Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt.

Transkript

1 Projektplan Fastställd av styrgruppen Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. 1 Beställare Regeringen (Miljödepartementet) 1.1 Intressenter Kustlänsstyrelserna och kustkommunerna inom distriktet. Vattenråd/vattenorganisationer och branschorganisationer. Åtgärdsgrupper inom t ex Leaderprojekt, NOLA-projekt samt andra åtgärdsaktiviteter som bedöms vara relevanta. 2 Mål och krav 2.1 Uppdrag Genom regeringsbeslut har Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt getts en samordnande roll i genomförandet av uppdrag 51b (se nedan). Vidare är fyra av distriktets kustlän; Östergötland, Kalmar, Blekinge och Skåne, utpekade som genomförare. Uppdraget och dess syfte (utdrag ur Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Länsstyrelserna, ): 51b. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län skall, i syfte att minska belastning av haven med växtnäringsämnen och stärka den biologiska mångfalden, inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter i Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt skall samordna arbetet, ta fram en lista för prioriterade sådana insatser inom respektive distrikt, samt göra en översiktlig bedömning av kostnaderna för genomförande av restaureringsinsatserna. Uppdraget skall genomföras i samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Uppdraget skall redovisas till regeringen (Miljödepartementet) den 31 december

2 2.2 Bakgrund Östersjön är hårt belastat av gödande ämnen, ett överutnyttjat fiske och utsläpp av förorenande ämnen. I Egentliga Östersjön, vilken är den havsbassäng som större delen av kustvattnet i Södra Östersjöns vattendistrikt tillhör, anses övergödningen vara det största hotet. Mängden övergödande ämnen som når kusten har ökat på grund av ökade utsläpp men också som ett resultat av att de kustmynnande vattendragens självrenande förmåga har minskats genom fysisk modifiering samt utdikning och torrläggning av sjöar och våtmarker. Havsvikarna och framförallt de grunda vikarna är en av Östersjöns allra mest värdefulla miljöer men samtidigt också en av de mest känsliga. De grunda vikarna är biologiskt mycket produktiva och utgör livsmiljö för många växt- och djurarter, varav ett flertal är hotade. Vikarna har ofta ett förhållandevis skyddat läge utan större inverkan från vågor och isrörelser. Detta i kombination med relativt lång omsättningstid ger hög vattentemperatur under vår och sommar och en hög produktion av växter och alger. De höga vattentemperaturerna i kombination med tillgången på undervattensvegetation skapar goda förutsättningar för fiskrekrytering och vikarna är mycket viktiga lek- och uppväxtområden för flera fiskarter, bland annat abborre och gädda. Vidare är grunda vikar viktiga födosöksområden för många fågelarter. Tyvärr innebär de grunda vikarnas naturgivna förhållanden även att de utsätts för stor påverkan från mänskliga aktiviteter. De grunda vikarna är, liksom övriga kustnära grundområden samt även djupa trösklade vikar, mycket känsliga för övergödning. Ökad belastning av näringsämnen från tillrinnande vattendrag och kustnära bebyggelse påverkar vattenkvalitén och leder till förändringar i växt- och djurlivet. Ett exempel är att snabbväxande fintrådiga alger breder ut sig på bekostnad av annan undervattensvegetation. Även fysisk exploatering i form av anläggande av exv bryggor och hamnar samt grumling i samband med båttrafik kan påverka de grunda vikarnas produktivitet och artrikedom negativt. 2.3 Uppdragets övergripande syfte och mål En tolkning av uppdraget har gjorts under diskussion med representanter från berörda län tillsammans med vattenmyndighetens kansli. Utifrån dessa diskussioner, samt avstämning gentemot Naturvårdsverket, avser uppdraget havsvikar och kustnära sjöar som är övergödda som ett resultat av hög belastning från tillrinning eller direkta utsläpp. Uppdraget avser även vikar och sjöar som har modifierats med negativa konsekvenser för näringsretention eller biologisk mångfald som följd. Vid framtagandet av förslag på restaureringsinsatser är insatser som bidrar till att minska näringsbelastningen och/eller påverkar den biologiska mångfalden positivt, det sistnämnda ex v genom att möjliggöra en ökad rekryteringsframgång hos kustlekande fisk, prioriterade. En grundläggande tanke är att de praktiska restaureringsinsatserna bör, i så stor utsträckning som möjligt, utformas så att naturligt fungerande miljöer återskapas. Uppdragets huvudsakliga mål är att: Identifiera havsvikar och kustnära sjöar i behov av restaureringsinsatser Undersöka möjligheterna till restaureringsinsatser som syftar till att minska belastningen av gödande ämnen samt stärka den biologiska mångfalden Om möjligt, identifiera och föreslå kostnadseffektiva restaureringsinsatser 2

3 Om möjligt, peka på kompletterande åtgärder som syftar till att förstärka och/eller bibehålla effekten av de föreslagna restaureringsinsatserna Utöver målen som har direkt koppling till uppdragets formulering är målsättningen även att arbetet ska: Ge underlag till det framtida arbetet med att ta fram åtgärdsplaner inom vattendistriktet i enlighet med vattenförvaltningsförordningen Ge underlag till det framtida arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljömålen Sammanfattningsvis är målsättningen att skapa en åtgärdskatalog som pekar ut geografiska områden, restaureringsinsatser som kan ge framgångsrika resultat, översiktlig genomförandekostnad och en prioritering bland objekten och åtgärderna sett ur ett distriktsperspektiv med hänsyn tagen till såväl belastningssituation som biologisk mångfald. 2.4 Produktmål Uppdraget kommer att slutrapporteras som en rapport innehållande distriktsövergripande lista och kartunderlag över identifierade havsvikar och kustnära sjöar, om möjligt, föreslagen restaureringsinsats, översiktlig genomförandekostnad samt vid behov, förslag på kompletterande åtgärder (se 3.4). 3 Genomförande och förväntade resultat 3.1 Länsvis områdes- och objektinventering I projektets inledande skede kommer det att ske en länsvis inventering av kust- och skärgårdsområdena. Syftet med inventeringen är att identifiera havsvikar och kustnära sjöar som är hårt belastade och påverkade av övergödande ämnen samt vikar och sjöar som har modifierats med negativa konsekvenser för näringsretention eller biologisk mångfald som följd. En viktig aspekt vid identifiering av havsvikar med restaureringsbehov är att skilja på belastningssituationer och effekter som är möjliga att åtgärda genom lokala restaureringsåtgärder relativt effekter som kan hänföras till utsjöpåverkan. Med detta som utgångspunkt kommer havsvikar med stor sötvattenspåverkan (vikar med belastning från tillrinnande sötvatten) och liten utsjöpåverkan att prioriteras. Ur denna aspekt är även havsvikar med dålig genomströmning av intresse. Detta då den lokala belastningen av övergödande ämnen kan förväntas vara högre i områden med stor tillrinning och/eller avsnört läge. Baserat på höga biologiska värden och stor betydelse som lek- och uppväxtområden för flera fiskarter kommer även grunda områden (0-10 m) att uppmärksammas speciellt. Kustmorfologin inom och mellan distriktets kustlän skiljer sig betydligt beroende på varierande geologi. I Östergötland och norra Kalmar län är kusten finflikig och stundtals kuperad med en rik skärgård och djupa, trösklade vikar. Längre söderut i Kalmar län och Blekinge blir landskapet flackare och den grundare, mer exponerade moränskärgården tar över. I Skåne dominerar öppna, exponerade vikar. Den stora variationen innebär att arbetet med att identifiera områden med restaureringsbehov i viss mån kommer att se olika ut i de olika regionerna. Den föreslagna arbetsgången för att identifiera havsvikar med restaureringsbehov (nedan och Bilaga 1) är därför 3

4 framförallt av intresse i de regioner med finflikig kust och en stor mängd vikar. Föreslagna kartskikt (Bilaga 2) är generellt användbara Möjlig arbetsprocess identifiera objekt med restaureringsbehov Ett första steg i arbetet med att identifiera havsvikar är att identifiera kustområden med hög belastning. Ett urval kan förslagsvis göras baserat på belastningstryck av gödande ämnen (PLC5). Då enskilda områden är olika känsliga och därför olika påverkade av hög belastning är resultaten från statusklassningsarbetet (ekologisk status) av intresse för att identifiera områden med påverkad biologi. Verktyg som kan användas för översiktlig bedömning av utsjöpåverkan är Kustzonsmodellen och resultat från projektet Finn de områden som göder havet mest. I nästa steg kan vikar i de områden som faller ut enligt ovan analyseras mer detaljerat. Sötvattenspåverkan/utsjöpåverkan och belastning kan analyseras baserat på antal tillrinnande vattendrag, vattendragens avrinningsyta, exponeringsgrad (SAKU), data avseende vattenutbyte, markanvändning (jordbruksblock) och punktkällor. Även de nationella och länsspecifika kartskikten över Natura 2000 habitaten Stora grunda vikar och sund samt Helt och delvis avsnörda laguner kan vara ett stöd i detta arbete då de nationella skikten även kvantifierar sötvattenspåverkan. Påverkansgrad på ekologi/biologi samt betydelse för fisk och biologisk mångfald kan undersökas med hjälp av resultat från statusklassning och länsspecifika underlag såsom biotopkarteringar, fiskevårdsplaner, inventeringar av lek- och uppväxtområden för kustlekande fisk, planeringsunderlag för våtmarker, åtgärdsplaner för biologisk återställning, kommunala inventeringar, resultat från basinventering, och eventuellt fältbesök. Specifik metod kan variera mellan berörda län beroende på tillgängligt underlag. I detta skede är de länsspecifika underlagen även viktiga för att undersöka möjligheterna till restaurering av de vikar som bedöms ha restaureringsbehov, samt om möjligt föreslå typ av insats. Annan information som är av intresse i detta skede är storlek, djup (SAKU, digitala sjökort), heterogenitet och eventuellt bottentyp (SAKU). Denna information kan eventuellt, i kombination med utfall från ovan, användas för att identifiera utmärkande karaktärer för övergödningskänsliga vikar. Genom ovan föreslagna process kan man finna vikar som är hårt belastade och påverkade av gödande ämnen. För att identifiera vikar i vilka den biologiska mångfalden är negativt påverkad som ett resultat av morfologiska modifieringar eller belastning av andra ämnen utöver kväve och fosfor är de länsspecifika underlagen viktiga. Även nationella underlag såsom brygginventering och exploateringsindex kan vara av intresse. Identifiering av övergödda kustnära sjöar med restaureringsbehov kan ske på liknande sätt med hjälp av belastning (PLC5), påverkan (statusklassningsmaterial) och länsspecifika underlag. För att identifiera stora fysiska modifieringar såsom sjösänkningar kan historiska kartor, dikningsföretag och eventuellt vattendomar vara användbara. Förväntat resultat: Länsvisa listor och kartor över identifierade havsvikar och kustnära sjöar med restaureringsbehov samt tillhörande problembeskrivning och förslag på restaureringsinsats. 4

5 3.2 Identifiering av restaureringsinsatser Förutom att identifiera havsvikar och kustnära sjöar med restaureringsbehov ingår det i uppdraget att föreslå lämpliga restaureringsinsatser. Utifrån tolkning av uppdraget är restaureringsinsatser som bidrar till att minska näringsbelastningen och/eller gynnar den biologiska mångfalden, ex v genom att möjliggöra en ökad rekryteringsframgång hos kustlekande fisk, prioriterade. Exempel på sådana åtgärder kan vara restaurering eller nyanläggning av kustnära våtmarker, restaurering av kustmynnande vattendrag, borttagande av kustnära vandringshinder, återskapande av öppna vattenspeglar i igenväxta vikar, borttagande av otillåtna bryggor/pirar samt sanering av förorenade sediment (Bruttolista med restaureringsinsatser, Bilaga 3) Övergripande sammanställning av restaureringsinsatser I projektets inledande skede kommer det att göras en övergripande sammanställning av möjliga restaureringsinsatser. Detta i syfte att översiktligt granska olika restaureringsinsatsers för- och nackdelar i form av miljönytta och genomförandekostnad. Ett viktigt kriterium för en framgångsrik restaureringsinsats kan vara att effekten är varaktig. Förutom ovan nämnda åtgärdsförslag kommer även nytta och genomförandekostnad av åtgärder som kan utföras i syfte att minska övergödningens påverkan i grunda havsvikar; exempelvis genomströmningsprojekt och andra åtgärder som är avsedda att förbättra bottenförhållanden samt öka vattencirkulationen och syresättningen (Bilaga 3), att undersökas. Inom vattenförvaltningsarbetet kommer man under 2008 att ta fram åtgärdsplaner. Arbetet med att ta fram åtgärdsplaner har starka kopplingar till identifieringen av framgångsrika restaureringsinsatser, om än på en mindre detaljerad nivå Fallstudie på utvalt område I respektive län kommer det att göras en övergripande granskning av genomförda och pågående restaureringsinsatser som har utförts i syfte att minska näringsbelastningen och/eller gynna den biologiska mångfalden. Detta med avsikt att identifiera ett eller flera områden där fördjupade analyser kan genomföras med avseende på kostnader och konkreta resultat av genomförda insatser. I denna fas är det av stor vikt att väga in lokal kunskap. En begränsande faktor vid identifiering av lämpliga objekt/område för fallstudie samt vid utvärdering av genomförda insatser kommer troligtvis att vara bristande tillgång på uppföljningsdata. Detta då det vid restaureringsinsatser sällan finns resurser till uppföljning i form av kontinuerlig provtagning och utvärdering. Förväntade resultat: Sammanställning av olika restaureringsinsatsers miljönytta och genomförandekostnad Prioriteringsordning av restaureringsinsatser 3.3 Urval av prioriterade havsvikar och kustnära sjöar Baserat på den länsvisa identifieringen av havsvikar och kustnära sjöar, den övergripande utvärderingen och eventuella fallstudier av restaureringsinsatser kommer det att ske en distriktvis prioritering (Bilaga 4, Förslag arbetsprocess: prioritering mellan havsvikar med behov). 5

6 Förväntat resultat: Distriktsövergripande lista och kartunderlag över utvalda havsvikar och kustnära sjöar, föreslagen restaureringsinsats samt översiktlig genomförandekostnad. 3.4 Framtagande av kompletterande åtgärder I samband med att prioriterade restaureringsinsatser föreslås är målsättningen även att peka på om de rekommenderade insatserna bör/måste kombineras med andra åtgärder för att åstadkomma en bibehållen effekt. Exempel på kompletterande åtgärder kan vara ytterligare reduktion av näringsbelastningen eller restriktioner i fiske och båttrafik under lekperioder. Förväntat resultat: Vid behov, ge förslag på kompletterande åtgärder i syfte att åstadkomma en bibehållen effekt av föreslagen restaureringsinsats. 4 Avgränsningar Projektet avgränsas geografiskt till kustlänen inom Södra Österjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Motala ströms avrinningsområde i norr till Rååns avrinningsområde i söder (se karta). 6

7 4.1 Parallella projekt och samarbete Projektet Finn de områden som göder havet mest, som också är ett regeringsuppdrag, pågår inom Södra Östersjöns vattendistrikt och har avlämnat en lägesrapport till Naturvårdsverket i oktober Slutrapport skall lämnas 31 december Motsvarande projekt bedrivs inom Norra Östersjöns distrikt liksom i Västerhavets distrikt. Mycket av det underlag som tas fram i Finn de områden som göder havet mest har bäring på det nu startade projektet (se 3.1 Länsvis objekt/områdesinventering) och samarbete kommer att ske. För mer information: onsplan.htm Uppdrag 51b har även getts till Norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt och ett samarbete mellan distrikten har påbörjats. Särskilt viktigt är att samordna arbetet mellan Södra och Norra Östersjöns distrikt. På länsstyrelserna utarbetas för närvarande planeringsunderlag för anläggning och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet. En del av det underlag och de erfarenheter som fås inom detta projekt är av intresse för det nu startade projektet. Projekt 51b har stark koppling till miljömålsarbetet. Detta är tydligt då ett nytt delmål inom miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård avseende Restaurering av kustnära livsmiljöer förslås i Naturvårdsverkets underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av samma miljökvalitetsmål. Inom vattenförvaltningsarbetet kommer man under 2008 att ta fram åtgärdsplaner. Arbetet med att ta fram åtgärdsplaner har starka kopplingar till identifieringen av framgångsrika restaureringsinsatser, om än på en mindre detaljerad nivå. Erfarenhetsutbyte kommer att sökas med regionala Leader-projekt, kommunala projekt och övriga projekt som pågår/har pågått inom distriktet såsom framtagande av Fiskevårdsplaner och regionala åtgärdsprogram (Fiskevårdsplan i Kalmar län, Meddelande 2007:03; Åtgärdsprogram för Kalmar läns kustvatten, Meddelande 2007:15; Aktuella projekt kommer att preciseras efter att en länsvis inventering av genomförda och pågående åtgärder har genomförts. 5 Organisation och bemanning 5.1 Utförare Arbetet genomförs med en projektgrupp sammansatt av personal från berörda länsstyrelser i distriktet. Projektgruppen har stöd i vattenmyndighetens kansli. Projektgrupp: Östergötlands län: Sofia Bastviken (limnolog) Blekinge län: Ulf Lindahl (marinbiolog) Skåne län: Agnes Janson (marinbiolog) Kalmar län: Carina Pålsson (akvatisk ekolog), projektledare 7

8 De utsedda projektdeltagarna från varje län har ansvar att samordna de övriga kompetenser som finns inom respektive länsstyrelse för att projektet skall kunna genomföras med bred förankring och god kompetens. Från Vattenmyndighetens kansli medverkar i första hand Willem Stolte (marinbiolog) som är involverad i projektet Finn de områden som göder havet mest. Som stöd finns också Emma Östensson (miljöekonom) som även hon är involverad i Finn de områden som göder havet mest. Behovet av kompetens (miljöekonomi) i samband med fördjupade analyser av genomförandekostnad i relation till resultat i fallstudie områden kommer att beskrivas och mängdsättas i samband med att eventuella områden identifieras. Projektgruppen rapporterar till styrgruppen. 5.2 Styrgrupp Styrgruppen består av representanter på chefsnivå från de berörda länsstyrelserna samt från vattenmyndighetens kansli. Behov av fysiska möten skall minimeras. Istället kommer e-post och telefonmöten att prioriteras. Östergötlands län: Jan Hällgren Kalmar län: Tommy Hammar Blekinge län: Markus Forslund Skåne län: vakant Vattenmyndigheten: Dea Carlsson 5.3 Referensgrupp Med hänsyn till uppdragets utformning kommer referensgruppen att ha lokal förankring i distriktet med representanter från Högskolan i Kalmar, LRF och en kommunrepresentant från varje län. Kontakt via telefon och e-post kommer att prioriteras. 5.4 Samråd Enligt uppdragsbeskrivning ska uppdraget genomföras i samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Tomas Nitzelius från Havsmiljöenheten, Naturvårdsverket samt Maria Hellsten, Fiskeriverket är kontaktpersoner på respektive myndighet. Avstämning gentemot kontaktpersonerna sker under arbetets gång. 6 Tidplan Uppdraget skall slutrapporteras 31 december Rapportering av kostnader görs till Naturvårdsverket i januari samt december Tidplanen kommer att detaljeras och sanktioneras av styrgruppen under arbetets gång. 8

9 Tidplan Månad Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Projektplan Projektstart Bruttolista restaureringsinsatser Genomgång länsspecifika underlag Identifiera påverkade områden Länsvis lista: objekt, förslag insats Sammanställning restaureringsinsatser Genomgång genomförda åtgärder Fallstudier åtgärdsinsatser Kompletterande åtgärder (länsvis) Slutlig lista: distriktsnivå Rapportsammanställning, remiss Delrapportering Ekonomi Slutrapportering Projektgruppsmöte P P P P P P P P P P P Styrgruppsmöte S S S Referensgruppsmöte R R 7 Kostnader och resurser Projektmedel ( SEK) kommer enligt preliminär budget att fördelas enligt följande: Projektledare + projektdeltagaransvar H-län Projektdeltagare M, K och E län 3 x

10 Poster såsom konsult, resor och miljöekonomi. Fördelas under arbetets gång Länsstyrelsen i Blekinge, Skåne samt Östergötlands län har under februari 2008 rekvirerat kronor vardera. Motsvarande summa för Länsstyrelsen i Kalmar län är kronor. Översiktlig redovisning i form av antal timmar samt utlägg görs i efterhand för att minimera det administrativa arbetet. Ytterligare medel kan rekvireras vid behov i samband med redovisning. Kostnader i samband med identifiering av kostnadseffektiva restaureringsinsatser kommer att specificeras och fördelas under arbetets gång. 10