Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster

Transkript

1 Dnr: Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster ett underlag för utformning av övervakningsprogram och åtgärder 1 Beställare Länsstyrelsen i Kalmar län, vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt. 1.1 Intressenter Länsstyrelserna i vattendistriktet, kommuner, SGU, andra vattendistrikt samt andra myndigheter berörda av åtgärder i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Verifieringen kan utgöra en delmängd av arbetet med följande åtgärder: 5 (åtgärder riktade till Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, SGU, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket), 10, 12 (åtgärder riktade till SGU), 13 (åtgärder riktade till Banverket), 17, (åtgärder riktade till Jordbruksverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen) 27 (åtgärder riktade till Vägverket), 28, 29, 30, 31 (åtgärder riktade till länsstyrelser), 32, 33, 34, 35, 36, 37 (åtgärder riktade till kommuner). 2 Mål och krav 2.1 Bakgrund och syfte Inför det fortsatta arbetet med grundvatten enligt vattenförvaltningen finns ett behov att se över statusklassning, påverkansanalys och riskklassning av grundvattenförekomsterna. Anledningen är att många av dagens statusklassningar bygger på få eller inga data. I många fall grundar sig bedömning av påverkan och risk på en nationell modell för påverkansanalys. Dessutom finns ett behov att se över vattenförekomsternas gränser. Verifiering av klassningar syftar till att: Utgöra en delmängd av kartläggning och analys för Förvaltningscykel II. Utgöra underlag som behövs för att ta fram ett kontrollerande och operativt övervakningsprogram för Förvaltningscykel II. Bidra till arbetet med att ta fram ett detaljerat åtgärdsprogram inom ramen för den första förvaltningscykeln. Närmare bestämt kan verifieringen utgöra en delmängd av arbetet med följande åtgärder i Åtgärdsprogrammets 38-punktslista: 5, 10, 12, 13, 17,

2 2.1.1 Övervakning under första vattenförvaltningscykeln Varje vattenmyndighet ska se till att det upprättas program för övervakning av vattenmiljöerna enligt vattenförvaltningsförordningen och övervakningsföreskrifterna. Övervakningen behövs för att beskriva och följa utvecklingen av miljötillståndet i olika vatten (kartläggning och analys) och för att få veta om insatta åtgärder har fått avsedd effekt. Vattenmyndigheten strävar efter att få ett samordnat övervakningsprogram både inom och mellan distrikten. Syftet med samverkan mellan distrikten är att utveckla en samsyn kring övervakningsprogrammens utformning, olika aktörers ansvar och roller samt rapporteringskraven. Under 2006 fick SGU i uppdrag av vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt att ta fram förslag på ett program för kontrollerande övervakning (SGU rapport /2006). Syftet med detta program var kontrollerande övervakning för att ge en helhetsbild av grundvattenförekomsters eller grupper av grundvattenförekomsters kemiska status. Den kontrollerande övervakningen, ska enligt direktivet i) övervaka långsiktiga trender till följd av förändringar i naturliga förhållanden och antropogen påverkan, ii) verifiera och komplettera påverkans- och riskbedömningarna och iii) utgöra bas för operativt övervakningsprogram. Det förslagna programmet innehöll 157 stationer enligt tabell1. Tabell 1. Förslag på kontrollerande övervakning (enligt 2000/60/EG och SFS 2004:660). Ur SGU rapport /2006. Befintlig station i nationellt program 13 Befintlig station i regionalt program 24 Kommunal 84 vattentäkt Befintlig källa 14 Källor, nya 39 Totalt 157 Endast en mindre andel av stationerna i det föreslagna kontrollerande övervakningsprogrammet kunde rapporteras till WISE, då det inom tidsramen inte var möjligt att samordna syfte o prioritering av övervakning enligt vattenförvaltningsförordning med regional övervakning som utförs samt att genom avtal säkerställa provtagning enligt vattenförvaltningsförordning i kommunala vattentäkter. Det program som dag finns dokumenterat i VISS består av 38 stationer, se Figur 1 och AEE91CF9/0/Artikel8Övervakningsprogram.pdf. Detta innebär att flera grundvattenförekomster och grupper av grundvattenförekomster inte omfattas av övervakningen. Det övervakningsprogram som fastställdes i december 2006 ska revideras minst en gång vart sjätte år. Det fastställda programmet innehåller stationer som behöver tas bort på grund av att de inte representerar avgränsade grundvattenförekomster.

3 Figur 1. De stationer som ingår i det program för kontrollerande övervakning som rapporterades enligt artikel 8 i direktiv 2000/60/EG Övervakning under andra vattenförvaltningscykeln Vattenmyndigheterna avser att genomföra en första revidering av övervakningsprogrammen till december Olika aktörers ansvar och roller måste utredas så att en ändamålsenlig övervakning uppnås. Den nationella, regionala och lokala övervakningen behöver uppdateras i VISS samt tas med i den vidare revideringen av vattenförvaltningens övervakningsprogram. Verktyg ska utvecklas till stöd för analys och rapportering och programmen ska samordnas och kompletteras med ett systematiskt nyttjande av olika typer av modeller. Vattenmyndigheterna har i uppdrag att skapa en samordnad helhetssyn över den svenska övervakningen av vatten men har trots detta mycket begränsade möjligheter att påverka utformningen av övervakningen, och är beroende av många olika aktörer. Idag pågår övervakning av grundvattenkemi och grundvattennivåer inom nationella program, inom ett antal regionala delprogram samt genom kommunal råvattenprovtagning. En sammanställning över pågående övervakning är angelägen för att kunna utföra brist- och behovsanalys.

4 Figur 2. Provpunkter inom olika regionala grundövervakningsprogram inom Södra Östersjöns vattendistrikt under Förutom provtagningar vid dessa punkter utförs provtagningar vid ett 50-tal kommunala täkter som på grund av sekretessskäl inte kan redovisas här. Resultat av provtagningar i kommunala vattentäkter redovisas via Vattentäktsarkivet (Vattentäktsarkivet, DGV). En delmängd av dessa punkter kan ingå i ett operativt MÖ-program Avgränsning av grundvattenförekomster SGU utför hydrogeologiska karteringar för att avgränsa grundvattenförekomster för vattenförvaltningen och andra syften. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt och nya förekomster kommer till och avgränsningar förbättras. Förändringar gällande grundvattenförekomsters avgränsningar kommer alltså att ske löpande under den andra vattenförvaltningscykeln (se SGU:s riktlinjer Kortfattad vägledning vid verifiering av utförd klassning av grundvattenförekomster ) Arbetet med verifieringen görs i dialog med de personer på SGU som utför den hydrogeologiska karteringen för att få avgränsningar för prioriterade grundvattenförekomster i riskzonen granskade Kartläggning och analys; första cykeln Vattenmyndigheten har fastställt Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram på basis av statusklassning, påverkans- och riskanalys utförda av länen inom vattendistriktet. Statusklassning enligt SGU:s föreskrift (SGU-FS 2008:2) har visat att 18 grundvattenförekomster inte uppnår god kemisk status samt att 4 grundvattenförekomster inte uppnår god kvantitativ status. Dataunderlaget från miljöövervakningen som statusklassningen baserar sig på är begränsat och en stor del av distriktets 580 grundvattenförekomster saknar mätdata.

5 Fastställd För att bedöma påverkan på de avgränsade grundvattenförekomsterna och risken för att de inte kommer att ha god status 2015 användes en nationell modell för GIS-analys (se beskrivning i Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt ). Denna visade att 178 grundvattenförekomster bedömts vara i riskzonen att ej uppnå god kemisk status och 17 bedöms vara i riskzonen att ej uppnå god kvantitativ status. Denna riskklassning behöver verifieras via kartanalyser och expertbedömningar och i nästa steg genom provtagning och analys av de ämnen som är ett resultat av mänsklig verksamhet och orsak till att risk har bedömts att föreligga. För att bedöma mänsklig påverkan på sedimentära grundvattenförekomster behövs delvis att annat arbetssätt än för att bedöma påverkan på grundvattenförekomster i jord och grus. Generellt behöver metoder för påverkansanalys utvecklas under den andra vattenförvaltningscykeln. Figur 3. Grundvattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god kemisk status Från Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt Verifiering av påverkansanalys enligt plan angiven i åtgärdsprogram I Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt anges att åtgärder kopplade till miljögifter i ytvatten och grundvatten är fortsatt utredning (verifiering) för att bekräfta resultat

6 från datainsamling och påverkansanalys. Denna verifiering är ett av syftena med den kontrollerande övervakningen och de provtagningsplatser som nu används för verifiering kan därför om de finns lämpliga ingå i det nya övervakningsprogram som föreslås, som kontrollerande eller operativa stationer beroende av det sammanvägda resultatet av verifieringsprocessen. En årlig kostnad uppskattades grovt för verifiering av grundvattenförekomster inom distriktet (Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt , tabell 42). Kostnaden för verifierande provtagning uppskattades till kr per förekomst och år beroende på om existerande provtagning kan kompletteras eller ej och om nya grundvattenrör behöver sättas. Det är den eller de parametrar som utgör indikatorer för den eller de föroreningar som framkommit vid påverkansanalys som ska provtas enligt SGU-FS 2006:2 för att detektera en eventuellt uppåtgående trend. Recipientkontroll och egenkontroll ska samtidigt ses över och anpassas till det nya informationsbehovet. Vattenmyndigheterna har i uppdrag att skapa en samordnad helhetssyn över den svenska övervakningen av vatten och är beroende av många olika aktörer. Verifieringen bidrar till underlag för att konkretisera åtgärdsprogrammet och involvera övriga kommuner och myndigheter som berörs av åtgärdsprogrammen. 2.2 Effektmål Genom att verifiera grundvattenförekomster som bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god status 2015 resulterar projektet i: Förbättring av underlag för kartläggning och analys för vattenförvaltningscykeln II. Underlag för utveckling av övervakningsprogram för att svara mot behoven inom vattenförvaltningen. Kunskaper för att kunna gruppera grundvattenförekomster vilket är en förutsättning för att svara mot behoven av övervakning enl vattenförvaltningen. Att åtgärder enligt åtgärdsprogrammet påbörjas i samverkan med berörda kommuner och myndigheter. 2.3 Produktmål 1) Uppdaterad sammanställning av pågående övervakning i GIS och i VISS och rapportering till datavärd. 2) Kvalitetssäkrade riskklassningar och motiveringstexter i VISS 3) Förteckning över riskklassade förekomster som saknar representativa övervakningsstationer för verifiering av status- och riskklassning i förhållande till de nu befintliga övervakningsnäten och i förhållande till det förslag som togs fram på uppdrag av vattenmyndigheten (SGU Rapport /2006). Brist- och behovsanalys genom att jämföra pågående övervakning med det SGU och länsstyrelserna tog fram på uppdrag av vattenmyndigheten (SGU Rapport /2006) och det som skulle behövas för att svara mot vattenförvaltningsförordning och föreskrifter.

7 4) Urval av ett mindre antal grundvattenförekomster för fördjupad påverkansanalys med samlad intern och extern expertbedömning. 5) Underlag för metod/riktlinjer för verifiering av riskklassade grundvattenförekomster. Detta underlag tas fram i samverkan med att SGU tar fram Kortfattad vägledning vid verifiering av utförd klassning av grundvattenförekomster. 6) Första underlag för operativt miljöövervakningsprogram för grundvatten. 7) Förslag till finansiering av verifierande provtagning och operativ övervakning. 8) Rapportering och utvärdering av projektet vid årets slut 9) Information om projektet på webben 3 Avgränsningar 3.1 Parallella arbetsgrupper Vattenmyndigheternas grundvattengrupp Vattenmyndigheternas grundvattengrupp (se vidare Grundvattengruppen på Sharepoint) skall arbeta för vattenmyndigheternas verksamhetsmål genom att utveckla riktlinjer, tillvägagångssätt och mallar för kartläggnings- och analysarbetets genomförande inom grundvattenområdet. Det ingår i Grundvattengruppens uppdrag att utveckla gemensamma lösningar med beaktande av de enskilda distriktens specifika förutsättningar Vattenmyndigheternas övervakningsgrupp Vattenmyndigheternas övervakningsgrupp (se vidare Övervakningsgruppen på Sharepoint) verkar för att övervakningen anpassas till Vattenförvaltningens programstruktur (kontrollerande, operativ och undersökande övervakning) och kraven för de kvalitetsfaktorer som skall följas upp. Vattenmyndigheternas har härigenom en avgörande samordningsroll inom respektive vattendistrikt när det gäller den framtida utformningen av såväl den nationella som den regionala övervakningen. I ett första steg handlar samordningen om att ta fram en strategi för hur anpassningen ska genomföras Vattenmyndigheternas miljögiftgrupp Vattenmyndigheternas miljögiftgrupp (se vidare Miljögiftgruppen på Sharepoint) ska stödja vattenmyndigheterna, delegationerna och arbetsgrupper inom distrikt och län med expertkunskap

8 inom kemikalieområdet. Miljögiftgruppen samordnar kemikaliefrågorna mellan distrikten, tar fram nationella texter till bedömningar och planer samt att göra listor och vägledningar. 3.2 Parallella projekt Regional övervakning av antropogent påverkade grundvattenförekomster En av målsättningarna med Strategi för gemensam regional miljöövervakning av antropogent påverkade grundvatten är att skapa en kostnadseffektiv gemensam grundvattenövervakning där undersökningsmetoder i största möjliga mån kan samordnas med övriga gemensamma delprogram gällande grundvatten för att möjliggöra en nationell utvärdering. Denna strategi är en sammanslagning av de två gemensamma delprogrammen, jordbrukspåverkan respektive tätortspåverkan och projektledare är Anette Björlin, länsstyrelsen i Stockholm och Erika Tollebäck, länsstyrelsen i Halland. Framtagande av denna strategi finansieras genom medel från Naturvårdsverket inom ramen för den regionala miljöövervakningen. Provtagning och analys av grundvatten utförs för att registrera förändringar i grundvattnets kemi bl.a. till följd av bland annat antropogen påverkan. Antropogen påverkan ger upphov till en mängd olika föroreningar som riskerar att påverka grundvattnet, t.ex. bekämpningsmedel, nitrat och PAH:er. Kunskapen om kvaliteten i grundvatten som kan antas vara antropogent påverkade är otillräcklig. För att miljöövervakning av antropogent påverkade grundvatten ska ske på ett sätt som motsvarar en del av kraven i förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) och SGU:s föreskrifter SGU-FS 2006:2 samt miljömålet Grundvatten av god kvalitet behövs en strategi till upprättande av de regionala provtagningsprogrammen. Resultatet av övervakningen ska visa hur grundvatten påverkas av antropogena aktiviteter samt ge underlag till en bättre riskbedömning Gemensamt delprogram grundvattennivåer Rapport från del I i detta projekt håller på att sammanställas av Peter Dahlqvist, länsstyrelsen i Skåne Övrigt relaterat arbete Anpassningar av VISS för grundvattenbehov utförs av Anna-Karin Weichelt, länsstyrelsen i Jönköping. Hon är knuten till VISS-centrum och användarrådet och arbetar delvis utifrån behov uppkomna inom AG grundvatten SÖVD samt nationella grundvattengruppen. Kartläggning av kemikalier inom Södra Östersjöns vattendistrikt utförs av Martin Fransson på länsstyrelsen i Jönköping. Dokument från detta arbete hittas på Sharepoint. 4 Tidplan

9 Tidplan 2010 Månad Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Projektplan Projektstart Brist- och behovsanalys Urval av gvf för fördjupad analys Kvalitetssäkra o fördjupa påverkansanalys Urval av gvf verifierande provtagning Förslag till operativt miljöövervakningsprogram Projektrapport Styrgruppsmöte (S) s s s Referensgruppsmöte r r r 4.1 Förklaring till tidplan Projektplan En projektplan utformas i samverkan med länen i arbetsgruppen. Projektplanen diskuteras med styrgrupp och referensgrupp Brist- och behovsanalys En första sammanställning i GIS med beskrivning av fördelning mellan olika övervakningsprogram och typer av provtagningar (källor, kommunala brunnar). En jämförelse görs mellan pågående och enligt SGU rapport (SGU Rapport /2006), SGU:s föreskrifter om miljöövervakning och vattenförvaltningsförordningen. Uppdatera metadata för pågående övervakning i VISS efter instruktioner från miljöövervakningsgruppen. Länsstyrelser kontrollerar om information om respektive regional övervakning av grundvatten är aktuell hos nationell datavärd (SGU) och gör vid behov uppdatering enligt instruktioner från datavärd Kvalitetssäkra och fördjupa påverkansanalys Varje län går igenom samtliga grundvattenförekomster i riskzonen, med kriterier för urval som stöd, med avsikt att välja ut objekt för verifiering m h a expertbedömning och provtagning. Uppdatera motiveringstexter i VISS vid behov Urval av grundvattenförekomster för fördjupad analys Syftet med detta är att ha ett fåtal konkreta objekt som läroprocess för hur en verifiering kan och bör gå till. Förslag till kriterier för urval av 2-3 st per län togs fram vid arbetsmöte (se kort sammanfattning av möte). Under denna fördjupade analys utförs möten för extern verifiering av riskklassade grundvattenförekomster med samlad extern kompetens (se tidplan). Under den fördjupade analysen av ett fåtal objekt kommuniceras kunskaper och erfarenheter med övriga län, vattenmyndigheten och SGU. Utifrån dessa tas mer generella riktlinjer (alternativt metod för verifiering) fram kring vad man bör tänka på, vad behövs för underlagsmaterial, hur kompetenser tillvaratas på bästa sätt etc.

10 4.1.5 Urval av förekomster för verifierande provtagning Inom projektet tas kriterier för urval fram (se utkast till riktlinjer). Länen beskriver kort hur verifieringen gått till, hur provpunkter valts ut. En mall för beskrivning av verifieringsprocess och urval av punkter tas fram Förslag till operativt övervakningsprogram Ta del av resultat från arbete i parallella projekt. Utforma förslag efter riktlinjer från miljöövervakningsgruppen och extern expertbedömning. Utforma avtal och förslag till finansiering Projektrapport En rapport över gruppens arbete sammanställs vid årets slut där resultat och arbetsformer utvärderas. 5 Organisation och bemanning 5.1 Utförare Arbetsgruppen (AG) för grundvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt Cecilia Näslund, länsstyrelsen Blekinge län Monica Andersson, Kronobergs län Marcus Gustafsson, Östergötlands län Josefin Månsson, Östergötlands län Ulf Lavergren, Gotlands län Anna-Karin Weichelt, Jönköpings län Hillevi Hägnesten, Skåne län Sven Andersson, Kalmar län Ann-Karin Thorén, kansliet vattenmyndigheten Södra Östersjön, projektledare Tommy Claesson, Linnéuniversitet Mattias Gustavsson, SGU Lund (har huvudansvar för hydrogeologisk kartering i Södra Östersjöns vattendistrikt). Arbetet med verifieringen bör utföras av länsstyrelserna; beredningssekretariatet i samarbete med andra tjänstemän på länsstyrelserna samt med övriga berörda myndigheter med följande förslag till ansvarsfördelning: Länsstyrelserna Verifiera bedömningarna och ge förslag till provtagningar. Hålla kontakt med de län man delar delområde med eller som har likartade problem. Förmedla kunskaper och erfarenheter till övriga län. Informera VM och SGU om länsstyrelsens arbete. SGU Medverka till nationell strategi för vattenförvaltningsarbetet i allmänhet och verifiering av grundvattenförekomster i synnerhet. Granska avgränsningar av de förekomster som är bedömda vara i riskzonen och som länen prioriterar i verifieringen. Stöd och hjälp till länsstyrelserna med genom att delta i telefonmöten, arbetsmöten etc.

11 Stöd och hjälp till länsstyrelserna med upplägg för provtagning genom att ta ställning till och diskutera förslag. Informera länsstyrelserna och vm om SGU: s arbete. Vattenmyndighetens kansli Samordna arbetet med verifiering inom distriktet. Bidra till ensning av prioritering och analys. Samordna mellan grund - och ytvattenarbetet och med andra delar av arbetet med miljöövervakning och fördjupade ÅP-underlag (inklusive miljöekonomi). Anordna och delta i möten. Samordna mellan distrikten. Viktigt då många län ligger inom mer än ett distrikt. Initiera och driva distriktsgemensamma satsningar. Informera länsstyrelserna och SGU om vm:s arbete. Kommuner Levererar information till DGV. Deltar i verifiering av vissa grundvattenförekomster som externa experter/sakkunniga. 5.2 Genomförande Verifiering av grundvattenförekomster i riskzon att inte uppnå god ekologisk status sker genom: 1) Skrivbordsverifiering med den kunskap som finns tillgänglig på respektive länsstyrelse. 2) Samlad expertbedömning vid förberedda arbetsmöten med underlag och extern kompetens. 3) Provtagning och analys. Projektet genomförs huvudsakligen genom arbete inom respektive myndighet (länsstyrelse, kansli och SGU). Ett antal fysiska möten för fördjupade diskussioner med arbetsmaterial på plats. Arbetet stäms av via regelbundna telefonmöten ca 2 ggr/mån. SGU deltar efter behov och möjligheter på fysiska möten och telefonmöten. Projektplan och uppdaterad tidplan (möten etc) finns tillgängligt via Sharepoint där också underlagsdokument utbyts. 5.3 Styrgrupp Styrgruppen består av Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör Södra Östersjöns vattendistrikt, Lars- Ove Lång SGU, Kristian Wennberg, chef miljöavdelningen, Skåne län. Styrgruppen tar ställning till projektets dokument vid telefonmöten. Styrgruppen får en kort lägesbeskrivning i punktform inför telefonmöte. 5.4 Referensgrupp-/er Pernilla Öhrström, vattenmyndighetens kansli Bottenhavet Peter Wihlborg, vattenmyndighetens kansli Bottenviken Annika Lindblad, vattenmyndighetens kansli Norra Östersjön Björn Holgersson, vattenmyndighetens kansli Västerhavet

12 6 Kostnader och resurser 6.1 Direkta kostnader resor, logi m.m. Kostnadsslag Summa Resor Övrigt Summa Externa kostnader konsult, annan myndighet Tommy Claesson, Linnéuniversitetet, 20 dagar 6.3 Interna kostnader tid Ann-Karin Thorén, vm kansli, 110 dagar Robert Dobak, vm kansli, 5 dagar Anna-Karin Weichelt, länsstyrelsen Jönköping, 20 dagar 6.4 Fördelning av kostnader Vattenmyndigheten står för externa och direkta kostnader för konsult. Övriga myndigheter står för sina direkta och interna kostnader.