FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING. Version 17/ (Preciserad )

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen Bilaga 1 FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING Version 17/ (Preciserad ) Gäller YRKESINRIKTADE REHABILITERINGSKURSER REHABILITERINGSKURSER FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA Yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 6, 7 ) Rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ) Ändringar i versionen daterad : Avsnittet om måltidskostnader under praktiktiden har preciserats Avsnittet Fakturering och betalning har preciserats. Avsnittet Rehabiliteringsrapport har preciserats. Beskrivningen av målgruppen under Yrkesinriktade rehabiliteringskurser för vuxna har preciserats. En text om pauser under de yrkesinriktade kurserna har lagts till. Ändringarna har märkts ut med lodstreck.

2 INNEHÅLL I ALLMÄNNA PRINCIPER Standardens användningsändamål och syften Principer som ska tillämpas vid rehabiliteringen Klientens rättigheter och skyldigheter Genomförande av rehabiliteringen Anmälningsskyldighet och avbrott Språk Lämnande av uppgifter Genomförande Rehabiliteringsdagens program och längd Klientsäkerhet Personal Rehabiliteringslokaler och utrustning Inkvartering Kost Kvalitetsledning och uppföljning...6 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA Folkpensionsanstaltens andel Ansökan Delgivning av beslut Fortsatta insatser Fakturering och betalning Förmåner till klienten Serviceproducentens andel Säkerhet Genomförande Kontakt Dokumentering och handlingar Kvalitetsrevisionens andel...11 III GEMENSAMMA DELAR FÖR REHABILITERINGSKURSERNA Organisering av kurserna Målgrupp Att beakta före kursen Kursens inledningsfas Kontakt Kursens innehåll och genomförande Rehabiliteringsrapport...16 IV YRKESINRIKTADE REHABILITERINGSKURSER Yrkesinriktade rehabiliteringskurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Inledningsfas Grupprogrammets innehåll Det individuella programmets innehåll Individuella perioder med arbetspraktik Slutfas Individuella uppföljningsdagar Utvärdering och mätning av målet Yrkesinriktade rehabiliteringskurser för unga klienter Mål Målgrupp Uppbyggnad...26

3 2.4 Kurspersonal Genomförande Inledningsfas Grupprogrammets innehåll Det individuella programmets innehåll Individuella perioder med arbetspraktik Slutfas Individuella uppföljningsdagar Utvärdering och mätning av målet...32 V REHABILITERINGSKURSER FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Inledningsfas Grupprogrammets innehåll Det individuella programmets innehåll Individuella perioder med arbetspraktik Slutfas Utvärdering och mätning av målet...40 BILAGA 1 YRKES- OCH UPPGIFTSBETECKNINGAR...42 BILAGA 2 BEGREPP...51 BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ

4 1 I ALLMÄNNA PRINCIPER 1 Standardens användningsändamål och syften I beskrivningen av servicelinjerna i FPA:s institutionsrehabilitering (standarden 1 ) fastställs kvalitetskraven för rehabiliteringen. Standarden syftar till att garantera FPA:s rehabiliteringsklienter god rehabilitering i rätt tid och att se till deras rättigheter. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som består av bl.a. servicelinjens standardföljsamhet, en med avseende på rehabiliteringen tillräcklig och yrkeskunnig personal, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra samt serviceproducentens erfarenhet av rehabiliteringsverksamhet. FPA utvecklar och köper rehabiliteringstjänster enligt lagen om FPA-rehabilitering (Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005) och säkerställer kvaliteten på dem. För införandet och utvecklandet av standarden svarar FPA:s rehabiliteringsgrupp vid avdelningen för hälsovård och utkomstskydd. Serviceproducenten ska genomföra rehabiliteringen enligt standarden och eftersträva ett så gott rehabiliteringsresultat som möjligt. Lagstiftningen och förmånsanvisningarna som gäller FPA-rehabilitering är primära i förhållande till standarden när det gäller för vem FPA ska ordna rehabilitering och hurdan rehabilitering som ska ordnas. Standarden är indelad i avsnitt om klienten, rehabiliteringsprocessen samt FPA:s och serviceproducentens andel i rehabiliteringsprocessen. Servicelinjen är en beskrivning av genomförandet av och innehållet i rehabiliteringsformen. Serviceproducenten genomför servicelinjen i dess helhet för en viss klient. 2 Principer som ska tillämpas vid rehabiliteringen Den rehabilitering som ordnas av FPA baserar sig på god rehabiliteringspraxis (FRPL 10 och regeringens proposition 3/2005) samt på påvisade resultat. Vid rehabiliteringen beaktas klientens arbets- och livssituation, rehabiliteringsbehov och mål. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att genomföra rehabiliteringen och eventuella fortsatta insatser. Klienten deltar i planeringen av rehabiliteringen i dess olika skeden. Rehabiliteringen ska stödja klientens mål och ske i samarbete mellan klienten, klientens familj, FPA, den vårdansvariga enheten, serviceproducenten och andra instanser med nära anknytning till rehabiliteringen. I rehabiliteringsprocessen ingår bl.a. en beskrivning av klientens funktionsförmåga med tillhörande planering och bedömning av rehabiliteringsbehovet som görs av den vårdansvariga enheten, ansökan om rehabilitering hos FPA, uppgörande av rehabiliteringsbeslut, själva rehabiliteringen vid inrättningen, ersättning av kostnader förorsakade av rehabiliteringen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samråd med vårdenheten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

5 2 3 Klientens rättigheter och skyldigheter 3.1 Genomförande av rehabiliteringen Klienten har rätt till god rehabilitering. Rehabiliteringen ska ordnas och klienten bemötas med respekt för hans människovärde och integritet. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringsperioden. Klienten ska aktivt delta i utarbetandet av planen och uppställandet av målen. Klienten ska diskutera eventuella behov av ändringar i planen med ledaren för perioden. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens. FPA-byrån och serviceproducenten ska beakta klientens önskemål så att de stöder rehabiliteringen. Klienten har rätt att ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering, och klientens åsikter beaktas och antecknas under processens olika skeden. Klienten kan, om han så önskar, av serviceproducenten på egen bekostnad köpa behandlingar eller terapier som inte ingår i rehabiliteringsprogrammet. Det förutsätter att serviceproducenten har resurser att erbjuda sådana tjänster och att behandlingarna inte stör genomförandet av rehabiliteringen. Dessutom kan serviceproducenten, om han så önskar, ge rehabiliteringsklienten behandlingar som är förenliga med god rehabiliteringspraxis, som inte ingår i programmet och som inte faktureras separat utan ingår i dygnspriset. Dessa behandlingar som inte ingår i programmet räknas inte heller in i programmets timantal. 3.2 Anmälningsskyldighet och avbrott 3.3 Språk Ifall klienten inte ämnar delta i rehabiliteringen är han enligt 43 i lagen om FPA-rehabilitering skyldig att efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet anmäla detta till FPA-byrån. Anmälan ska göras till serviceproducenten och FPA-byrån inom sju dygn räknat från det han fått kännedom om tidpunkten för rehabiliteringen eller omedelbart ifall hindret uppkommer senare. Då förfaller rehabiliteringsbeslutet. Klienten får avbryta påbörjad rehabilitering bara av särskilt vägande skäl, t.ex. om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar eller av något annat oförutsett betydande skäl. Klienten ska omedelbart meddela FPA eller serviceproducenten om han avbryter rehabiliteringen. Klientens meddelande registreras av FPA i klientens uppgifter. Ifall klienten avbryter rehabiliteringen ersätter FPA serviceproducenten för rehabiliteringskostnaderna fram till avbrottet. Klienten har rätt att använda sitt nationella modersmål (finska eller svenska, i särfall samiska) i rehabiliteringssituationen och andra situationer i anslutning till genomförandet av rehabiliteringen. Klienten ska även såvitt möjligt få formulär, handlingar, utlåtanden och rapporter om rehabiliteringen på sitt modersmål. Ifall anlitande av tolk i rehabiliteringssituationen är en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen ska framskrida för en invandrarklient, kontaktar serviceproducenten FPA-byrån och överlägger om möjligheterna att anlita tolkservice. Tolk kan ordnas ifall det är nödvändigt för att genomföra rehabiliteringen. FPA undersöker behovet av tolk och

6 3 möjligheterna att bekosta tolkningen innan beslutet fattas och kontaktar serviceproducenten vid behov. Kostnaderna är administrativa utgifter för byrån i fråga. Enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp är det kommunens uppgift att ordna personlig teckenspråkstolk. Ändringar i ordnandet av tolkservice kan väntas under år 2010 när en ny lag om tolktjänster träder i kraft. 3.4 Lämnande av uppgifter De uppgifter om klienten som behövs för rehabiliteringen får serviceproducenten med klientens skriftliga samtycke begära från andra håll, t.ex. hälsovården, och förmedla till andra instanser. Klienten har rätt att hos serviceproducenten och/eller FPA-byrån granska de handlingar som rör honom och rehabiliteringsprocessen. FPA har rätt att få (59 och 60 i lagen om FPA-rehabilitering) och lämna (63 i lagen om FPA-rehabilitering) uppgifter om klienten i de situationer som avses i dessa lagrum. Serviceproducenten ska inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan dennes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter såsom enligt 59 i lagen om FPA-rehabilitering. Vid gruppsamtal under rehabiliteringsperioden ska en enskild klients angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke - de saker som hör till programmet behandlas bara på ett allmänt plan. Serviceproducenten ska iaktta lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten har inte rätt att använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag i annat syfte än för rehabiliteringen av FPA:s klienter. (Se kap. II Organisering av tjänsterna, avsnitt 2.4). Serviceproducenten har gjort upp en sådan registerbeskrivning som personuppgiftslagen förpliktar till och en informationshandling (datasekretessbeskrivning) över det personregister som bildas av klientens handlingar (10 och 24 i personuppgiftslagen). 4 Genomförande 4.1 Rehabiliteringsdagens program och längd De yrkesinriktade rehabiliteringskurserna och rehabiliteringskurserna för långtidsarbetslösa genomförs alltid i öppen vård. I kurserna ingår alltid dagar med arbetspraktik. En dag som ingår i en öppenvårdsperiod ska omfatta minst 6 timmar. I denna tid ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Minst 5 timmar per dag ska vara rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen. Arbetspraktiken varar minst 5 timmar per dag. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till rehabiliteringsplatsen dagen innan rehabiliteringen börjar och övernattar vid inrättningen, betraktas den dagen inte som en rehabiliteringsdag. (Se även sida 9, avsnitt 1.5 Förmåner till klienten).

7 4 Periodisering av kurserna Rehabiliteringen vid kurser som är indelade i perioder genomförs under vardagar frånsett lördagar. Allmänt program och fritidsaktiviteter Under yrkesinriktade rehabiliteringskurser för unga ska handledd fritidsverksamhet ordnas på kvällstid (kl ) från måndag till fredag för inkvarterade klienter. Inkvarterade klienter kan delta i det allmänna fritidsprogrammet vid inrättningen under kvällar och veckoslut. 4.2 Klientsäkerhet 4.3 Personal Serviceproducenten ska se till klientsäkerheten. Vid rehabilitering i öppen vård ska det på dagtid vid rehabiliteringsinrättningen finnas personal med utbildning i första hjälpen under rehabiliteringsdagen. Om klienterna övernattar ska rehabiliteringsinrättningen ha personal med utbildning i första hjälpen dygnet runt, också när det gäller veckoslut. Om inkvarteringen på en rehabiliteringsplats av arbetskliniktyp finns utanför inrättningen ska kvälls- och nattjouren i inkvarteringen ordnas åtminstone i form av telefonjour. Där ska då finnas en telefon och ett telefonnummer där jourhavande personal med kunskaper i första hjälpen kan nås. Vid användningen av bassängutrymmena tillämpas anvisningarna i Konsumentverkets publikationsserie 1/2003 som har utarbetats i enlighet med lagen om produktsäkerhet (914/1986) för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. I bassängutrymmena ska det finnas en övervakare med behörighet i enlighet med Konsumentverkets anvisningar. FPA:s rehabiliteringsklienter hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen www. kuluttajavirasto.fi > Företagen > Produktsäkerheten > Anvisningar för produktsäkerhetstillsynen > Anvisningar för främjande av säkerheten i simhallar och badinrättningar. För räddningsplanen redogörs i kapitel II Organisering av tjänsterna i avsnitt 2.1 under Serviceproducentens andel. När grupprogram och individuella program genomförs ska en handledare finnas på plats för att vägleda och övervaka klienterna. Program som klientens utför på egen hand är klientens egen tid under rehabiliteringen. Då deltar inte handledaren om det inte är nödvändigt med tanke på klientens säkerhet. Om olika idrottsgrenar ingår i programmet ska utrustningen motsvara de säkerhetsanvisningar och regler som idrottsförbunden eller motsvarande instanser har utfärdat. Klientsäkerheten ska vara tillgodosedd i motions- och gymlokaler (första hjälpenberedskap och instruktioner för nödsituationer). För genomförandet av rehabiliteringen svarar ett multidisciplinärt team som har preciserats närmare för de enskilda servicelinjerna. Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och den övriga personalen har en officiellt godkänd utbildning som motsvarar yrkesbeteckningen. Om

8 5 serviceproducenten har upphandlad personal ska personalutbildningen och -introduktionen för rehabiliteringsverksamheten i fråga vara tillgodosedd. Serviceproducenten ska enligt behov ha ordinarie eller upphandlad personal (t.ex. terapeuter som fungerar som självständiga yrkesutövare) som behärskar olika kommunikationssätt (t.ex. handtecken, symboler) som svårskötta klienter eller andra specialgrupper bland klienterna behöver. I rehabiliteringsperiodens program kan vid behov inkluderas en del som består av stöd från andra personer i samma situation (kamratstöd). Serviceproducenterna ansvarar för kamratstödets verksamhet. För att kunna tillgodose särskilda dietbehov, t.ex. specialdiet, ska personalen ha specialkompetens på området. Serviceproducenten ska ha en plan för tillräcklig reservpersonal vid semestrar och för exceptionella situationer så att rehabiliteringen kan genomföras planenligt. 4.4 Rehabiliteringslokaler och utrustning Lokaler Lokalerna är tillräckligt rymliga, snygga, trivsamma och mångsidiga för att producera de rehabiliteringstjänster som serviceproducenten erbjuder. Lokalerna ska lämpa sig för klienterna med hänsyn till grad av rörlighet, funktionsförmåga, ålder och sjukdom eller handikapp. Klienten ska kunna klara sig så bra som möjligt på egen hand (serviceproducenten har hjälpmedel för omgivningskontroll, induktions- och larmsystem för hörselskadade samt hjälpmedel för att hålla kontakt, såsom förstärkare och texttelefon). Lokalernas placering ska motsvara klienternas behov så att de lokaler som används under rehabiliteringen ligger nära varandra eller nås av klienterna utan besvär. Serviceproducenten kan ha bassängutrymmen i sina egna lokaler men producenten kan också genom upphandling anlita andras bassängutrymmen. Under rehabilitering i öppen vård ska tillräckliga vilo- och pausrum samt låsförsedda förvaringsutrymmen reserveras för klienterna. Inrättningen har fritidsutrymmen samt hobbyutrymmen och -utrustning för klienterna. I omgivningen ska klienterna också kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter på egen hand. Omgivningen bör vara trygg med tanke på handikappet eller sjukdomen. Utrustning Den utrustning som används för rehabiliteringen är säker och mångsidig för att serviceproducenten ska kunna producera de rehabiliteringstjänster som erbjuds. Utrustningen ska motsvara klientkretsens behov och vara säker att använda. Serviceproducenten sköter om utrustningens underhåll och kalibrering samt användarsäkerhet och handledning. 4.5 Inkvartering Inkvarteringen ska vara belägen så att klienterna kan vila utan störande moment. För allergiker reserveras separata rum. Rummen för rörelsehandikappade ska finnas i närheten av rehabiliteringslokalerna så att klienterna obehindrat kan förflytta sig från rummen till lokalerna.

9 6 4.6 Kost Svårskötta eller gravt handikappade klienter ska i sina rum ha en larmknapp eller åtminstone en telefonförbindelse med tydliga anvisningar. För inkvarterade klienter ordnas dubbelrum med beaktande av de särskilda behoven. I rummen ska låsförsedda skåp stå till klienternas förfogande. Av medicinska eller andra motsvarande skäl kan serviceproducenten i undantagsfall på basis av ett utlåtande från en läkare vid inrättningen ordna inkvartering i enkelrum utan merkostnader för klienten eller FPA. Ifall klienten av någon annan orsak önskar eget rum ska han själv betala merkostnaden för enkelrum. Serviceproducenten kan i undantagsfall ordna inkvartering för klientens assistent på assistentens bekostnad om dennes närvaro är absolut nödvändig. I enlighet med klientens behov ska serviceproducenten också beakta att klienten eventuellt behöver ha med sig en ledar- eller assistenthund. Allt efter klienternas behov ska serviceproducenten ha ett baslager av de allmännaste hjälpmedlen och vårdtillbehören. Klienterna har med sig sina egna mediciner, förbandsmaterial avsett för långvarigt bruk, katetrar och andra sjukvårdstillbehör och hjälpmedel. Maten ska vara mångsidig och nyttig. Vid behov ska serviceproducenten ordna specialdiet om behovet har konstaterats av en läkare. I helpension ingår frukost, lunch, en lätt middag och mellanmål (på dagen och kvällen) som självbetjäning och vid behov med assistans. I öppenvården ingår en måltid dagligen och behövliga mellanmål. I samband med yrkesinriktade kurser och kurser för långtidsarbetslösa betalas måltidskostnaderna alltid utöver det pris som fastställts för tjänsten. Ifall arbetspraktik som ingår i kursen genomförs på en arbetsplats och klienten inte kan anlita den måltidsservice som serviceproducenten ordnar, utan klienten måste äta någon annanstans, betalas serviceproducenten det pris som fastställts för kost i öppen vård och serviceproducenten ersätter klienten för måltidskostnaderna i form av pengar. 4.7 Kvalitetsledning och uppföljning Uppföljning Serviceproducenten övervakar rehabiliteringsaktiviteternas kvalitet med hjälp av kundrespons och enkäter om kundtillfredsställelse och utnyttjar responsen för att utveckla rehabiliteringsaktiviteterna. Kvalitetsdokumentering Serviceproducenten har utarbetat en kvalitetshandbok eller dokumenterat rehabiliteringsservicens innehåll och kvalitet på något annat sätt. Serviceproducenten utvecklar en övergripande kvalitetsledning och utsträcker den till alla verksamhetssektorer och enheter. Som stöd i en integrerad utveckling av verksamhets- och kvalitetssystemet kan serviceproducenten använda olika metoder för självutvärdering och kvalitetsledning av arbetsenheten, t.ex. kvalitetssystemkriterierna i standarden ISO 9000, utvärderingsgrunderna i

10 7 den europeiska kvalitetsutmärkelsen, utvecklingsprogrammet och kvalitetsrevisionsmetoderna för servicesystem (King's Fund) eller ITE-metoden. Kvalitetsledningen förutsätter att - serviceproducenten skriftligen har fastställt och dokumenterat sin kvalitetspolicy och sina centrala kvalitetsmål - serviceproducentens kvalitetsarbete innehåller en skriftlig processbeskrivning eller ett skriftligt schema över servicelinjen, allmänna anvisningar för rehabiliteringsverksamheten, arbetsinstruktioner för det multidisciplinära teamet och personalen samt beskrivningar av individuella aktiviteter och gruppaktiviteter - serviceproducenten följer upp och utvärderar servicelinjens rehabiliteringsverksamhet. Utöver kundresponsen utnyttjar serviceproducenten i sitt arbete minst två processmått med vilka serviceproducenten följer upp och utvärderar hur rehabiliteringsprocessen fungerar. (Se bilagorna till standarden, avsnitt Begrepp, Utvärdering och mätning av rehabiliteringskvaliteten samt kvalitetsledning).

11 8 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA 1 Folkpensionsanstaltens andel 1.1 Ansökan Vid ansökan om rehabilitering lämnar klienten in läkarutlåtande B som beskriver klientens nuvarande hälsotillstånd och som uppgjorts av vårdinstansen eller så inlämnas rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsansökan. I B-utlåtandet, rehabiliteringsplanen eller motsvarande medicinska utredning och ansökan ska rehabiliteringsbehovet motiveras. Om ansökan fylls i hos FPA i samband med rehabiliteringsintervjun ska FPA-tjänstemannen med klienten diskutera olika rehabiliteringsmöjligheter, målen för rehabiliteringen och klientens intresse för rehabilitering. Tjänstemannen kartlägger klientens egna synpunkter på sin situation som helhet. Med hjälp av de handlingar som byrån har till sitt förfogande utreder tjänstemannen vilka medicinska undersökningar och behandlingar klienten har genomgått samt tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder som sannolikt har betydelse för genomförandet av rehabiliteringen. Tjänstemannen informerar klienten om rehabiliteringens syfte, innehåll och genomförande. Dessutom ska tjänstemannen informera om vikten av egen aktivitet, klientens skyldigheter under rehabiliteringen samt reda ut klientens engagemang i rehabiliteringen och dess mål. Tjänstemannen ska vidare informera om försäkrings- och utkomstskydd under rehabiliteringen och om reseersättningar samt hur man ansöker om dem. FPA utfärdar ett rehabiliteringsbeslut till klienten med bifogade anvisningar om rehabiliteringen. Om FPA avslår rehabiliteringsansökan ska klienten hänvisas till den remitterande instansen eller någon annan instans som ordnar rehabilitering. 1.2 Delgivning av beslut FPA sänder rehabiliteringsbeslutet till serviceproducenten. Till rehabiliteringsbeslutet fogas behövliga kopior av medicinska utlåtanden och andra utlåtanden och utredningar med direkt anknytning till rehabiliteringen samt kopior av utvärderingar av öppenvårdsterapin och rehabiliteringsansökan. Av beslutet och dess bilagor ska framgå klientens egna rehabiliteringsmål och bakgrundsuppgifter samt motiveringen för att ordna rehabilitering. Efter att ha mottagit beslutet ska serviceproducenten meddela klienten den rehabiliteringstid som reserverats för honom. Med klientens tillstånd sänder FPA dessutom rehabiliteringsbeslutet för kännedom till den enhet som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för rehabiliteringsplanen. Under rehabiliteringens gång kontaktar klienten, serviceproducenten och FPA varandra om det behövs. 1.3 Fortsatta insatser Efter genomförd kurs går FPA-tjänstemannen igenom klientens rehabiliteringsrapporter och reder ut frågor som gäller rehabiliteringen efter kontakt från rehabiliteringsinrättningen eller klienten.

12 9 Efter avslutad rehabilitering svarar byrån i FPA-försäkringsdistriktet för sin del för de fortsatta rehabiliteringsinsatserna och anvisar vid behov klienten annan service. Handläggningen av rehabiliteringsprocessen återförs till vårdinstansen eller företagshälsovården, om det inte är motiverat att fortsätta handläggningen hos FPA. 1.4 Fakturering och betalning Serviceproducenten fakturerar FPA-byrån för de verkliga kostnaderna för rehabiliteringen senast inom två månader efter att respektive period är avslutad. Ersättningen kan beviljas även om den inte har sökts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen. En förutsättning för att kostnaderna ska betalas är att serviceproducenten har sänt en rehabiliteringsrapport till FPA-byrån (se även sida 16, avsnitt 7, Rehabiliteringsrapport) vid halva kursen och vid slutet av kursen samt vid övriga tidpunkter ett närvarointyg för klienten. För utarbetandet av en rapport eller ett utlåtande betalas ingen separat ersättning. Kostnaderna ersätts endast för de dagar som klienten är närvarande. Vid faktureringen följer man FPA:s anvisningar och använder FPA:s redovisnings- och faktureringsblankett eller serviceproducentens egna blanketter med motsvarande uppgifter. FPA kan koncentrera behandlingen av serviceproducenternas redovisningar eller räkningar till andra försäkringsdistrikt. Upprepade eller väsentliga avvikelser från faktureringsanvisningarna kan förhindra behandlingen av redovisningarna och utbetalningen av ersättningar. 1.5 Förmåner till klienten FPA ersätter klienten för nödvändiga och skäliga resekostnader i samband med rehabiliteringen. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till rehabiliteringsinrättningen redan föregående kväll och övernattning har medfört extra kostnader för klienten, får han övernattningspenning på grundval av de kostnader han förorsakats (4 kap. 9 i sjukförsäkringslagen). Till klienten kan på ansökan betalas rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten såsom närmare bestäms i lagstiftningen. Information om förmåner som utbetalas i samband med rehabilitering som ordnas av FPA fås på FPA-byråerna och FPA:s webbsidor ( 2 Serviceproducentens andel 2.1 Säkerhet Serviceproducenten har anvisningar om förfarandet i problemsituationer såsom hot om våld, alkohol- och narkotikaproblem, epidemier och olycksfall. I samband med exceptionella infektioner, såsom MRSA, ska serviceproducenten kontakta infektionsläkaren i det egna sjukvårdsdistriktet för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. För MRSA-bärare ordnas enkelrum. Om en MRSA-bärare har en akut infektion eller om någon

13 10 annan infektion medför att MRSA-infektionen aktiveras, bör en möjlighet att flytta fram rehabiliteringen diskuteras med klienten, infektionsläkaren på hemorten, vårdinstansen och FPA-byrån. På grund av att allvarliga infektioner blivit vanligare ska allmänna hygienanvisningar följas noggrant. Bland annat händerna och den utrustning som klienten vidrört ska desinficeras efter varje gång. Serviceproducenten ska se till att klienten har tillgång till uppgifter om patientombudsmannen. Serviceproducenten ska se till att en räddningsplan har gjorts upp och att den hålls aktuell (räddningslagen 468/2003 och statsrådets förordning om räddningsväsendet 787/2003). Förutsättningarna för personer med nedsatt och begränsad funktionsförmåga att rädda sig vid en eldsvåda ska beskrivas separat i en säkerhetsutredning. Serviceproducenten ska för rehabiliteringsperioden ha tecknat försäkringsskydd för klienterna, där patientskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring för verksamheten ingår. Vid arbetsträning i samband med yrkesinriktade kurser och rehabiliteringskurser för långtidsarbetslösa krävs att serviceproducenten tecknar en obligatorisk olycksfallsförsäkring som täcker personskador i de lokaler som serviceproducenten utnyttjar vid rehabiliteringen och på externa arbetspraktikplatser samt under resor i anslutning till dessa. Ansvarsförsäkringen för verksamheten bör täcka den handledda fritidsverksamheten vid yrkesinriktade kurser för unga klienter. FPA ersätter inte klienten eller serviceproducenten för kostnader som uppstår på grund av olycksfall eller skada under rehabiliteringsperioden, arbetspraktiken, den handledda fritidsverksamheten eller det allmänna program som ordnas under fritiden. Serviceproducenten ska i kallelsen eller på annat sätt i skriftlig form på förhand meddela klienterna huruvida serviceproducenten har en frivillig olycksfallsförsäkring för det allmänna program som ordnas under klienternas fritid. Klienten kan själv teckna en frivillig fritidsolycksfallsförsäkring. 2.2 Genomförande Serviceproducenten ska se till att rehabiliteringen genomförs i ändamålsenliga lokaler och med avtalat innehåll. Serviceproducenten ska säkerställa att renoveringar och andra reparationsarbeten som utförs i lokalerna inte medför oskäliga olägenheter för genomförandet av rehabiliteringen. Stora renoveringar ska genomföras på ett sådant sätt att de medför så lite störningar som möjligt för klienterna, dvs. under de lugnaste perioderna, t.ex. under sommarsemestern. Inrättningen eller en del av den kan vid behov stängas medan renoveringen pågår. Ifall stora ombyggnader eller grundliga förbättringar genomförs under normala rehabiliteringstider, ska serviceproducenten på förhand i kallelsen informera klienter som fått rehabiliteringsbeslut om renoveringsarbetet och dess effekter på genomförandet av rehabiliteringen. Serviceproducenten ska då erbjuda klienten en möjlighet att av ovan nämnda skäl flytta rehabiliteringen till en annan tidpunkt. Vid information om rehabilitering som ordnas av FPA eller om forskningsresultat från olika projekt ska serviceproducenten se till att det material som ges offentlighet tydligt visar att det rör sig om rehabilitering som ordnas och finansieras av FPA och att klienternas förmåner betalas av FPA. I det material som ges offentlighet får inte i samband med FPA lyftas fram sådana tjänster som inte ingår i FPA-rehabiliteringen.

14 Kontakt Serviceproducenten ska se till att FPA:s rehabiliteringsstandard finns framlagd på en synlig plats så att klienten kan läsa den. Serviceproducenten får inte ta ut någon klientavgift, självriskandel eller annan tilläggsavgift av klienten för genomförandet av rehabiliteringen. I ärenden som gäller en enskild klients rehabilitering och beslut eller avgift kontaktar serviceproducenten den FPA-byrå som fattat beslutet. I frågor som gäller upphandlingen och organiseringen av tjänsterna kontaktas rehabiliteringsgruppen vid FPA. I tolknings- och förhandlingsfrågor i anslutning till verkställandet och behandlingen av kundresponsen kontaktas rehabiliteringsgruppen vid FPA när det gäller FPA:s riksomfattande kurser och kretscentralen när det gäller regionala kurser. Serviceproducenten ska alltid kontakta FPA-byrån om klienten avbryter en period. Om det under rehabiliteringens gång konstateras att den rehabiliteringsform som klienten har beviljats inte är ändamålsenlig ska serviceproducenten diskutera med klienten och FPA-byrån hur det vore ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen. 2.4 Dokumentering och handlingar Serviceproducenten ska dokumentera genomförandet av rehabiliteringsservicen så att dess innehåll, kvalitet, karaktär, evaluerings- och mätresultat samt tidpunkten för genomförandet och klientens respons kan konstateras i efterhand utifrån korrekta anteckningar. Serviceproducenten antecknar genomförandet av rehabiliteringen på ett sådant sätt att händelser under rehabiliteringen i efterhand kan kontrolleras klientvis. Serviceproducenten ska se till och ansvara för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård (99/2001) tillämpas i fråga om klienternas journalhandlingar och övrigt material som gäller vården av klienterna. Det ska vara möjligt att separat extrahera uppgifter om FPA:s klienter ur andra servicebeställares och enhetens egna patientregister. Utöver årsredovisningen ska serviceproducenten varje år sända årliga kursrapporter för de enskilda servicelinjerna till rehabiliteringsgruppen vid FPA. Av årsrapporterna ska framgå uppgifterna om verksamheten samt eventuella problem och utvecklingsbehov. Rehabiliteringsgruppen ger årligen närmare anvisningar om tidtabellen för och kraven på årsrapporten. 3 Kvalitetsrevisionens andel FPA följer upp kvaliteten på serviceproducenternas rehabiliteringsservice genom kvalitetsrevisioner. Enligt ett avtal med serviceproducenten har FPA rätt att när som helst utföra kvalitetsrevision av den rehabiliteringsservice som omfattas av avtalet. Syftet med kvalitetsrevisionen är att bedöma rehabiliteringsprocessen som helhet ur FPA:s och rehabiliteringsklientens perspektiv, att säkerställa klientsäkerheten samt att verifiera att de

15 12 förhållanden som har uppgetts i avtal och anbudshandlingar motsvarar den praktiska verksamheten samt att föra fram eventuella utvecklingsbehov. Syftet med kvalitetsrevisionerna är att i enlighet med god rehabiliteringspraxis bedöma om serviceproducentens servicelinje motsvarar standarden, det uppgjorda anbudet och det avtal som ingåtts utgående från anbudet samt de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten. Bland serviceproducentens funktioner granskas i enlighet med god rehabiliteringspraxis följande kvalitetssegment: kvalitetsledning, personal, rehabiliteringslokaler och -utrustning, klientsäkerhet, klientens rättigheter, rehabiliteringsprocessen (innehåll och genomförande) samt dokumentation. Som kvalitetsrevisorer verkar utbildade FPA-tjänstemän. Observationerna vid en kvalitetsrevision klassificeras i allvarliga och lindriga avvikelser samt förslag till förbättring. Vid revisionerna samlas även uppgifter in om styrkorna i serviceproducentens verksamhet och instrueras serviceproducenterna att också vidareutveckla sin rehabiliteringsverksamhet. En allvarlig avvikelse är avsaknaden i serviceproducentens verksamhet av kvalitetselement och/eller förfaranden som avviker från den rehabiliteringsservice och/eller personal, kvalitetspolicy eller mål som utlovats i serviceproducentens avtal. Det är fråga om lindriga avvikelser när något element i kvalitetsledningen, t.ex. dokumentationen inte helt motsvarar de kriterier som uppställts eller utlovats för verksamheten. Syftet med kvalitetsrevisorernas förslag till förbättringar är att vidareutveckla serviceproducentens rehabiliteringsverksamhet, vilket innebär bättre kvalitetsledning för serviceproducenten. Allvarliga avvikelser som observerats vid revisionerna kräver alltid omedelbara åtgärder av serviceproducenten, lindriga avvikelser förutsätter åtgärder inom två månader. Ifall serviceproducenten bestrider en allvarlig avvikelse som kommit fram vid revisionen eller inte anger godtagbara åtgärder för att korrigera avvikelsen och det vid tillhandahållandet av servicen framgår avvikelser från avtalet, kan FPA så länge som ärendet utreds avbryta remitteringen av nya klienter och betalningen av rehabiliteringsräkningarna så länge som avtalsbrottet pågår.

16 13 III GEMENSAMMA DELAR FÖR REHABILITERINGSKURSERNA 1 Organisering av kurserna Folkpensionsanstalten ordnar rehabiliterings- och anpassningskurser för olika sjukdoms-, handikapp- och åldersgrupper som medicinsk rehabilitering inom ramen för rehabilitering enligt prövning samt medicinsk rehabilitering för gravt handikappade och yrkesinriktad rehabilitering inom ramen för den lagstadgade rehabiliteringen. Kursernas mål fastställs utifrån klienternas sjukdom eller handikapp, ålder och utvecklingsstadium, rehabiliteringsplan samt kursens innehåll och längd. Syftet med kurserna är i regel att förbättra och bevara klientens arbetsförmåga samt att ge handledning i och motivera klienten till egenvård. De enskilda kursernas mål och innehåll samt personal har beskrivits i de separata delarna av standarden. Förhandsplanering och ansökan Kurserna genomförs av olika serviceproducenter såsom rehabiliteringsinrättningar och folkhälso- och handikapporganisationer, vilka kan genomföra rehabiliteringen som egen verksamhet eller i samarbete med rehabiliteringsinrättningar. I planeringen och genomförandet av kurserna deltar serviceproducentens egen specialiserade personal eller specialiserad personal som anlitats som köpt service. Den specialiserade personalen från olika yrkesgrupper ska vara insatt i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Utredning om underleverans, se kapitel V, Bilaga 2 Begrepp. Samarbetskurser Med samarbetskurser avses kurser som en organisation och en rehabiliteringsinrättning genomför tillsammans. De planerar kursens mål, innehåll och målgrupp och gör upp en budget. Vid samarbetskurser ingår serviceproducenterna (rehabiliteringsinrättningen och organisationen) ett skriftligt avtal om arbetsfördelningen, där de avtalar om rehabiliteringens genomförande, ansvarsområden och ansvarspersoner samt bl.a. förfarandet och ansvaret när en kurs inhiberas eller deltagarantalet blir lägre än planerat. I avtalet om arbetsfördelningen ska ingå en plan om vilken av parterna som gör upp klienternas rehabiliteringsrapporter och den årliga kursrapporten. Parterna avtalar också om vilken av dem som ansöker om kurser hos FPA. Vid samarbetskurser går företrädare för rehabiliteringsinrättningen och organisationen efter kursen igenom hur de allmänna mål som ställts upp för kursen har uppnåtts. Problem och utvecklingsbehov som framkommit ska beaktas när följande kurser planeras. Förhandsurval För de yrkesinriktade rehabiliteringskurserna gör serviceproducenten ett centraliserat förhandsurval av kursdeltagare. Syftet är att få fram den grupp som är bäst lämpad för kursen. Ett separat PM har uppgjorts om urvalsprocessen: Beskrivning av urvalsprocessen för FPAkurser.

17 14 Rehabiliteringsansökningarna sänds direkt till den som gör förhandsurvalet (serviceproducent, organisation, sjukvårdsdistrikt eller någon annan instans) eller till FPA som sänder ansökan vidare till urvalet. Om sökanden inte vill sända sin ansökan till förhandsurvalet sänds ansökan direkt till FPA:s ansvariga försäkringsdistrikt för avgörande. Ansökningstiden till en förhandsurvalskurs går i regel ut 3 månader innan kursen börjar. Efter förhandsurvalet sänder urvalsinstansen alla ansökningar jämte ställningstaganden till FPA:s ansvariga försäkringsdistrikt som gör det slutgiltiga urvalet. Efter förhandsurvalet ska klienternas ansökningar finnas på FPA-byrån för avgörande senast 2 månader innan kursen börjar. Förhandsurvalet är inte bindande för FPA-byråerna när de fattar sina beslut. 2 Målgrupp Rehabiliteringsklienter Klienterna och kriterierna för urvalet till kurserna finns separat i beskrivningarna av kurserna. Innan klienten söker sig till rehabilitering ordnad av FPA antas vårdinstansen ha gett behövlig information om sjukdomsbehandlingen och sjukdomens inverkan, kost och levnadsvanor samt egenvård. För många räcker det med behandling inom hälsovården, information och stöd, folkhälsoorganisationernas rådgivning samt stödservice. Några särskilda rehabiliteringstjänster är således inte nödvändiga. Det kliniska och psykosociala tillståndet ska utredas tillräckligt noggrant och problemen och rehabiliteringsbehovet fastställas före antagningen till kursen. Av det B-läkarutlåtande som vårdinstansen uppgjort och av rehabiliteringsplanen eller de medicinska utredningar som innehåller motsvarande uppgifter ska framgå - klientens hälsotillstånd och de sjukdomar som orsakar behovet av rehabilitering - klientens dåvarande arbets- och/eller funktionsförmåga - eventuella problem i samband med utvecklingen till en självständig individ - tidigare och/eller planerade undersöknings- och behandlingsåtgärder - andra långvariga sjukdomar - psykosocial status - särskilda problem som rehabiliteringsklienten och hans familj upplever - rehabilitering och behandling som ges inom hälsovården - motivering för ansökan om rehabilitering. Unga personer behöver stöd för sin utveckling i olika åldersfaser och i sin egen miljö samt stöd och handledning i att bli självständiga och i frågor som gäller valet av yrke. 3 Att beakta före kursen På basis av remissuppgifterna från FPA ska serviceproducenten försäkra sig om att den beviljade kursen och tidpunkten för den är lämplig för klienten. Om kursen på basis av handlingarna inte förefaller lämplig på grund av klientens sjukdom eller handikapp ska serviceproducenten kontakta FPA-byrån. Kallelse Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända en kallelse till klienten i vilken ingår

18 15 - en beskrivning av kursens innehåll (t.ex. en broschyr), program och allmänna mål - kursens tidpunkt, ankomsttiden och anvisningar om ankomsten - information om försäkringsskyddet under kurstiden - information om inrättningen (t.ex. en broschyr) och kontaktuppgifter - anvisningar om personliga tillbehör, mediciner etc. som ska tas med. Förhandsförfrågan För genomförandet av kursen ska serviceproducenten innan perioden inleds be klienten om uppgifter genom en blankett med förhandsförfrågan eller en intervju. Uppgifter begärs av klienten bl.a. om följande helheter: - det fysiska och psykiska hälsotillståndet - den sociala livssituationen (t.ex. familjerelationer och andra människorelationer) - fritidssysselsättningar och frågor som rör arbete och studier - målen för rehabiliteringen - önskemål om och förväntningar på kursen - särskilda behov (t.ex. allergier och specialdiet) Serviceproducenten bör ha uppgifterna i fråga innan kursen börjar. Serviceproducenten ska dessutom be om klientens skriftliga samtycke till att kompletterande uppgifter får inhämtas t.ex. från tidigare vårdställen. Förhandsplanering På basis av förhandsuppgifterna ska det multidisciplinära teamet planera ett preliminärt schema för kursen och bestämma vilken specialiserad personal som behövs i genomförandet av kursen. Kursteamet ska samlas före kursen och sätta sig in i de utredningar som erhållits före kursen och de förfrågningar som klienterna har fyllt i, med vars hjälp man har försäkrat sig om klientens lämplighet för kursen och fått uppgifter om behov i anslutning till kursen. 4 Kursens inledningsfas Inledningsfasens längd har fastställts separat för varje servicelinje. Under den första rehabiliteringsdagen informerar kurspersonalen klienterna om periodens mål, innehåll, genomförande och program. Dessutom får de bekanta sig med andra klienter som deltar i samma kurs och med personalen samt inrättningens lokaler och säkerhetsanvisningar. Teamets medlemmar sätter sig in i klientens problem och mål i början av perioden. Vid bedömningen av klientens psykiska, sociala och fysiska status används de bedömningsmetoder som nämns senare i standarden och andra allmänt etablerade metoder. Teamet ska göra upp ett veckoschema för rehabiliteringskursen och ett personligt kursprogram för klienterna, vilket klienterna kan framföra egna önskemål om. Det multidisciplinära teamet ska sörja för att kursens mål och innehåll förverkligas. Om kursen består av flera perioder granskar man vid början av varje period tillsammans med klienten hur de etappmål som ställts upp under de tidigare perioderna har uppnåtts och går igenom klientens rehabiliteringsplan.

19 16 Vid rehabilitering i grupp och rehabilitering på egen hand ordnas tillräckligt med handledning och övervakning. 5 Kontakt Under rehabiliteringens gång ska serviceproducenten, på det sätt som överenskommits med klienten, vid behov stå i kontakt med t.ex. klientens vårdinstans, familj, arbetsplats, FPA-byrån och andra behövliga nätverk och samarbetsinstanser. Detta för att vid behov trygga en fortsatt rehabilitering eller vård på hemorten. 6 Kursens innehåll och genomförande Kursens mål, personal, uppbyggnad, genomförande och program har beskrivits separat i avsnitten för de enskilda servicelinjerna i kapitel IV och V. Slutfasens längd har fastställts i de allmänna principerna i standarden i kapitel I. 7 Rehabiliteringsrapport Rehabiliteringskurser Efter rehabiliteringskursens slut ska teamet utarbeta en individuell rehabiliteringsrapport. När det gäller flerdelade yrkesinriktade kurser och kurser för långtidsarbetslösa avfattas rehabiliteringsrapporten vid halva kursen och vid kursens slut. Den rapport som avfattas vid halva kursen kan vara en kortfattad lägesbedömning som görs av klientens personliga handledare och som inbegriper klientens mål som satts upp för kurshelheten samt en plan för hur arbetspraktiken ska genomföras. Till den rapport som ska avfattas efter halva kursen fogas en kopia av den GAS-målblankett som fylldes i när kursen inleddes. Den slutliga rehabiliteringsrapporten ska inom två veckor efter kursens slut sändas till klienten, FPA-byrån och vid behov till andra instanser som avtalats med klienten, t.ex. vårdinstansen. Också till slutrapporten fogas en kopia av GAS-målblanketten som fyllts i tillsammans med klienten. Rehabiliteringsrapporten omfattar såväl en allmän som en individuell del. I den allmänna delen anges i korthet - uppgifter om perioden - kursens allmänna mål och innehåll - kursens multidisciplinära team och specialiserad personal jämte yrkesbeteckningar - sändlista. Den individuella beskrivningen upptar - basuppgifter om klienten - klientens utgångsläge, förväntningar och behov - mål och plan för kursen - genomförandet av rehabiliteringsprocessen inklusive arbetspraktik - de metoder som har använts vid utvärderingen, mätresultaten och de frågor som har kommit fram vid uppföljningen - en slutlig bedömning av klientens situation vid kursens slut - nyttan för de anhöriga och familjen på det sätt som avtalats med dem, om anhöriga eller familjen har medverkat i rehabiliteringen - slutsatser och rekommenderade fortsättningsplaner inklusive eventuella nätverkskontakter

20 17 - uppföljning av måluppfyllelsen med klientens bedömning på GAS-målblanketten huruvida de individuella målen har nåtts. Klientens egna synpunkter antecknas i rehabiliteringsrapporten. Vid rehabiliteringskurser dateras och undertecknas kurs- eller rehabiliteringsrapporten av en medlem av det multidisciplinära teamet. *) I bilaga 3 finns två alternativa målblanketter. Serviceproducenten får välja vilken blankett som ska användas. Samma blankett används sedan vid uppställningen och utvärderingen av målen i olika skeden av rehabiliteringen. Målblanketten (GAS = Goal Attainment Scale) har skalan Principen för hur skalan ska användas beskrivs i målblanketten, alternativ 1 och 2. På blanketten antecknas klientens personliga mål i början av kursen och målen bedöms och vid behov ställs nya mål upp i samråd med klienten under de olika kursperioderna och i slutet bedömer man om målen har nåtts. Klientens mål definieras noggrant och i enlighet därmed också skalans värde.

21 18 IV YRKESINRIKTADE REHABILITERINGSKURSER 1 Yrkesinriktade rehabiliteringskurser för vuxna 1.1 Mål Yrkesinriktade rehabiliteringskurser är en form av yrkesinriktad rehabilitering avsedd att förbättra eller bevara rehabiliteringsklienternas arbetsförmåga. Syftet med kurserna är att hjälpa klienterna att komma ut i arbetslivet antingen direkt via arbetspraktik eller genom att hitta lämplig utbildning eller ett lämpligt yrke genom arbetspraktiken och genom en fortsatt plan för en återgång till arbetslivet t.ex. via utbildning. Kurserna är ett led i den yrkesinriktade rehabiliteringen som är en omfattande process. Klienternas mål med kurserna är - identifiering av sina egna resurser - ökad livshanteringsförmåga och egen aktivitet - att lära sig utnyttja sitt närmaste nätverk och stödet av andra i samma situation. 1.2 Målgrupp Rehabiliteringsklienter Kurserna är avsedda för personer i åldern år i fall där sjukdom eller handikapp medför risk för väsentligt försvagad arbetsförmåga eller för arbetsoförmåga eller där arbetsförmågan blivit nedsatt i sådan omfattning att rehabiliteringsinsatser är nödvändiga för att det yrkesrelaterade målet ska nås. De klienter som antas till kurserna kan vara - personer med eller utan yrkesutbildning vars handikapp och eller svårigheter med livshanteringen begränsar deras möjligheter att placeras i arbetslivet - handikappade personer som marginaliserats och hamnat utanför arbetslivet eller som riskerar att göra det - personer i åldern år som har sjukdagpenning eller rehabiliteringsstöd och som behöver det stöd som kurserna erbjuder för att kunna återgå till arbetslivet. Kursen riktar sig inte till en viss sjukdomsgrupp, utan i samma kurs deltar klienter från olika sjukdomsgrupper. Kursen ska sättas in vid rätt tidpunkt med tanke på sjukdomen. Klienten bör ha realistiska möjligheter att få arbete och bör även ha motivation och förmåga att behandla sina problem inom ramen för grupprehabilitering. Klienten bör ha en vårdrelation till hälso- och sjukvården. Klienterna väljs ut genom förhandsurval. Förhandsurvalet görs utifrån ansökan om rehabilitering, en eventuell intervju med klienten samt läkarutlåtande B eller en rehabiliteringsplan. På så sätt kan man säkerställa att rehabiliteringen sätts in vid rätt tidpunkt med tanke på sjukdomen och att de sökande lämpar sig för rehabilitering i grupp. Förhandsurvalet beskrivs närmare i standardens allmänna del i avsnitt 1 i kapitel III samt i en promemoria om förhandsurvalet. 1.3 Uppbyggnad De yrkesinriktade rehabiliteringskurserna genomförs alltid i öppen vård. En kurs med tillhörande arbetspraktik påminner sålunda om normalt förvärvsarbete. En kurs innehåller alltid en öppenvårdsperiod i grupp, arbetspraktik samt individuella uppföljningsdagar. Inkvartering och helpension ordnas för de klienter för vilka det inte är ändamålsenligt att färdas hemifrån