Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Transkript

1 Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Pernilla Öhrström, Annika Lindblad och Carola Lindeberg Källa Foto: Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Endast digital utgåva

3 Innehållsförteckning Nuvarande övervakning... 1 Kvantitativ övervakning... 1 Kontrollerande kemisk övervakning... 1 Operativ kemisk övervakning... 1 Brist- och behovsanalys... 3 Kvantitativ övervakning... 3 Kontrollerande kemisk övervakning... 3 Operativ kemisk övervakning... 4 Aktörer... 5 Sveriges Geologiska Undersökning... 5 Länsstyrelser... 5 Dricksvattenproducenter... 5 Övriga brister och behov... 5 Konstgjord och inducerad infiltration... 5 Grupperingarna... 6 Sammanfattning... 7

4

5 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER 1 Nuvarande övervakning Kvantitativ övervakning I rapporteringen till EU 2012 rapporterades endast övervakningsstationer inom SGU:s nationella övervakningsprogram. Syftet med övervakningen är att mäta grundvattennivåer i opåverkade områden. Övervakningen omfattar endast en mycket liten del av grundvattenförekomsterna, det sker i ca 2 % av Bottenvikens, 2,2 % av Bottenhavets, 1,3 % av Norra Östersjöns, 1,6 % av Södra Östersjöns och 1,7 % av Västerhavets grundvattenförekomster, se Tabell 1 och Figur 1. Även om kvantitativa problem med grundvatten inte är så vanligt i Sverige behöver det finnas en medveten strategi för kvantitativ övervakning av risk och status. Grupperingar anpassade efter kvantitativa förhållanden har inte har gjorts. Kontrollerande kemisk övervakning I rapporteringen till EU 2012 rapporterades ett urval av den kontrollerande kemiska övervakningen som bedrivs inom nationella, regionala och lokala övervakningsprogram. Genom grupperingar av grundvattenförekomster med liknande egenskaper kan övervakningsresultaten användas på ett större antal grundvattenförekomster, se Tabell 1 och Figur 1. I Bottenvikens distrikt är 7 % av grundvattenförekomsterna med i programmet och övervakning sker i samtliga av distriktets 15 grupper av grundvattenförekomster. I Bottenhavets distrikt är 9 % av grundvattenförekomsterna med i programmet. Övervakning sker i 16 av distriktets 17 grupper. I Norra Östersjöns distrikt omfattas 17 % av grundvattenförekomsterna av programmet. Övervakning sker i 41 av distriktets 60 grupper. I Södra Östersjöns distrikt är 11 % av grundvattenförekomsterna med i programmet. Övervakning sker i 19 av distriktets 31 grupper. I Västerhavets distrikt är 24 % av grundvattenförekomsterna med i programmet. Den nationella och regionala provtagningen uppfyller ofta satta kriterier för miljöövervakningen, men majoriteten av den lokala övervakningen utgörs av råvattenkontroll i vattentäkter. Operativ kemisk övervakning Operativ övervakning har enbart rapporterats för Norra Östersjön där programmet för operativ övervakning av kemisk status i grundvatten omfattar 15 stationer i 13 vattenförekomster, se Tabell 1 och Figur 1. Ytterligare 27 grundvattenförekomster är dock i behov av operativ övervakning. Orsaken till att det inte har rapporterats för övriga distrikt är att det i nuläget saknas övervakningsdata för att kunna motivera operativ övervakning.

6 2 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER Tabell 1. Övervakning av grundvatten i de olika programmen och vattendistrikten. Antal övervakade vattenförekomster Övervakning av kvantitativ status Kontrollerande övervakning av kemisk status Operativ övervakning av kemisk status Totalt antal grundvattenförekomster i distrikten Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Bottenviken 7 2,0% 44 12% 0 0% 355 Bottenhavet 17 2,2% 74 9% 0 0% 781 Norra Östersjön 7 1,3% 90 17% 13 2,5% 529 Södra Östersjön 9 1,6% 62 11% 0 0% 580 Västerhavet 8 1,7% % 0 0% 477 Totalt 48 1,8% % 13 0,5% 2722 VF = vattenförekomster 1 Andel (%) av totala antalet vattenförekomster i distriktet. Figur 1. Andel övervakade grundvattenförekomster i samtliga distrikt

7 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER 3 Brist- och behovsanalys Kvantitativ övervakning EU ställer krav på kvantitativ övervakning av grundvatten och grundvattenförekomster ska klassas med antingen god eller otillfredsställande kvantitativ status samt i risk eller ej i risk att inte uppnå god kvantitativ status. Som utgångspunkt för detta behövs mätdata såsom grundvattennivåer, preciserade uppgifter om grundvattenbildning och vattenuttag. SGU:s föreskrifter som rör riskbedömningar och statusklassningar är under revidering och det är i dagsläget inte beslutat hur paragraferna som rör kvantitativ risk och status kommer att formuleras. I förra cykeln klassades en grundvattenförekomst till otillfredsställande kvantitativ status om de sammanlagda uttagen översteg den långsiktiga grundvattenbildningen, eller där det hade konstaterats att salt grundvatten eller föroreningar sugits in på grund av pumpning av vatten ur grundvattenförekomsten. Informationen om detta var bristfällig för många grundvattenförekomster och dessa klassificerades till god kvantitativ status om det inte fanns anledning att misstänka motsatsen. Detta kunde vara fråga om att kommunen fått köra ut vatten till boende under kortare eller längre perioder, att vattnet börjat smaka salt eller att källor och brunnar sinat. Sådana observationer och eventuellt andra kunskaper om vattenbrist kunde vara tillräckliga för en expertbedömning av den kvantitativa grundvattenstatusen. SGU bedriver nivåövervakningar. Denna sker i mindre än 2 % av grundvattenförekomsterna i Sverige. Det nationella provtagningsnätverket måste förtätas och få en bättre geografisk täckning. Detta kan genom dels fler nationella provtagningar men också genom en utökad regional provtagning. Det finns stora vinster med att bättre samordna nationell och regional kvantitativ övervakning. I dagsläget finns ingen sammanställning över lokala grundvattennivåmätningar så som till exempel referensmätningar till kommunala vattentäkter. Det måste möjliggöras så att resultat från alla grundvattennivåmätningar kan samlas hos datavärd. Det behövs övervakning av vattenuttag som också ska kunna användas i vattenförvaltningens syfte. Det behövs också mer information om hur kvantitativ status kan kopplas till saltvatteninträngning. För kvantitativ övervakning finns stora möjligheter att gruppera grundvattenförekomster och på så sätt bättre utnyttja resurserna inom övervakningen. Utifrån befintlig gruppering kan en gruppering anpassad efter kvantitativa förhållanden tas fram. Då kvantitativa problem förekommer i Sverige måste en medveten strategi finnas för övervakning av kvantitativ risk och status. Detta är speciellt viktigt med hänsyn till de klimatförändringar som kommer då torka och kraftiga skyfall kommer att bli vanligare och leda till att grundvattennivåerna kommer att variera mer. Kontrollerande kemisk övervakning Sverige har till EU 2012 rapporterat nationella och regionala övervakningsstationer tillsammans med ett urval av kommunernas råvattenkontroll. Tyvärr är dataunderlaget osäkert med avseende på vilka parametrar som kommer att tas och med vilken frekvens. Detta gäller främst för kommunernas råvattenkontroll men även den regionala övervakningen pga. att den framtida finansieringen för regionala övervakningsprogram är osäker. Majoriteten av den nationella övervakningen uppfyller satta kriterier för miljöövervakningen, men det geografiska provtagningsnätverket måste förtätas. Många provtagningar av grundvatten sker inte i grundvattenförekomster och kan därmed inte användas inom vattenförvaltningen. Den regionala övervakningen bedrivs ofta i form av screeningar och enstaka mätserier. Det saknas resurser för att bedriva långsiktig övervakning med nödvändiga parametrar och frekvens. Även här sker mycket övervakning

8 4 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER utanför grundvattenförekomsterna. Det finns stora vinster med att bättre samordna nationell och regional kemisk övervakning. För kontroll av råvatten i kommunala vattentäkter är osäkerheten kring vilka parametrar som analyseras, provtagningsfrekvens, kontinuitet, infiltration och akvifersdjup ett stort problem. För att bättre kunna utnyttja den befintliga provtagningen inom vattenförvaltningen behövs en dialog med täktinnehavaren, så att råvattenkontrollen uppfyller kraven för miljöövervakning. För att miljökvalitetnormer ska kunna meddelas måste ett reviderat kontrollerande övervakningsprogram för grundvatten tas fram och på grundval av detta ett operativt övervakningsprogram. Kontrollerande övervakningen ska genomföras första året i en sexårig övervakningscykel. Ett absolut minimikrav är att tre stationer ska finnas i varje förekomst eller grupp av förekomster. En gruppering gjordes våren 2012 men behöver göras om. För att en grupp av förekomster ska kunna representeras av övervakning i en förekomst krävs att reglerna om likartad påverkansprofil följts och detta har inte gjorts till fullo. I vissa grupper av förekomster ingår både förekomster med stor antropogen påverkan (i risk att inte uppnå god status 2015) och opåverkade förekomster (ej i risk att inte uppnå god status 2015). För att bättre kunna utnyttja den befintliga grupperingen måste denna revideras så att den även tar hänsyn till påverkanstryck och sårbarhet för grundvattenförekomsterna. Även om grupperingarna gjordes om skulle inte kravet om minst tre stationer i varje förekomst eller grupp av förekomster uppfyllas. Den kemiska övervakningen av grundvatten behöver därför utvecklas. För att kunna få övervakningsprogrammen på plats behöver finansieringen lösas. Operativ kemisk övervakning Förekomster i risk att inte uppnå god kemisk status 2015 ska ha operativ kemisk övervakning. Dessa förekomster ska följas upp med en övervakning som ger en representativ bild av de aktuella föroreningarna i förekomsterna. Man bör dock ta hänsyn till om förekomsten har mätdata som visar att uppmätta halter överstiger vända trend eller om den är utpekade utifrån påverkansanalysbedömningen och detta bör diskuteras mer. Då det idag endast finns operativ kemisk övervakning för ett fåtal grundvattenförekomster av de som är klassade i risk att inte uppnå god kemisk status 2015 måste övervakningen utökas. Många av de förekomster som 2009 klassades som i risk att inte uppnå god kemisk status 2015 har provtagits vid ett eller flera tillfällen, s.k. verifiering. Det kommer därför att finnas ett bättre underlag nu än 2009 för att få igång operativ övervakning. På samma sätt som för ytvatten ska den operativa övervakningen finansieras av förorenarna (jfr recipientkontrollen). För att få till en bra operativ övervakning behöver PPP/UPP-principen (polluters pay/förorenaren betalar-principen respektive users pay/användaren betalar-principen) för vattenanvändning utvecklas och tillämpas så att alla branscher som använder vattnet, som recipient, reglering eller genom vattenuttag, bidrar till övervakningen. Detta kräver framför allt ökad tillsyn från tillsynsmyndigheterna samt troligen även en översyn av lagstiftningen, såväl miljöbalken som plan- och bygglagen. Det behöver även utredas hur ppp-principen kan användas vid diffus kemisk påverkan av grundvatten. Vad avser råvattenkontroll i vattentäkter kan delar av dessa, med justeringar i till exempel antal parametrarar och frekvens, samt med mer information om vattentäkten, ingå i operativ övervakning. Här behövs en utökad dialog med kommunerna. Det är svårt att hitta vem som bär ansvaret för föroreningen av vattnet och ansvarsutredningar kan ta lång tid. Det vore bra om operativ övervakning kunde påbörjas och finansieringen för detta lösas innan anvarsutredningen är klar.

9 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER 5 Både HaV och SGU framhåller kostnadssidan i den Årliga uppföljningen 2013 av miljömålen. Det är viktigt att alla kostnader kring vattenanvändningen beaktas och underbyggs med bra kostnadsberäkningar och att inte övervakningsdelen separat bryts ut. Datalagringen för operativ övervakning måste ses över, då de måste vara möjligt för enskilda verksamheter att lämna uppgifter till datavärd. Det måste också bli möjligt att metadata för övervakningen ska kunna läggas in i VISS. Aktörer Sveriges Geologiska Undersökning SGU bedriver nationell referensövervakning i grundvatten som inte är påverkade av lokala mänskliga föroreningskällor. Den används för att ta fram bakgrundsvärden i grundvattenförekomster i grundvattenmagasin av olika genes och olika geografiska regioner. En delmängd av provtagningsplatserna i referensövervakningen finns i av vattenförvaltningen avgränsade grundvattenförekomster och kan ingå i den kontrollerande övervakningen, som ska representera alla förekomster eller grupper av förekomster. Om fler stationer i den nationella miljöövervakningen ska kunna användas för vattenförvaltningens syften behöver programmet förändras. Länsstyrelser Den nationella övervakningen kompletteras med regional miljöövervakning (RMÖ) på en del av landets länsstyrelser. Dessa ska ge kunskap om regionala miljöförhållanden, vara underlag för regional och kommunal planering samt ge underlag för att följa upp de regionala och nationella miljömålen. De nuvarande programmen godkändes av Naturvårdsverket 2009 efter en revision och gäller perioden Havs- och Vattenmyndigheten kommer 2013 ut med nya riktlinjer för regional miljöövervakning då de nuvarande RMÖ-programmen ska revideras och beslutas under Det finns en ambition hos både HaV och länsstyrelserna att de nya RMÖ-programmen ska kunna användas även för vattenförvaltningens syften och uppfylla de krav som följer av ramdirektivet för vatten och dess dotterdirektiv. Dricksvattenproducenter Dricksvattenproducenter kontrollerar råvattnets kvalitet i en stor mängd grund- och ytvattentäkter. Dricksvattenproducenterna ger sitt medgivande till att laboratorierna levererar analysresultat från råvattenkontrollen till SGU som lagrar detta i databasen Vattentäktsarkivet. Dessa data kan utgöra ett värdefullt underlag för statusklassificeringar av vattenförekomster i VISS under förutsättning att råvattenkontrollen anpassar analyssammansättning, provtagningsfrekvens samt krav på analys- och laboratoriekvalitet så att de krav som följer av ramdirektivet för vatten och dess dotterdirektiv uppnås. Idag finns det inte något lagkrav på att dricksvattenproducenterna ska kontrollera sitt råvatten, men många följer Svenskt Vattens branschriktlinjer för kontroll av råvatten. Vattentäkternas lägen är samhällsviktig information som i vissa fall är sekretessklassad och i vissa fall bedöms som känslig information. Det kräver en varsam hantering av informationen där alla inblandade måste ha kännedom om hur den bör hanteras. Övriga brister och behov Konstgjord och inducerad infiltration Många vattentäkter ökar grundvattenmängden genom induktion av ytvatten, både på konstgjord väg och naturligt. Den konstgjorda infiltrationen kan utgöra en stor eller liten del av det totala grundvattenflödet, samt att uppehållstiden i förekomsten kan variera stort. Vid statusbedömningen 2008 användes kemianalyser från vattentäkter med konstgjord och naturlig induktion, och så kommer även ske vid kartläggning och analys 2013.

10 6 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER Enligt vattendirektivet är grundvatten allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager. Därmed ingår även det vattnet som på grund av ett vattenuttag infiltrerats antingen på naturlig eller på konstgjord väg. Även om ytvatten relativt snabbt antar samma kvalitet som grundvattenmagasinet kan en infiltration innebära att till exempel föroreningar späds ut. Det kan också innebära att vattenkemin i vattentäkten inte är representativ för övriga grundvattenförekomsten, där infiltration saknas. Trots detta kan mätdata för vattentäkter med konstgjord eller inducerad infiltration ligga till grund för en expertbedömning i statusklassificeringen. Uppgifter om mätdata är representativt för hela grundvattenförekomsten får framkomma i tillförlitlighetsbedömningen och motiveringstexter. Grupperingarna Grundvattenförekomsterna är grupperade utifrån likartad geologisk uppbyggnad, geokemiska egenskaper och delvis även påverkanstryck. Syftet med grupperingen är att övervakningsdata från ett fåtal undersökta grundvattenförekomster ska kunna representera hela gruppens vattenkemi. Gruppindelningen för grundvattenförekomsterna är av olika kvalitet för olika delar av landet. Om grupperingarna är relevanta kan statusbedömningen god status för en grundvattenförekomst användas som underlag till en säkrare bedömning till god status för samtliga grundvattenförekomster i samma grupp. Det är dock olämpligt att använda gruppering till att bedöma otillfredsställande status.

11 BRISTANALYS GRUNDVATTEN ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ÖVERVAKNING - BEHOV OCH BRISTER 7 Sammanfattning Provtagningsnätverket måste förtätas på geografisk nivå så att kravet om minst tre provtagningar i varje grupp av förekomster uppfylls Grupperingarna är i dagsläget inte funktionella och måste ses över Kravet på minst tre provtagningar i varje grupp finns men det kan behöva belysas om det finns grupper som behöver mer provtagning än denna miniminivå Nödvändiga/önskade parametrar saknas i många provtagningar Analysmetoder som krävs används inte Provtagningsplatsens läge är på många platser okända eller inte representativa för förekomstens egenskaper Data hos datalagrare är inte kvalitetssäkrad Alla provtagning ligger inte inlagd i VISS vilken den bör göra. Rutiner för uppdatering av metadata i VISS bör upprättas.

12 Kalmar Norrbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland