FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING. Version 15/2008 (Preciserad ) KURSER ENLIGT SJUKDOMSGRUPP

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING Version 15/2008 (Preciserad ) Gäller * *Gäller för Tules-kurser för personer utanför arbetslivet *Gäller för kurser för personer med minnesstörning, Alzheimers sjukdom eller demens KURSER ENLIGT SJUKDOMSGRUPP Rehabilitering för gravt handikappade (FRPL 9, 10 ) Rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ) Ändringar i versionen daterad : Servicelinjen kurser för personer med minnesstörning, Alzheimers sjukdom eller demens har lagts till. Servicelinjen yrkesinriktade kurser samt de allmänna delar som gäller yrkesinriktade kurser har slopats. En alternativ målblankett har lagts till. Några preciserade punkter har kursiverats. De ändrade punkterna har märkts ut med lodstreck.

2 INNEHÅL I ALLMÄNNA PRINCIPER Standardens användningsändamål och syften Principer som ska tillämpas vid rehabiliteringen Klientens rättigheter och skyldigheter Genomförande av rehabiliteringen Anmälningsskyldighet och avbrott Språk Lämnande av uppgifter Genomförande av rehabilitering i form av kurser Rehabiliteringsdagens program och längd Klientsäkerhet Personal Rehabiliteringslokaler och utrustning Inkvartering Kost Kvalitetsledning och uppföljning...7 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA Folkpensionsanstaltens andel Ansökan Delgivning av beslut Fortsatta insatser Fakturering och betalning Förmåner till klienten Serviceproducentens andel Säkerhet Genomförande Kontakt Dokumentering och handlingar Kvalitetsrevisionens andel...11 III GEMENSAMMA DELAR FÖR REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURSERNA Organisering av kurserna Målgrupp Att beakta före kursen Kursens initialskede Kontakt Kursens innehåll och genomförande Rehabiliteringsrapport...18 IV DELAR FÖR SERVICELINJER SOM GÄLLER REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURSER Rehabiliterings- och anpassningskurser för strokepatienter Rehabiliterings- och anpassningskurser för vuxna strokepatienter Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliteringskurser i intensiv användning av handen för vuxna strokepatienter Mål Målgrupp Kursens utformning Kurspersonal Förverkligande...32

3 Initialskedet Programinnehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Kurser för personer med minnesstörning, Alzheimers sjukdom eller demens Anpassningskurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Utvärdering och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer med autism eller Aspergers syndrom Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Kurser för barn och unga Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförandet av kursen Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer med diabetes (svårskött) Kurser för vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Utvärdering och mätning av målet Kurser för barn och unga Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Utvärdering och mätning av målet Rehabiliteringskurser för personer med fibromyalgi...77

4 5.1 Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliteringskurser för personer med metaboliskt syndrom (MBS, svårbehandlad) Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Personalen på kursen Genomförande Initialskedet...86 Intervjuer och sammankomster under den första periodens inledande skede Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för lungsjuka Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Kurser för barn och unga Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförandet av kursen Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliteringskurser för personer som lider av mentala störningar Kurser för unga och vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskedet Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av mål Rehabiliteringskurser för utmattade i arbetslivet Kurser för vuxna Mål Målgrupp...117

5 9.1.3 Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Utvärdering och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer som lider av multipel skleros (MS) Kurser för vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskedet Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av mål Rehabiliteringskurser för närståendevårdare Kurser för vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Utvärdering och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer som lider av Parkinsons sjukdom Kurser för vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskedet Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av mål Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer med ryggradsreumatism, ledgångsreumatism och besläktade sjukdomar Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer med hjärtsjukdom eller hjärtfel Kurser för vuxna med hjärtsjukdom Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal...162

6 Förverkligande Initialskede Programinnehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Kurser för vuxna med hjärtfel Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Förverkligande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Metoder för att bedöma och mäta målsättningen Kurser för barn och unga med hjärtfel Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Förverkligande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Metoder för att bedöma och mäta målsättningen Rehabiliterings- och anpassningskurser för personer med cancer eller tumörer Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Förverkligande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Kurser för barn och unga Mål Målgrupp Uppbyggnad Kurspersonal Genomförandet av kursen Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet Rehabiliteringskurser för personer utanför arbetslivet (TYPO) med sjukdomar i rörelseorganen (TULESrehabiliteringskurser) Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kursens personal Genomförande Initialskedet Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av målet...205

7 17 Rehabiliteringskurser för över 65-åriga multisjuka personer utanför arbetslivet (TYPO) Kurser för vuxna Mål Målgrupp Uppbyggnad Kursens personal Genomförande Initialskedet Intervjuer och sammankomster under den första periodens initialskede Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av målet Rehabiliteringskurser för personer som lider av sömnapné Kurser för vuxna Mål Målgrupp Utformning Kurspersonal Genomförande Initialskedet Programmets innehåll Slutskedet Utvärdering och mätning av mål Rehabiliterings- och anpassningskurser för andra sjukdomsgrupper Kurser för vuxna, barn och unga Mål Målgrupp Kursens uppbyggnad Kurspersonal Förverkligande Initialskede Programmets innehåll Slutskede Bedömning och mätning av målet V BILAGOR BILAGA 1 YRKES- OCH UPPGIFTSBETECKNINGAR BILAGA 2 BEGREPP BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ BILAGA 3 MÅLBLANKETT Alternativ

8 1 I ALLMÄNNA PRINCIPER 1 Standardens användningsändamål och syften I beskrivningen av servicelinjerna i FPA:s institutionsrehabilitering (standarden1) fastställs kvalitetskraven för rehabiliteringen. Standarden syftar till att garantera FPA:s rehabiliteringsklienter god rehabilitering i rätt tid och att se till deras rättigheter. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som består av bl.a. servicelinjens standardföljsamhet, en med avseende på rehabiliteringen tillräcklig och yrkeskunnig personal, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra samt serviceproducentens erfarenhet av rehabiliteringsverksamhet. FPA utvecklar och köper rehabiliteringstjänster enligt lagen om FPA-rehabilitering (Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005) och säkerställer kvaliteten på dem. För införandet och utvecklandet av standarden svarar FPA:s rehabiliteringsgrupp vid avdelningen för hälsovård och utkomstskydd. Serviceproducenten ska genomföra rehabiliteringen enligt standarden och eftersträva ett så gott rehabiliteringsresultat som möjligt. I enskilda punkter i anbudsförfarandet kan det finnas preciseringar till standarden. Lagstiftningen och förmånsanvisningarna som gäller FPA-rehabilitering är primära i förhållande till standarden när det gäller för vem FPA ska ordna rehabilitering och hurdan rehabilitering som ska ordnas. Standarden är indelad i gemensamma avsnitt som gäller alla servicelinjer och i avsnitt som gäller olika sjukdomar. Servicelinjerna beskriver genomförandet av och innehållet i respektive rehabiliteringsform. Serviceproducenten genomför servicelinjen i dess helhet för en viss klient eller klientgrupp. 2 Principer som ska tillämpas vid rehabiliteringen Den rehabilitering som ordnas av FPA baserar sig på god rehabiliteringspraxis (FRPL 10 och regeringens proposition 3/2005) samt på påvisade resultat. Vid rehabiliteringen beaktas klientens arbets- och livssituation, rehabiliteringsbehov och mål. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att genomföra rehabiliteringen och eventuella fortsatta insatser. Klienten deltar i planeringen av rehabiliteringen i dess olika skeden. Rehabiliteringen ska stödja klientens mål och ske i samarbete mellan klienten, klientens familj, FPA, den vårdansvariga enheten, serviceproducenten och andra instanser med nära anknytning till rehabiliteringen. I rehabiliteringsprocessen ingår bl.a. planering och bedömning av rehabiliteringsbehovet som görs av den vårdansvariga enheten, ansökan om rehabilitering hos FPA, uppgörande av rehabiliteringsbeslut, själva rehabiliteringen vid inrättningen, ersättning av kostnaderna förorsakade av rehabiliteringen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samråd med vårdenheten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

9 2 3 Klientens rättigheter och skyldigheter 3.1 Genomförande av rehabiliteringen Klienten har rätt till god rehabilitering. Rehabiliteringen ska ordnas och klienten bemötas med respekt för hans människovärde och integritet. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringsperioden. Klienten ska aktivt delta i utarbetandet av planen och uppställandet av målen. Klienten ska diskutera eventuella behov av ändringar i planen med ledaren för perioden. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens. FPA-byrån och serviceproducenten ska beakta klientens önskemål så att de stöder rehabiliteringen. Klienten har rätt att ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering, och klientens åsikter beaktas och antecknas under processens olika skeden. Klienten kan, om han så önskar, av serviceproducenten på egen bekostnad köpa behandlingar eller terapier som inte ingår i rehabiliteringsprogrammet. Det förutsätter att serviceproducenten har resurser att erbjuda sådana tjänster och att behandlingarna inte stör genomförandet av den egentliga behandlingen. Dessutom kan serviceproducenten, om han så önskar, på klientens egen bekostnad ge behandlingar som uppfyller god rehabiliteringspraxis men som inte ingår i programmet. 3.2 Anmälningsskyldighet och avbrott 3.3 Språk Ifall klienten inte ämnar delta i rehabiliteringen är han enligt 43 i lagen om FPA-rehabilitering skyldig att efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet anmäla detta till FPA-byrån. Anmälan ska göras till serviceproducenten och FPA-byrån inom sju dygn räknat från det han fått kännedom om tidpunkten för rehabiliteringen eller omedelbart ifall hindret uppkommer senare. Då förfaller rehabiliteringsbeslutet. Klienten får avbryta påbörjad rehabilitering bara av särskilt vägande skäl, t.ex. om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar eller av något annat oförutsett betydande skäl. Klienten ska omedelbart meddela FPA eller serviceproducenten om han avbryter rehabiliteringen. Klientens meddelande registreras av FPA i klientens uppgifter. Ifall klienten avbryter rehabiliteringen ersätter FPA serviceproducenten för rehabiliteringskostnaderna fram till avbrottet. Klienten har rätt att använda sitt nationella modersmål (finska eller svenska, i särfall samiska) i rehabiliteringssituationen och andra situationer i anslutning till genomförandet av rehabiliteringen. Klienten ska även såvitt möjligt få formulär, handlingar, utlåtanden och rapporter om rehabiliteringen på sitt modersmål. Ifall anlitande av tolk i rehabiliteringssituationen är en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen ska framskrida för en invandrarklient, kontaktar serviceproducenten FPA-byrån och överlägger om möjligheterna att anlita tolkservice. Tolk kan ordnas ifall det är nödvändigt för att genomföra rehabiliteringen. FPA undersöker behovet av tolk och möjligheterna att bekosta tolkningen innan beslutet fattas och kontaktar serviceproducenten vid behov. Kostnaderna är

10 3 administrativa utgifter för byrån i fråga. Enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp är det kommunens uppgift att ordna personlig teckenspråkstolk. 3.4 Lämnande av uppgifter De uppgifter om klienten som behövs för rehabiliteringen får serviceproducenten med klientens skriftliga samtycke begära från andra håll, t.ex. hälsovården, och förmedla till andra instanser. Klienten har rätt att hos serviceproducenten och/eller FPA-byrån granska de handlingar som rör honom och rehabiliteringsprocessen. FPA har rätt att få (59 och 60 i lagen om FPA-rehabilitering) och lämna (63 i lagen om FPA-rehabilitering) uppgifter om klienten i de situationer som avses i dessa lagrum. Serviceproducenten ska inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan dennes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter såsom enligt 59 i lagen om FPA-rehabilitering. Vid gruppsamtal under rehabiliteringsperioden ska en enskild klients angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke de saker som hör till programmet behandlas bara på ett allmänt plan. Serviceproducenten ska iaktta lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten har inte rätt att använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag i annat syfte än för rehabiliteringen av FPA:s klienter. (Se kap. II Organisering av tjänsterna, avsnitt 2.4.) Serviceproducenten har gjort upp en sådan registerbeskrivning som personuppgiftslagen förpliktar till och en informationshandling (datasekretessbeskrivning) över det personregister som bildas av klientens handlingar, (10 och 24 i personuppgiftslagen). 4 Genomförande av rehabilitering i form av kurser 4.1 Rehabiliteringsdagens program och längd Kurserna kan innehålla perioder i sluten och/eller öppen vård, besök samt dagar med arbetspraktik inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Dagsprogrammet i en öppenvårdsperiod motsvarar i fråga om innehåll, längd och genomförande programmet för rehabilitering i sluten vård, men inkvartering ingår inte. För att rehabiliteringsdagen vid rehabilitering i öppen vård inte ska bli oskäligt lång och tung för klienterna, bör deltagare i öppenvårdsperioder väljas ut så att reseavståndet blir skäligt eller klienterna har lämpliga trafikförbindelser. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer till kursplatsen dagen innan rehabiliteringen börjar och övernattar vid inrättningen, betraktas den dagen inte som en rehabiliteringsdag. Klienten har rätt att få övernattningspenning för kostnaderna för övernattningen. Programmets längd Vid kurser med slutenvårdsperioder är en rehabiliteringsdag minst 7 timmar. Vid en öppenvårdsperiod kan dagen också vara kortare, dock minst 6 timmar. I ovan nämnda tider ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Både inom den öppna och slutna vården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen.

11 4 I kursen kan det ingå besök av klienten på kursplatsen eller besök av en sakkunnig hemma hos klienten eller inom det närmaste nätverket. Ett klientbesök varar 3 4 timmar. En dag med nätverksbesök av en expert varar 4 7 timmar och ett hembesök 1 3 timmar. Det handledda rehabiliteringsprogrammet kan innefatta allmänna föreläsningar och allmän motion avsedda för alla klienter vid rehabiliteringsinrättningen om de hänför sig till kursens mål och innehåll. När rehabiliteringen ordnas under ett veckoslut ska serviceproducenten på lördagar ordna minst 3 timmar rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering och därtill 2 timmar annan handledd verksamhet som stöder rehabiliteringen. Handledd verksamhet i anslutning till rehabiliteringen kan också ske på söndagar. Om en söckenhelg infaller mitt under rehabiliteringsperioden ska serviceproducenten för söckenhelgen ordna motsvarande program som under lördagar. Vid slutenvårdsperioder debiteras ankomst- och avresedagen separat om rehabiliteringsdagen är minst 6 timmar och inkluderar minst 4 timmar handledd rehabilitering. Kursens initial- och slutskede De första 1 4 dagarna betraktas som rehabiliteringskursens initialskede i samband med slutenvårdskurser. De första 1 3 dagarna eller besöken betraktas som initialskede vid rehabiliteringskurser inom den öppna vården och vid anpassningskurser inom den öppna och slutna vården. Som rehabiliteringskursens slutskede under den sista perioden betraktas de tre sista dagarna vid öppenvårdskurser och de två sista dagarna vid anpassningskurser. Periodisering av kurserna Vid periodiserade kurser genomförs rehabiliteringen huvudsakligen under vardagar. Korta perioder kan också ordnas under veckoslut. Då ska lördagens och söndagens rehabiliteringsprogram i fråga om innehåll och längd motsvara det program som ordnas under vardagar. Allmänt program med fritidsaktiviteter Serviceproducenten ordnar allmänt program och fritidsprogram som stödjer rehabiliteringen under dagtid, kvällar och veckoslut i samband med slutenvårdsperioder. Serviceproducenten har beskrivit innehållet i det allmänna programmet och fritidsprogrammet för de olika rehabiliteringsaktiviteterna. 4.2 Klientsäkerhet Serviceproducenten ska se till klientsäkerheten. I samband med kurser där slutenvårdsperioder ingår ska rehabiliteringsinrättningen ha personal med utbildning i första hjälpen dygnet runt, även veckoslut. Vid kurser där öppenvårdsperioder ingår ska rehabiliteringsinrättningen ha personal med utbildning i första hjälpen under rehabiliteringsdagen. När gravt handikappade personer deltar i en kurs ska en person som avlagt grundexamen inom hälso- och sjukvård finnas på plats. Detta gäller också kvällar och nätter om det är fråga om en slutenvårdskurs. Om kursinkvarteringen med stöd av tillstånd från avdelningen för hälsovård och utkomstskydd vid Folkpensionsanstalten undantagsvis ordnats utanför inrättningen ska kvälls- och nattjouren i inkvarteringen ordnas åtminstone i form av telefonjour. Där ska då finnas en telefon och ett

12 5 telefonnummer där serviceproducentens jourhavande personal med kunskaper i första hjälpen kan nås. Vid användningen av bassängutrymmena tillämpas anvisningarna i Konsumentverkets publikationsserie 1/2003 som har utarbetats i enlighet med lagen om produktsäkerhet (914/1986) för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. I bassängutrymmena ska det finnas en övervakare med behörighet i enlighet med Konsumentverkets anvisningar. FPA:s rehabiliteringsklienter hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen > Företagen > Produktsäkerheten. För räddningsplanen redogörs i kapitel II Organisering av tjänsterna i avsnitt 2.1 under Serviceproducentens andel. När grupprogram och individuella program genomförs ska en handledare finnas på plats för att vägleda och övervaka klienterna. Program som klientens utför på egen hand är klientens egen tid under rehabiliteringen. Då deltar inte handledaren om det inte är nödvändigt med tanke på klientens säkerhet. Om olika idrottsgrenar ingår i programmet ska utrustningen motsvara de säkerhetsanvisningar och regler som idrottsförbunden eller motsvarande instanser har utfärdat. Klientsäkerheten ska vara tillgodosedd i motions- och gymlokaler (första hjälpen-beredskap och instruktioner för nödsituationer). 4.3 Personal För genomförandet av rehabiliteringen svarar ett multidisciplinärt team som har preciserats närmare för de enskilda servicelinjerna. Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och kursens övriga personal har en officiellt godkänd utbildning som motsvarar yrkesbeteckningen. Om serviceproducenten har upphandlad personal ska personalutbildningen och -introduktionen för kursverksamheten i fråga vara tillgodosedd. För gravt handikappade eller svårskötta klienter ska det finnas ordinarie eller upphandlad vårdpersonal eller assistenter med lämplig utbildning. Assistenterna och vårdpersonalen hjälper klienterna under rehabiliteringsperioden med deras normala dagliga aktiviteter, t.ex. med att röra sig, förflytta sig, äta, sköta sin personliga hygien och att klä av och på sig. Serviceproducenten ska enligt behov ha ordinarie eller upphandlad personal (t.ex. terapeuter som fungerar som självständiga yrkesutövare) som behärskar olika kommunikationssätt (t.ex. handtecken, symboler) som svårskötta klienter eller andra specialgrupper bland klienterna behöver. I rehabiliteringsperiodens program kan vid behov inkluderas en del som består av stöd från andra personer i samma situation. Serviceproducenterna ansvarar för kamratstödets verksamhet. Endast i undantagsfall kan studerande under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering anlitas som barnhandledare på familjekurser för barn. Den studerande ska studera inom social- eller hälsovårdsområdet och ha avlagt en kurs i första hjälpen (EA1). För att kunna tillgodose särskilda dietbehov, t.ex. specialdiet, ska personalen ha specialkompetens på området. Serviceproducenten ska ha en plan för tillräcklig reservpersonal vid semestrar och för exceptionella situationer så att rehabiliteringen kan genomföras planenligt.

13 6 4.4 Rehabiliteringslokaler och utrustning Lokaler Lokalerna är tillräckligt rymliga, snygga, trivsamma och mångsidiga för att producera de rehabiliteringstjänster som serviceproducenten erbjuder. Lokalerna ska lämpa sig för klienterna med hänsyn till grad av rörlighet, funktionsförmåga, ålder och sjukdom eller handikapp. Klienten ska kunna klara sig så bra som möjligt på egen hand (t.ex. vid behov hjälpmedel för omgivningskontroll och för hörselskadade induktions- och larmsystem samt hjälpmedel för att hålla kontakt, såsom förstärkare och texttelefon). Lokalernas placering ska motsvara klienternas behov så att de lokaler som används under rehabiliteringen ligger nära varandra eller nås av klienterna utan besvär. Serviceproducenten kan ha bassängutrymmen i sina egna lokaler men producenten kan också genom upphandling anlita andras bassängutrymmen. Under rehabilitering i öppen vård ska tillräckliga vilo- och pausrum samt låsförsedda förvaringsutrymmen reserveras för klienterna. Inrättningen har fritidsutrymmen samt hobbyutrymmen och -utrustning. I omgivningen ska klienten också kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter på egen hand. Omgivningen bör vara trygg med tanke på handikappet eller sjukdomen. Utrustning Den utrustning som används för rehabiliteringen är säker och mångsidig för att serviceproducenten ska kunna producera de rehabiliteringstjänster som erbjuds. Utrustningen ska motsvara klientkretsens behov och vara säker att använda. Serviceproducenten sköter om utrustningens underhåll och kalibrering samt användarsäkerhet och handledning. Serviceproducenten ska också i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002) se till att de arbetsmaskiner och arbetsredskap som används vid arbetspraktiken är säkra. 4.5 Inkvartering Inkvarteringen ska vara belägen så att klienterna kan vila utan störande moment. För allergiker reserveras separata rum. Rummen för rörelsehandikappade ska finnas i närheten av rehabiliteringslokalerna så att klienterna obehindrat kan förflytta sig från rummen till lokalerna. Svårskötta eller gravt handikappade klienter ska i sina rum ha en larmknapp eller åtminstone en telefonförbindelse med tydliga anvisningar. Under slutenvårdsperioderna ordnas inkvartering för klienterna i dubbelrum med beaktande av de särskilda behoven. I rummen ska låsförsedda skåp stå till klienternas förfogande. Av medicinska eller andra motsvarande skäl kan serviceproducenten i undantagsfall på basis av ett utlåtande från en läkare vid inrättningen ordna inkvartering i enkelrum utan merkostnader för klienten eller FPA. Ifall klienten av någon annan orsak önskar eget rum ska han själv betala merkostnaden för enkelrum. Serviceproducenten kan i undantagsfall ordna inkvartering för klientens assistent på assistentens bekostnad om dennes närvaro är absolut nödvändig. I enlighet med klientens behov ska serviceproducenten också beakta att klienten eventuellt behöver ha med sig en ledar- eller assistenthund. Allt efter klienternas behov ska serviceproducenten ha ett baslager av de allmännaste hjälpmedlen och vårdtillbehören. Klienterna har med sig sina egna mediciner, förbandsmaterial avsett för långvarigt bruk, katetrar och andra sjukvårdstillbehör och hjälpmedel.

14 7 4.6 Kost Maten ska vara mångsidig och nyttig. Vid behov ska serviceproducenten ordna specialdiet om behovet har konstaterats av en läkare. I helpension ingår frukost, lunch, en lätt middag och mellanmål (på dagen och kvällen) som självbetjäning och vid behov med assistans. I öppenvården ingår en måltid dagligen och behövliga mellanmål. I samband med besök serveras ett mellanmål eller en enskild måltid. 4.7 Kvalitetsledning och uppföljning Uppföljning Serviceproducenten övervakar rehabiliteringsaktiviteternas kvalitet med hjälp av kundrespons och enkäter om kundtillfredsställelse och utnyttjar responsen för att utveckla rehabiliteringsaktiviteterna. Kvalitetsdokumentering Serviceproducenten har utarbetat en kvalitetshandbok eller dokumenterat rehabiliteringsservicens innehåll och kvalitet på något annat sätt. Serviceproducenten utvecklar en övergripande kvalitetsledning och utsträcker den till alla verksamhetssektorer och enheter. Som stöd i en integrerad utveckling av verksamhets- och kvalitetssystemet kan serviceproducenten använda olika metoder för självutvärdering och kvalitetsledning av arbetsenheten, t.ex. kvalitetssystemkriterierna i standarden ISO 9000, utvärderingsgrunderna i den europeiska kvalitetsutmärkelsen, utvecklingsprogrammet och kvalitetsrevisionsmetoderna för servicesystem (King's Fund) eller ITE-metoden. Kvalitetsledningen förutsätter att Serviceproducenten skriftligen har fastställt och dokumenterat sin kvalitetspolicy och sina centrala kvalitetsmål. Serviceproducentens kvalitetsarbete innehåller en skriftlig processbeskrivning eller ett skriftligt schema över servicelinjen, allmänna anvisningar för rehabiliteringsverksamheten, arbetsinstruktioner för det multidisciplinära teamet och personalen samt beskrivningar av individuella aktiviteter och gruppaktiviteter. Serviceproducenten följer upp och utvärderar servicelinjens rehabiliteringsverksamhet. Utöver kundresponsen utnyttjar serviceproducenten i sitt arbete minst två processmått med vilka serviceproducenten följer upp och utvärderar hur rehabiliteringsprocessen fungerar. (Se bilagorna till standarden, avsnitt Begrepp, Utvärdering och mätning av rehabiliteringskvaliteten samt kvalitetsledning.)

15 8 II ORGANISERING AV TJÄNSTERNA 1 Folkpensionsanstaltens andel 1.1 Ansökan Vid ansökan om rehabiliteringskurs lämnar klienten in läkarutlåtande B som beskriver klientens nuvarande hälsotillstånd och som uppgjorts av vårdinstansen eller så inlämnas rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsansökan. I B-utlåtandet, rehabiliteringsplanen eller motsvarande medicinska utredning och ansökan ska rehabiliteringsbehovet motiveras. I samband med ifyllningen av ansökan ska FPA-tjänstemannen vid behov intervjua klienten och diskutera olika rehabiliteringsmöjligheter, målen för rehabiliteringen och klientens intresse för rehabilitering. Med hjälp av de handlingar som byrån har till sitt förfogande utreder tjänstemannen vilka medicinska undersökningar och behandlingar klienten har genomgått samt tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder som sannolikt har betydelse för genomförandet av rehabiliteringen. Tjänstemannen antecknar klientens syn på sin helhetssituation och kartlägger klientens fysiska, psykiska och sociala resurser samt arbetssituation. Tjänstemannen informerar klienten om rehabiliteringens syfte, innehåll och genomförande. Dessutom ska tjänstemannen informera om vikten av egen aktivitet, klientens skyldigheter under rehabiliteringen samt reda ut klientens engagemang i rehabiliteringen och dess mål. Tjänstemannen ska vidare informera om försäkrings- och utkomstskydd under rehabiliteringen och om reseersättningar samt hur man ansöker om dem. FPA utfärdar ett rehabiliteringsbeslut till klienten med bifogade anvisningar om rehabiliteringen. Om en anhörig eller familjen deltar i rehabiliteringen ska detta nämnas i rehabiliteringsbeslutet. Om FPA avslår rehabiliteringsansökan ska klienten hänvisas till den remitterande instansen eller någon annan instans som ordnar rehabilitering. 1.2 Delgivning av beslut FPA sänder rehabiliteringsbeslutet till serviceproducenten för kännedom och som betalningsförbindelse. Till rehabiliteringsbeslutet fogas behövliga kopior av medicinska utlåtanden och andra utlåtanden och utredningar (t.ex. utredning om arbetsförhållandena) med direkt anknytning till rehabiliteringen samt kopior av utvärderingar av öppenvårdsterapin och rehabiliteringsansökan. Av beslutet och dess bilagor ska framgå klientens egna rehabiliteringsmål och bakgrundsuppgifter samt motiveringen för att ordna rehabilitering. Med klientens tillstånd sänder FPA dessutom rehabiliteringsbeslutet för kännedom till den enhet som ansvarar för vården och rehabiliteringen av klienten samt för rehabiliteringsplanen. Under rehabiliteringens gång kontaktar klienten, serviceproducenten och FPA varandra om det behövs. 1.3 Fortsatta insatser Efter genomförd kurs går FPA-tjänstemannen igenom klientens rehabiliteringsrapporter och reder ut frågor som gäller rehabiliteringen efter kontakt från rehabiliteringsinrättningen eller klienten.

16 9 Efter avslutad rehabilitering svarar byrån i FPA-försäkringsdistriktet för sin del för de fortsatta rehabiliteringsinsatserna och anvisar vid behov klienten annan service. Handläggningen av rehabiliteringsprocessen återförs efter rehabiliteringen till vårdinstansen eller företagshälsovården, om det inte är motiverat att fortsätta handläggningen hos FPA. 1.4 Fakturering och betalning Serviceproducenten fakturerar FPA-byrån för de verkliga kostnaderna för rehabiliteringen senast inom två månader efter att respektive period är avslutad. Ersättningen kan beviljas även om den inte har sökts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen. En förutsättning för att kostnaderna ska betalas är att serviceproducenten har sänt en rehabiliteringsrapport till FPA-byrån. För utarbetandet av rapporten eller utlåtandet betalas ingen separat ersättning. Kostnaderna ersätts endast för de dagar som klienten är närvarande. Vid faktureringen följer man FPA:s anvisningar och använder FPA:s redovisnings- och faktureringsblankett eller serviceproducentens egna blanketter med motsvarande uppgifter. FPA kan koncentrera behandlingen av serviceproducenternas redovisningar eller räkningar till andra försäkringsdistrikt. Upprepade eller väsentliga avvikelser från faktureringsanvisningarna kan förhindra behandlingen av redovisningarna och utbetalningen av ersättningar. 1.5 Förmåner till klienten FPA ersätter klienten för nödvändiga och skäliga resekostnader i samband med rehabiliteringen. Om övernattning har medfört extra kostnader för klienten eller hans föräldrar, får de övernattningspenning på grundval av de kostnader de förorsakats (4 kap. 9 i sjukförsäkringslagen). Till klienten och hans anhöriga kan på ansökan betalas rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten såsom närmare bestäms i lagstiftningen. Information om förmåner som utbetalas i samband med rehabilitering som ordnas av FPA fås på FPA-byråerna och FPA:s webbsidor ( 2 Serviceproducentens andel 2.1 Säkerhet Serviceproducenten har anvisningar om förfarandet i problemsituationer såsom avbokningar, risk för våld, avbrott, alkohol- och drogproblem, epidemier och olycksfall. I samband med exceptionella infektioner, såsom MRSA, ska serviceproducenten kontakta infektionsläkaren i det egna sjukvårdsdistriktet för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. För MRSA-bärare ordnas enkelrum. Om en MRSA-bärare har en akut infektion eller om någon annan infektion medför att MRSA-infektionen aktiveras, bör en möjlighet att flytta rehabiliteringen diskuteras med klienten, infektionsläkaren på hemorten, vårdinstansen och FPA-byrån. På grund av att allvarliga infektioner blivit vanligare ska allmänna hygienanvisningar följas

17 10 noggrant. Bland annat händerna och den utrustning som klienten vidrört ska desinficeras efter varje gång. Serviceproducenten ska se till att klienten har tillgång till uppgifter om patientombudsmannen. Serviceproducenten ska se till att en räddningsplan har gjorts upp och att den hålls aktuell (räddningslagen 468/2003 och statsrådets förordning om räddningsväsendet 787/2003). Förutsättningarna för personer med nedsatt och begränsad funktionsförmåga att rädda sig vid en eldsvåda ska beskrivas separat i en säkerhetsutredning. Serviceproducenten ska för den tid rehabiliteringen pågår ha försäkringsskydd för klienten och för klientens anhöriga som deltar i rehabiliteringen. Försäkringsskyddet ska omfatta patientförsäkring och ansvarsförsäkring för verksamheten. En patientförsäkring är inte obligatorisk om det inte ingår hälsovårdspersonal i hela personalen. FPA ersätter inte klienten eller serviceproducenten för kostnader som uppstår på grund av olycksfall eller skada under rehabiliteringsperioden. Serviceproducenten ska i kallelsen eller på annat sätt i skriftlig form på förhand meddela klienterna huruvida serviceproducenten har en frivillig olycksfallsförsäkring för klienternas fritid. 2.2 Genomförande Serviceproducenten ska se till att rehabiliteringen genomförs i ändamålsenliga lokaler och med avtalat innehåll. Serviceproducenten förebygger de olägenheter som bl.a. renoveringar medför på den rehabiliteringsservice som omfattas av avtalet. Stora renoveringar ska genomföras på ett sådant sätt att de medför så lite störningar som möjligt för klienterna, dvs. under de lugnaste perioderna, t.ex. under sommarsemestern. Inrättningen eller en del av den kan vid behov stängas medan renoveringen pågår. Ifall stora ombyggnader eller grundliga förbättringar genomförs under normala rehabiliteringstider, ska serviceproducenten på förhand i kallelsen informera klienter som fått rehabiliteringsbeslut om renoveringsarbetet och dess effekter på genomförandet av rehabiliteringen. Serviceproducenten ska då erbjuda klienten en möjlighet att av ovan nämnda skäl flytta rehabiliteringen till en annan tidpunkt. Vid information om rehabilitering som ordnas av FPA eller om forskningsresultat från olika projekt ska serviceproducenten se till att det material som ges offentlighet tydligt visar att det rör sig om rehabilitering som ordnas och finansieras av FPA och att klienternas förmåner betalas av FPA. I det material som ges offentlighet får inte i samband med FPA lyftas fram sådana tjänster som inte ingår i FPA-rehabiliteringen. Serviceproducenten ska se till att FPA:s rehabiliteringsstandard finns framlagd på en synlig plats så att klienten kan läsa den. Serviceproducenten får inte uppbära någon klientavgift, självriskandel eller annan tilläggsavgift av klienten för genomförandet av rehabiliteringen. 2.3 Kontakt I ärenden som gäller en enskild klients rehabilitering och beslut eller avgift kontaktar serviceproducenten den FPA-byrå som fattat beslutet. I ärenden som gäller upphandlingen och ordnandet av tjänster kontaktas rehabiliteringsgruppen vid FPA. När det gäller tolkningen och förhandlingen i anslutning till verkställandet och behandlingen av kundresponsen kontaktas reha-

18 11 biliteringsgruppen vid FPA i samband med FPA:s riksomfattande kurser och kretscentralerna i samband med regionala kurser. Serviceproducenten ska alltid kontakta FPA-byrån om klienten avbryter en period. Om det under rehabiliteringens gång konstateras att den rehabiliteringsform som klienten har beviljats inte är ändamålsenlig ska serviceproducenten diskutera med klienten och FPA-byrån hur det vore ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen. 2.4 Dokumentering och handlingar Serviceproducenten ska dokumentera genomförandet av rehabiliteringsservicen så att dess innehåll, kvalitet, karaktär, evaluerings- och mätresultat samt tidpunkten för genomförandet och klientens respons kan konstateras i efterhand utifrån korrekta anteckningar. Serviceproducenten antecknar genomförandet av rehabiliteringen på ett sådant sätt att händelser under rehabiliteringen i efterhand kan kontrolleras klientvis. Innehållet i och genomförandet av individuella besök och gruppbesök kan kontrolleras i t.ex. det personliga kursprogram som uppgjorts för klienten. Serviceproducenten ska se till och ansvara för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård (99/2001) tillämpas i fråga om klienternas journalhandlingar och övrigt material som gäller vården av klienterna. För bl.a. kvalitetsrevisionen ska det vara möjligt att separat extrahera uppgifter om FPA:s klienter ur andra servicebeställares och enhetens egna patientregister. Utöver årsredovisningen ska serviceproducenten varje år sända årliga kursrapporter för de enskilda servicelinjerna till rehabiliteringsgruppen vid FPA. Av årsrapporterna ska framgå uppgifterna om verksamheten samt eventuella problem och utvecklingsbehov. Rehabiliteringsgruppen ger årligen närmare anvisningar om tidtabellen för och kraven på årsrapporterna. 3 Kvalitetsrevisionens andel FPA följer upp kvaliteten på serviceproducenternas rehabiliteringsservice genom kvalitetsrevisioner. Enligt ett avtal med serviceproducenten har FPA rätt att när som helst utföra kvalitetsrevision av den rehabiliteringsservice som omfattas av avtalet. Syftet med kvalitetsrevisionen är att bedöma rehabiliteringsprocessen som helhet ur FPA:s och rehabiliteringsklientens perspektiv, att säkerställa klientsäkerheten samt att verifiera att de förhållanden som har uppgetts i avtal och anbudshandlingar motsvarar den praktiska verksamheten samt att föra fram eventuella utvecklingsbehov. Syftet med kvalitetsrevisionerna är att i enlighet med god rehabiliteringspraxis bedöma om serviceproducentens servicelinje motsvarar standarden, det uppgjorda anbudet och det avtal som ingåtts utgående från anbudet samt de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten. Bland serviceproducentens funktioner granskas i enlighet med god rehabiliteringspraxis följande kvalitetssegment: kvalitetsledning, personal, rehabiliteringslokaler och -utrustning, klientsäkerhet, klientens rättigheter, rehabiliteringsprocessen (innehåll och genomförande) samt dokumentation. Som kvalitetsrevisorer verkar utbildade FPA-tjänstemän. Observationerna vid en kvalitetsrevision klassificeras i allvarliga och lindriga avvikelser samt förslag till förbättring. Vid revisionerna samlas även uppgifter in om styrkorna i serviceprodu-

19 12 centens verksamhet och instrueras serviceproducenterna att också vidareutveckla sin rehabiliteringsverksamhet. En allvarlig avvikelse är avsaknaden i serviceproducentens verksamhet av kvalitetselement och/eller förfaranden som avviker från den rehabiliteringsservice och/eller personal, kvalitetspolicy eller mål som utlovats i serviceproducentens avtal. Det är fråga om lindriga avvikelser när något element i kvalitetsledningen, t.ex. dokumentationen inte helt motsvarar de kriterier som uppställts eller utlovats för verksamheten. Kraven i FPA:s standard som nämns i avtalet och kraven i de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten uppfylls inte helt och en lindrig avvikelse kan med fog bedömas leda till att ett kvalitetselement inte håller om det inte korrigeras. De förslag till förbättringar som kvalitetsrevisorerna presenterar för serviceproducenten är rekommendationer om bättre eller effektivare arbetssätt, vilket innebär bättre kvalitetsledning för serviceproducenten. Att lyfta fram förslag till förbättring syftar alltid till att ge serviceproducenten en möjlighet att vidareutveckla sin rehabiliteringsverksamhet. Allvarliga avvikelser som observerats vid revisionerna kräver alltid omedelbara åtgärder av serviceproducenten, lindriga avvikelser förutsätter åtgärder inom två månader. Ifall serviceproducenten bestrider en allvarlig avvikelse som kommit fram vid revisionen eller inte anger godtagbara åtgärder för att korrigera avvikelsen och det vid tillhandahållandet av servicen framgår avvikelser från avtalet, kan FPA så länge som ärendet utreds avbryta remitteringen av nya klienter och betalningen av rehabiliteringsräkningarna så länge som avtalsbrottet pågår.

20 13 III GEMENSAMMA DELAR FÖR REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURSERNA 1 Organisering av kurserna Folkpensionsanstalten ordnar rehabiliterings- och anpassningskurser för olika sjukdoms-, handikapp- och åldersgrupper som medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering enligt prövning, som lagstadgad medicinsk rehabilitering för gravt handikappade och som yrkesinriktad rehabilitering. Kursernas mål fastställs utifrån kursdeltagarnas sjukdom eller handikapp, ålder och utvecklingsstadium, rehabiliteringsplan samt kursens innehåll och längd. Syftet med kurserna är i regel att förbättra och bevara klientens funktions- och/eller arbetsförmåga samt att ge handledning i och motivera klienten till egenvård. Rehabiliteringskurserna är multidisciplinär, integrerad gruppverksamhet där målet är att förbättra eller upprätthålla klienternas arbets- eller funktionsförmåga. Utöver de gemensamma målen för respektive sjukdomsgrupp ställs individuella mål upp som kan gälla den fysiska, psykiska eller sociala funktionsförmågan. Kurserna kan också innefatta arbetsplatsbesök och kontakter med företagshälsovården. Anpassningskurserna är multidisciplinär gruppverksamhet, vars syfte är att förbättra och stödja klientens och de anhörigas förutsättningar att fortsätta att leva så fullvärdigt som möjligt i en livssituation som förändrats på grund av sjukdom eller handikapp. Kurserna fokuserar på psykosocial rehabilitering. I anpassningsträningen ingår samtal som kartlägger och förbättrar klientens och familjens resurser, funktionsförmåga och verksamhetsmöjligheter samt information, utvärdering och kamratstöd. De enskilda kursernas mål och innehåll samt personal har beskrivits i de separata delarna av standarden. Målgrupperna för rehabiliterings- och anpassningskurserna för de olika sjukdomsgrupperna delas in enligt följande: kurser för vuxna familjekurser för vuxna kurser för barn och unga familjekurser för barn och unga. Det finns vuxenkurser såväl för personer i arbetslivet som för personer utanför arbetslivet. I familjekurserna deltar anhöriga som har eget program i enlighet med kursplanen. Kursen är en familjekurs om en anhörig eller närstående deltar i kursen åtminstone under ett dygn eller ett besök. På anpassningskurser deltar de anhöriga ofta under hela den tid familjekursen pågår. Förhandsplanering och ansökan Kurserna genomförs av olika serviceproducenter såsom rehabiliteringsinrättningar och folkhälso- och handikapporganisationer, vilka kan genomföra rehabiliteringen som egen verksamhet eller i samarbete med rehabiliteringsinrättningar. I planeringen och genomförandet av kurserna deltar serviceproducentens egen specialiserade personal eller upphandlad specialiserad personal. Den specialiserade personalen från olika yrkesgrupper ska vara insatt i rehabiliteringen av sjukdomsgruppen i fråga. Utredning om underleverantörer, se kapitel V Bilagor, Begrepp.

21 14 Samarbetskurser Med samarbetskurser avses kurser som en organisation och en rehabiliteringsinrättning genomför tillsammans. De planerar kursens mål, innehåll och målgrupp och gör upp en budget. Vid samarbetskurser träffar serviceproducenterna (rehabiliteringsinrättningen och organisationen) ett skriftligt avtal om arbetsfördelningen, där de avtalar om rehabiliteringens genomförande, ansvarsområden och ansvarspersoner samt bl.a. förfarandet och ansvaret när en kurs inhiberas eller deltagarantalet blir lägre än planerat. I avtalet om arbetsfördelningen ska ingå en plan om vilken av parterna som gör upp kursdeltagarnas rehabiliteringsrapporter och den årliga kursrapporten. Parterna avtalar också om vilken av dem som ansöker om kurser hos FPA. Vid samarbetskurser går företrädare för rehabiliteringsinrättningen och organisationen efter kursen igenom hur de allmänna mål som ställts upp för kursen har uppnåtts. Problem och utvecklingsbehov som framkommit ska beaktas när följande kurser planeras. Förhandsurval För vissa kurser gör serviceproducenten ett centraliserat förhandsurval av kursdeltagare. Syftet är att få fram den grupp som är bäst lämpad för kursen. FPA fattar beslut om eventuellt förhandsurval separat för de enskilda kurserna. Rehabiliteringsgruppen vid FPA ger anvisningar om förhandsurvalet. Rehabiliteringsansökningarna sänds direkt till den som gör förhandsurvalet (serviceproducent, organisation, sjukvårdsdistrikt eller någon annan instans) eller till FPA som sänder ansökan vidare till urvalet. Om sökanden inte vill sända sin ansökan till förhandsurvalet sänds ansökan direkt till FPA:s ansvariga försäkringsdistrikt för avgörande. Ansökningstiden till en förhandsurvalskurs går i regel ut 3 månader innan kursen börjar. Efter förhandsurvalet sänder urvalsinstansen alla ansökningar jämte ställningstaganden till FPA:s ansvariga försäkringsdistrikt som gör det slutgiltiga urvalet. Efter förhandsurvalet ska klienternas ansökningar finnas på FPA-byrån för avgörande senast 2 månader innan kursen börjar. Förhandsurvalet är inte bindande för FPA-byråerna när de fattar sina beslut. Ett separat PM har uppgjorts om urvalsprocessen: Beskrivning av urvalsprocessen för FPAkurser. 2 Målgrupp Klienter Klienterna och kriterierna för urvalet till kurserna finns separat i beskrivningarna av kurserna för de olika sjukdomsgrupperna. Innan klienten söker sig till rehabilitering ordnad av FPA antas vårdinstansen ha gett behövlig information om sjukdomsbehandlingen och sjukdomens inverkan, kost och levnadsvanor samt om ett personligt egenvårdsprogram. För många räcker det med behandling inom hälsovården, information och stöd, folkhälsoorganisationernas rådgivning samt stödservice. Några särskilda rehabiliteringstjänster är således inte nödvändiga. Det kliniska och psykosociala tillståndet ska utredas tillräckligt noggrant och problemen och rehabiliteringsbehovet fastställas före antagningen till kursen. Av det B-läkarutlåtande som