Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister"

Transkript

1 Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

2 Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Malin Kronholm Foto: Malin Kronholm, Annica Gammeltoft Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Upplaga: Endast digital utgåva, 25 april 2013

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Nationellt... 1 Bottenviken... 3 Bottenhavet... 3 Norra Östersjön... 3 Södra Östersjön... 3 Västerhavet... 3 Definitioner... 4 Metod... 5 Svagheter i analysen... 6 Övergripande analys... 7 Övervakade vattenförekomster... 7 Okopplade stationer... 9 Analys av aktörer... 9 Analys av kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer) Per kvalitetsfaktor fördelning per vattentyp, distrikt, aktörer och frekvensintervall Bottenfauna Makroalger och gömfröiga växter Växtplankton Fisk Djurplankton Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Metaller och miljögifter Slutsatser... 37

4

5 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 1 Sammanfattning Nationellt Det finns totalt ca 1300 övervakningsstationer längs Sveriges kust och hav. Cirka 60 % av vattenförekomsterna i kust- och övergångsvatten övervakas i någon form och alla 25 vattentyper har en övervakning. Men, långt ifrån alla kvalitetsfaktorer övervakas i samtliga typer. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Enligt ramdirektivet för vatten krävs särskilt övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer - bottenfauna, makroalger och gömfröiga växter, växtplankton och i övergångsvatten även fisk. Fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer tillämpas som stödparametrar. I dagsläget är det ungefär hälften av alla stationer som övervakar en biologisk kvalitetsfaktor. Bland de enskilda kvalitetsfaktorerna övervakas inte oväntat näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning. Den rumsliga täckningen beräknat som andel övervakade vattenförekomster är 20 % för bottenfauna, 15 % för makrovegetation, 40 % för växtplankton men endast 6 % om endast stationer inklusive biovolym räknas, 40 % för fys-kem och 30 % för miljögifter om typ av matris inte beaktas. Detta då all övervakning i kust- och övergångsvatten i VISS ingår i beräkningen. För att uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten behöver övervakningen av biologiska kvalitetsfaktorer generellt stärkas. Eftersom det aldrig kommer att vara möjligt att övervaka alla vattenförekomster kommer gruppering av vattenförekomster och extra-/interpolering av data att vara nödvändigt. Detta behöver Sverige ta ett större grepp om för att överhuvudtaget kunna uppfylla kraven och möta den kritik som kommit från kommissionen på övervakningsprogrammen. Bottenfauna övervakas i en femtedel av alla vattenförekomster, ofta i form av klusterdesign. En mer utvecklad gruppering av vattenförekomster behövs för att om möjligt öka den rumsliga täckningen. Revidering av bedömningsgrunder pågår. Växtplankton omfattar enligt svensk modell både klorofyll och biovolym. Det är dock endast på drygt en tiondel av växtplanktonstationerna där även biovolym analyseras. Detta är starkt förknippat med att biovolymanalyserna kräver en analys av artsammansättning i proverna, vilket medför en betydligt högre kostnad. I dagsläget används inte artsammansättningen till annat än att beräkna biovolym och man kan då ifrågasätta om det är kostnadseffektivt att analysera detta vid alla stationer. Bedömningsgrunderna behöver utvecklas för att en artbestämning av proverna i längden ska kunna motiveras i nån större omfattning, alternativt om klorofyll kan anses som fullgott underlag för en bedömning av växtplankton. Övervakning av makroalger och gömfröiga växter har nationellt sett inte fått något stort genomslag, men situationen är olika i landet. Även här är fungerande och samordnade metoder och bedömningsgrunder avgörande för om makrovegetation ska kunna tillämpas som kvalitetsfaktor i nån större utsträckning. Ingen övervakning kan sägas följa upp hydromorfologiska förändringar. Det bör därför utredas hur hydromorfologiska förändringar kan och bör följas upp framöver och detta bör göras utifrån kommande bedömningsgrunder (2013). Ej heller finns nån strategi för hur dagens övervakning kan användas för att följa upp främmande arter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs inte enligt informationen i VISS. För uppföljning av havsmiljödirektivet ökar även kraven att följa fiskbestånd i kustvatten, men fiskbestånd övervakas enligt VISS endast i 1 % av kustvattenförekomsterna och då i huvudsak med program som riktar sig mot varmvattenarter. Övervakning av fiskbestånd är relativt dyrt och finansieras idag till största del via länsstyrelsernas regionala övervakningsmedel. Övervakning av fiskbestånd i recipientkontroll är

6 2 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN sällsynt. För att länsstyrelserna framöver ska kunna motiveras att fortsätta övervakningen av fiskbestånd är det av stor vikt att de bedömningsgrunder som nu är under utformning gör en utvärdering relevant i framtiden. Finansieringsmodellen kan också behöva ses över då uppföljning av fisk enligt havsmiljödirektivet kanske i första hand inte är en regional fråga. Resultaten från fiskbeståndsövervakningen bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt och det är ett nationellt ansvar att ta tag i denna fråga och samordna en övervakning så att den sker på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas i störst utsträckning och här uppstår troligen det största dataflödet idag. Kvalitet och rutiner för dataflöden behöver förbättras. Brister bör ses över per vattentyp och utifrån detta utöka, optimera och samordna program och därmed öka kostnadseffektiviteten. Att ta sig till provtagningsplatsen innebär i regel den största kostnaden för övervakning i kust och hav, inom varje distrikt bör man se över hur man kan optimera detta. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tilllämpas inom vattenförvaltningen. Hälften av alla stationer, om man strikt följer kraven i ramdirektivet för vatten med avseende på prioriterade ämnen, kan inte ens tillämpas för bedömning av kemisk status eftersom man mäter halter i sediment och effekter i biota. Kommande revidering av listan för prioriterade ämnen talar dock för att fler ämnen kan mätas i biota. Nationella myndigheter bör se över hur man ska hantera detta, vad är relevant att övervaka, var och med vilka metoder? Möjligheten att använda screeningundersökningar som kompletterande övervakning bör övervägas. Miljögifter övervakas i varierande omfattning i recipientkontroll. Generellt är prioriteringar av vad som mäts i distrikten väldigt olika och det är en splittrad övervakning med olika program, aktörer, matriser och ämnen. En bättre samordning krävs generellt och för detta behövs riktlinjer och stöd från nationella myndigheter. För att kunna utröna om det finns biologiska effekter av förorenande ämnen är effektstudier i biota av stor betydelse. Studier av fiskhälsa pågår i ett fåtal referensområden idag, huruvida det finns effekter i mer påverkade områden finns det i regel ingen kontinuerlig uppföljning på. Detta är en brist som bör ses över hur man med kostnadseffektiva metoder och samordning kan få till stånd en övervakning. Nationella riktlinjer och samordning behövs eftersom detta är mycket kostsamma undersökningar. Över hälften av alla stationer (60 %) i kust- och övergångsvatten ingår i program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Ska Sverige med befintliga resurser ens närma sig de krav som följer av ramdirektivet för vatten är man helt beroende av att nyttja data från dessa stationer. Detta ställer dock krav på datakvalitet, datavärdskap och rutiner för att lagra och hantera dessa data. Krav på kvalitet och fungerande dataflöden behövs i alla led, från tillsynsmyndighet beställare - utförare datavärd till utvärdering och rapportering. Nationella myndigheter behöver ge bättre vägledning i detta, t.ex. genom bättre riktlinjer och stöd för utformning av program, styrning och ensning av metoder och omfattning av program. Datavärdskapet behöver fortsätta utvecklas tillsammans med krav på tillgängliggörande av data och framtagande av rutiner och verktyg för fungerande dataflöden. Tillsynsmyndigheter bör arbeta aktivt med verksamhetsutövare och vattenvårdsförbund för att försäkra programmens kvalitet, rutiner och dataflöden och verksamhetsutövare i egenskap av beställare bör ställa krav på utförarna. Utförarna bör sörja för god datakvalitet och yrkesskicklighet. Förbättras användbarheten av dessa data har vi kommit långt. Övervakningen i övergångsvatten behöver ses över då endast näringsämnen, växtplankton (endast klorofyll) och miljögifter övervakas i dessa vatten.

7 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 3 Bottenviken - Fokus på näringsämnen och miljögifter - Lägst antal stationer totalt sett - Jämn fördelning mellan olika aktörer Bottenhavet - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Effektstudier av biota saknas helt Norra Östersjön - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Flest antal statligt finansierade stationer Södra Östersjön - Fokus på makroalger och gömfröiga växter, bottenfauna, miljögifter - Störst antal stationer totalt sett - Stor andel samordnad recipientkontroll Västerhavet - Jämn fördelning mellan övervakning av olika kvalitetsfaktorer - Stor andel samordnad recipientkontroll

8 4 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Definitioner Vattentyper i kust- och övergångsvatten Vattentyp Namn 1n (norra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak 1s (södra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt 2 Västkustens fjordar. 3 Skagerak, Västkustens yttre kustvatten. 4 Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten. 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. 6 Öresunds kustvatten. 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. 9 Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. 10 Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. 11 Gotlands västra och norra kustvatten. 12n (norra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör N Eg. Östersjön. 12s (södra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre skärgård 14 Östergötlands, yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten. 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18 Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. 19 Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. 20 Norra Kvarkens inre kustvatten. 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Bottenviken, inre kustvatten. 23 Bottenviken, yttre kustvatten. 24 Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 25 Göta älvs- och Nordre Älvs estuarie

9 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 5 Distrikt Aktörer i miljöövervakningen SE1 = Bottenvikens distrikt SE1TO = Torneälvens distrikt SE2 = Bottenhavets distrikt SE3 = Norra Östersjöns distrikt SE4= Södra Östersjöns distrikt SE5 = Västerhavets distrikt NMÖ = Nationell miljöövervakning RMÖ = Regional miljöövervakning SRK = Samordnad recipientkontrol RK = Recipientkontroll KÖ = Kommunal övervakning Okopplade/kopplade stationer Effektstudier i biota I VISS är stationer i regel associerade (kopplade) till en vattenförekomst. Ett antal stationer saknar en associering, trots att de i själva verket ligger inom en vattenförekomst I denna rapport i betydelsen analys av hälsotillstånd hos fisk eller analys av reproduktionsstörningar hos snäckor till följd av exponering av TBT Metod Analys baseras på uttag den 25 januari 2013 ur VISS av aktiva övervakningsstationer i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten (CW, TW, SW). Innan uttaget kompletterades VISS med 130 stationer i Stockholms kustvatten som inte kom med i rapportering för övervakningsprogram Vattenförekomster är enligt beslut av förvaltningsplan Analys baseras på alla aktiva stationer, oavsett om de är kopplade till vattenförekomst eller och oavsett kvalitet av program och stationer. Statistik för antal övervakade vattenförekomster omfattar dock endast stationer som i VISS har en koppling till vattenförekomst. Samtliga stationer med angiven vattenkategori utsjövatten (SW) har hanterats som en grupp, oavsett var stationerna geografiskt är lokaliserade. Det beror på att utsjöstationerna varit något inkonsekvent registrerade i VISS. Alla stationer i utsjövatten (SW) har omdefinierats till att inte tillhöra något distrikt eller vattentyp. Det beror på att SW-stationerna varit registrerade något olika i VISS - till distrikt SE0 i vissa fall, till SE1-SE5 i vissa fall och till inget distrikt i vissa fall. Utsjöstationer har således exkluderats i diagram för distrikt. Utsjöstationer tillhör inte heller någon vattentyp och finns således inte med i diagram där vattentyp framgår. Statistiken är framtagen med pivottabeller och diagram i Excel. Ett urval diagram har valts ut till denna sammanställning. Vid analyserna har dubbletter av stationer tagits bort genom funktionen Ta bort dubbletter i Excel där stationernas EU_CD använts som identifiering. I och med detta finns ingen kontroll över vilka av dubbletterna som tagits bort. Det är dock ett begränsat antal stationer som tagits bort på detta sätt. Stationer med hänvisning till program för badvattendirektivet, fiskevattendirektivet, samt kvalitetsfaktorerna försurning, REST_BIOTA, REST_FYSKEM och konduktivitet har tagits bort från analyserna.

10 6 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Stationer som mäter Effektstudier i biota har omdefinierats som egen kvalitetsfaktor. Dessa stationer har i vissa fall haft Kvalitetsfaktor FISH och i vissa fall haft kvalitetsfaktor PRIO angiven. Klorofyll hanteras som en parameter för kvalitetsfaktorn växtplankton enligt svenskt beslut om hur klorofyll ska rapporteras till EU-kommissionen enligt ramdirektivet för vatten. Klorofyll hanteras således som en biologisk kvalitetsfaktor. I analysen har fördelning av matriser i miljögiftsövervakning och fördelning av klorofyll vs biovolym vid växtplanktonstationer särskilt studerats. Matriser är dock inte angivna som för respektive station i VISS så informationen har tagit från namn på undersökning eller program. Övervakning av miljögifter är angivna som kvalitetsfaktor PRIO eller OT- HER_SUB (=särskilt förorenande ämnen, SFÄ). I diagram för kvalitetsfaktorer har dock stationer för övervakning av särskilt förorenande ämnen exkluderats i beräkningen. Detta för att både prioämnen och SFÄ mäts på samma station och antal stationer skulle överskattas om SFÄ togs med i beräkningen, i diagrammen visas legenden Miljögifter istället. I uttag för stationer i kustvatten ur VISS har det visat sig efter kontroll att det är exakt samma antal stationer som mäter Prio resp. SFÄ. I diagram för kvalitetsfaktorer har stationer för siktdjup, salthalt, temperatur och syrgas exkluderats i beräkningarna för undvika en överskattning av antal stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Detta för att de i regel mäts på samma station som näringsämnen. Antal stationer för näringsämnen får istället representera övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. I diagrammen visas dock legenden Näringsämnen, eftersom det trots allt skiljer sig något mellan antal stationer som mäter näringsämnen och antal stationer som mäter t.ex. syrgas (ngt färre). Skillnaden var dock inte så stor att det bedömdes relevant att visa visuellt i ett diagram. Svagheter i analysen Statistiken baseras på aktiva stationer registrerade i VISS, vilket kan ge missvisande resultat om det finns stora luckor för program som inte registrerats. Erfarenheten är dock att länsstyrelser och datavärdar lagt in den största delen av all övervakning som sker kontinuerligt. Beroende på hur stationer för bottenfauna registrerats i VISS, som kluster eller som enskilda stationer, ger det något missvisande statistik. I en del program är bottenfaunahugg i en och samma vattenförekomst registrerade som stationer, vilket i regel är felaktigt då dessa normalt utvärderas tillsammans och bör registreras med en representativ övervakningsstation per kluster och de övriga huggen bör registreras som provtagningsplatser. I dessa fall överskattas antal stationer som övervakas i området. Program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) ingår inte i statistiken, eftersom det inte är registrerat i VISS. En del stationer är samordnade i program mellan olika aktörer, t.ex. i gemensamma nationella/regionala program. Ibland är stationerna registrerade som nationella, ibland som regionala och ibland finns det dubbletter i VISS. För att undvika överskattning av stationer har alla dubbletter tagits bort inför beräkning och visualisering av statistik. Det medför att stationernas syfte/aktör kan vara något missvisande i statistiken.

11 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 7 Övergripande analys Övervakade vattenförekomster I Sverige har man avgränsat totalt 623 kust- och övergångsvatten (enligt beslut av förvaltningsplan 2009). I ca 60 % (365 st) av dessa finns det övervakning i någon form. I Bottenviken och Västerhavet övervakas en lägre andel av vattenförekomsterna medan man i Bottenhavet och Norra Östersjön övervakar över 70 % av vattenförekomsterna. Andel baserat på antal vattenförekomster ger dock en lite missvisande bild av den rumsliga täckningen eftersom vattenförekomsterna är stora och relativt få i vissa områden och små och många till antalet i andra mer heterogena områden. Stora vattenförekomster bör rimligen ha fler stationer än små vattenförekomster, som istället skulle kunna grupperas. Tabell 1. Antal och andel övervakade vattenförekomster i kust- och övergångsvatten i respektive vattendistrikt. Distrikt Totalt antal vattenförekomster Antal övervakade vattenförekomster SE % 37% SE1TO % 33% SE % 75% SE % 89% 74% SE % 63% SE % 50% 40% Totalt % 86% 59% Andel (%) övervakade vattenförekomster Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Överrgångsvatten Totalt Figur 1. Andel övervakade vattenförekomster per distrikt. I figurerna nedan visas hur många av vattenförekomsterna per kustvattentyp som övervakas. Av diagrammen kan uttolkas att vattentyp 1n (Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak) och 1s (Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt) i Västerhavets distrikt, vattentyp 6 (Öresunds kustvatten) i Södra Östersjön och vattentyp 22 (Bottenviken, inre kustvatten.) har den lägsta andelen övervakade vattenförekomster (30-35 %). Kustvattentyp 4 (Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten) i Västerhavet, typ 21 (Norra Kvarkens yttre kustvatten) i Bottenviken samt övergångsvattnen 24 och 25 har någon typ av övervakning i samtliga vattenförekomster. Dessa vattentyper har dock ett litet antal vattenfö-

12 8 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN rekomster totalt sett. Man bör även titta vidare på hur övervakningen ser ut per kvalitetsfaktor och vattentyp för att få en mer nyanserad bild (kapitel 6). Figur 2. Antal övervakade vattenförekomster per kustvattentyp jämfört med totalt antal vattenförekomster. Vattentyperna är ordnade från Västerhavet till vänster mot Bottenvikens vattentyper till höger, vattentyperna för övergångsvatten (typ 24 i NÖVD och 25 i VHVD) står längst till höger. Figur 3. Andel övervakade vattenförekomster (%) per kustvattentyp.

13 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 9 Figur 4. Andel övervakade vattenförekomster per kvalitetsfaktor (%). Okopplade stationer Av 1410 aktiva stationer i kust- och övergångsvatten är 21 stationer inte kopplade till någon vattenförekomst. Detta behöver rättas till framöver, eftersom alla aktiva stationer i kustoch övergångsvatten ligger i en vattenförekomst och bör ha en koppling. Det görs med fördel i samband med revidering av nationella och regionala övervakningsprogram som ska ske under I VISS går det att söka ut vilka stationer som saknar koppling till vattenförekomst. Tabell 2. Stationer som saknar en koppling till vattenförekomst i VISS. Vattendistrikt Antal stationer kopplade till vattenförekomst Antal stationer ej kopplade till vattenförekomst Totalt antal stationer Kustvatten SE SE1TO 1 1 SE SE SE SE Övergångsvatten SE SE5 8 8 Totalsumma Analys av aktörer Det är olika aktörer som agerar som beställare och finansiärer av övervakningen. I kust- och övergångsvatten är det under hälften av stationerna som finansieras genom statliga medel, här presenterat som nationell respektive regional övervakning (NMÖ/RMÖ). Den andra hälften av stationerna ingår i samordnade program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll (SRK) och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Länsstyrelserna har en större roll som aktör i kustnära vatten jämfört med utsjön där nationella aktörer (Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten) har den klart största rollen. I många fall är regional och nationell övervakning samordnade med avseende på metoder och design av program. Design av program och metoder i recipientkontroll är mer varierande där verksamhetsutövare ensamma eller samordnat i t.ex. vattenvårdsförbund är ansvariga.

14 10 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Länsstyrelser och kommuner har i egenskap av tillsynsmyndighet en viss kontroll och insyn i programmen men ansvaret ligger hos beställaren. Det skiljer sig i landet vilka aktörer som står för den övervakning som bedrivs inom distriktens kust- och övergångsvatten. I Bottenviken består övervakningen till nästan lika stora delar av statligt finansierad övervakning som av recipientkontroll, vilken däremot inte är samordnad i lika stor omfattning som i södra Sverige. Totalt sett övervakas minst antal stationer i detta distrikt. I Bottenhavet ingår över hälften av stationerna i recipientkontrollprogram, som till större del är samordnade. I Norra Östersjön är däremot den regionala övervakningen en stark aktör. Den nationella övervakningen har också flest stationer lokaliserade i detta distrikt. Den statligt finansierade övervakningen är således störst i detta distrikt. I Södra Östersjön och Västerhavet står däremot recipientkontrollen för 70 % av all övervakning som sker i distriktet. All recipientkontroll är samordnad. I Södra Östersjön övervakas också störst antal stationer. I Västerhavet utgörs också den största andelen av samordnad recipientkontroll, den statligt finansierade delen är ungefär lika stor som i Bottenviken och Bottenhavet. I utsjön finns i stort sett enbart statligt finansierade stationer. Ett visst förbehåll mot missvisande statistik i de fall antal stationer överskattats med avseende på bottenfauna. En närmare kontroll av i vilka distrikt och program detta förekommer har tyvärr inte rymts inom detta uppdrag. Statistiken visar på att det finns olika förutsättningar i landet för att bygga upp en övervakning som i sin utformning, kvalitet och kvantitet är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Hälften av all övervakning som sker längs Sveriges kust utgörs av recipientkontroll. För att Sverige överhuvudtaget ska kunna uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten är det av största vikt att kunna använda sig av denna övervakning. Det ställer krav på kvalitet, samordning av program och metoder och inte minst fungerande dataflöden. Att följa en verksamhets påverkan och effekter i recipienten måste däremot alltjämt vara recipientkontrollens huvudsakliga syfte.

15 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 11 Figur 5. Fördelning av stationer mellan olika aktörer för övervakningen i kust- och övergångsvatten och i utsjövatten. Figur 6. Totalt antal stationer per distrikt och aktör. SE1TO är Torneälvens vattendistrikt som omfattar tre kustvattenförekomster. Utsjöstationer är samtliga stationer i landet som har vattenkategori SW = Seawater.

16 12 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 7. Procentuell fördelning av miljöövervakningsaktiviteter mellan olika aktörer och vattendistrikt.

17 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 13 Analys av kvalitetsfaktorer För att få en bättre uppfattning om vilka kvalitetsfaktorer som prioriteras inom övervakningen i olika delar av landet kan man titta närmare på hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive vattenkategori, vattendistrikt och per vattentyp. Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna fördelar sig mellan vattenkategorierna totalt sett och i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten. Analysen är gjord utifrån antalet unika stationer för respektive kvalitetsfaktor. För att undvika en överskattning av besökta stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur) har endast kvalitetsfaktorn näringsämnen tagits med i beräkningen eftersom de övriga kvalitetsfaktorerna provtas på så gott som alla stationer i samband med prov för näringsämnen. I kustvatten är det ganska jämn fördelning mellan de kvalitetsfaktorer som tillämpas inom ramdirektivet för vatten med en liten övervikt mot stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologi övervakas däremot inte alls på nån kontinuerlig basis. Fisk, djurplankton och effekter i biota övervakas i mycket liten omfattning. I övergångsvatten övervakas endast näringsämnen, växtplankton och miljögifter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs alltså inte enligt information i VISS i de övergångsvatten som har avgränsats i Sverige. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Observera att program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) inte ingår i statistiken.

18 14 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 8. Fördelning av stationer per kvalitetsfaktor totalt och per vattenkategori. Dataetiketter visar antal stationer och fördelning i procent. Näringsämnen representerar här samtliga fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur).

19 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 15 Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer) I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive distrikt. Ur ett nationellt perspektiv övervakas näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning, framför allt i Norra Östersjön. Bottenfauna och makroalger/gömfröiga växter övervakas med flest stationer i Södra Östersjön, med visst förbehåll att antal stationer för bottenfauna kan vara överskattat. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tillämpas inom vattenförvaltningen. Sett till antalet stationer prioriteras i Bottenviken framför allt näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i övervakningen. I Bottenhavet prioriteras främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). T.ex. är antalet stationer för växtplankton fyra gånger så många i Bottenhavet som i Bottenviken. Antalet stationer för miljögifter är däremot dubbelt så många i Bottenviken som i Bottenhavet. I Norra Östersjön övervakas främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). I södra Östersjön prioriteras främst makroalger/gömfröiga växter, bottenfauna och även miljögifter. En viss överskattning av hur många områden där makrovegetation faktiskt övervakas kan vara överskattat i och med att transekter i regel registrerats som enskilda stationer i VISS. För att undvika en överskattning bör man överväga att liksom för bottenfauna registrera en representativ övervakningsstation per område och definiera enskilda transekter som provtagningsplatser. I Västerhavet är tyngdpunkten på någon enskild kvalitetsfaktor inte lika stor. Här övervakas bottenfauna, näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i ungefär lika stor utsträckning och även makrovegetation. Effektstudier i biota övervakas i alla distrikt förutom Bottenhavet. Figur 9. Antal övervakningsstationer per kvalitetsfaktor och distrikt.

20 16 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 10. Fördelning av kvalitetsfaktorer i respektive distrikt.

21 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 17 Statistiken visar att man i distrikten prioriterar lite olika vilka kvalitetsfaktorer som övervakas. Detta beror troligen dels på naturliga förutsättningar, t.ex. vilka kvalitetsfaktorer som fungerar som metod och går att utvärdera med de bedömningsgrunder som finns. Det beror troligen också på vilka kvalitetsfaktorer man av tradition har långa tidsserier för och vilken typ av påverkan och miljöproblem man har i området. Det kan också bero på vilken kompetens som finns i regionen på myndigheter, universitet och hos konsulter. Vad man har för resurser spelar också in liksom vad som krävs att övervaka enligt t.ex. ramdirektivet för vatten. Inom recipientkontrollen styrs valet av kvalitetsfaktorer utifrån vilken typ av verksamheter och påverkan som det finns i området. Det vore rimligt att den sammanlagda övervakningen avspeglar de miljöproblem som finns i regionen, dvs att man i högre grad prioriterar övervakning som följer de miljöproblem och riskscenarios som finns, även om en generell trendövervakning också bör finnas för samtliga kvalitetsfaktorer. Genom att titta på vilka miljöproblem som bedömts förekomma i vattenförekomsterna (enligt beslut 2009) och jämföra med vilka kvalitetsfaktorer som övervakas kan man få en grov bild av detta. Kvalitetsfaktorer som svarar på övergödning övervakas i de flesta vattentyper i hög grad, i vattentyp och 19, 21 och 23 övervakas t.o.m. fler vattenförekomster än där miljöproblemet bedömts förekomma. Som särskilt exempel kan vattentyp 18 (Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten) nämnas. Miljögifter är ett mer utbrett problem i vattentyp 18 än övergödning, men övergödning övervakas ändå i många vattenförekomster. I det fallet kan man om möjligt överväga att styra om fokus i övervakningen till att i högre grad följa miljögifter istället. I vattentyp 1n är situationen den omvända. En liten andel av vattenförekomsterna övervakas med avseende på övergödning trots att problemet är ganska utbrett. Miljögifter övervakas däremot trots att ingen av vattenförekomsterna inom bedömts ha problem med miljögifter. Ingen övervakning övervakar specifikt främmande arter eller morfologiska förändringar. Detta är dock enbart antaganden utan några detaljkunskaper, varje distrikt/län bör se över sin övervakning mer i detalj och fundera på vilka optimeringar och eventuella förändringar som kan och bör göras. Figur 11. Antal vattenförekomster där övervakning för övergödning förekommer. I en del fall överstiger antalet övervakade VF antalet VF där miljöproblemet bedöms förekomma.

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå Anneli Harlén CIS Organisation 2010-2012 Water Directors Steering of implementation process Chair: Presidency, Co-chair: Commission

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt

Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Rapport 2008:10 Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Författare Agneta

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor

Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor Direktiv 2008/105/EG (19) I närheten av utsläpp från punktkällor är föroreningskoncentrationerna i regel högre än miljökoncentrationerna

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Utskrivet den 2013-01-14 Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Version: Version

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Årsmöte 2013. Välkommen!

Årsmöte 2013. Välkommen! Årsmöte 2013 Välkommen! Förslag om att samförvaltning av fisket ska ligga under förbundet har växt fram i arbetet med fisk och fiskevårdsplanen Vänerdagen i Grästorp, Camilla Finsberg berättade om inventeringen

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

PM - Särskilda tillsynsprojekt EBH 2009-2013

PM - Särskilda tillsynsprojekt EBH 2009-2013 2013-03-01 PM - Särskilda tillsynsprojekt EBH 2009-2013 Sedan 2009 har det varit möjligt att ansöka om medel för särskilda tillsynsprojekt. Denna PM är en översiktlig sammanställning av tillsynsprojekten

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts

Läs mer

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6 MISSIV Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2015-2021 i Södra Östersjöns vattendistrikt Under perioden 1 december 2012

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN Synteser ger ny inblick i ekosystemen Även övergödda hav blir surare Cyanobakterier genom historien och idag Fiskeförvaltning med hänsyn till hela ekosystemet

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket Syfte Informera om arbetet Få synpunkter på innehållet 2014-12-08 2 gemensam strategi för miljödatahantering

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer