FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING. Version 16/2009

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING Version 16/2009 Gäller fr.o.m REHABILITERANDE VÅRD FÖR VUXNA REUMATIKER Rehabilitering för gravt handikappade (FRPL 9, 10 ) Rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ) Uppdaterad Kapitel 3.3 Språk och anlitande av tolk Kapitel 3.4 Lämnande av uppgifter Kapitel 4.2 Klientsäkerhet

2 INNEHÅLL I ALLMÄNNA PRINCIPER Standardens användningsändamål och syften Principer som tillämpas i den rehabiliterande vården för vuxna reumatiker Klientens rättigheter och skyldigheter Rehabiliterande vård för vuxna reumatiker Anmälningsskyldighet och avbrott Språk och anlitande av tolk Lämnande av uppgifter Genomförande av rehabiliterande vård för vuxna reumatiker Rehabiliteringsdagens program och längd Klientsäkerhet Personal Rehabiliteringslokaler och utrustning Inkvartering Kost Kvalitetsledning och uppföljning...6 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA Folkpensionsanstaltens andel Ansökan Delgivning av beslut Fortsatta insatser Fakturering och betalning Förmåner till klienten Serviceproducentens andel Säkerhet ,2 Genomförande av rehabiliteringen Kontakt Dokumentering och handlingar Kvalitetsrevisionens andel...11 III REHABILITERANDE VÅRD FÖR VUXNA REUMATIKER Organisering av den rehabiliterande vården Mål Uppbyggnad Målgrupp Personalen för den rehabiliterande vården Planering av den rehabiliterande vården Genomförande Initialskede Programmets innehåll Intervjuer och sammankomster under fortsättningsperioderna och i slutskedet Mät- och evalueringsmetoder Rehabiliteringsrapport...22 IV BILAGOR...23 BILAGA 1: YRKES- OCH UPPGIFTSBETECKNINGAR...24 BILAGA 2: BEGREPP...32 BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ

3 1 I ALLMÄNNA PRINCIPER 1 Standardens användningsändamål och syften I beskrivningen av servicelinjen i FPA:s institutionsrehabilitering (standarden¹) fastställs kvalitetskraven för rehabiliterande vård för vuxna reumatiker (nedan även rehabiliterande vård eller rehabilitering ). Standarden syftar till att garantera FPA:s rehabiliteringsklienter god rehabiliterande vård i rätt tid och att se till deras rättigheter. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som består av bl.a. servicelinjens standardföljsamhet, en med avseende på rehabiliteringen tillräcklig och yrkeskunnig personal, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra samt serviceproducentens erfarenhet av rehabiliteringsverksamhet. FPA utvecklar och köper rehabiliteringstjänster enligt lagen om FPA-rehabilitering (Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, FRPL 566/2005) och säkerställer kvaliteten på dem. För införandet och utvecklandet av standarden svarar rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning. Serviceproducenten ska genomföra den rehabiliterande vården enligt standarden och eftersträva en så hög rehabiliteringseffektivitet som möjligt. Lagstiftningen och förmånsanvisningarna som gäller FPA-rehabilitering är primära i förhållande till standarden när det gäller för vem FPA ska ordna rehabilitering och hurdan rehabilitering som ska ordnas. Standarden är indelad i avsnitt om klienten, rehabiliteringsprocessen samt FPA:s och serviceproducentens andel i rehabiliteringsprocessen. Servicelinjen är en beskrivning av genomförandet av och innehållet i rehabiliteringsformen. Serviceproducenten genomför den rehabiliterande vården i sin helhet i överensstämmelse med standarden för en viss rehabiliteringsklient. 2 Principer som tillämpas i den rehabiliterande vården för vuxna reumatiker Den rehabilitering som ordnas av FPA baserar sig på god rehabiliteringspraxis (FRPL 10 och regeringens proposition 3/2005) och på påvisade resultat. Vid rehabiliteringen beaktas klientens arbets- och livssituation, rehabiliteringsbehov och mål. För att den rehabiliterande vården ska ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att genomföra rehabiliteringen och eventuella fortsatta insatser. Klienten deltar i planeringen av den rehabiliterande vården i dess olika skeden. Rehabiliteringen ska stödja klientens mål och ske i samarbete mellan klienten, klientens familj, FPA, den vårdansvariga enheten, serviceproducenten och andra instanser med nära anknytning till rehabiliteringen. I rehabiliteringsprocessen ingår bl.a. en beskrivning av klientens funktionsförmåga med tillhörande planering och bedömning av rehabiliteringsbehovet som görs av den vårdansvariga enheten, ansökan om rehabiliterande vård hos FPA, uppgörande av rehabiliteringsbeslut, själva rehabiliteringen vid inrättningen, ersättning av kostnader förorsakade av rehabiliteringen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samråd med vårdenheten.

4 2 3 Klientens rättigheter och skyldigheter 3.1 Rehabiliterande vård för vuxna reumatiker Klienten har rätt till god rehabilitering. Den rehabiliterande vården ska ordnas och klienten bemötas med respekt för hans människovärde och integritet. För att den rehabiliterande vården ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen. Klienten ska aktivt delta i utarbetandet av planen och uppställandet av målen. Klienten ska diskutera eventuella behov av ändringar i planen med ledaren för den rehabiliterande vården. Den rehabiliterande vården ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens. FPA-byrån och serviceproducenten ska beakta klientens önskemål så att de stöder rehabiliteringen. Klienten har rätt att ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering, och klientens åsikter beaktas och antecknas under processens olika skeden. Klienten kan, om han så önskar, av serviceproducenten på egen bekostnad köpa behandlingar eller terapier som inte ingår i programmet för den rehabiliterande vården. Det förutsätter att serviceproducenten har resurser att erbjuda sådana tjänster och att behandlingarna inte stör genomförandet av rehabiliteringen. Dessutom kan serviceproducenten, om han så önskar, ge rehabiliteringsklienten behandlingar som är förenliga med god rehabiliteringspraxis, som inte ingår i programmet och som inte faktureras separat utan ingår i dygnspriset. Behandlingar som inte ingår i programmet räknas inte in i dagsprogrammets timantal (se kapitel I Allmänna principer, avsnitt 4.1 Rehabiliteringsdagens program och längd). 3.2 Anmälningsskyldighet och avbrott Ifall klienten inte ämnar delta i den rehabiliterande vården är han enligt 43 i FRPL skyldig att efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet anmäla detta till FPA-byrån. Anmälan ska göras till serviceproducenten och FPA-byrån inom sju dygn räknat från det han fått kännedom om tidpunkten för rehabiliteringen eller omedelbart ifall hindret uppkommer senare. Då förfaller rehabiliteringsbeslutet. Klienten får avbryta påbörjad rehabilitering bara av särskilt vägande skäl, t.ex. om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar eller av något annat oförutsett betydande skäl. Klienten ska omedelbart meddela FPA eller serviceproducenten om han avbryter rehabiliteringen. Klientens meddelande registreras av FPA i klientens uppgifter. Ifall klienten avbryter den rehabiliterande vården ersätter FPA serviceproducenten för rehabiliteringskostnaderna fram till avbrottet. 3.3 Språk och anlitande av tolk Klienten har rätt att använda sitt nationella modersmål (finska eller svenska, i särfall samiska) under rehabiliteringen och i andra situationer i anslutning till rehabiliteringen. Klienten ska även såvitt möjligt få frågeformulär, handlingar, utlåtanden och rapporter om rehabiliteringen på sitt modersmål.

5 3 Klienten har rätt att med hjälp av tolk använda något annat språk än de som nämnts ovan, ifall detta förutsätts för att rehabiliteringen ska kunna genomföras. FPA ordnar med tolk och ersätter kostnaderna för tolkningen. 3.4 Lämnande av uppgifter De uppgifter om klienten som behövs för den rehabiliterande vården får serviceproducenten med klientens skriftliga samtycke begära från andra håll, t.ex. hälso- och sjukvården, och förmedla till andra instanser. Klienten har rätt att hos serviceproducenten och/eller FPA-byrån granska de handlingar som rör honom och rehabiliteringsprocessen. FPA har rätt att få (59 och 60 FRPL) och lämna ut (63 FRPL) uppgifter om klienten i de situationer som avses i dessa lagrum. Serviceproducenten ska inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan dennes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter såsom enligt 59 i lagen om FRPL. Vid gruppsamtal under rehabiliteringsperioden ska en enskild klients angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke de behandlas bara på ett allmänt plan. Serviceproducenten ska iaktta lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten har inte rätt att använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag i annat syfte än för rehabiliterande vård av FPA:s klienter. (Se kap. II Organisering av tjänsterna, punkt 2.4 Dokumentering och handlingar). Serviceproducenten har gjort upp en registerbeskrivning som personuppgiftslagen föreskriver och en informationshandling (datasekretessbeskrivning) över det personregister som bildas av klientens handlingar (10 och 24 i personuppgiftslagen). 4 Genomförande av rehabiliterande vård för vuxna reumatiker 4.1 Rehabiliteringsdagens program och längd Den rehabiliterande vården genomförs huvudsakligen i sluten vård, men den kan också vid behov genomföras i öppen vård i enlighet med klientens individuella behov. Vid rehabilitering i öppen vård motsvarar dagsprogrammet då i regel vad gäller innehåll och genomförande programmet för en slutenvårdsperiod, men inkvartering ingår inte. För att en dag med rehabiliterande vård i öppen vård inte ska bli oskäligt lång och tung för klienterna, bör deltagare i öppenvårdsperioder väljas ut så att reseavståndet blir skäligt eller klienterna har lämpliga trafikförbindelser. Vid rehabiliterande vård i sluten vård är en rehabiliteringsdag minst 7 timmar. Vid en öppenvårdsperiod kan dagen också vara kortare, dock minst 6 timmar. I en rehabiliteringsdag ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Minst 5 timmar per dag ska vara rehabiliterande vård under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen. Därav ska minst 2 timmar vara individuell rehabiliterande vård. Det är klientens individuella rehabiliteringsbehov som avgör vilken specialiserad personals tjänster som ska ingå i en rehabiliteringsdag.

6 4 När den rehabiliterande vården ordnas under ett veckoslut ska serviceproducenten på lördagen ordna minst 3 timmar med program, varav minst 1 timme individuell rehabilitering, under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering och därtill 2 timmar med verksamhet som stöder den rehabiliterande vården. Handledd verksamhet i anslutning till rehabiliteringen kan också ske på söndagar. Om en söckenhelg infaller mitt under rehabiliteringsperioden ska serviceproducenten för söckenhelgen ordna motsvarande program som under lördagar. Vid rehabiliterande vård i sluten vård debiteras ankomst- och avresedagen separat om rehabiliteringsdagen är minst 6 timmar och inkluderar minst 4 timmar handledd rehabilitering. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till rehabiliteringsplatsen dagen innan rehabiliteringen börjar och övernattar vid inrättningen, betraktas den dagen inte som en rehabiliteringsdag. (Se även sida 9 avsnitt 1.5 Förmåner till klienten). Allmänt program och fritidsaktiviteter Serviceproducenten ska ordna allmänt program och fritidsprogram som stöder den rehabiliterande vården under dagtid, kvällar och veckoslut i samband med slutenvårdsperioder. 4.2 Klientsäkerhet Serviceproducenten ska se till klientsäkerheten. I samband med rehabilitering i sluten vård ska en person som avlagt grundexamen inom hälso- och sjukvård finnas på rehabiliteringsinrättningen dygnet runt, även veckoslut. I samband med rehabilitering i öppen vård ska en person som avlagt grundexamen inom hälso- och sjukvård finnas på inrättningen under rehabiliteringsdagen. En person med grundexamen inom hälso- och sjukvård (läkare, sjukskötare, hälsovårdare eller närvårdare) ska ha beredskap för vårdarbete, t.ex. rätt att ge läkemedel. Vid användningen av bassängutrymmen tillämpas anvisningarna i Konsumentverkets publikationsserie 4/2002 som har utarbetats i enlighet med lagen om produktsäkerhet (914/1986) för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. I bassängutrymmena ska det finnas en övervakare med behörighet i enlighet med Konsumentverkets anvisningar. FPA:s rehabiliteringsklienter hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen För räddningsplanen redogörs i kapitel II Organisering av tjänsterna i avsnitt 2.1 under Serviceproducentens andel. När grupprogram och individuella program genomförs ska en handledare finnas på plats för att vägleda och övervaka klienterna. Program som klienten utför på egen hand under den rehabiliterande vården är klientens egen tid. Då deltar inte handledaren om det inte är nödvändigt med tanke på klientens säkerhet. Om olika idrottsgrenar ingår i programmet ska utrustningen motsvara de säkerhetsanvisningar och regler som idrottsförbunden eller motsvarande instanser har utfärdat. Klientsäkerheten ska vara tillgodosedd i motions- och gymlokaler (första hjälpen-beredskap och instruktioner för nödsituationer).

7 5 4.3 Personal För genomförandet av den rehabiliterande vården svarar ett multidisciplinärt team som definieras närmare i standardens kapitel III, avsnitt 2 som handlar om personalen. Om serviceproducenten har upphandlad personal ska personalutbildningen och -introduktionen för kursverksamheten i fråga tillgodoses. För svårskötta eller gravt handikappade klienter ska det finnas ordinarie eller upphandlad vårdpersonal eller assistenter med lämplig utbildning. Assistenterna och vårdpersonalen hjälper klienterna under rehabiliteringen med deras normala dagliga aktiviteter, t.ex. med att röra sig, förflytta sig, äta, sköta sin personliga hygien och att klä av och på sig. Serviceproducenten ska enligt behov ha ordinarie eller upphandlad personal (t.ex. terapeuter som fungerar som självständiga yrkesutövare) som behärskar olika kommunikationssätt (t.ex. handtecken, symboler) som svårskötta klienter eller andra specialgrupper bland klienterna behöver. För att kunna tillgodose särskilda dietbehov, t.ex. specialdiet, ska personalen ha specialkompetens på området. Serviceproducenten ska ha en plan för tillräcklig reservpersonal vid semestrar och för exceptionella situationer så att den rehabiliterande vården kan genomföras planenligt. 4.4 Rehabiliteringslokaler och utrustning Lokaler Lokalerna är tillräckligt rymliga, snygga, trivsamma och mångsidiga för att producera de rehabiliteringstjänster som serviceproducenten erbjuder. Lokalerna ska lämpa sig för klienterna med hänsyn till grad av rörlighet, funktionsförmåga, ålder och sjukdom eller handikapp. Klienten ska kunna klara sig så bra som möjligt på egen hand (serviceproducenten ska förfoga över hjälpmedel för omgivningskontroll, induktions- och larmsystem för hörselskadade samt hjälpmedel för att hålla kontakt, såsom förstärkare och texttelefon). Lokalernas placering ska motsvara klienternas behov, så att de lokaler som används för den rehabiliterande vården ligger nära varandra eller har inomhusförbindelse med varandra. Serviceproducenten har bassängutrymmen i sina egna lokaler. Under rehabiliterande vård i öppen vård ska tillräckliga vilo- och pausrum samt låsförsedda förvaringsutrymmen reserveras för klienterna. Inrättningen har fritidsutrymmen samt hobbyutrymmen och -utrustning för klienterna. I omgivningen ska klienterna också kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter på egen hand. Omgivningen bör vara trygg med tanke på handikappet eller sjukdomen. Utrustning

8 6 Den utrustning som används för den rehabiliterande vården är säker och mångsidig för att serviceproducenten ska kunna producera de rehabiliteringstjänster som erbjuds. Utrustningen ska motsvara klienternas behov och vara säker att använda. Serviceproducenten sköter om utrustningens underhåll och kalibrering samt användarsäkerhet och handledning. 4.5 Inkvartering 4.6 Kost Inkvarteringen ska vara belägen så att klienterna kan vila utan störande moment. För allergiker reserveras separata rum. Rummen för rörelsehandikappade ska finnas i närheten av rehabiliteringslokalerna så att klienterna obehindrat kan förflytta sig från rummen till lokalerna. Svårskötta eller gravt handikappade klienter ska i sina rum ha en larmknapp eller åtminstone en telefonförbindelse med tydliga anvisningar. I rehabiliterande vård som genomförs i sluten vård ingår inkvartering som ordnas i dubbelrum med beaktande av särskilda behov. I rummen ska låsförsedda skåp stå till klienternas förfogande. Av medicinska eller andra motsvarande skäl kan serviceproducenten i undantagsfall på basis av ett utlåtande från en läkare vid inrättningen ordna inkvartering i enkelrum utan merkostnader för klienten eller FPA. Ifall klienten av någon annan orsak önskar eget rum ska han själv betala merkostnaden för enkelrum. Serviceproducenten kan i undantagsfall ordna inkvartering för klientens assistent på assistentens bekostnad om assistentens närvaro är absolut nödvändig. I enlighet med klientens behov ska serviceproducenten också beakta att klienten eventuellt behöver ha med sig en ledar- eller assistenthund. Allt efter klienternas behov ska serviceproducenten ha ett baslager av de allmännaste hjälpmedlen och vårdtillbehören. Klienterna har med sig sina egna mediciner, förbandsmaterial avsett för långvarigt bruk, katetrar och andra sjukvårdstillbehör och hjälpmedel. Maten ska vara mångsidig och nyttig. Vid behov ska serviceproducenten ordna specialdiet om behovet har konstaterats av en läkare. I helpension ingår frukost, lunch, en lätt middag och mellanmål (på dagen och kvällen) som självbetjäning och vid behov med assistans. I öppenvården ingår en måltid dagligen och behövliga mellanmål. 4.7 Kvalitetsledning och uppföljning Uppföljning Serviceproducenten övervakar rehabiliteringsaktiviteternas kvalitet med hjälp av kundrespons och enkäter om kundtillfredsställelse och utnyttjar responsen för att utveckla rehabiliteringsaktiviteterna. Kvalitetsdokumentering Serviceproducenten har utarbetat en kvalitetshandbok eller dokumenterat rehabiliteringsservicens innehåll och kvalitet på något annat sätt. Serviceproducenten utvecklar en övergripande kvalitetsledning och utsträcker den till alla verksamhetssektorer och

9 7 enheter. Som stöd i en integrerad utveckling av verksamhets- och kvalitetssystemet kan serviceproducenten använda olika metoder, t.ex. kvalitetsystemkriterierna i standarden ISO 9000, utvärderingsgrunderna i den europeiska kvalitetsutmärkelsen, utvecklingsprogrammet för servicesystem och kvalitetsrevisionsmetoder (King's Fund) eller ITE-metoden för självutvärdering och kvalitetsledning av arbetsenheten. Kvalitetsledningen förutsätter att serviceproducenten skriftligen har fastställt och dokumenterat sin kvalitetspolicy och sina centrala kvalitetsmål serviceproducentens kvalitetsarbete innehåller en skriftlig processbeskrivning eller ett skriftligt schema över servicelinjen, allmänna anvisningar för rehabiliteringsverksamheten, arbetsinstruktioner för det multidisciplinära teamet och personalen samt beskrivningar av individuella aktiviteter och gruppaktiviteter Serviceproducenten följer upp och utvärderar servicelinjens rehabiliteringsverksamhet. Utöver kundresponsen utnyttjar serviceproducenten i sitt arbete minst två processmått med vilka serviceproducenten följer upp och utvärderar hur rehabiliteringsprocessen fungerar. (Se bilagorna till standarden, kapitel IV Bilagor, Bilaga 2 Begrepp: Utvärdering och mätning av rehabiliteringskvaliteten

10 8 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA 1 Folkpensionsanstaltens andel 1.1 Ansökan Vid ansökan om rehabiliterande vård lämnar klienten in läkarutlåtande B som beskriver klientens nuvarande hälsotillstånd och funktionsförmåga och som uppgjorts av vårdinstansen eller så inlämnas rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsansökan. I B-utlåtandet, rehabiliteringsplanen eller motsvarande medicinska utredning och ansökan ska rehabiliteringsbehovet motiveras. Om ansökan fylls i hos FPA i samband med rehabiliteringsintervjun ska FPA-tjänstemannen med klienten diskutera olika rehabiliteringsmöjligheter, målen för rehabiliteringen och klientens intresse för rehabilitering. Tjänstemannen kartlägger klientens egna synpunkter på sin situation som helhet. Tjänstemannen utreder med hjälp av de handlingar som byrån har till sitt förfogande vilka medicinska undersökningar och behandlingar klienten har genomgått samt tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder som sannolikt har betydelse för genomförandet av den rehabiliterande vården. Tjänstemannen informerar klienten om den rehabiliterande vårdens syfte, innehåll och genomförande. Dessutom ska tjänstemannen informera om vikten av egen aktivitet för att rehabiliteringen ska ge önskat resultat, klientens skyldigheter under rehabiliteringen samt reda ut klientens engagemang i den rehabiliterande vården och dess mål. Tjänstemannen ska vidare informera om försäkrings- och utkomstskydd under rehabiliteringen och om reseersättningar samt hur man ansöker om dem. FPA utfärdar ett rehabiliteringsbeslut till klienten med bifogade anvisningar om den rehabiliterande vården. Om FPA avslår rehabiliteringsansökan ska klienten hänvisas till den remitterande instansen eller någon annan instans som ordnar rehabilitering. 1.2 Delgivning av beslut FPA sänder rehabiliteringsbeslutet till serviceproducenten. Till rehabiliteringsbeslutet fogas behövliga kopior av medicinska utlåtanden och andra utlåtanden och utredningar med direkt anknytning till den rehabiliterande vården samt kopior av utvärderingar av öppenvårdsterapin och rehabiliteringsansökan. Av beslutet och dess bilagor ska framgå klientens egna rehabiliteringsmål och bakgrundsuppgifter samt motiveringen för behovet av rehabiliterande vård. Efter att ha mottagit beslutet ska serviceproducenten meddela klienten den rehabiliteringstid som reserverats för honom. Med klientens tillstånd sänder FPA dessutom rehabiliteringsbeslutet för kännedom till den enhet som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för uppgörandet och uppföljningen av rehabiliteringsplanen. I frågor som gäller den rehabiliterande vården kontaktar klienten, serviceproducenten och FPA varandra om det behövs.

11 9 1.3 Fortsatta insatser Efter genomförd rehabiliterande vård går FPA-tjänstemannen igenom klientens rehabiliteringsrapporter och reder ut frågor som gäller rehabiliteringen efter kontakt från rehabiliteringsinrättningen eller klienten. Efter avslutad rehabiliterande vård svarar byrån i FPA-försäkringsdistriktet för sin del för de fortsatta rehabiliteringsinsatserna och anvisar vid behov klienten annan service. Handläggningen av rehabiliteringsprocessen återförs efter den rehabiliterande vården till vårdinstansen eller företagshälsovården, om det inte är motiverat att fortsätta handläggningen hos FPA. 1.4 Fakturering och betalning Serviceproducenten fakturerar FPA-byrån för de verkliga kostnaderna för den rehabiliterande vården senast inom två månader efter att respektive period har slutförts. Ersättningen kan beviljas även om den inte har sökts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den kommit in för sent. En förutsättning för att kostnaderna ska betalas är att serviceproducenten har sänt en rehabiliteringsrapport till FPA-byrån. För utarbetandet av en rapport eller ett utlåtande betalas ingen separat ersättning. Kostnaderna ersätts endast för de dagar som klienten är närvarande. Vid faktureringen bör serviceproducenten följa FPA:s anvisningar och använda FPA:s redovisnings- och faktureringsblankett eller sina egna blanketter med motsvarande uppgifter. FPA kan koncentrera behandlingen av serviceproducenternas redovisningar eller räkningar till andra försäkringsdistrikt. Upprepade eller väsentliga avvikelser från faktureringsanvisningarna kan förhindra behandlingen av redovisningarna och utbetalningen av ersättningar. 1.5 Förmåner till klienten FPA ersätter klienten för nödvändiga och skäliga resekostnader i samband med den rehabiliterande vården. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till rehabiliteringsinrättningen redan föregående kväll och övernattning har medfört extra kostnader för klienten, får han övernattningspenning på grundval av de kostnader han förorsakats (4 kap. 9 i sjukförsäkringslagen). Till klienten kan på ansökan betalas rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten såsom närmare bestäms i lagstiftningen. Information om förmåner som utbetalas i samband med rehabilitering som ordnas av FPA fås på FPA-byråerna och FPA:s webbsidor (

12 10 2 Serviceproducentens andel 2.1 Säkerhet Serviceproducenten har anvisningar om förfarandet i problemsituationer såsom avbokningar, risk för våld, avbrott, alkohol- och drogproblem, epidemier och olycksfall. I samband med exceptionella infektioner, såsom MRSA, ska serviceproducenten kontakta infektionsläkaren i det egna sjukvårdsdistriktet för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. För en klient som bär på MRSA ska enkelrum ordnas utan extra kostnader för klienten eller FPA (se kapitel I Allmänna principer, punkt 4.5 Inkvartering). Om en MRSA-bärare har en akut infektion eller om någon annan infektion medför att MRSA-infektionen aktiveras, bör en möjlighet att flytta rehabiliteringen diskuteras med klienten, infektionsläkaren på hemorten, vårdinstansen och FPA-byrån. På grund av att allvarliga infektioner blivit vanligare ska allmänna hygienanvisningar följas noggrant. Bland annat händerna och den utrustning som klienten vidrört ska desinficeras efter varje gång. Serviceproducenten ska se till att klienten har tillgång till uppgifter om patientombudsmannen. Serviceproducenten ska se till att en räddningsplan har gjorts upp och att den är uppdaterad (räddningslagen 468/2003 och statsrådets förordning om räddningsväsendet 787/2003). Förutsättningarna för personer med nedsatt och begränsad funktionsförmåga att rädda sig vid en eldsvåda ska beskrivas separat i en säkerhetsutredning. Serviceproducenten ska ha tecknat försäkringsskydd för klienterna, där patientskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring för verksamheten ingår. FPA ersätter inte klienten eller serviceproducenten för kostnader som uppstår på grund av olycksfall eller skada under rehabiliteringen. Serviceproducenten ska i kallelsen eller på annat sätt i skriftlig form på förhand meddela klienterna huruvida serviceproducenten har en frivillig olycksfallsförsäkring för klienternas fritid. 2,2 Genomförande av rehabiliteringen Serviceproducenten ska se till att den rehabiliterande vården genomförs i ändamålsenliga lokaler och med avtalat innehåll. Serviceproducenten ska säkerställa att renoveringar och andra reparationsarbeten som utförs i lokalerna inte medför oskäliga olägenheter för genomförandet av rehabiliteringen. Stora renoveringar ska genomföras vid en sådan tidpunkt att de medför så lite störningar som möjligt för klienterna, dvs. under de lugnaste perioderna, t.ex. under sommarsemestern. Inrättningen eller en del av den kan vid behov stängas medan renoveringen pågår. Ifall stora ombyggnader eller grundliga förbättringar genomförs under normala rehabiliteringstider, ska serviceproducenten på förhand i kallelsen informera klienterna om renoveringsarbetet och dess effekter på genomförandet av rehabiliteringen. Serviceproducenten ska då erbjuda klienten en möjlighet att av ovan nämnda skäl flytta den rehabiliterande vården till en annan tidpunkt. Vid information om rehabilitering som ordnas av FPA eller om forskningsresultat från olika projekt ska serviceproducenten se till att det material som ges offentlighet tydligt visar att det

13 11 rör sig om rehabilitering som ordnas och finansieras av FPA och att klienternas förmåner betalas av FPA. I det material som ges offentlighet får inte i samband med FPA lyftas fram sådana tjänster som inte ingår i FPA-rehabiliteringen. Serviceproducenten ska se till att FPA:s rehabiliteringsstandard finns framlagd på en synlig plats så att klienten kan läsa den. Serviceproducenten får inte uppbära någon klientavgift, självriskandel eller annan tilläggsavgift av klienten för genomförandet av den rehabiliterande vården. 2.3 Kontakt I ärenden som gäller en enskild klients rehabiliterande vård, rehabiliteringsbeslut eller avgift ska serviceproducenten kontakta den FPA-byrå som fattat beslutet. I frågor som gäller upphandlingen och organiseringen av tjänsterna kontaktas rehabiliteringsgruppen vid FPA. Kontakterna vad gäller tolkningen och förhandlingen i anslutning till verkställandet och behandlingen av kundresponsen sköts av rehabiliteringsgruppen vid FPA. Serviceproducenten ska alltid kontakta FPA-byrån om klienten avbryter den rehabiliterande vården. Om det under den rehabiliterande vårdens gång konstateras att den rehabiliteringsform som klienten har beviljats inte är ändamålsenlig ska serviceproducenten diskutera med klienten och FPA-byrån på vilket sätt det vore ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen. 2.4 Dokumentering och handlingar Serviceproducenten ska dokumentera genomförandet av rehabiliteringsservicen så att dess innehåll, kvalitet, karaktär, evaluerings- och mätresultat samt tidpunkten för genomförandet och klientens respons kan konstateras i efterhand utifrån korrekta anteckningar. Serviceproducenten antecknar genomförandet av den rehabiliterande vården på ett sådant sätt att händelser under rehabiliteringen i efterhand kan kontrolleras klientvis. Serviceproducenten ska se till och ansvara för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård (99/2001) tillämpas i fråga om klienternas journalhandlingar och övrigt material som gäller vården av klienterna. Det ska vara möjligt att separat extrahera uppgifter om FPA:s klienter ur andra servicebeställares och enhetens egna patientregister. Utöver årsredovisningen ska serviceproducenten varje år sända en årsrapport om den rehabiliterande vården till rehabiliteringsgruppen vid FPA. Av årsrapporten ska framgå uppgifterna om verksamheten samt eventuella problem och utvecklingsbehov. Rehabiliteringsgruppen ger årligen närmare anvisningar om tidtabellen för och kraven på årsrapporten. 3 Kvalitetsrevisionens andel FPA följer upp kvaliteten på serviceproducenternas rehabiliteringsservice genom kvalitetsrevisioner. Enligt ett avtal med serviceproducenten har FPA rätt att när som helst utföra kvalitetsrevision av den rehabiliteringsservice som omfattas av avtalet.

14 12 Syftet med kvalitetsrevisionerna är att bedöma rehabiliteringsprocessen som helhet ur FPA:s och rehabiliteringsklientens perspektiv, att säkerställa klientsäkerheten samt att verifiera att de förhållanden som har uppgetts i avtal och anbudshandlingar motsvarar den praktiska verksamheten samt att föra fram eventuella utvecklingsbehov. Syftet med kvalitetsrevisionerna är att i enlighet med god rehabiliteringspraxis bedöma om serviceproducentens servicelinje motsvarar standarden, det uppgjorda anbudet och det avtal som ingåtts utgående från anbudet samt de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten. Bland serviceproducentens funktioner granskas i enlighet med god rehabiliteringspraxis följande kvalitetssegment: kvalitetsledning, personal, rehabiliteringslokaler och -utrustning, klientsäkerhet, klientens rättigheter, rehabiliteringsprocessen (innehåll och genomförande) samt dokumentation. Som kvalitetsrevisorer verkar utbildade FPA-tjänstemän. Observationerna vid en kvalitetsrevision klassificeras i allvarliga och lindriga avvikelser samt förslag till förbättring. Vid revisionerna samlas även uppgifter in om styrkorna i serviceproducentens verksamhet och instrueras serviceproducenterna att också vidareutveckla sin rehabiliteringsverksamhet. En allvarlig avvikelse är avsaknaden i serviceproducentens verksamhet av kvalitetselement och/eller förfaranden som avviker från den rehabiliteringsservice och/eller personal, kvalitetspolicy eller mål som utlovats i serviceproducentens avtal. Det är fråga om lindriga avvikelser när något element i kvalitetsledningen, t.ex. dokumentationen, inte helt motsvarar de kriterier som uppställts eller utlovats för verksamheten. Villkoren i FPA:s standard som nämns i avtalet och villkoren i de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten uppfylls därmed inte helt och en lindrig avvikelse kan med fog bedömas leda till att ett kvalitetselement inte håller om det inte korrigeras. Syftet med kvalitetsrevisorernas förslag till förbättringar är att vidareutveckla serviceproducentens rehabiliteringsverksamhet, vilket medför bättre kvalitetsledning för serviceproducenten. Allvarliga avvikelser som observerats vid revisionerna kräver alltid omedelbara åtgärder av serviceproducenten, lindriga avvikelser förutsätter åtgärder inom två månader. Ifall serviceproducenten bestrider en allvarlig avvikelse som kommit fram vid revisionen eller inte anger godtagbara åtgärder för att korrigera avvikelsen och det vid tillhandahållandet av servicen framgår avvikelser från avtalet, kan FPA så länge som ärendet utreds avbryta remitteringen av nya klienter och betalningen av rehabiliteringsräkningarna medan avtalsbrottet pågår.

15 13 III REHABILITERANDE VÅRD FÖR VUXNA REUMATIKER 1 Organisering av den rehabiliterande vården 1.1 Mål Syftet med rehabiliterande vård för vuxna reumatiker är att bevara och förbättra klientens arbets- och/eller funktionsförmåga samt att minska de olägenheter och/eller hot som sjukdomen förorsakar. Syftet kan också vara att förhindra uppkomsten av bestående skador som äventyrar funktionsförmågan och att förbättra och öka klientens förutsättningar att klara sig i vardagen samt att bedöma rehabiliterings- och vårdmöjligheterna utifrån klientens situation som helhet. Under den rehabiliterande vården görs en rekommendation för fortsatta vård- och rehabiliteringsåtgärder på hemorten. För att målen ska nås är det viktigt att klienten är motiverad för rehabiliteringen och upplever den som viktig för att bevara sin funktions- och arbetsförmåga och förbättra sin livskvalitet. Viktigt i den rehabiliterande vården är utifrån klientens individuella behov - att minska sjukdomens negativa inverkan på funktionsförmågan - att förbättra klientens förutsättningar att klara sig i vardagen - att stödja klienten så att han tar ansvar för sig själv och för behandlingen av sjukdomen - att ge råd och anvisa klienten andra tjänster. 1.2 Uppbyggnad Den rehabiliterande vården genomförs som individuell rehabilitering i sluten vård, i en eller flera motiverade perioder inom 3 9 månader. Den totala rehabiliteringstiden är högst 17 dygn. Om den rehabiliterande vården genomförs i öppen vård enligt klientens individuella behov är rehabiliteringens tidsschema och längd likadana som vid rehabilitering i sluten vård. Rehabiliteringsperioderna genomförs så att högst ett veckoslut ingår i en slutenvårdsperiod om rehabiliteringen varar 12 dygn eller mindre. Längden på en period är minst 4 dygn. Korta perioder ordnas under vardagar, och öppenvårdsperioder ordnas inte under veckoslut. 1.3 Målgrupp Rehabiliteringsklienter Målgruppen för den rehabiliterande vården för vuxna inom ramen för rehabilitering enligt prövning är klienter i åldern år och målgruppen för den rehabiliterande vården för gravt handikappade vuxna är klienter i åldern år. Om sjukdomen för första gången diagnostiseras hos en person i åldern år kan rehabiliterande vård undantagsvis ordnas för denna åldersgrupp i enlighet med standarden för vuxna och enligt klientens behov. Rehabiliterande vård kan beviljas

16 14 - gravt handikappade klienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar (inklusive systemiska reumatiska sjukdomar) (FRPL 9 ) - inom ramen för rehabilitering enligt prövning, personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar (inklusive systemiska reumatiska sjukdomar) eller personer som av motiverade skäl misstänker inflammatorisk reumatisk sjukdom när arbets- och funktionsförmågan inte kunnat tryggas med hälso- och sjukvårdsinsatser (FRPL 12 ). Att direkt remittera en klient till rehabiliterande vård på basis av en begäran om diagnostisk utredning eller remiss som sänts från primärhälsovården till specialsjukvården är inte motiverat. Gravt handikappade klienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar (9 FRPL) Den för gravt handikappade klienter avsedda rehabiliterande vårdens innehåll och mål och rehabiliteringsperiodens längd (dock högst 17 dygn) grundar sig på en rehabiliteringsplan uppgjord inom den offentliga hälso- och sjukvården och på FPA:s rehabiliteringsbeslut. En klient som är gravt handikappad har på grund av svår sjukdom eller multiproblematik behov av individuella insatser, terapi och multidisciplinär handledning i klart större utsträckning än normalt. Dessutom behöver klienten personlig assistans i samband med flera dagliga aktiviteter, t.ex. med att äta, sköta sin personliga hygien samt i olika rehabiliteringssituationer, när insatserna genomförs och klienten ska ta sig till rehabiliteringslokalerna. Klienten kan behöva hjälp också nattetid. Klienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar, inklusive grundad misstanke om sådana sjukdomar (12 FRPL) En klient med inflammatoriska reumatiska sjukdomar, som på grund av nedsatt arbets- eller funktionsförmåga har begränsad förmåga att klara av sina dagliga aktiviteter, behöver utöver rehabiliterande vård även stöd som är baserat på specialkunnande om reumarehabilitering samt individuell och multidisciplinär bedömning av klientens situation. När det gäller klienter med nyligen konstaterad reumatisk sjukdom är det motiverat att ingripa snabbt för att förebygga uppkomsten av ytterligare skador och bevara funktionsförmågan. Ett minimikrav är att sedvanliga diagnostiska grundläggande utredningar med laboratorieprov har gjorts inom öppenvården. Den exakta diagnosen kan dröja flera år särskilt vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar med negativ reumafaktor. Förutsättningar för att klienten ska få rehabiliterande vård är i sådana fall grundad misstanke om sjukdom samt ett klart behov av rehabilitering och uppställda mål för rehabiliteringen. Klienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan förutom nedsatt funktionsförmåga även ha andra sjukdomar eller symtom som försämrar arbets- och funktionsförmågan, t.ex. kronisk smärta, psykiska problem, sömnstörningar eller svårigheter i sitt arbete, sitt sociala liv och sitt dagliga liv, vilka beaktas som tilläggskriterier vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet. Särskilt äldre klienters funktionsförmåga och förmåga att fungera självständigt kan vara hotade och deras förmåga att klara av sina dagliga aktiviteter på egen hand kan vara nedsatt av ovan nämnda orsaker.

17 15 2 Personalen för den rehabiliterande vården Multidisciplinärt team* Den rehabiliterande vården för vuxna reumatiker baserar sig på arbete som utförs av ett multidisciplinärt team. I teamet ingår en - reumatolog - en fysioterapeut - sjukskötare - psykolog - socialarbetare eller socionom (YH) - ergoterapeut. Specialistläkare ska ha minst 3 års erfarenhet och tre andra medlemmar av det multidisciplinära teamet minst 2 års erfarenhet av rehabilitering och vård av klienter med reumatiska sjukdomar. Personlig handledare* Teamet ska för klienten utse en personlig handledare som är medlem i det multidisciplinära teamet. Handledaren vägleder klienten under rehabiliteringen och sörjer för hans specialbehov och förverkligandet av rehabiliteringens mål och innehåll. Klienten ska ha möjlighet att kontakta sin personliga handledare under rehabiliteringens gång om han behöver extra råd. Specialiserad personal* Behovet av annan specialiserad personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen bedöms utifrån klientens individuella behov. Sådan specialiserad personal är reumaortoped (specialistkompetens i reumaortopedi), ögonläkare, fysiater, psykiater, näringsterapeut, smärtskötare, reumaskötare, fotterapeut och hjälpmedelstekniker. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan rehabiliteringspersonal, t.ex. en konditionsskötare, fotvårdare, fritidsledare, sysselsättningsledare, dietist och massör, kan delta i rehabiliteringen med uppgifter inom sitt eget yrkesområde. Assistenter* Serviceproducenten ska ha tillräckligt med assisterande och handledande personal för klienterna under perioden, t.ex. närvårdare, som stöder klienten och ger honom handledning i att ta hand om sig själv. *) Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, den specialiserade personalen, den personliga handledaren samt annan personal ingår i denna standard i kapitel IV, Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar.

18 16 3 Planering av den rehabiliterande vården Den rehabiliterande vården för vuxna reumatiker ska inledas senast inom två månader efter det att serviceproducenten har fått rehabiliteringsbeslutet. Om en person är arbetsoförmögen på grund av sjukdom i rörelseorganen eller har starka subjektiva symtom (smärta, sömnlöshet) som begränsar funktionsförmågan ska man försöka inleda den rehabiliterande vården snarast möjligt. På basis av remissuppgifterna från FPA ska en specialistläkare vid rehabiliteringsinrättningen ensam eller i samråd med medlemmarna i teamet försäkra sig om att den beviljade rehabiliterande vården och tidpunkten för den är lämpliga för klienten. Om den rehabiliterande vården inte är lämplig ska inrättningen kontakta FPA-byrån och komma överens om det fortsatta förfarandet. Specialistläkaren och teamet försäkrar sig om att rehabiliteringen genomförs vid den tidpunkt som är bäst med tanke på klientens hälsotillstånd. Tidpunkten för genomförandet av den rehabiliterande vården kan avpassas så att inrättningen på basis av de rehabiliteringsbeslutshandlingar som inkommit kan bilda en grupp av klienter av samma typ (t.ex. sjukdom, ålder eller arbetssituation) utan att klientens behov blir lidande. Gruppen kan bestå av högst 8 klienter. Om klienten har ett sannolikt behov av åtgärder på arbetsplatsen för att bevara arbetsförmågan eller av en bedömning om yrkesinriktad rehabilitering måste man vid behov vara beredd på en gemensam diskussion med företagshälsovården under rehabiliteringens gång på ett sätt som avtalas separat. Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska rehabiliteringsinrättningen sända klienten en kallelse där följande framgår: - den rehabiliterande vårdens innehåll (t.ex. en broschyr eller programmall) och allmänna mål - tidpunkten för rehabiliteringen och anvisningar om ankomsten inklusive tider - information om försäkringsskyddet under rehabiliteringen (se kapitel II, punkt 2.1) - information om rehabiliteringsinrättningen samt kontaktuppgifter, bl.a. till klientens personliga handledare - anvisningar om personliga tillbehör, utrustning och läkemedel som ska tas med - information om uppgifter mellan perioderna - information om kostnader för eventuell inkvartering natten innan rehabiliteringen börjar (se kapitel II, punkt 1.5) - omständigheter som påverkar genomförandet av rehabiliteringen, t.ex. renoveringar (se kapitel II, punkt 2.2). Rehabiliteringsinrättningen ska med hjälp av en förhandsförfrågan utreda och begära uppgifter av klienten om bl.a. följande helheter: - målen för rehabiliteringen och förväntningarna i anslutning till den - det fysiska och psykiska hälsotillståndet - den sociala livssituationen, t.ex. familjerelationer och andra människorelationer - arbete och arbetsrelaterade frågor - rörelsehjälpmedel och övriga hjälpmedel samt behov av assistans - särskilda behov (t.ex. allergi och specialdiet) - kontaktinformation om de anhöriga och vårdinstansen - behov av tolk i främmande språk.

19 17 Rehabiliteringsinrättningen kan samtidigt med blanketten med förhandsförfrågan sända klienten också andra mät- och evalueringsblanketter. Klienten ska returnera frågeformuläret till rehabiliteringsinrättningen innan den rehabiliterande vården inleds. På basis av förhandsuppgifterna ska det multidisciplinära teamet planera ett preliminärt program och bestämma vilken specialiserad personal som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Serviceproducenten ska dessutom be om klientens skriftliga samtycke till att kompletterande uppgifter som behövs med tanke på den rehabiliterande vården får begäras från t.ex. tidigare vård- och rehabiliteringsplatser. 4 Genomförande 4.1 Initialskede Inledande information Rehabiliteringsinrättningen ska under den första dagen ordna tillräckligt med inledande information för klienten. Den rehabiliterande vårdens personal informerar klienten om rehabiliteringens mål, innehåll, genomförande och program. Dessutom får klienten bekanta sig med eventuella andra klienter som deltar i likadan rehabilitering och med personalen, inrättningens lokaler och säkerhetsanvisningarna. Under initialskedet ska teamets medlemmar informera klienten om de tjänster som den specialiserade personalen och inrättningens övriga personal kan erbjuda. Intervjuer och sammankomster under initialskedet Under initialskedet undersöks och intervjuas klienten av minst 4 medlemmar av det multidisciplinära teamet (en reumatolog och 3 andra teammedlemmar). - En specialistläkare gör en klinisk undersökning av klienten under den första eller andra rehabiliteringsdagen. För att få en helhetsbild reserveras minst en timme för besöket. - En fysioterapeut undersöker klienten under den första eller andra rehabiliteringsdagen. - En sjukskötare intervjuar klienten individuellt under initialskedet. - En psykolog eller socialarbetare intervjuar klienten under initialskedet. Vid diskussionerna avtalas om eventuella nya behövliga sammankomster. - Undersökningar och bedömningar utförda av annan specialiserad personal kan genomföras under initialskedet utifrån klientens individuella behov. - Klientens personliga handledare intervjuar klienten på ankomstdagen. Som intervju med den personliga handledaren räknas också en intervju där handledaren arbetar med en uppgift inom ramen för sin yrkesbeteckning. Precisering av klientens mål och plan Klienten definierar sina egna konkreta mål, som beaktas i det slutliga programmet för den rehabiliterande vården. Måldefinitionen utgår alltid från rehabiliteringsplanen, som gjorts upp i

20 18 samarbete med vårdinstansen. Målen definieras med hjälp av en GAS-målblankett (Goal Attainment Sscale). Klienten och det multidisciplinära teamet samt den övriga specialiserade personalen ska ha tillräckligt med tid för att bedöma klientens rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Målet är att få en god helhetsbild av situationen och att nå samförstånd om klientens resurser och behov. Efter de inledande undersökningarna och bedömningarna för det multidisciplinära teamets nyckelpersoner (i regel 2 4 personer) och klienten en diskussion, där en preciserad plan för den rehabiliterande vården utarbetas med beaktande av klientens mål, hälsotillstånd, funktionsförmåga och livssituation. I planen beaktas de mål som vårdinstansen satt upp för rehabiliteringen. I planen antecknas klientens mål och förväntningar, det preliminära programmet för den rehabiliterande vården, behovet av specialiserad personal och de insatser som behövs. Planen justeras vid behov under rehabiliteringens gång, t.ex. i fråga om behovet av specialiserad personal. 4.2 Programmets innehåll Den rehabiliterande vården genomförs enligt den preciserade planen. Rehabiliteringen innefattar en djupare medicinsk bedömning än vid sedvanlig slutenvårdsrehabilitering. Under den rehabiliterande vården kan man ge injektioner i leder och mjukdelar samt bedöma och ge behövlig läkemedelsbehandling. Man kan även rekommendera eventuella fortsatta större undersökningar inom hälso- och sjukvården. Led- och mjukdelsinjektioner samt behövlig medicinsk vård ingår i priset på en vårddag. Till den rehabiliterande vården hör inte rehabilitering som ges omedelbart efter operationer, utan här är hälso- och sjukvården ansvarig aktör. Tidpunkten för rehabiliterande vård efter operation bedöms från fall till fall med beaktande av klientens situation som helhet. Den rehabiliterande vården ska i enlighet med det program som planerats för klienten under vardagarna innehålla olika slag av individuell verksamhet, terapi (främst fysio- och ergoterapi) samt bedömningar av och individuella besök hos den specialiserade personalen. Gruppverksamhet kan också ingå i klientens program. Om klienten är gravt handikappad, ska hans särskilda behov beaktas. Varje rehabiliteringsdag som genomförs en vardag ska innehålla minst 5 timmar rehabiliteringstjänster som tillhandahålls av yrkespersoner, varav minst 2 timmar ska vara individuell rehabilitering. I slutenvårdsrehabilitering ska klienten få individuella tjänster eller grupptjänster från minst fyra olika yrkespersoner dagligen. Om rehabiliteringen genomförs i öppen vård ska en rehabiliteringsdag innehålla individuella tjänster eller grupptjänster från minst tre olika yrkespersoner dagligen. Individuell fysio- och ergoterapi ges totalt minst 15 timmar/17 dygn. Läkarens andel av den rehabiliterande vården är minst 8 timmar här ingår både individuella timmar och grupptimmar. I den rehabiliterande vårdens program ska utifrån klientens individuella behov ingå följande teman eller aktiviteter: