Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten"

Anita Samuelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

2 Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf Torne älv Foto: Jörgen Naalisvaara Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Endast digital utgåva

3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Målsättning... 2 Behov av samordning... 2 Genomförda projekt och möten... 3 Med Finland... 3 Med Norge... 3

4 2 RAPPORTTITEL Inledning Den svenska nationella miljöövervakningen syftar till att ge en helhetsbild över vattenstatus och kemisk-fysisk påverkan på Sveriges vatten. Förutom att bidra med underlag för vattendirektivet skall resultaten ge underlag för uppföljning av vattenanknutna miljömål. Den nationella miljöövervakningen av inlandsvatten består av trendsjöar, trendvattendrag, omdrevssjöar, grundvatten och integrerad miljöövervakning. Urval och miljöövervakning av referensvatten bör samordnas på båda sidor om gränsen. Eftersom en gränsvattenstrategi nyligen tagits fram med principer för kartläggning och analysarbetet så kommer behovet att öka för ett gränsöverskridande samarbete vad gäller miljöövervakning. Vid stora delar av den Norsk/Svenska riksgränsen sker dock ingen samordning eller samverkan av övervakningen i dag. I Enningsdalsälvens avrinningsområde har man inom ett Interregprojekt samarbetat med provtagningar och utvärdering av resultaten, men något gemensamt framtida övervakningsprogram har man inte kommit överens om. Målsättning Målsättningen med ett gränsöverskridande samarbete vad gäller miljöövervakning är att få en likartad övervakning i gränsöverskridande avrinningsområden som utgör grunden till kartläggning- och analysarbetet samt att samordna den operativa övervakningen som följer upp de riskobjekt som har identifierats i kartläggningsprocessen. Övervakningen bör också anpassas till det lands bedömningsgrunder som kommer att vara gällande vid statusklassningen. På sikt bör också utveckling och interkalibrering av ländernas bedömningsgrunder samordnas. En eller flera workshops bör ordnas för att utveckla samarbetet inom övervakning, typning och bedömningsgrunder under En eller flera workshops bör samordnas med den revideringsprocess som pågår av de regionala miljöövervakningsprogrammen under Input från workshopen skulle kunna vara ett värdefullt bidrag till revisionsprocessen. I sista avsnittet, under genomförda projekt och möten, tas det upp målsättningar för kommande workshops som diskuterades på ett möte i Oslo. Behov av samordning Det föreligger ett behov av samordning kring övervakning av avrinningsområden och vattenförekomster som korsar gränsen mellan Sverige, Norge och Finland. En kartläggning behöver göras av pågående övervakningsprogram vid gränsområdena och likheter och skillnader behöver utredas. Kontrollerande övervakning bör samordnas för att få en likartad bedömning av miljötillståndet i gränsöverskridande avrinningsområden samt möjliggöra gemensamma utvärderingar Operativ övervakning bör samordnas efter att klassning, risk och påverkan har utförts i enlighet med den gränsvattenstrategi som har tagits fram i samarbete med Norge och kokboken för kartläggning och analys som har tagits fram av vattenmyndigheterna under hösten och våren 2012/2013. En grundläggande princip i gränsvattenstrategin är att nedströmslandets bedömningsgrunder ska användas för vattenförekomster som korsar riksgränsen. På längre sikt bör en ökad harmonisering ske av ländernas olika system för typning och klassificering.

5 En strategi för undersökande övervakning har tagits fram i övervakningsprogram 2012 och en behovs- och bristanalys redovisas i den långsiktiga planen. En samverkan behövs med Norge och Finland om innehåll och utformning av den undersökande övervakningen. Genomförda projekt och möten Med Finland Ett ambitiöst försök gjordes för Torneälven i TRIWA-projektet för att ta fram typspecifika referensförhållanden och ett förslag till miljöövervakningsprogram. Förslaget har dock ännu inte realiserats av olika orsaker. Utgångsläget är att både typindelning och bedömningsgrund är olika i Sverige och Finland och det finns även skillnader i vattenförvaltningen som måste överbryggas. En rapport finns om projektet som kan fungera som ett utgångsläge för fortsatta diskussioner och samarbete. I korthet tar rapporten upp följande: TRIWA-projektet har utvecklat en harmoniserad metod för att dela in avrinningsområdets sjöar och vattendrag i olika typer. I projektet har också undersökts vad som är typiskt för Torne älvs vattenmiljöer genom att ta fram referensförhållanden för biologiska och kemiska kvalitetsfaktorer. Dessa kan användas för att bedöma den ekologiska statusen i olika vattentyper. Projektet har identifierat sjöar och vattendrag som kan ingå i ett framtida gemensamt nätverk av miljöövervakningsstationer i Torne älvs avrinningsområde och fungera som referensområden till påverkade områden. De nuvarande nationella och regionala miljöövervakningsprogrammen utvärderades i förhållande till de krav som direktivet ställer. Den framtida övervakningen måste täcka in fler vattentyper och den rumsliga fördelningen av övervakningsstationer i avrinningsområdet bör anpassas så att både påverkade och opåverkade områden övervakas. Antalet stationer som representerar en viss vattentyp måste dessutom vara tillräckligt många för att ge tillförlitliga bedömningar av den ekologiska statusen i området. Fler biologiska och hydrologiska kvalitetsfaktorer måste tas med i analyserna om vi ska kunna utvärdera om miljömålen nås. Projektet har tagit fram två alternativa förslag till ett gemensamt nätverk av övervakningsstationer för Torne älvs internationella vattendistrikt. Förslagen ska tas upp till diskussion med svenska och finska miljömyndigheter samt avrinningsområdets aktörer och intresseorganisationer innan beslut om den framtida miljöövervakningen fattas. Med Norge Ett möte hölls i Oslo om hur Sverige och Norge skulle kunna samarbeta kring miljöövervakning av vatten. Man kom överens om att förutsättningarna för ett nordiskt eller bilateralt samarbete är att det måste bildas konkreta samarbetsprojekt med mål och tidsramar. Den bästa arbetsformen för ett gemensamt projekt skulle vara workshops med ett begränsat antal deltagare från både forskningsmiljön och myndigheter. Varje workshop bör ha en definierad och begränsad arbetsuppgift med ett väl definierat mål. Flera teman är aktuella för ett samarbete inom områdena typologi, bedömningsgrunder och övervakning. Eftersom interkalibrering av bedömningsgrunder är en prioriterad fråga i båda länderna föreslogs att i en första omgång prioritera arbetet med bedömningsgrunderna där övervakningsdata från båda länderna används. Förbättring och vidareutveckling av bedömningsgrunder är en viktig uppgift för båda länderna. En förlängning av interkalibreringen till slutet av 2013 kan göra ett bilateralt samarbete om detta tema mer aktuellt och mycket användbart. Ett samarbete bör startas runt ett område med ett eller

6 4 RAPPORTTITEL några få teman eller kvalitetsfaktorer där vi känner till att båda länders bedömningsgrunder ger olika resultat och där det finns övervakningsdata från båda länderna. Rapporten från INTRERREG-projektet i Enningdalsälven ( ) kan utgöra en god grund till det arbetet. Detta underlag till en workshop skulle kunna föra samarbetet framåt. Det bör föras en fortsatt dialog om val av tema. Flera kvalitetsfaktorer i sötvatten är aktuella. För fisk pågår det utvecklingsarbete både i Sverige och Norge. Därför är det kanske klokt att vänta med fisk men är i högsta grad aktuellt när utvecklingsarbetet kommit lite längre. Förslag på tema som diskuterades: Nyttjande av varandras övervakning av referensvatten Typologi Klassificeringssystem som används Beskrivning av existerande övervakning Tillgång till varandras resultat/data Samarbete om gemensamt nordiskt övervakningsnätverk för referenslokaler Operativ övervakning Bäst lämpade QE för övervakningen av olika miljöproblem (VM:s övervakningsgrupp har påbörjat ett förslag på detta) Jämförelse av sammanvägning av QE för statusklassning One-out-all-out eller medelvärde etc Definitioner och översättningar av olika delar av WFD

8 Kalmar Norrbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland

Relevanta dokument

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara