Vattenförvaltning av grundvatten

Transkript

1 vägledning Vattenförvaltning av grundvatten september 2014 SGU-rapport 2014:31

2 Omslagsbild: God vattenförvaltning är nödvändig för långsiktig vattenförsörjning. Illustration: Anna Jonson, ArtAnna. Samtliga akvareller i vägledningen är gjorda av Anna Jonson, ArtAnna. Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post: sgu@sgu.se

3 FÖRORD Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram detta vägledningsdokument för vattenförvaltningen av grundvatten. Vägledningen ger förtydligande information till SGUs föreskrifter och förslag till tillvägagångssätt för att svensk vattenförvaltning ska följa de krav som ställs på grundvattenarbetet enligt ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG). En del av de tillvägagångssätt, arbetsmoment och metoder som beskrivs i vägledningen kan vara svåra att genomföra på grund av exempelvis otillräckliga övervakningsdata eller begränsningar i den svenska lagstiftningen, men det är vägledningens mål att beskriva hur genomförandet är tänkt att gå till enligt ramvattendirektivet för vatten. SGU kommer att utöver detta vägledningsdokument att fortsätta arbetet med vägledning genom kontinuerliga möten och diskussioner med vattenmyndigheterna utifrån de frågeställningar som blir aktuella. Vid dessa diskussioner kommer vägledningsdokumentet att vara en viktig utgångspunkt och ett stöd. 3 (95)

4 INNEHÅLL Förord Inledning Ramdirektivet för vatten och svensk lagstiftning Ramdirektivet för vatten Reglering genom svensk lagstiftning SGUs föreskrifter om grundvatten Europeiska vägledningar Sammanfattning av vattenförvaltningscykeln för grundvatten Inledande kartläggning och riskbedömning (SGU-FS 2013:1) Fördjupad kartläggning och riskbedömning (SGU-FS 2013:1) Övervakning (SGU-FS 2014:1) Övervakning av kemisk status kontrollerande övervakning Övervakning av kemisk status operativ övervakning Övervakning av kvantitativ status Övervakning i skyddade områden Miljökvalitetsnormer (SGU-FS 2013:2) Undantag Åtgärdsprogram (SGU-FS 2008:1) Statusklassificering (SGU-FS 2013:2) Förvaltningsplan (SGU-FS 2008:3) SGUs föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGU-FS 2013:1) Allmänt om kartläggning och analys Grundvattenförekomster Ny avgränsning av befintlig förekomst Inledande kartläggning Betydande påverkan på grundvattnets kemiska tillstånd Gruppering av grundvattenförekomster Beskrivning av grundvattenförekomster Identifiering av mänsklig verksamhet Attribut till påverkanskällor Riskbedömning Riskbedömning av kemisk status Riskbedömning av kvantitativ status Fördjupad kartläggning Grundvattenförekomster som bedöms vara utsatta för risk Grundvattenförekomster som bedöms vara utan risk Ekonomisk analys Register över skyddade områden Datahantering SGUs föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1) Allmänt om övervakning av grundvatten Övervakning av grundvattenstatus Övervakning av kemisk grundvattenstatus Lämpliga provtagningsplatser Kvalitetskrav på analyser Kontrollerande övervakning Provtagningsfrekvens (95)

5 5.4.2 Antal övervakningsstationer Parametrar som ska övervakas Operativ övervakning Provtagningsfrekvens Antal övervakningsplatser Parametrar som ska övervakas Övervakning av kvantitativ status Antal övervakningsstationer och provtagningsfrekvens Parametrar som ska övervakas Övervakning i skyddade områden Dricksvattenförekomster Nitratkänsliga områden Natura 2000-områden Gränsöverskridande övervakning Provtagningsplatsers attribut Hantering av data och information Analysvärden under kvantifieringsgränsen Redovisning av uppgifter SGUs föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2) Allmänt om miljökvalitetsnormer för grundvatten Skydd genom miljöbalken Icke-försämringskravet Miljökvalitetsnormer för grundvatten Miljökvalitetsnormernas utformning Undantag Miljökvalitetsnormer i form av riktvärde Riktvärde för grundvatten Riktvärden för nitrat och bekämpningsmedel Riktvärden för övriga ämnen Förfarande för att fastställa riktvärde Förfarande enligt SGUs föreskrift om miljökvalitetsnormer och statusklassificering, bilaga Ny information om förorenande ämnen under förvaltningscykeln Miljökvalitetsnormer i form av utgångspunkt för att vända en trend Identifiering av trender Fastställande av trendbrott vändning av trend Förfarande för att identifiera trender Utgångspunkter för att vända trender Förfarande för att fastställa utgångspunkter för att vända trender Miljökvalitetsnormer i form av god kvantitativ status Statusklassificering (SGU-FS 2013:2) Allmänt om statusklassificering Grundvattenstatus Klassificering av kvantitativ grundvattenstatus Klassificering av kemisk grundvattenstatus Övervakningsdata vid statusklassificering Expertbedömning Redovisning av miljökvalitetsnormer och statusklassificering Referenser (95)

6 Bilaga 1. Ordlista och definitioner Bilaga 2. Branschtypiska föroreningar Bilaga 3. Påverkanskällor Miljöfarlig verksamhet, A-, B-, C- och U-anläggningar Grus- och bergtäkt Kyrkogårdar, parker, golfbanor, idrottsplatser Järnväg Gruvverksamhet Skjutvallar Deponier Enskilda avlopp Vägar Förorenade områden Atmosfärisk deposition Jordbruksmark Skogsmark Urban miljö Bilaga 4. Frågor och svar kring Vattentäktsarkivet Bilaga 5. Beräkning av vattenbalans Var finns uppgifter om vattenuttag? Hur beräknas grundvattenbildning? Grundvattenbildning i sand och grus Grundvattenbildning i berggrund Konstgjord eller inducerad grundvattenbildning Utflöde av grundvatten Läs mer om grundvattenbildning Bilaga 6. Miljöövervakning av grundvatten vid SGU Insamling av grundvattendata Krav på övervakning enligt vattendirektivet Nationell miljöövervakning av grundvatten vid trend- och omdrevsstationer SGUs grundvattennät Integrerad övervakning Bilaga 7. Sammanfattande figur (95)

7 1 INLEDNING Enligt vattenförvaltningsförordningen, förordning 2004:660 om kvaliteten på vattenmiljön, får SGU ta fram föreskrifter som rör grundvatten. Som ett stöd till dessa föreskrifter har SGU tagit fram detta vägledningsdokument. Vägledningen ska vara till hjälp vid tillämpningen av vattenförvaltningsförordningen och dess föreskrifter samt öka förståelsen för författningstextens betydelse och lagstiftningens krav. Avsikten är att beskriva och förtydliga innehållet i föreskrifterna och ge rekommendationer om hur arbetet praktiskt kan bedrivas. Målet är att säkerställa att svensk vattenförvaltning följer de intentioner som ramdirektivet för vatten har, och att nå en god och enhetlig tillämpning av svensk förvaltning av grundvattnet. Ambitionen är att så långt som möjligt återge det budskap som finns i europeiska vägledningsdokument inom den gemensamma genomförandestrategin (i så kallade CIS Guidance Documents) och på så sätt förmedla en EU-gemensam syn på genomförandet av vattendirektivets olika moment. Liksom andra vägledningar är denna inte rättsligt bindande och utesluter inte att man på andra sätt kan uppnå det resultat som är syftet med lagstiftningen. Vägledningen riktar sig främst till vattenmyndigheterna och länsstyrelserna men även till kommuner, vattenråd och andra intresserade som arbetar enligt vattenförvaltningsförordningen eller på andra sätt bidrar till att målen för svensk vattenförvaltning nås. Vägledningens uppbyggnad följer den i föreskrifterna, och varje paragraf följs av en text som förtydligar och utvecklar innehållet i paragrafen. I texten finns även förslag till genomförande, faktarutor och exempel. Dessa är tänkta att användas som stöd i vattenmyndigheternas praktiska genomförande av arbetet enligt vattenförvaltningsförordningen. I bilaga 1 finns en ordlista som ger definitioner. 7 (95)

8 2 RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN OCH SVENSK LAGSTIFTNING 2.1 Ramdirektivet för vatten EUs medlemsländer har enats om att skapa en likartad förvaltning av sina vatten genom det så kallade ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område). Detta direktiv kallas i denna rapport för Vattendirektivet och omfattar förvaltningen av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Vattendirektivet kompletteras av så kallade dotterdirektiv: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring. Detta direktiv kallas i denna vägledning för Grundvattendirektivet och omfattar förvaltning av grundvatten. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Detta direktiv kallas i denna vägledning för Priodirektivet och omfattar prioriterade ämnen i ytvatten. Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus. Detta direktiv kallas i denna vägledning för Tekniska direktivet och omfattar kvalitetskrav för kemiska analyser och för laboratorier som anlitas för övervakningen. Direktiven är minimidirektiv, vilket innebär att varje medlemsstat kan ha strängare nationella regler men inget ur direktiven får utelämnas. 2.2 Reglering genom svensk lagstiftning Sverige har införlivat vattendirektivet i den nationella lagstiftningen, vilket innebär att svensk vattenförvaltning i huvudsak regleras genom följande tre författningar: miljöbalken vattenförvaltningsförordningen (förordningen SFS 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) länsstyrelsernas instruktion (förordning 2002:864 med länsstyrelseinstruktion). Huvuddelen av vattendirektivet och dess dotterdirektiv genomförs i svensk rätt genom vattenförvaltningsförordningen och dess föreskrifter. De utgör därmed tillsammans den författning som formellt gäller i svensk rätt. Bestämmelserna i direktiven gäller enbart i de fall särskilda hänvisningar till direktivet görs i vattenförvaltningsförordningen. 2.3 SGUs föreskrifter om grundvatten Enligt vattenförvaltningsförordningen får SGU ge instruktioner om vattenförvaltningens arbetsmoment genom att meddela närmare föreskrifter (fig. 1). Föreskrifterna kan hämtas på SGUs webbplats, Kartläggning och analys av grundvatten SGU-FS 2013:1 Övervakning av grundvatten SGU-FS 2014:1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten SGU-FS 2013:2 8 (95)

9 Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN Sveriges geologiska undersöknings Sveriges geologiska undersöknings SGU-FS 2014:1 föreskrifter om övervakning av grundvatten; Utkom från trycket författningssamling den 30 januari 2014 beslutade den 20 december ISSN Sveriges geologiska undersöknings Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreskriver 1 följande med stöd av författningssamling 7 kap. 2 och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av Utkom från ISSN trycket Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska SGU-FS 2011:1 den 29 juli 2011 grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) Tillämpningsområde om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten; Utkom från trycket SGU-FS 2013:2 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten ser till att program beslutade den 1 juli för övervakning av grundvattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas och genomförs enligt 7 kap. 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvali- Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreskriver 1 med stöd av 7 kap. 2 den 4 september 2013 teten på vattenmiljön samt lämnar de uppgifter som Havs- och vattenmyndigheten behöver för rapportering till Europeiska kommissionen enligt 9 kap. tenmiljön i fråga om verkets föreskrifter (2006:2) om övervakning av grund- och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vat- beslutade den 8 augusti samma förordning. vatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreskriver 1 följande med stöd av 4 kvaliteten på vattenmiljön kap. 8 a och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten Definitioner dels att 22 ska upphävas, på vattenmiljön. dels att ordet skall ska bytas ut mot ska och att ordet Naturvårdsverket 2 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse ska bytas ut mot Havs- och vattenmyndigheten, som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön dels att 1, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 13, 14, 20, 23, 24, 25, 27 och 28, bilaga 1 samt Tillämpningsområde och som i SGUs föreskrifter (SGU-FS 2013:1) om kartläggning och analys av rubriken närmast före 4 ska ha följande lydelse, grundvatten och (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering. ska ha följande lydelse. litetsnormer samt klassificerar kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus dels att det i föreskrifterna införs två nya paragrafer, 26 a och 26 b som 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten fastställer miljökva- Sveriges geologiska enligt undersöknings 4 kap. 1, 5 och 6 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och bilaga V i Europaparlamentets och rådets direktiv 3 I dessa föreskrifter avses med Tillämpningsområde författningssamling 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område samt bilagorna I IV i Europaparla- detektionsgräns: den lägsta koncentrationen vid vilket ett ämne med en viss 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten ISSN ser till att program för övervakning av grundvattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas statistisk säkerhet kan upptäckas Sveriges med metoden, geologiska undersöknings och genomförs enligt 7 kap. 1 förordningen (2004:660) mentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd Sveriges om förvaltning geologiska av undersöknings för grundvatten föreskrifter mot föroreningar om statusklassificering enligt och 9 miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 och försämring. indikator: parameter eller författningssamling värde som förmedlar information om tillståndet i kvaliteten på vattenmiljön samt lämnar de uppgifter som Havs- och vattenmyndigheten behöver för rapportering till Europeiska kommissionen Konsoliderad miljön, ISSN kap. 2 samma förordning. Definitioner kvantifieringsgräns: den lägsta koncentration vid vilken ett ämne kan kvantifieras med acceptabel riktighet och precision med metoden, Definitioner Ändringar införda enligt SGU-FS 2012:1 2 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse beslutade den 21 november Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; 3 I Utkom dessa från föreskrifter trycket avses med 1 följande med stöd av 4 kap. 8 a SGU-FS 2013:1 Sveriges geologiska undersökning (SGU) som föreskriver i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön om och förvaltning SGU:s föreskrifter av kvaliteten (SGU-FS på vattenmiljön. 2013:1) om kartläggning och analys av och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om den 4 september 2013 CL upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 95 : övre gränsen av ett intervall kring ett medelvärde vid 95 % konfidensnivå, grundvatten. beslutade den 8 augusti Tillämpningsområde , s. 1, Celex 32000L0060) och Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 detektionsgräns: det utslag eller koncentrationsvärde över vilket det med angiven 4 konfidensgrad kan bekräftas att ett prov är annorlunda 1 Dessa än ett föreskrifter blankprov ska tillämpas då vattenmyndigheten fastställer miljökvalitetsnor- juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 3 I dessa föreskrifter avses med 2000/60/EG, om tekniska specifikationer Sveriges och geologiska standardmetoder undersökning för kemisk (SGU) analys föreskriver och övervakning av vattenstatus (EUT L och 201, , kap. 3 s. 36, förordningen Celex 32009L0090). (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på som vat- inte innehåller det ämne som ska bestämmas, mer samt klassificerar kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus enligt 4 kap. 1, 5 1 med stöd av 3 kap. expertbedömning: en bedömning gjord utifrån bästa tillgängliga kunskap i de tenmiljön följande. och 1 fall det inte är möjligt eller lämpligt att använda övervakningsdata enligt metod 2000/60/EG angiven i av dessa den 23 föreskrifter, oktober 2000 om upprät- Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 623 oktober förordningen 2000 om (2004:660) upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens i Europaparlamentets område (EGT L 327, och rådets direktiv om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och bilaga V Tillämpningsområde , s. 1, Celex 32000L0060) och Kommissionens direktiv tande 2009/90/EG av en ram av för den gemenskapens 31 åtgärder på vattenpolitikens område2 samt bilagorna juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och I IV rådets i Europaparlamentets direktiv 2000/60/ och rådets grundvattenbildning: direktiv 2006/118/EG av tillförsel den 12 december av vatten 2006 till den mättade zonen, 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk om analys skydd och för övervakning grundvatten mot föroreningar och försämring3. Föreskrifterna gäller för av vattenstatus (EUT L 201, , s. 36, Celex 32009L0090). grundvattenförekomster där uttag är större naturgivna än 10 1 m3/dygn förutsättningar: eller där dricksvattenuttag biogeokemiska för orsaker till naturligt förekommande ämnens haltnivåer, är avsedda för sådan framtida 1. beskriver en grundvattenförekomst och dess användning enligt 3 fler än 50 personer görs eller där grundvattenförekomster kap. 1 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på användning eller där betydande påverkan på anslutande ytvattenförekomst kan ske. vattenmiljön, 2. kartlägger påverkanskällor och ser över konsekvenserna som mänsklig verksamhet har för grundvattnet på grund av tillförda förorening- 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om Definitioner ar eller vattenbalanspåverkande åtgärder enligt 3 kap. 1 2 samma 2 Termer och uttryck som används i upprättande dessa föreskrifter av en ram har samma för gemenskapens betydelse som åtgärder i förordningen (2004:660) om förvaltning , av kvaliteten s på 1, Celex vattenmiljön 32000L0060), och SGUs Europaparlamentets föreskrif- och rådets direktiv 2006/118/EG på vattenpolitikens område (EGT L 327, förordning, 3. ser till att register över skyddade områden upprättas och hålls uppdaterat enligt 3 kap. 2 samma förordning, och 2006:2) om övervakning av grundvatten L 372, och , redovisning s enligt 19, Celex nämnda 32006L0118). förordning. ter (SGU-FS 2006:1) om kartläggning av och den analys 12 december av grundvatten 2006 om och skydd som för i grundvatten (SGU-FS mot föroreningar och försämring (EUT 4. redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 samma förordning. 3 I dessa föreskrifter avses med Föreskrifterna gäller för grundvattenförekomster ur vilka uttag större än 10 expertbedömning: en bedömning gjord utifrån bästa tillgängliga kunskap i de fall underlag saknas för att göra bedömning enligt metod angiven i dessa föreskrifter, m 3 /dygn eller uttag för dricksvattenförsörjning till fler än 50 personer görs eller sådana grundvattenförekomster som medger sådan framtida användning. grundvattenbildning: tillförsel av vatten till grundvattenzonen, De gäller även för grundvattenförekomster där mänsklig påverkan kan medföra betydande skadlig inverkan på anslutna akvatiska ekosystem eller grund- naturgivna förutsättningar: geologiska eller geokemiska orsaker till naturligt förekommande ämnens haltnivåer, vattenberoende terrestra ekosystem. referensvärde: värde på koncentrationen av ett ämne eller indikator som motsvarar ett tillstånd i grundvatten som endast avviker obetydligt från ostörda förhållanden. Värdet Definitioner kan avse nationell nivå eller vara relaterat till en geografisk region och/eller ett grundvat- 2 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, , s 1, Celex 32000L0060), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, , s 19, Celex 32006L0118). 2 EGT L 327, , s 1 (Celex 32000L0060). 3 EUT L 372, , s 1 (Celex 32006L0118). 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, , s 1, Celex 32000L0060). Figur 1. Enligt vattenförvaltningsförordningen får SGU ge instruktioner om arbetsmoment genom att meddela föreskrifter. Redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten SGU-FS 2008:1 Redovisning av förvaltningsplan för grundvatten SGU-FS 2008:3 2.4 Europeiska vägledningar För att förtydliga och stödja EU-ländernas genomförande av vattendirektivet i lagstiftning och praxis har en serie vägledningsdokument tagits fram av medlemsstaternas experter tillsammans med kommissionen. Dessa dokument är inte lagtexter och inte juridiskt bindande, men det råder politisk enighet hos medlemsstaterna om innehållet i dessa. SGU har valt att i sina föreskrifter och handböcker i stor utsträckning använda dessa EU-dokument som underlag för tolkning av direktivets krav. Dokumenten kan användas som ett komplement till SGUs vägledning. På engelska kallas vägledningarna CIS Guidance Documents, och de finns publicerade på ( åtkommen ). 9 (95)

10 3 SAMMANFATTNING AV VATTENFÖRVALTNINGSCYKELN FÖR GRUNDVATTEN I detta avsnitt görs en sammanfattande beskrivning av hela den sexåriga vattenförvaltningscykeln för grundvatten. De olika delmomenten är: kartläggning och riskbedömning, övervakning, framtagande av miljökvalitetsnormer, framtagande av åtgärdsprogram och statusklassificering och dessa beskrivs översiktligt i detta avsnitt. Utförligare förklaringar och mer detaljerad vägledning till detta ges i avsnitt 4 6. Syftet med vattenförvaltningen när det gäller grundvatten är att nå de mål om god grundvattenstatus som ges i vattendirektivets artikel 4. Avsikten är att främja en långsiktigt hållbar vatten användning och en god miljö för växter och djur i sjöar, vattendrag och grundvattenberoende terrestra ekosystem. För grundvattenarbetet innebär det att åtgärder har vidtagits för att: Förebygga och begränsa mänsklig förorening av grundvatten. Säkerställa en god balans mellan vattenuttag och grundvattenbildning. Förhindra negativa effekter för växter och djur i anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Vattenförvaltningen omfattar det grundvatten som är viktigt för vattenförsörjningen nu eller i framtiden, eller som är viktigt för att upprätthålla grundvattenberoende ekosystem. Förvaltningsarbetet utgår från så kallade grundvattenförekomster, en begränsad volym grundvatten, vilket är ett begrepp som beskrivs mer detaljerat i avsnitt 4.2. Arbetet med vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga förvaltningscykler, där de olika arbetsmomenten delvis bedrivs parallellt och återkommer i varje cykel. I de följande avsnitten ges en kort sammanfattande beskrivning av de olika arbetsmomenten. Figur 2 visar de arbetsmoment som genomförs inom vattenförvaltningsarbetet för grundvatten. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år 2004 och den inledande förvaltningscykeln avslutades Det sista året i förvaltningscyklerna anges i vägledningen som målår och för kommande förvaltningscykler är dessa 2015, 2021 och 2027 (tabell 1). Övervakningen av grundvattnets kvantitativa och kemiska status löper under hela cykeln. Övervakningen av den kemiska grundvattenstatusen löper antingen som kontrollerande eller operativ kemisk övervakning. Den kontrollerande övervakningen ska bekräfta riskbedömningen och ska därför genomföras vid åren 2013, 2019 och 2025 (läs om tidpunkterna för övervakning i avsnitt 5.2). 3.1 Inledande kartläggning och riskbedömning (SGU-FS 2013:1) I den inledande kartläggningen inhämtas sådan information som behövs för att kunna avgöra vilka grundvattenförekomster som är så utsatta för mänsklig påverkan att det finns risk för att förekomsten inte når vattendirektivets mål om god grundvattenstatus. För kartläggningen av hot mot den kemiska statusen handlar det om att kartlägga mänskliga påverkanskällor som kan släppa ut eller läcka förorenande ämnen till grundvattnet. För kartläggningen av faktorer som påverkar den kvantitativa statusen handlar det om att kartlägga mänskliga verksamheter som påverkar grundvattennivån. Man gör sedan en första bedömning av hur utsatt grundvattenförekomsten är för påverkan, dvs. om det finns risk för att möjligheten att använda grundvattnet till t.ex. dricksvatten försämras eller om det finns risk för att anslutna ekosystem skadas. 3.2 Fördjupad kartläggning och riskbedömning (SGU-FS 2013:1) För de grundvattenförekomster som efter den inledande kartläggningen bedöms riskera att inte uppnå god grundvattenstatus ska en fördjupad kartläggning göras. Kunskapen är viktig för att få en förbättrad förståelse för effekterna av mänsklig verksamhet på grundvattenförekomsten som helhet. Syftet är att se till att underlaget är tillräckligt för en fullgod bedömning av risken 10 (95)

11 Förvaltningscykel Genomförandeår Fas Reglerande föreskrifter Övervaknings- Första (år ) Andra (år ) Inledande kartläggning & riskbedömning Fördjupad kartläggning & riskbedömning MKN Statusklassificering, åtgärdsprogram, förvaltningsplan och rapportering Inledande kartläggning & riskbedömning Fördjupad kartläggning & riskbedömning MKN Statusklassificering, åtgärdsprogram, förvaltningsplan och rapportering SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS 2013:2, SGU-FS 2008:1, SGU-FS 2008:3 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS 2013:2, SGU-FS 2008:1, SGU-FS 2008:3 Övervakning av kemisk grundvattenstatus operativ och kontrollerande övervakning, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kemisk grundvattenstatus operativ och kontrollerande övervakning, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kvantitativ grundvattenstatus, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kvantitativ grundvattenstatus, SGU-FS 2014:1 Figur 2. Arbetsmomenten inom vattenförvaltningens grundvattenarbete och vilka av SGUs föreskrifter som beskriver respektive moment. 11 (95)

12 Tabell 1. Tidpunkterna för vattenförvaltningens arbetsmoment under fyra förvaltningscykler. Läs mer om tidpunkterna i avsnitt 6.2 Övervakning av grundvattenstatus. Inledande kartläggning och riskbedömning Fördjupad kartläggning och riskbedömning Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Statusklassificering Förvaltningsplan och rapportering SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS208:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS2013: för att en förekomst inte uppnår god grundvattenstatus. Ett viktigt underlag är resultaten från den kontrollerande övervakningen. Om en grundvattenförekomst bedöms vara utsatt för risk ska vattenmyndigheterna fastställa miljökvalitetsnormer, relevanta åtgärder, samt upprätta operativ övervakning. Dessa moment beskrivs kortfattat i följande avsnitt. Om en förekomst bedöms vara utan risk har den god grundvattenstatus under hela förvaltningscykeln. Förekomsten behöver då endast följas upp genom kontrollerande övervakning vart sjätte år. 3.3 Övervakning (SGU-FS 2014:1) Övervakning av kemisk status kontrollerande övervakning Övervakning av kemisk status utförs genom provtagning av grundvattnet och analys av olika kemiska ämnen och andra parametrar (t.ex. ph och konduktivitet). Förorenande ämnen kan inte bara påverka möjligheten att använda vattnet som t.ex. dricksvatten, utan även påverka växt- och djurliv. Därför är det viktigt att sådana ämnen som identifierats vid kartläggningen ingår i övervakningsprogrammets analyssammansättning. Den kontrollerande kemiska övervakningen ska omfatta alla grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster. Den ska genomföras minst vart sjätte år, bland annat för att verifiera riskbedömningen. Sammanställningen av analysresultaten ska innefatta de obligatoriska parametrar som anges i SGUs föreskrifter om övervakning. Den kontrollerande övervakningens syfte är att: bekräfta riskbedömningen. utgöra underlag vid inrättande av operativ övervakning. bidra med underlag för att bedöma grundvattenförekomstens kemiska status. bidra med data för bedömning av trender såväl under naturliga förhållanden som orsakade av föroreningar från mänsklig verksamhet. kontrollera att de grundvattenförekomster som bedömts vara utan risk inte försämras Övervakning av kemisk status operativ övervakning Operativ övervakning av kemisk status utförs genom provtagning av grundvattnet och ska upprättas för de grundvattenförekomster som bedöms riskera att inte uppnå god kemisk grundvatten status. Analysen ska avse de kemiska ämnen som är anledningen till riskbedömningen. Operativ övervakning ska genomföras under tidsperioden mellan provtagningarna för den kontrollerande övervakningen. Den kontrollerande övervakningen bedrivs samma år som 12 (95)

13 den fördjupade kartläggningen påbörjas och fortsätter under de följande fem åren. Den operativa övervakningens syfte är att: bidra med underlag för att bedöma grundvattenförekomstens status. följa upp effekterna av insatta åtgärder. upptäcka uppåtgående trender (stigande halter) i koncentrationer av förorenande ämnen orsakade av mänsklig verksamhet Övervakning av kvantitativ status Förutom kunskap om grundvattnets kemiska status är det viktigt att ha kunskap om den kvantitativa statusen dvs. om mänsklig påverkan leder till förändrad balans mellan grundvattenbildning och uttag. Om grundvattennivåerna sjunker på grund av för stora uttag eller minskad grundvattenbildning och mängden grundvatten i förekomsten minskar, kan det bli svårare att ta ut vatten för användning som t.ex. dricksvatten eller för bevattning, och växter och djur som är beroende av grundvattnet kan också påverkas. Även stigande grundvattennivåer kan ställa till skador. Övervakningen av kvantitativ status ska enligt vattendirektivet ske genom mätning av grundvattennivåer. Man delar inte upp den kvantitativa övervakningen i kontrollerande och operativ övervakning. Ett program för övervakning av kvantitativ status ska upprättas för att kunna bedöma den kvantitativa statusen hos alla grundvattenförekomster. I de grundvattenförekomster som bedöms vara utsatta för risk ska antalet stationer och mätfrekvensen vara tillräckliga för att dels kunna särskilja naturliga variationer i grundvattennivån från förändringar som sker på grund av mänsklig påverkan, dels kunna följa förändringar i grundvattnets flödesriktning. Mätfrekvensen ska vara en eller två gånger per månad, beroende på typen av grundvattenmagasin. Grundvattenförekomster som bedömts vara utan risk kan övervakas gruppvis i en eller flera övervakningsstationer som kan representera gruppen. Mätfrekvensen kan vara glesare, men minst en gång per år Övervakning i skyddade områden I områden som är skyddade enligt EU-lagstiftning ska övervakningsprogrammen kompletteras med mätningar som är relevanta för orsakerna till att skydden är upprättade. Följande grundvattenförekomster omfattas: Grundvattenförekomster enligt artikel 7 vattendirektivet, s.k. dricksvattenförekomster, dvs. grundvattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10m 3 dygn i genomsnitt eller distribueras till fler än 50 personer eller är avsedda för sådan användning i framtiden. Grundvattenförekomster inom områden som är fastställda som nitratkänsliga. Grundvattenförekomster anslutna till grundvattenberoende Natura 2000-områden. Valet av kompletterande mätningar kan omfatta såväl kvantitativa som kemiska analyser beroende på enligt vilka kriterier de områdena har skyddats. 3.4 Miljökvalitetsnormer (SGU-FS 2013:2) Miljökvalitetsnormer ska finnas för de förekomster där det under riskbedömningen visat sig att mänsklig verksamhet kan påverka grundvattnet så att det orsakar skador på människa eller miljö. Normerna ska säkerställa att god grundvattenstatus uppnås eller upprätthålls. I normerna fastställs förutsättningarna för att skydda grundvattnet från förorening, överuttag av vatten, minskad grundvattenbildning eller verksamheter som ger alltför höga grundvattennivåer. 13 (95)

14 Det finns tre former av miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna kan fastställa för en grundvattenförekomst. Vilken eller vilka avgörs utifrån kartläggningen, riskbedömningen och övervakningen. De tre formerna är: Miljökvalitetsnorm i form av riktvärde. Koncentrationer, uttryckt som riktvärden, ska fastställas för grundvattenförekomster som bedöms riskera att inte uppnå god kemisk status. Dessa riktvärden ska sättas för de förorenande ämnen som är anledning till riskbedömningen. Miljökvalitetsnorm i form av utgångspunkt för att vända en trend. Utgångspunkt för att vända en trend ska fastställas om en uppåtgående trend av ett förorenande ämne har identifierats i miljöövervakningens analysresultat. Utgångspunkten fastställs vid en koncentration som utgör en procentandel av det fastställda riktvärdet för föroreningen. Vid denna koncentration ska åtgärder senast sättas in för att vända den uppåtgående trenden, så att inte riktvärdet överskrids. Miljökvalitetsnorm i form av god kvantitativ status. God kvantitativ status ska fastställas som miljökvalitetsnorm för alla grundvattenförekomster som bedöms riskera att inte uppnå god kvantitativ status. Genom de kriterier för god kvantitativ status som anges i SGUs föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten kan specifika grundvattennivåer eller nivåintervall fastställas som miljökvalitetsnormer. För att vara rättsligt bindande ska en miljökvalitetsnorm vara fastställd av vattenmyndigheterna enligt 5 kap. 2 miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna är styrande för myndigheter och kommuner. Tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalken skyddar grundvattenförekomsten främst genom miljökvalitetsnormernas koppling till det åtgärdsprogram som ska upprättas av vattenmyndigheterna (5 kap. 4 miljöbalken), men även genom myndigheternas och kommunernas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet (5 kap. 3 miljöbalken) och samhällsplanering enligt plan- och bygglagen (3 kap. 5 plan- och bygglagen). För grundvattenförekomster som inte bedöms vara utsatta för risk ska inga miljökvalitetsnormer fastställas. Man behöver dock vara observant på att ingen försämring av grundvattnets kvalitet förekommer, då det så kallade icke-försämringskravet gäller för alla förekomster. Alla förekomster skyddas genom miljöbalkens allmänna hänsynsregler genom de försiktighetsmått som ska vidtas så fort det kan misstänkas att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Om ny information påvisar att en grundvattenförekomst har förorenande ämnen i halter som kan medföra skada för människa eller miljö ska ett riktvärde genast fastställas som en miljökvalitetsnorm för förekomsten Undantag Om vattenmyndigheterna vid kartläggningen och riskbedömningen kommer till slutsatsen att grundvattnet inte kan uppnå god status, antingen av naturliga skäl eller på grund av att de nödvändiga åtgärderna blir orimligt dyra eller är tekniskt omöjliga, kan förekomsten omfattas av ett undantag. Grundvattenförekomsten behöver då inte uppnå god grundvattenstatus till målåret utan kan ges en tidsfrist till senare tidpunkt för att åtgärderna ska hinna få effekt. Om inte tillräckliga åtgärder ligger inom rimlighetens gränser eller är tekniskt möjliga kan mindre stränga krav sättas. Undantag får bara medges efter det att vattenmyndigheterna sett till att det genomförs en operativ övervakning av dessa förekomster. 3.5 Åtgärdsprogram (SGU-FS 2008:1) Åtgärdsprogram ska tas fram för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status. Här ska de åtgärder specificeras som krävs för att uppfylla de fastställda miljökvalitets- 14 (95)

15 normerna. Programmet upprättas av vattenmyndigheterna och riktar sig till kommuner och myndigheter enligt 5 kap. miljöbalken. Innehållet ska omfatta och redovisa vilka åtgärder som behövs och vilken myndighet eller kommun som behöver vidta respektive åtgärd. 3.6 Statusklassificering (SGU-FS 2013:2) I slutet av varje förvaltningscykel ska en s.k. statusklassificering genomföras för alla grundvattenförekomster. Statusen för varje förekomst ska bestämmas för att det ska vara möjligt att kontrollera om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och att åtgärderna i åtgärdsprogrammet som fastställts under föregående förvaltningscykel gett resultat (fig. 3). De förekomster som inte bedöms vara utsatta för risk har god status. De som bedöms riskera att inte uppnå god grundvattenstatus kan klassificeras antingen till god eller som otillfredsställande status, beroende på resultatet av övervakningen. Statusklassificeringen ska baseras på miljöövervakningsdata, och dessa data ska uppfylla de krav som ställs i SGUs föreskrifter om övervakning. Om de övervakningsdata som finns inte är tillräckliga för att göra en bedömning kan en expertbedömning göras. Expertbedömningen ska göras utifrån bästa tillgängliga kunskap från kartläggningen och riskbedömningen. Begreppet expertbedömning beskrivs mer detaljerat i avsnitt Förvaltningsplan (SGU-FS 2008:3) I förvaltningsplanen sammanfattas de arbetsmoment som har utförts inom vattenförvaltningscykeln. Sammanfattningen ska innehålla såväl arbetsmetodik som resultat. Planen ska bland annat ge en sammanfattande bild av tillståndet, vilka miljökvalitetsnormer som gäller, undantag som tillämpats, vilka åtgärder som genomförts samt hur övervakningsprogrammen upprättats. Planen ska inkludera en sammanfattning av alla ändringar avseende de moment som ingår sedan tillkännagivandet av förra förvaltningsplanen. Den ska också redovisa de bedömningar av framsteg för att nå målen som anges i vattendirektivets artikel 4, och förklaringar till varför vissa åtgärder inte har genomförts eller varför man inte lyckats nå de fastställda målen. I planen ska också inriktningen på arbetet under nästa förvaltningscykel beskrivas. 15 (95)

16 Förvaltningscykel Genomförandeår Fas Reglerande föreskrifter Övervaknings- Riskbedömningarna är framåtblickande. Hur kommer statusen att vara i slutet av nästa cykel? Statusklassificeringen är bakåtblickande. Har de beslutade miljökvalitetsnormerna från föregående cykel följts, och har åtgärdsprogrammen varit effektiva och fått önskat resultat? Första (år ) Andra (år ) Inledande kartläggning & riskbedömning Fördjupad kartläggning & riskbedömning MKN Statusklassificering, åtgärdsprogram, förvaltningsplan och rapportering Inledande kartläggning & riskbedömning Fördjupad kartläggning & riskbedömning MKN Statusklassificering, åtgärdsprogram, förvaltningsplan och rapportering SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS 2013:2, SGU-FS 2008:1, SGU-FS 2008:3 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:1 SGU-FS 2013:2 SGU-FS 2013:2, SGU-FS 2008:1, SGU-FS 2008:3 Övervakning av kemisk grundvattenstatus operativ och kontrollerande övervakning, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kemisk grundvattenstatus operativ och kontrollerande övervakning, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kvantitativ grundvattenstatus, SGU-FS 2014:1 Övervakning av kvantitativ grundvattenstatus, SGU-FS 2014:1 Figur 3. Under förvaltningsarbetet är det viktigt att både göra en bedömning av framtida förutsättningar och risker, och att följa upp tidigare arbete. Det framåtblickande arbetet görs under riskbedömningarna, i början av varje cykel. Då utvärderas risken att förekomsten kommer att påverkas så att människa eller miljö riskerar att ta skada. I slutet av cykeln genomförs statusklassificeringen, då blickar man tillbaka och kontrollerar om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och om åtgärderna från föregående cykel gett önskat resultat, dvs. om de beslutade miljökvalitetsnormerna från föregående cykel har uppnåtts. Exempelvis är statusklassificeringen som utförs 2015 en kontroll av miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen som fastställdes efter riksbedömningarna (95)

17 4 SGUs FÖRESKRIFTER OM KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV GRUNDVATTEN (SGU-FS 2013:1) 4.1 Allmänt om kartläggning och analys 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten 1. beskriver en grundvattenförekomst och dess användning enligt 3 kap. 1 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 2. kartlägger påverkanskällor och ser över konsekvenserna som mänsklig verksamhet har för grundvattnet på grund av tillförda föroreningar eller vattenbalanspåverkande åtgärder enligt 3 kap. 1 2 samma förordning, 3. ser till att register över skyddade områden upprättas och hålls uppdaterat enligt 3 kap. 2 samma förordning, och 4. redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 samma förordning. Föreskrifterna gäller för grundvattenförekomster ur vilka uttag större än 10 m 3 /dygn eller uttag för dricksvattenförsörjning till fler än 50 personer görs eller sådana grundvattenförekomster som medger sådan framtida användning. De gäller även för grundvattenförekomster där mänsklig påverkan kan medföra betydande skadlig inverkan på anslutna akvatiska ekosystem eller grundvattenberoende terrestra ekosystem. Kartläggning och analys är det första och mycket grundläggande momentet i vattenförvaltningsarbetet. En noggrann kartläggning av vilka mänskliga föroreningskällor som kan påverka grundvattnets status är en nyckel till det fortsatta arbetet. Kartläggningen ska ge underlag till bedömningen av vilka grundvattenförekomster som behöver åtgärder för att få eller bibehålla god status. Det gör att det fortsatta vattenförvaltningsarbetet kan koncentreras till grundvattenförekomster där insatser verkligen behövs. Bedömningarna ska verifieras genom den kontrollerande övervakningens resultat. 4.2 Grundvattenförekomster Förvaltningsarbetet utgår från så kallade grundvattenförekomster. Med grundvattenförekomst menas vattnet i ett grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet i sin tur är en avgränsad del av en eller flera akviferer som kan bestå av både jord och berg. Vattenförvaltningen ska omfatta sådant grundvatten som är viktigt för vattenförsörjning nu eller i framtiden. I vattenförvaltningsförordningen definieras grundvattenförekomster som en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer. Vattendirektivets artikel 7 anger en undre gräns för dricksvattenuttag till minst 10m 3 per dygn eller att vattnet distribueras till minst 50 personer för att grundvattnet i magasinet ska identifieras som en s.k. dricksvattenförekomst. För grundvattenförekomster utan dricksvattenuttag sätter direktivet ingen minimigräns för möjlig uttagsmängd, men definitionen av en grundvattenförekomst innebär att grundvattenmagasinet ska medge uttag av betydande mängder, grundvatten och i 1 har 10 m 3 per dygn angetts som undre gräns för detta. Uttagsmöjligheterna är emellertid vanligen mycket större för Sveriges grundvattenförekomster. Läs om hur Sveriges grundvattenförekomster har avgränsats i faktarutan på sidan 18. Vattenförvaltningen omfattar även sådant grundvatten som är viktigt för att upprätthålla grundvattenberoende ekosystem. Om grundvatten påverkar ett anslutet ekosystem som har ett särskilt bevarandevärde, t.ex. ett Natura 2000-område, kan man välja att avgränsa dess magasin till en ny grundvattenförekomst. Detta kan göras om ansvarig tillsynsmyndighet bedömer att åtgärder inom vattenförvaltningen är det bästa sättet att bevara ekosystemet. Om det ekosystem 17 (95)

18 ! Sveriges avgränsning av grundvattenförekomster I ett europeiskt perspektiv har Sverige, tillsammans med Norge och Finland, en specifik geologi som är präglad av kvartärtidens inlandsisar. Många europeiska länder har stora sammanhängande grundvattenmagasin i berggrund, medan Sveriges grundvattenmagasin är betydligt mindre och utgörs oftast av jordavlagringar. Därför är grundvattenförekomsterna små och många. Sveriges grundvattenförekomster är identifierade och avgränsade av SGU och är indelade i tre grupper: Sand- och grusavlagringar, t.ex. våra isälvsavlagringar (grusåsar och deltan). Sedimentär berggrund, t.ex. kalksten, sandsten och lerskiffer. Övriga geologiska bildningar, som ibland kan betraktas som akviferer (kristallint berg, t.ex. granit och gnejs, och andra jordarter, t.ex. morän, svallgrus och svallsand). SGUs grundvattenkartering har som mål att att beskriva grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet utgörs av grundvattnets matris, dvs. de jord- och berglager som grundvattenförekomsten finns inom. Grundvattenförekomsterna som SGU avgränsat utifrån grundvattenmagasinen är framtagna antingen med underlag från den hydrogeologiska karteringen. Grundvattenförekomster som har en bedömd uttagsmöjlighet på 5 l/s (ca 432 m3/dygn) eller mer har avgränsats och de förekomster som har en vattentäkt registrerad i SGUs Vattentäktsarkivet har definierats som dricksvattenförekomster. För grundvattenförekomster i kristallint berg har man utgått från vattentäkter och avgränsat det område varifrån grundvattenbildningen till den aktuella dricksvattentäkten sker. Grundvattenförekomster ska också avgränsas där det finns risk att grundvattnet har en betydande påverkan på ett akvatiskt ekosystem eller ett terrestert ekosystem. SGU har inte avgränsat grundvattenförekomster utifrån denna aspekt ännu. 18 (95) Grundvattenförekomst Torv Lera silt Sand block Isälvssediment, sand block Morän, sandig eller morän Morän och vittringsjord Berg, urberg eller ospec.

19 som påverkas av grundvattnet finns i en avgränsad ytvattenförekomst behöver dock inte grundvattenmagasinet avgränsas som en ny grundvattenförekomst. Det beror på att ytvattenförekomsten ändå kommer att bli föremål för åtgärder inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Dessa åtgärder bör komma även grundvattnet till del Ny avgränsning av befintlig förekomst En befintlig grundvattenförekomst kan behöva en ny avgränsning. Det kan bero på förbättrad information från SGUs karteringsverksamhet eller vattenmyndigheternas uppgifter från kartläggningen. Ett verktyg för att koncentrera vattenförvaltningsarbetet till det område där insatser behövs kan vara att dela upp förekomsten om det finns hydrauliska förutsättningar för detta. Det kan t.ex. vara lämpligt om påverkan är ojämnt fördelad över grundvattenförekomsten eller om en del av förekomsten inte hotas av några mänskliga verksamheter. Den hydrauliska förutsättningen för att kunna dela en grundvattenförekomst är att det inte finns någon risk att föroreningar sprider sig över gränsen. Gränsen ska också helst sammanfalla med en grundvattendelare. I Sverige har vi valt att avgränsa många långsträckta grundvattenförekomster knutna till isälvsavlagringarna. De kan bli betydligt mer hanterbara om de delas upp i fler grundvattenförekomster. 4.3 Inledande kartläggning 4 Alla grundvattenförekomster, deras grundvattenmagasin och den betydande mänskliga påverkan de är eller kan förutses bli utsatta för ska översiktligt beskrivas och dokumenteras enligt 5 8 nedan. Denna kartläggning ska utgöra underlag för vattenmyndighetens riskbedömning enligt 9 och en eventuell fördjupad kartläggning enligt Den inledande kartläggningen ska resultera i ett underlag som beskriver grundvattenförekomsten och de påverkanskällor som ligger i dess tillrinningsområde. Utifrån detta underlag genomförs en första riskbedömning av om grundvattenförekomsten är utsatt för s.k. betydande påverkan (läs om betydande påverkan i nästa avsnitt). Bedömningen ska avse grundvattenförekomstens möjlighet att uppnå god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Om en grundvatten förekomst bedöms vara utsatt för risk ska bedömningens säkerhet vid behov förbättras under nästa steg: Den fördjupade kartläggningen (läs om detta i avsnitt 4.5). Underlaget för bedömningen av riskerna avseende grundvattnets kemiska sammansättning utgörs av en kartläggning av de mänskliga verksamheter som kan släppa ut eller läcka förorenande ämnen till grundvattnet. Riskerna kan gälla hälsoeffekter vid konsumtion av grundvattnet som dricksvatten (kemikalier ska inte behöva användas för beredning till ett hälsosamt dricksvatten), eller risk för att skada den miljö som påverkas av grundvattnet. Vid kartläggningen av mänsklig verksamhet ska de ämnen vilka kan komma att tillföras grundvattenförekomsten identifieras. För bedömning av riskerna när det gäller grundvattnets kvantitet handlar det om att kartlägga mänskliga verksamheter och aktiviteter som påverkar grundvattennivån. Syftet är att undvika att anslutna miljöer skadas eller att möjligheten att använda grundvattnet för bevattning, som dricksvatten eller som industriellt processvatten försämras. Aktiviteter som kan medföra skada är t.ex. alltför stora uttag i förhållande till grundvattenbildningen, undermarksanläggningar som dränerar grundvatten eller hårdgörning av markytor vilket minskar grundvattenbildningen. Även verksamheter som medför alltför höga grundvattennivåer kan ha en skadlig inverkan. Uppgifterna som tas fram i den inledande kartläggningen av en grundvattenförekomst är i allmänhet tillräckliga för att beskriva förekomsten i en grundläggande, konceptuell modell (läs mer i faktarutan på sid. 20). 19 (95)