Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister"

Transkript

1 Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

2 Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Malin Kronholm Foto: Malin Kronholm, Annica Gammeltoft Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Upplaga: Endast digital utgåva, 25 april 2013

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Nationellt... 1 Bottenviken... 3 Bottenhavet... 3 Norra Östersjön... 3 Södra Östersjön... 3 Västerhavet... 3 Definitioner... 4 Metod... 5 Svagheter i analysen... 6 Övergripande analys... 7 Övervakade vattenförekomster... 7 Okopplade stationer... 9 Analys av aktörer... 9 Analys av kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer) Per kvalitetsfaktor fördelning per vattentyp, distrikt, aktörer och frekvensintervall Bottenfauna Makroalger och gömfröiga växter Växtplankton Fisk Djurplankton Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Metaller och miljögifter Slutsatser... 37

4

5 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 1 Sammanfattning Nationellt Det finns totalt ca 1300 övervakningsstationer längs Sveriges kust och hav. Cirka 60 % av vattenförekomsterna i kust- och övergångsvatten övervakas i någon form och alla 25 vattentyper har en övervakning. Men, långt ifrån alla kvalitetsfaktorer övervakas i samtliga typer. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Enligt ramdirektivet för vatten krävs särskilt övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer - bottenfauna, makroalger och gömfröiga växter, växtplankton och i övergångsvatten även fisk. Fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer tillämpas som stödparametrar. I dagsläget är det ungefär hälften av alla stationer som övervakar en biologisk kvalitetsfaktor. Bland de enskilda kvalitetsfaktorerna övervakas inte oväntat näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning. Den rumsliga täckningen beräknat som andel övervakade vattenförekomster är 20 % för bottenfauna, 15 % för makrovegetation, 40 % för växtplankton men endast 6 % om endast stationer inklusive biovolym räknas, 40 % för fys-kem och 30 % för miljögifter om typ av matris inte beaktas. Detta då all övervakning i kust- och övergångsvatten i VISS ingår i beräkningen. För att uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten behöver övervakningen av biologiska kvalitetsfaktorer generellt stärkas. Eftersom det aldrig kommer att vara möjligt att övervaka alla vattenförekomster kommer gruppering av vattenförekomster och extra-/interpolering av data att vara nödvändigt. Detta behöver Sverige ta ett större grepp om för att överhuvudtaget kunna uppfylla kraven och möta den kritik som kommit från kommissionen på övervakningsprogrammen. Bottenfauna övervakas i en femtedel av alla vattenförekomster, ofta i form av klusterdesign. En mer utvecklad gruppering av vattenförekomster behövs för att om möjligt öka den rumsliga täckningen. Revidering av bedömningsgrunder pågår. Växtplankton omfattar enligt svensk modell både klorofyll och biovolym. Det är dock endast på drygt en tiondel av växtplanktonstationerna där även biovolym analyseras. Detta är starkt förknippat med att biovolymanalyserna kräver en analys av artsammansättning i proverna, vilket medför en betydligt högre kostnad. I dagsläget används inte artsammansättningen till annat än att beräkna biovolym och man kan då ifrågasätta om det är kostnadseffektivt att analysera detta vid alla stationer. Bedömningsgrunderna behöver utvecklas för att en artbestämning av proverna i längden ska kunna motiveras i nån större omfattning, alternativt om klorofyll kan anses som fullgott underlag för en bedömning av växtplankton. Övervakning av makroalger och gömfröiga växter har nationellt sett inte fått något stort genomslag, men situationen är olika i landet. Även här är fungerande och samordnade metoder och bedömningsgrunder avgörande för om makrovegetation ska kunna tillämpas som kvalitetsfaktor i nån större utsträckning. Ingen övervakning kan sägas följa upp hydromorfologiska förändringar. Det bör därför utredas hur hydromorfologiska förändringar kan och bör följas upp framöver och detta bör göras utifrån kommande bedömningsgrunder (2013). Ej heller finns nån strategi för hur dagens övervakning kan användas för att följa upp främmande arter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs inte enligt informationen i VISS. För uppföljning av havsmiljödirektivet ökar även kraven att följa fiskbestånd i kustvatten, men fiskbestånd övervakas enligt VISS endast i 1 % av kustvattenförekomsterna och då i huvudsak med program som riktar sig mot varmvattenarter. Övervakning av fiskbestånd är relativt dyrt och finansieras idag till största del via länsstyrelsernas regionala övervakningsmedel. Övervakning av fiskbestånd i recipientkontroll är

6 2 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN sällsynt. För att länsstyrelserna framöver ska kunna motiveras att fortsätta övervakningen av fiskbestånd är det av stor vikt att de bedömningsgrunder som nu är under utformning gör en utvärdering relevant i framtiden. Finansieringsmodellen kan också behöva ses över då uppföljning av fisk enligt havsmiljödirektivet kanske i första hand inte är en regional fråga. Resultaten från fiskbeståndsövervakningen bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt och det är ett nationellt ansvar att ta tag i denna fråga och samordna en övervakning så att den sker på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas i störst utsträckning och här uppstår troligen det största dataflödet idag. Kvalitet och rutiner för dataflöden behöver förbättras. Brister bör ses över per vattentyp och utifrån detta utöka, optimera och samordna program och därmed öka kostnadseffektiviteten. Att ta sig till provtagningsplatsen innebär i regel den största kostnaden för övervakning i kust och hav, inom varje distrikt bör man se över hur man kan optimera detta. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tilllämpas inom vattenförvaltningen. Hälften av alla stationer, om man strikt följer kraven i ramdirektivet för vatten med avseende på prioriterade ämnen, kan inte ens tillämpas för bedömning av kemisk status eftersom man mäter halter i sediment och effekter i biota. Kommande revidering av listan för prioriterade ämnen talar dock för att fler ämnen kan mätas i biota. Nationella myndigheter bör se över hur man ska hantera detta, vad är relevant att övervaka, var och med vilka metoder? Möjligheten att använda screeningundersökningar som kompletterande övervakning bör övervägas. Miljögifter övervakas i varierande omfattning i recipientkontroll. Generellt är prioriteringar av vad som mäts i distrikten väldigt olika och det är en splittrad övervakning med olika program, aktörer, matriser och ämnen. En bättre samordning krävs generellt och för detta behövs riktlinjer och stöd från nationella myndigheter. För att kunna utröna om det finns biologiska effekter av förorenande ämnen är effektstudier i biota av stor betydelse. Studier av fiskhälsa pågår i ett fåtal referensområden idag, huruvida det finns effekter i mer påverkade områden finns det i regel ingen kontinuerlig uppföljning på. Detta är en brist som bör ses över hur man med kostnadseffektiva metoder och samordning kan få till stånd en övervakning. Nationella riktlinjer och samordning behövs eftersom detta är mycket kostsamma undersökningar. Över hälften av alla stationer (60 %) i kust- och övergångsvatten ingår i program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Ska Sverige med befintliga resurser ens närma sig de krav som följer av ramdirektivet för vatten är man helt beroende av att nyttja data från dessa stationer. Detta ställer dock krav på datakvalitet, datavärdskap och rutiner för att lagra och hantera dessa data. Krav på kvalitet och fungerande dataflöden behövs i alla led, från tillsynsmyndighet beställare - utförare datavärd till utvärdering och rapportering. Nationella myndigheter behöver ge bättre vägledning i detta, t.ex. genom bättre riktlinjer och stöd för utformning av program, styrning och ensning av metoder och omfattning av program. Datavärdskapet behöver fortsätta utvecklas tillsammans med krav på tillgängliggörande av data och framtagande av rutiner och verktyg för fungerande dataflöden. Tillsynsmyndigheter bör arbeta aktivt med verksamhetsutövare och vattenvårdsförbund för att försäkra programmens kvalitet, rutiner och dataflöden och verksamhetsutövare i egenskap av beställare bör ställa krav på utförarna. Utförarna bör sörja för god datakvalitet och yrkesskicklighet. Förbättras användbarheten av dessa data har vi kommit långt. Övervakningen i övergångsvatten behöver ses över då endast näringsämnen, växtplankton (endast klorofyll) och miljögifter övervakas i dessa vatten.

7 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 3 Bottenviken - Fokus på näringsämnen och miljögifter - Lägst antal stationer totalt sett - Jämn fördelning mellan olika aktörer Bottenhavet - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Effektstudier av biota saknas helt Norra Östersjön - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Flest antal statligt finansierade stationer Södra Östersjön - Fokus på makroalger och gömfröiga växter, bottenfauna, miljögifter - Störst antal stationer totalt sett - Stor andel samordnad recipientkontroll Västerhavet - Jämn fördelning mellan övervakning av olika kvalitetsfaktorer - Stor andel samordnad recipientkontroll

8 4 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Definitioner Vattentyper i kust- och övergångsvatten Vattentyp Namn 1n (norra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak 1s (södra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt 2 Västkustens fjordar. 3 Skagerak, Västkustens yttre kustvatten. 4 Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten. 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. 6 Öresunds kustvatten. 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. 9 Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. 10 Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. 11 Gotlands västra och norra kustvatten. 12n (norra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör N Eg. Östersjön. 12s (södra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre skärgård 14 Östergötlands, yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten. 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18 Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. 19 Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. 20 Norra Kvarkens inre kustvatten. 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Bottenviken, inre kustvatten. 23 Bottenviken, yttre kustvatten. 24 Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 25 Göta älvs- och Nordre Älvs estuarie

9 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 5 Distrikt Aktörer i miljöövervakningen SE1 = Bottenvikens distrikt SE1TO = Torneälvens distrikt SE2 = Bottenhavets distrikt SE3 = Norra Östersjöns distrikt SE4= Södra Östersjöns distrikt SE5 = Västerhavets distrikt NMÖ = Nationell miljöövervakning RMÖ = Regional miljöövervakning SRK = Samordnad recipientkontrol RK = Recipientkontroll KÖ = Kommunal övervakning Okopplade/kopplade stationer Effektstudier i biota I VISS är stationer i regel associerade (kopplade) till en vattenförekomst. Ett antal stationer saknar en associering, trots att de i själva verket ligger inom en vattenförekomst I denna rapport i betydelsen analys av hälsotillstånd hos fisk eller analys av reproduktionsstörningar hos snäckor till följd av exponering av TBT Metod Analys baseras på uttag den 25 januari 2013 ur VISS av aktiva övervakningsstationer i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten (CW, TW, SW). Innan uttaget kompletterades VISS med 130 stationer i Stockholms kustvatten som inte kom med i rapportering för övervakningsprogram Vattenförekomster är enligt beslut av förvaltningsplan Analys baseras på alla aktiva stationer, oavsett om de är kopplade till vattenförekomst eller och oavsett kvalitet av program och stationer. Statistik för antal övervakade vattenförekomster omfattar dock endast stationer som i VISS har en koppling till vattenförekomst. Samtliga stationer med angiven vattenkategori utsjövatten (SW) har hanterats som en grupp, oavsett var stationerna geografiskt är lokaliserade. Det beror på att utsjöstationerna varit något inkonsekvent registrerade i VISS. Alla stationer i utsjövatten (SW) har omdefinierats till att inte tillhöra något distrikt eller vattentyp. Det beror på att SW-stationerna varit registrerade något olika i VISS - till distrikt SE0 i vissa fall, till SE1-SE5 i vissa fall och till inget distrikt i vissa fall. Utsjöstationer har således exkluderats i diagram för distrikt. Utsjöstationer tillhör inte heller någon vattentyp och finns således inte med i diagram där vattentyp framgår. Statistiken är framtagen med pivottabeller och diagram i Excel. Ett urval diagram har valts ut till denna sammanställning. Vid analyserna har dubbletter av stationer tagits bort genom funktionen Ta bort dubbletter i Excel där stationernas EU_CD använts som identifiering. I och med detta finns ingen kontroll över vilka av dubbletterna som tagits bort. Det är dock ett begränsat antal stationer som tagits bort på detta sätt. Stationer med hänvisning till program för badvattendirektivet, fiskevattendirektivet, samt kvalitetsfaktorerna försurning, REST_BIOTA, REST_FYSKEM och konduktivitet har tagits bort från analyserna.

10 6 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Stationer som mäter Effektstudier i biota har omdefinierats som egen kvalitetsfaktor. Dessa stationer har i vissa fall haft Kvalitetsfaktor FISH och i vissa fall haft kvalitetsfaktor PRIO angiven. Klorofyll hanteras som en parameter för kvalitetsfaktorn växtplankton enligt svenskt beslut om hur klorofyll ska rapporteras till EU-kommissionen enligt ramdirektivet för vatten. Klorofyll hanteras således som en biologisk kvalitetsfaktor. I analysen har fördelning av matriser i miljögiftsövervakning och fördelning av klorofyll vs biovolym vid växtplanktonstationer särskilt studerats. Matriser är dock inte angivna som för respektive station i VISS så informationen har tagit från namn på undersökning eller program. Övervakning av miljögifter är angivna som kvalitetsfaktor PRIO eller OT- HER_SUB (=särskilt förorenande ämnen, SFÄ). I diagram för kvalitetsfaktorer har dock stationer för övervakning av särskilt förorenande ämnen exkluderats i beräkningen. Detta för att både prioämnen och SFÄ mäts på samma station och antal stationer skulle överskattas om SFÄ togs med i beräkningen, i diagrammen visas legenden Miljögifter istället. I uttag för stationer i kustvatten ur VISS har det visat sig efter kontroll att det är exakt samma antal stationer som mäter Prio resp. SFÄ. I diagram för kvalitetsfaktorer har stationer för siktdjup, salthalt, temperatur och syrgas exkluderats i beräkningarna för undvika en överskattning av antal stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Detta för att de i regel mäts på samma station som näringsämnen. Antal stationer för näringsämnen får istället representera övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. I diagrammen visas dock legenden Näringsämnen, eftersom det trots allt skiljer sig något mellan antal stationer som mäter näringsämnen och antal stationer som mäter t.ex. syrgas (ngt färre). Skillnaden var dock inte så stor att det bedömdes relevant att visa visuellt i ett diagram. Svagheter i analysen Statistiken baseras på aktiva stationer registrerade i VISS, vilket kan ge missvisande resultat om det finns stora luckor för program som inte registrerats. Erfarenheten är dock att länsstyrelser och datavärdar lagt in den största delen av all övervakning som sker kontinuerligt. Beroende på hur stationer för bottenfauna registrerats i VISS, som kluster eller som enskilda stationer, ger det något missvisande statistik. I en del program är bottenfaunahugg i en och samma vattenförekomst registrerade som stationer, vilket i regel är felaktigt då dessa normalt utvärderas tillsammans och bör registreras med en representativ övervakningsstation per kluster och de övriga huggen bör registreras som provtagningsplatser. I dessa fall överskattas antal stationer som övervakas i området. Program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) ingår inte i statistiken, eftersom det inte är registrerat i VISS. En del stationer är samordnade i program mellan olika aktörer, t.ex. i gemensamma nationella/regionala program. Ibland är stationerna registrerade som nationella, ibland som regionala och ibland finns det dubbletter i VISS. För att undvika överskattning av stationer har alla dubbletter tagits bort inför beräkning och visualisering av statistik. Det medför att stationernas syfte/aktör kan vara något missvisande i statistiken.

11 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 7 Övergripande analys Övervakade vattenförekomster I Sverige har man avgränsat totalt 623 kust- och övergångsvatten (enligt beslut av förvaltningsplan 2009). I ca 60 % (365 st) av dessa finns det övervakning i någon form. I Bottenviken och Västerhavet övervakas en lägre andel av vattenförekomsterna medan man i Bottenhavet och Norra Östersjön övervakar över 70 % av vattenförekomsterna. Andel baserat på antal vattenförekomster ger dock en lite missvisande bild av den rumsliga täckningen eftersom vattenförekomsterna är stora och relativt få i vissa områden och små och många till antalet i andra mer heterogena områden. Stora vattenförekomster bör rimligen ha fler stationer än små vattenförekomster, som istället skulle kunna grupperas. Tabell 1. Antal och andel övervakade vattenförekomster i kust- och övergångsvatten i respektive vattendistrikt. Distrikt Totalt antal vattenförekomster Antal övervakade vattenförekomster SE % 37% SE1TO % 33% SE % 75% SE % 89% 74% SE % 63% SE % 50% 40% Totalt % 86% 59% Andel (%) övervakade vattenförekomster Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Överrgångsvatten Totalt Figur 1. Andel övervakade vattenförekomster per distrikt. I figurerna nedan visas hur många av vattenförekomsterna per kustvattentyp som övervakas. Av diagrammen kan uttolkas att vattentyp 1n (Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak) och 1s (Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt) i Västerhavets distrikt, vattentyp 6 (Öresunds kustvatten) i Södra Östersjön och vattentyp 22 (Bottenviken, inre kustvatten.) har den lägsta andelen övervakade vattenförekomster (30-35 %). Kustvattentyp 4 (Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten) i Västerhavet, typ 21 (Norra Kvarkens yttre kustvatten) i Bottenviken samt övergångsvattnen 24 och 25 har någon typ av övervakning i samtliga vattenförekomster. Dessa vattentyper har dock ett litet antal vattenfö-

12 8 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN rekomster totalt sett. Man bör även titta vidare på hur övervakningen ser ut per kvalitetsfaktor och vattentyp för att få en mer nyanserad bild (kapitel 6). Figur 2. Antal övervakade vattenförekomster per kustvattentyp jämfört med totalt antal vattenförekomster. Vattentyperna är ordnade från Västerhavet till vänster mot Bottenvikens vattentyper till höger, vattentyperna för övergångsvatten (typ 24 i NÖVD och 25 i VHVD) står längst till höger. Figur 3. Andel övervakade vattenförekomster (%) per kustvattentyp.

13 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 9 Figur 4. Andel övervakade vattenförekomster per kvalitetsfaktor (%). Okopplade stationer Av 1410 aktiva stationer i kust- och övergångsvatten är 21 stationer inte kopplade till någon vattenförekomst. Detta behöver rättas till framöver, eftersom alla aktiva stationer i kustoch övergångsvatten ligger i en vattenförekomst och bör ha en koppling. Det görs med fördel i samband med revidering av nationella och regionala övervakningsprogram som ska ske under I VISS går det att söka ut vilka stationer som saknar koppling till vattenförekomst. Tabell 2. Stationer som saknar en koppling till vattenförekomst i VISS. Vattendistrikt Antal stationer kopplade till vattenförekomst Antal stationer ej kopplade till vattenförekomst Totalt antal stationer Kustvatten SE SE1TO 1 1 SE SE SE SE Övergångsvatten SE SE5 8 8 Totalsumma Analys av aktörer Det är olika aktörer som agerar som beställare och finansiärer av övervakningen. I kust- och övergångsvatten är det under hälften av stationerna som finansieras genom statliga medel, här presenterat som nationell respektive regional övervakning (NMÖ/RMÖ). Den andra hälften av stationerna ingår i samordnade program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll (SRK) och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Länsstyrelserna har en större roll som aktör i kustnära vatten jämfört med utsjön där nationella aktörer (Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten) har den klart största rollen. I många fall är regional och nationell övervakning samordnade med avseende på metoder och design av program. Design av program och metoder i recipientkontroll är mer varierande där verksamhetsutövare ensamma eller samordnat i t.ex. vattenvårdsförbund är ansvariga.

14 10 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Länsstyrelser och kommuner har i egenskap av tillsynsmyndighet en viss kontroll och insyn i programmen men ansvaret ligger hos beställaren. Det skiljer sig i landet vilka aktörer som står för den övervakning som bedrivs inom distriktens kust- och övergångsvatten. I Bottenviken består övervakningen till nästan lika stora delar av statligt finansierad övervakning som av recipientkontroll, vilken däremot inte är samordnad i lika stor omfattning som i södra Sverige. Totalt sett övervakas minst antal stationer i detta distrikt. I Bottenhavet ingår över hälften av stationerna i recipientkontrollprogram, som till större del är samordnade. I Norra Östersjön är däremot den regionala övervakningen en stark aktör. Den nationella övervakningen har också flest stationer lokaliserade i detta distrikt. Den statligt finansierade övervakningen är således störst i detta distrikt. I Södra Östersjön och Västerhavet står däremot recipientkontrollen för 70 % av all övervakning som sker i distriktet. All recipientkontroll är samordnad. I Södra Östersjön övervakas också störst antal stationer. I Västerhavet utgörs också den största andelen av samordnad recipientkontroll, den statligt finansierade delen är ungefär lika stor som i Bottenviken och Bottenhavet. I utsjön finns i stort sett enbart statligt finansierade stationer. Ett visst förbehåll mot missvisande statistik i de fall antal stationer överskattats med avseende på bottenfauna. En närmare kontroll av i vilka distrikt och program detta förekommer har tyvärr inte rymts inom detta uppdrag. Statistiken visar på att det finns olika förutsättningar i landet för att bygga upp en övervakning som i sin utformning, kvalitet och kvantitet är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Hälften av all övervakning som sker längs Sveriges kust utgörs av recipientkontroll. För att Sverige överhuvudtaget ska kunna uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten är det av största vikt att kunna använda sig av denna övervakning. Det ställer krav på kvalitet, samordning av program och metoder och inte minst fungerande dataflöden. Att följa en verksamhets påverkan och effekter i recipienten måste däremot alltjämt vara recipientkontrollens huvudsakliga syfte.

15 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 11 Figur 5. Fördelning av stationer mellan olika aktörer för övervakningen i kust- och övergångsvatten och i utsjövatten. Figur 6. Totalt antal stationer per distrikt och aktör. SE1TO är Torneälvens vattendistrikt som omfattar tre kustvattenförekomster. Utsjöstationer är samtliga stationer i landet som har vattenkategori SW = Seawater.

16 12 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 7. Procentuell fördelning av miljöövervakningsaktiviteter mellan olika aktörer och vattendistrikt.

17 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 13 Analys av kvalitetsfaktorer För att få en bättre uppfattning om vilka kvalitetsfaktorer som prioriteras inom övervakningen i olika delar av landet kan man titta närmare på hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive vattenkategori, vattendistrikt och per vattentyp. Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna fördelar sig mellan vattenkategorierna totalt sett och i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten. Analysen är gjord utifrån antalet unika stationer för respektive kvalitetsfaktor. För att undvika en överskattning av besökta stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur) har endast kvalitetsfaktorn näringsämnen tagits med i beräkningen eftersom de övriga kvalitetsfaktorerna provtas på så gott som alla stationer i samband med prov för näringsämnen. I kustvatten är det ganska jämn fördelning mellan de kvalitetsfaktorer som tillämpas inom ramdirektivet för vatten med en liten övervikt mot stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologi övervakas däremot inte alls på nån kontinuerlig basis. Fisk, djurplankton och effekter i biota övervakas i mycket liten omfattning. I övergångsvatten övervakas endast näringsämnen, växtplankton och miljögifter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs alltså inte enligt information i VISS i de övergångsvatten som har avgränsats i Sverige. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Observera att program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) inte ingår i statistiken.

18 14 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 8. Fördelning av stationer per kvalitetsfaktor totalt och per vattenkategori. Dataetiketter visar antal stationer och fördelning i procent. Näringsämnen representerar här samtliga fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur).

19 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 15 Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer) I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive distrikt. Ur ett nationellt perspektiv övervakas näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning, framför allt i Norra Östersjön. Bottenfauna och makroalger/gömfröiga växter övervakas med flest stationer i Södra Östersjön, med visst förbehåll att antal stationer för bottenfauna kan vara överskattat. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tillämpas inom vattenförvaltningen. Sett till antalet stationer prioriteras i Bottenviken framför allt näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i övervakningen. I Bottenhavet prioriteras främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). T.ex. är antalet stationer för växtplankton fyra gånger så många i Bottenhavet som i Bottenviken. Antalet stationer för miljögifter är däremot dubbelt så många i Bottenviken som i Bottenhavet. I Norra Östersjön övervakas främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). I södra Östersjön prioriteras främst makroalger/gömfröiga växter, bottenfauna och även miljögifter. En viss överskattning av hur många områden där makrovegetation faktiskt övervakas kan vara överskattat i och med att transekter i regel registrerats som enskilda stationer i VISS. För att undvika en överskattning bör man överväga att liksom för bottenfauna registrera en representativ övervakningsstation per område och definiera enskilda transekter som provtagningsplatser. I Västerhavet är tyngdpunkten på någon enskild kvalitetsfaktor inte lika stor. Här övervakas bottenfauna, näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i ungefär lika stor utsträckning och även makrovegetation. Effektstudier i biota övervakas i alla distrikt förutom Bottenhavet. Figur 9. Antal övervakningsstationer per kvalitetsfaktor och distrikt.

20 16 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 10. Fördelning av kvalitetsfaktorer i respektive distrikt.

21 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 17 Statistiken visar att man i distrikten prioriterar lite olika vilka kvalitetsfaktorer som övervakas. Detta beror troligen dels på naturliga förutsättningar, t.ex. vilka kvalitetsfaktorer som fungerar som metod och går att utvärdera med de bedömningsgrunder som finns. Det beror troligen också på vilka kvalitetsfaktorer man av tradition har långa tidsserier för och vilken typ av påverkan och miljöproblem man har i området. Det kan också bero på vilken kompetens som finns i regionen på myndigheter, universitet och hos konsulter. Vad man har för resurser spelar också in liksom vad som krävs att övervaka enligt t.ex. ramdirektivet för vatten. Inom recipientkontrollen styrs valet av kvalitetsfaktorer utifrån vilken typ av verksamheter och påverkan som det finns i området. Det vore rimligt att den sammanlagda övervakningen avspeglar de miljöproblem som finns i regionen, dvs att man i högre grad prioriterar övervakning som följer de miljöproblem och riskscenarios som finns, även om en generell trendövervakning också bör finnas för samtliga kvalitetsfaktorer. Genom att titta på vilka miljöproblem som bedömts förekomma i vattenförekomsterna (enligt beslut 2009) och jämföra med vilka kvalitetsfaktorer som övervakas kan man få en grov bild av detta. Kvalitetsfaktorer som svarar på övergödning övervakas i de flesta vattentyper i hög grad, i vattentyp och 19, 21 och 23 övervakas t.o.m. fler vattenförekomster än där miljöproblemet bedömts förekomma. Som särskilt exempel kan vattentyp 18 (Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten) nämnas. Miljögifter är ett mer utbrett problem i vattentyp 18 än övergödning, men övergödning övervakas ändå i många vattenförekomster. I det fallet kan man om möjligt överväga att styra om fokus i övervakningen till att i högre grad följa miljögifter istället. I vattentyp 1n är situationen den omvända. En liten andel av vattenförekomsterna övervakas med avseende på övergödning trots att problemet är ganska utbrett. Miljögifter övervakas däremot trots att ingen av vattenförekomsterna inom bedömts ha problem med miljögifter. Ingen övervakning övervakar specifikt främmande arter eller morfologiska förändringar. Detta är dock enbart antaganden utan några detaljkunskaper, varje distrikt/län bör se över sin övervakning mer i detalj och fundera på vilka optimeringar och eventuella förändringar som kan och bör göras. Figur 11. Antal vattenförekomster där övervakning för övergödning förekommer. I en del fall överstiger antalet övervakade VF antalet VF där miljöproblemet bedöms förekomma.

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Foto omslagsbild: Illustrationer:

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering

Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga:

Läs mer

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys sjöar och vattendrag - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven

Läs mer

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet:

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:

Läs mer

Ny statusklassning Sven Svensson

Ny statusklassning Sven Svensson Ny statusklassning 1. Nya och tydligare riktlinjer (kokbok) 2. Nya prioämnen och nya mätmatriser 3. Kartmodell över riskområden för miljögifter 4. Nya data för miljögifter i kustområdet Haparanda-Tornio

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Anneli Harlén 2012-04-20 1 Länsstyrelserna 2012-04-20 2 Skriv ditt namn här 2012-04-20 3 HaV Ungefär 230 anställda Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn,

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer

Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten

Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra

Läs mer

Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten

Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Genomgång av arbetssättet - Statusklassning - Påverkansanalys - VISS och Vattenkartan Anneli Sedin - Länsstyrelsen i Västerbotten Kartläggningsarbetet

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna! Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL

Läs mer

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå Anneli Harlén CIS Organisation 2010-2012 Water Directors Steering of implementation process Chair: Presidency, Co-chair: Commission

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön Business as usual? Regeringens ståndpunkt enligt svar till EU kommissionen: Sverige har en prispolitik

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI Dagens program! 10.00 Övergripande om vattenförvaltning, Niklas Holmgren 10.30 Kustvatten: Erfarenheter och behov av verktyg och data (kustzonsmodellen, vattenwebb, datavärdskap, bedömningsgrunder fys-kem),

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Ytvatten I kapitel 7 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön anges att varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars 1 Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2 Talare: Mats Dunkars Stationsregister Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens gemensamma register för miljöövervakningens stationer Användare:

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster

Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster Dnr: 537-3006-10 Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster ett underlag för utformning av övervakningsprogram och åtgärder 1 Beställare Länsstyrelsen i Kalmar län, vattenmyndigheten

Läs mer

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda Länsstyrelsens roll i åtgärdsarbetet Christian Weyer, Beredningssekretariatet för vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen i Stockholms län, (Arbetsområden: samverkan och info) Branschorg. Vattenmynd. Kommuner

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön;

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Inledning I olika sammanhang har det lyfts ett behov av att i VISS redovisa ett mått på hur tillförlitlig en statusklassning av en vattenförekomst

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref.

Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Datum/Date Vår referens/ref. 2015-04-30 B00115KK Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Katarina Kylefors Yttrande inom ramen för samråd kring Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer