) Socioekonomiskt strukturbidrag förskola, tkr. 16
17 Kostnader och intäkter per huvud Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Kostnader Politisk Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Summa Intäkter Politisk Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Kost Kommunbidrag Summa Netto *) Kosten är inte resultatpåverkande och ingår inte i budget 2014 och framåt. 17
18 Nettokostnad i kronor per barn/elev Barnsomsorg, grundskola och grundsärskola, kr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola I nettokostnaden ingår alla kostnader inkl lokaler, administration, stödteam, it, skolskjutsar och måltider. Kostnaden i fristående är inte jämförbar med kommunens nettokostnad, eftersom det inte ingår central administration, skolskjutsar och utvecklingskostnader i kostnaden för fristående. Lokalkostnader per Lokalkostnad per Lokalyta Budget Tkr 2014 Öppen förskola Förskola Fritidshem Familjedaghem 28 Förskoleklass Skola år Skola år Särskola Bou-kontor Totalt m2 18
19 Personal o kompetensförsörjningsplan Under den aktuella perioden kommer 23 förskollärare och 13 lärare i årskurserna 1-5 att gå i pension. Dessutom tillkommer ytterligare rekryteringsbehov för att nuvarande personaltäthet ska kvarstå och ens behov p g a ökade volymer av barn och elever i en. Förvaltningen behöver därför rekrytera, åtta förskolelärare och 19 lärare i årskurserna 1-5. Totalt utgör rekryteringsbehovet av 31 förskollärare och 32 lärare i årskurserna 1 5. Rekryteringsbehovet utgår från barn- och elevunderlagets utveckling och alla kommande pensionsavgångar. Totalt kommer 83 personer att gå i pension i olika personalkategorier, varav 21 st 2014, 30 st 2015 och 32 st En strategi behöver tas fram för att kunna möta detta rekryteringsbehov. För att kunna rekrytera rätt kompetens så måste förvaltningen göra en analys av rekryteringsvägar. En samordnad rekrytering krävs av förskollärare för att hindra intern konkurrens och lönebildning. En kompetensförsörjningsplan kommer att tas fram under den aktuella perioden. Arbetet med lärarlegitimationer fortskrider under den aktuella perioden. Från om den 1 december 2013 införs legitimationskrav för att anställas tillsvidare som lärare och förskollärare och den 1 juli 2015 upphör rätten för lärare utan lärarlegitimation, som anställs före den 1 juli 2011, att självständigt besluta om betyg. Denna lagändring kan komma att innebära att den anställde får flera anställningar inom fler enheter och att det blir en större rörlighet inom lärarkollektivet. Detta för att kunna tillgodose uppdraget med legitimerad personal. Övergångsregler är beslutade och skolverket kommer att ge behörighet till lärare med lång yrkesbakgrund, som kan komma att få behörighet i ämnen som de har undervisat i. Hur detta kommer att påverka organisationen går i dagsläget inte att överblicka, men fler lärare blir behöriga. Under hösten 2013 gjordes en ny medarbetarenkät, där barn- och ungdomsförvaltningen hade en mycket låg svarsfrekvens 49% (Totalt kommunen 51,7%), jmf med 59,3% (Totalt kommunen 55,4%) Arbete med att analysera medarbetarenkätens resultat, den låga svarsfrekvensen har påbörjats. Vidare kan förvaltningen se att flera av de åtgärder som har vidtagits utifrån 2012 års enkät, inte hunnit ge effekt, då t ex förändringen av utlagda dagar vårterminen 2014 inte har skett. De resultat som finns påvisar åter igen att påvisar att arbetsbelastning är högst inom Barnoch ungdomsförvaltningen. De yrkesgrupper som har högst upplevd arbetsbelastning utgörs av lärare och rektorer/förskolechefer. Sjuktalet har ökat inom förvaltningen. Det är framför allt de korta sjukskrivningarna, d v s fler än sex sjuktillfällen per år, som har ökat mest. En strategi håller på att tas fram för att kunna minska den korta sjukfrånvaron. Analyser och handlingsplaner kommer att tas fram för att motverka den höga arbetsbelastningen och ökat sjuktal. En partssammansatt central arbetsmiljögrupp är tillsatt för att arbeta med dessa frågor. En strategi måste tas fram, under den aktuella perioden, när det gäller att rekrytera fler män inom förskolan. Vad gäller förväntad löneutveckling är nuvarande sammanvägda bedömning att SKL:s bedömning av lönernas utveckling ligger till grund för flerårsstrategi 2014, dvs 2,7% från
20 4. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Barn- och ungdomsnämnden måste fortsätta att vidta ytterligare kraftfulla åtgärder för att komma i balans och få en kostnadseffektiv organisation, som kommer att innebära att stora organisatoriska åtgärder behöver vidtas. Barn- och ungdomsnämnden måste fatta beslut om en ny organisation med färre enheter, för att kunna få större enheter med fler barn- och elever som medför stordriftsfördelar, lägre kringkostnader för lokaler, lokalvård och kosthantering. Där personalresurser som finns i olika kategorier har färre enheter att åka mellan och därmed har mindre förflyttningar och finns i en i större omfattning. En effektivare organisation ger bättre förutsättningar för ernas inre organisation, och ger möjlighet till en högre omsorgs- och elevpeng i en. Därmed måste arbetet med organisationsutredningen och framtida organisation ha högsta prioritet. Årets ramar innebär att personaltätheten i förskola och grundskola inte kommer att påverkas, dvs kvarstå utifrån 2013 års förutsättningar. För de flesta enheter kvarstår utmaningar i att organisera utifrån nuvarande omsorgs- och elevpeng i och med att många enheter inte har kunnat anpassa organisationen höstterminen 2013 fullt ut. Vilket gör att besparingsåtgärder kommer att behöva vidtas för berörda enheter. Det är problematiskt att uppfylla skollagens krav- p g a den redan idag höga arbetsbelastningen som innebär att ytterligare besparingar och att elevernas undervisning kan få en sämre kvalitet, fler lärarlösa lektioner, och att särskilt stöd till elever inte kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Vidare så kan kompetensutveckling komma att påverkas, vilket exempelvis kan försvåra användningen av digitala lärverktyg i skolan och att möjlighet till varierad och flexibel undervisning begränsas. Då vi har stora utvecklingsbehov inom området. För kunskapsresultaten finns en stor oro för minskad måluppfyllelse skolår 9 framöver, vilket i sin tur minskar andelen behöriga till gymnasiet under kommande år. Med färre vuxna i en är sannolikheten stor att elevers upplevelse av trivsel och trygghet minskar, då pedagogernas möjlighet att möta varje barn begränsas. Detta innebär att elevers psykiska ohälsa och frånvaro kan öka, samt att arbetet med att arbeta enligt likabehandlingsplaner försvåras. Större barn- och elevgrupper oroar även föräldrar. Risk finns därför att en inte kan tillgodose barnets/elevens behov. Stora utmaningar för barn- och ungdomsnämnden kvarstår därmed. Lokalkostnaderna måste bli lägre, då jämförelse med andra kommuner visar att förvaltningen har en något högre lokalkostand per elev. Något som kan bero på att det finns 17 st kommunala grundskolor och 3 st friståendeskolor i kommunen. Effektivisering av lokalutnyttjande måste fortsätta, lokalerna måste anpassas för att kunna vara framtidens lärmiljöer och kunna ha lokaler och möblering med en medveten variation. Organisationsutredning pågår och kraftfulla åtgärder behöver vidtas i grundstrukturen. Där enheter både behöver läggas ner, men andra enheter behöver byggas ut för att få plats med fler elever. Det finns flera olika alternativ, beroende på vilken grundstruktur som ska vara vägledande för den framtida förskole- och skolorganisationen i Alingsås. Verksamheterna måste få stöd i att arbeta med sin inre organisation, för att kunna hitta mer flexibla former för en och framtidens lärmiljöer. Förutom pedagogertjänster, behöver även elevhälsan utökas i den takt som barn- och elever ökar i en för att kunna möta krav i Skollagen/Hälso- och sjukvårdslagen/patientsäkerhetslagen Elevers tillgång till elevhälsa kommer att minska i takt med ökat antal elever och de ökade behov som finns i samhället. Skolhälsovården riskerar att inte kunna leva upp till patientsäkerhetslagens ökade krav på en. Likaså ökar även behov av annan administration, och behov av ledningsresurser för att arbetsleda ökat antal personal i en. Denna utmaning kvarstår för barn- och ungdomsnämnden 20
Resursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd
Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merDNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011
DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merErsättningsbelopp 2016 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-12-01 Diarienummer: 0070/15 Repronummer: 364/15 Välfärd och Utbildning Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Hanna Wik Telefon: 031 368 0212 E-post: hanna.wik@stadshuset.goteborg.se
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten
Läs merUtbildningsnämndens budget och nämndplan 2013
Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Utbildningsnämnden Beslutsdatum 2012-11-21 Ansvarig sektor kultur och fritid Sektor utbildning, Gäller för Förskola,
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merUtredning för antal högstadier i Alingsås centralort.
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund
Läs merDnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merMål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merSammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: onsdagen den 7 oktober 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: onsdagen den 7 oktober 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsbokslut 2015
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merNyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013
Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merKarriärvägar för lärare, svar på motion (S)
2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)
Läs merBarn- och utbildningsnämnden 2015-11-19 82. Detaljbudget 2016 Mål och inriktning Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden 2015-11-19 82 Detaljbudget 2016 Mål och inriktning Barn- och utbildningsnämnden Innehåll Inriktningsmål och prioriterade mål för Barn- och utbildningsnämnden 2016-2018 4 Medarbetare
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem
Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar
Läs merVerksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merBeslut om bidragsbelopp 2011
29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merBidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016
Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass
Läs merSkola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merSammanträde med Barn- och ungdomsnämnden
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 29 September 2015, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Rödgröna-blocket och Alliansen kallar till
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merRegler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet
Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Regler
Läs merÅrsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan
Årsrapport 2013 Gamla Påvelundsskolan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beskrivning av enheten... 3 1.2 Årets viktiga händelser... 3 1.3 Sammanfattning... 5 2 Mål och utvecklingsfrågor... 6 2.1
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merÅRSREDOVISNING 2006. Ekonomivdelningen
ÅRSREDOVISNING 2006 Ekonomivdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Årsredovisning 2006 Ekonomiavdelningen Ekonomichef Elisabeth Österdahl Här lämnas en kortfattad redogörelse över viktigare händelser
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merSkolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering Kvalitetsredovisning Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet.
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merHandlingsplan 2013 Vuxenutbildningen
Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merBeslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm
Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merBARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM
BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merRiktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1! " # $ 3 % $ & 4 ' & $ % #(# & $ )#*)#(( & $ + & $$ + #, $& -, $,., & /, " #+# 0,1(&2 0 / ) 3
Läs merSvar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.
1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående
Läs merKompetensförsörjningsplan
Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden 2015 2020 Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan 2015 2020, barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad 2015 06
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merBarn- och ungdomsnämnden. Datum Dnr 2014-04-28 BUN14/92
Barn- och ungdomsnämnden Datum Dnr BUN14/92 Internöverenskommelse, Barn- och ungdomsnämnden/ division Barn, utbildning och kultur 2015 Internöverenskommelse Dnr BUN14/92 2/24 1. Formalia 1.1. Parter/kontaktpersoner
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merUtbildningsinspektion i Bromölla kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merAvdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola
Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...
Läs merRiktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län
Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp
Läs merSkolstrukturutredning
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Mikael Carstensen Social- och utbildningsnämnden Skolstrukturutredning Bakgrund Under augusti och september 2015 så genomförde två representanter från SKL (Sveriges
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merÅsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merBarn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas årliga granskning för år 2011
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2011-12-05 Revisorerna i Handläggare: Cecilia Knutsson Ann-Britt Johansson Direktnr: 0322-61 64 22 Beteckning: 2011.352 BUN Barn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merFristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun
Fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun Riktlinjer Fastställt av Skoldirektör, delegation 2015:42 Datum för fastställande 2015-10-13 Giltighetstid Tills vidare + översyn
Läs merUtbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53
Läs merKvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014
Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merRegelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter
Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merUtbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs mer