Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten"

Transkript

1 KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

2 Kokbok för kartläggning och analys Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten Version: 2.0 utgiven Diarienummer: Utgiven av: Ansvarig arbetsgrupp: Ansvarig projektledare: Författare: Illustrationer: Upplaga: Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västra Götaland Vattenmyndigheterna i samverkan Kartläggning och analys Juha Salonsaari Malin Naess, Carola Lindeberg Annika Lindbladh Endast digital utgåva Utskrivet den

3 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 3 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Statusklassning för grundvatten Representativitet av data... Fel! Bokmärket är inte definierat Motiveringstexter Kemisk status Generella riktlinjer Parametrar Sammanvägning Expertbedömning Tillgång till mätdata Tillförlitlighetsklassning Frågor och förslag till klassningar Kvantitativ status Generella riktlinjer Parametrar Expertbedömning Tillgång till mätdata Tillförlitlighetsklassning Problem och förslag till klassningar Förslag till arbetsgång och prioritering för kartläggning och klassificeringen av grundvatten under Fel! Bokmärket är inte definierat Ingående fält i VISS... Fel! Bokmärket är inte definierat.

4 4 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 1 Bakgrund och syfte Hjälpredan för bedömning och statusklassificering av kemisk och kvantitativ status för grundvatten är den tredje i serien av flera hjälpredor som vattenmyndigheterna gemensamt tagit fram med syfte att tydliggöra och underlätta arbetet med bedömning och förslag till statusklassificering av grundvattenförekomster under Hjälpredan fungerar som en hjälp vid expertbedömningar utifrån information som framkommit under hela arbetet med kartläggning och analys. Hjälpredan ersätter de att-göra-listor som vattenmyndigheterna tog fram inför kartläggningsarbetet Hjälpredan ersätter inte Sveriges geologiska undersökningars (SGU) föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGU-FS 2013:x) samt föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering (SGU- FS 2013:x). SGU kommer att ta fram en vägledning till dessa föreskrifter. Detta innebär att innehållet i hjälpredan kan komma att revideras för att överensstämma med vägledningen. SGU har också sammanställt bedömningsgrunder, SGU rapport , som bör användas i arbetet med bedömning och klassificering av grundvattenstatus. Hjälpredan innehåller ett avsnitt om hur vattenmyndigheterna tolkar SGU: s föreskrifter samt ett avsnitt som visar hur vattenmyndigheterna anser att länsstyrelserna ska tillämpa SGU:s förskrifter. Hjälpredan innehåller också svar på ett antal frågor som uppkommer under arbetet med statusklassificeringen. Utvalda frågor är hämtade i den behovs- och bristanalys som sammanställdes utifrån länens frågor på workshopen den 1 till 3 februari Länen har därefter fått komplettera med frågeställningar under hösten Ytterligare frågor kan framföras kontinuerligt i frågelådan. Svaren i frågelådan ska betraktas som komplement till kokboken. Utskrivet den

5 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 5 2 Statusklassificering för grundvatten Samtliga grundvattenförekomster ska år 2015 klassificeras med avseende på kemisk status och kvantitativ status. Under 2013 görs bedömningar av grundvattenförekomsternas status och förslag till klassificeringar anges i VISS. Grundvattenförekomster kan ha god eller otillfredsställande status Tillämpning av föreskrifter från SGU SGU:s förtydligande och ändring av de tidigare föreskrifterna publiceras mitt i den andra förvaltningscykeln, 2009 till Därmed kommer vattenmyndigheternas tillämpning av föreskrifterna i denna cykel att delvis anpassas till den befintliga arbetsgången för olika moment inom arbetet med vattenförvaltning. För att fullt ut tillämpa SGU:s föreskrifter behövs också mer resultat från övervakning. Ovan gäller om remissversionen (utgiven ) av föreskrifterna inte ändras mer än marginellt inför beslut. Nedan följer en beskrivning av hur vattenmyndigheterna tolkar att föreskrifterna beskriver bedömningen och statusklassificeringen. Därefter beskrivs hur vattenmyndigheterna anser att föreskrifterna ska tillämpas av länen i arbetet med bedömning och statusklassificering. Det viktigaste målet med arbetet, det vill säga att det för riskbedömda grundvattenförekomster fastställs åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer, nås oavsett arbetsgång. SGU:s föreskrifter, vattenmyndigheternas tolkning Enligt SGU:s föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten påbörjas förvaltningscykeln med en inledande kartläggning som består av (se figur 1): 1. inledande beskrivning av grundvattenförekomsten 2. identifiering av mänsklig påverkan 3. riskbedömning I riskbedömningen kan resultat av kemiska analyser eller nivåmätningar användas. Här kan SGU:s bedömningsgrunder vara ett bra stöd i bedömningen. Grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster får statusklassificeras till god grundvattenstatus om de vid kartläggning och analys har bedömts att utan risk uppnå god kvantitativ status och god kemisk status. För grundvattenförekomster som bedömts vara i riskzonen att inte uppnå eller bibehålla god status behövs ytterligare kunskap för att få en förståelse för effekterna på grundvattenförekomsten som helhet. Arbetsgången ska fortsätta med 4. fördjupad kartläggning

6 6 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN För grundvattenförekomster som efter den fördjupade kartläggningen fortfarande bedöms vara i riskzonen ska 5. operativ övervakning upprättas. Operativ övervakning upprättas för att få underlag att fastställa status för dessa förekomster och för att upptäcka trender i koncentrationer av identifierade förorenande ämnen som är ett resultat av mänsklig verksamhet. De grundvattenförekomster som efter övervakning inte bedömts vara i riskzonen, ska statusklassificeras till god status. För grundvattenförekomster som fortfarande bedöms vara i riskzonen ska SGU:s föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten tillämpas, vilket innebär att 6. riktvärden fastställas. Riktvärden ska motsvara kriterierna för god kemisk grundvattenstatus. 7. tröskelvärden fastställas. Tröskelvärden ska ange utgångspunkterna för vändande av uppåtgående trender. De riktvärden och tröskelvärden för att vända uppåtgående trend som fastställs, kommer i praktiken att utgöra förslag till miljökvalitetsnormer för respektive vattenförekomst, och ligger till grund dels för utarbetandet av förslag till åtgärder och åtgärdsprogram, dels för den slutliga statusklassificeringen som sker Riktvärden och tröskelvärden kommer att förklaras utförligare i den vägledning som SGU tar fram. I slutet av varje förvaltningscykel ska grundvattenförekomster som bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god grundvattenstatus 1. statusklassificeras. Statusklassificeringen ska ske utifrån resultat från miljöövervakning. Då bristen på mätdata från miljöövervakningar är stor har SGU i föreskrifterna medgivit expertbedömningar av statusklassificeringen. Expertbedömning ska utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Utskrivet den

7 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 7 Figur 1: Arbetsgång enligt föreskrifter från SGU Vattenmyndigheternas tillämpning av SGU:s föreskrifter Under 2013 ska det för samtliga grundvattenförekomster lämnas förslag till statusklassificering samt riskbedömning. Inledande beskrivning och identifiering av mänsklig påverkan Arbetet med att uppdatera underlag för kartläggning och analys, till exempel övervakning, sker kontinuerligt under hela cykeln. Stora delar av kartläggningen och analysen av grundvattenförekomster utgår från information som togs fram i förra cykeln. All tillgänglig kunskap ska dock användas för att uppdatera befintlig information. Några län har delvis verifierat riskbedömningen från förra cykeln och därmed tagit fram mer information om ett antal grundvattenförekomster. Det finns också generellt sett mer kemidata att tillgå, inte minst genom den kemidata som SGU levererar på beställning av vattenmyndigheterna. Trots detta kvarstår det stora brister i informationen för majoriteten av grundvattenförekomsterna. Riskbedömning Riskbedömningen inkluderar två moment: En riskbedömning för att under arbetet med statusklassificeringen kunna sortera ut grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster som bedöms att utan risk uppnå god kvantitativ status och god kemisk status. Dessa får under 2013

8 8 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN bedömmas till god grundvattenstatus och om ingen annan information framkommer innan 2015 så kommer klassificering fastställas. Riskbedömningen inkluderar utvärdering av kemidata för grundvattenförekomster där detta finns. En riskbedömning som ska visa på vilka grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kvantitativ status och god kemisk status under nästa cykel. För dessa grundvattenförekomster ska vattenmyndigheterna fastställa riktvärden och tröskelvärden för att vända uppåtgående trend, vilka ska motsvara kriterierna för god grundvattenstatus. Dessa klassificeras i VISS och ingår i åtgärdsprogrammet. För majoriteten av grundvattenförekomsterna är riskbedömningen samma och därför torde arbetet med de två riskbedömningarna kunna ske parallellt och utgå från samma information. Statusklassificering Tillvägagångssättet för den preliminära statusbedömningen som ska göras under 2013 följer föreskrifterna om miljökvalitetsnormer och statusklassificeringen för grundvatten. Grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster får bedömas till god grundvattenstatus om de vid kartläggning och analys har bedömts att utan risk uppnå god kvantitativ status och god kemisk status. Kartläggningen och analysen inkluderar utvärdering av kemidata där detta finns, i övrigt bygger den enbart på en riskbedömning utifrån påverkan och eventuell information om sårbarhet för grundvattenförekomsten. För att bedöma risken kan bedömningsgrunderna användas. För dessa grundvattenförekomster kommer klassificeringen god status att fastställas år 2015, om inte det framkommit information som visar på annat. För de grundvattenförekomster som bedömts vara i riskzonen att inte uppnå eller bibehålla god status bör arbetsgången fortsätta med en fördjupad kartläggning. Dessa grundvattenförekomster bör om möjligt studeras närmare vad avser påverkan, sårbarhet, kemidata, grundvattenströmningar osv. Även efter den fördjupade kartläggningen går det att göra en preliminär bedömning till god grundvattenstatus, som fastställs år 2015, om inte det framkommit information som visar på annat. För grundvattenförekomster som fortfarande bedöms vara i riskzonen ska statusklassificering i första hand baseras på övervakningsresultat erhållna vid genomförandet av övervakningsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen och SGU:s föreskrifter om övervakning. Om det inte finns övervakning som följer kraven i SGU:s föreskrifter kan en expertbedömning utföras utifrån information som framkommer under kartläggning och analys. Expertbedömningen bygger på att statusen klassificeras Utskrivet den

9 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 9 utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Förslag till statusbedömning lämnas 2013, för att därefter fastställas 2015, om ingen ny information tillkommit. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheterna ska för de riskklassade vattenförekomsterna också fastställa riktvärden och tröskelvärden för att vända uppåtgående trend. Dessa värden ska motsvara kriterierna för god kemisk grundvattenstatus, och ska utgå från de värden som anges i bilaga 1 till SGU:s föreskrifter. De fastställda riktvärdena ligger sedan till grund för den slutliga statusklassificering som ska göras 2015, och kommer också att ligga till grund för beslut om miljökvalitetsnormer för dessa grundvattenförekomster Brister i nuvarande övervakning Enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten av vattenmiljön ska vattenmyndigheterna samordna ett övervakningsprogram som uppfyller kraven i vattendirektivet. Inga medel för ny övervakning har tillskjutits vattenmyndigheterna, varför strategin har varit att i så stor utsträckning som möjligt arbeta fram ett övervakningsprogram baserat på befintlig övervakning. Således är det en mycket liten del av det befintliga svenska övervakningsprogrammet som har som ursprungligt syfte att ligga till grund för statusklassificering av enskilda vattenförekomster enligt vattendirektivet. Den svenska övervakningen av grundvatten involverar många aktörer på olika nivåer. Nationell provtagning av grundvattenförekomster med avseende på kemisk och kvantitativ status kompletteras med regionala provtagningar. För att utöka mängden kemidata för grundvatten används också data från kommunal råvattenkontroll i dricksvattentäkter Motiveringstexter Informationen i VISS ska vara transparant så att det tydligt framgår hur klassificeringar har gjorts, vilket underlag som ligger till grund för bedömningarna och var underlagsdata finns tillgängligt. Detta är bland annat viktigt för att informationen ska kunna användas av kommuner och myndigheter i deras arbete med tillsyn, prövning, planering osv. Väl dokumenterade statusklassificeringar ska tillsammans med tillförlitlighetsklassningen (se avsnitt 3.6) ge en bra bild av hur tillförlitlig klassificeringen är och var eventuella brister finns. Vattenmyndigheterna har tagit fram riktlinjer med förslag på hur motiveringstexter för statusklassificeringar i VISS bör utformas och hur hänvisningar till underlagsdata bör göras (Se Meddelande 2011-

10 10 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 05-27, Dnr , i bilaga 0A). Huvudbudskapet är att det i motiveringstexten till statusbedömningen ska framgå vilken/vilka parametrar som har varit utslagsgivande i klassificeringen samt, vid sämre än god status, vilken eller vilka påverkanskällor som är orsaken. Utskrivet den

11 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 11 3 Bedömning och klassificering av kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomsters kemiska status ska bedömas och klassificeras utifrån miljöövervakningsdata. Även grundvattenförekomster som saknar mätdata ska bedömas och klassificeras, genom expertbedömning utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan Generella riktlinjer Enligt bilaga III p.4 i Grundvattendirektivet (2006/118/EG) ska grundvattnet bedömas utifrån följande aspekter: 1. effekterna av de förorenande ämnena i grundvattenförekomsten, 2. de mängder och koncentrationer av de förorenande ämnena som överförs eller sannolikt kommer att överföras från grundvattenförekomsten till förbundna ytvatten eller därav direkt beroende terrestra ekosystem, 3. de sannolika effekterna av de mängder och koncentrationer av förorenande ämnen som överförs till förbundna ytvatten och därav direkt beroende terrestra ekosystem, 4. omfattningen av all inträngning av saltvatten eller annan inträngning i grundvattenförekomsten, och 5. den risk som förorenande ämnen i grundvattenförekomsten innebär för kvaliteten på vatten som tas eller är effekterna av de förorenande ämnena i grundvattenförekomsten, avsett att tas ur grundvattenförekomsten för användning som dricksvatten. Bedömningen och klassificeringen av kemisk status för samtliga grundvattenförekomster ska följa SGU:s föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU- FS 2013:x). Vattenmyndigheten förordar att utgångspunkten för länsstyrelsens arbete med bedömningen och statusklassificeringen av grundvatten 2013 utöver SGUs föreskrifter ska vara CIS Guidance Document No. 15, de rekommendationer som framgår av PM:et Kortfattad manual för arbeten inom svensk vattenförvaltning , samt PM:et Metodik för klassificering av kemisk grundvattenstatus , tills dess att nya vägledande dokument utkommer. Metodiken för klassificering av kemisk status av grundvattenförekomster i den tidigare förvaltingscykeln är beskriven i vattenmyndigheternas förvaltningsplaner, beslutade Dessa är

12 12 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN baserade på PM:et Metodik för klassificering av kemisk grundvattenstatus Kemisk status ska klassificeras som god kemisk status eller otillfredsställande kemisk status Parametrar SGU har på nationell nivå tagit fram riktvärden för grundvatten och utgångspunkter för att vända trend, se tabell nedan. Riktvärdena ska dock inte ses som bestämda värden. Riktvärdena ska preciseras utifrån varje enskild grundvattenförekomst. Enligt föreskrifterna om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten bilaga 3, ska också riktvärden fastställas för alla förorenande ämnen med ursprung i mänskliga verksamheter eller indikatorer för dessa som vid kartläggning och analysförfarandet bedömts vara orsaken till att grundvattenförekomsten angetts vara i riskzonen att inte uppnå god grundvattenstatus. För de ämnen där ihållande uppåtgående trender identifierats ska utgångspunkt för vända trend fastställas. I dagsläget är parametrar med nationellt riktvärde möjliga att ange i VISS. Det pågår ett arbete för att ta fram ytterligare förslag på förorenande ämnen som vid påverkan på grundvattenförekomsten kan angess i VISS. Tabell 1. Parametrar med riktvärden för att vända trend enligt Bilaga 1 i SGU-FS 2013:x. Parameter Enhet riktvärde Utgångspunkt för att vända trend klorid mg/l Utskrivet den

13 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 13 konduktivitet ms/m sulfat mg/l ammonium mg/l 1,5 0,5 arsenik µg/l 10 5 kadmium µg/l 5 1 bly µg/l 10 2 kvicksilver µg/l 1 0,05 Trikloreten+tetrakloreten µg/l 10 2 kloroform µg/l ,2-dikloretan µg/l 3 0,5 bensen µg/l 1 0,2 Benso(a)pyrene ng/l 10 2 nitrat mg/l Summa 4 PAH Benso(b)flouanten Benso(k)flouranten Benso(ghi)perylen Inden(1,2,3-cd)pyren ng/l Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. metaboliter, nedbrytningsoch reaktionsprodukter µg/l 0,1 0,5 totalt detekterat 3.3. Sammanvägning Bedömningen och klassificeringen av kemisk status styrs av principen sämst parameter styr. Om en parameter ger klassificeringen otillfredsställande kemisk status för grundvattenförekomsten, ska grundvattenförekomstens status som helhet klassificeras som otillfredsställande, oavsett om övriga parametrar visar på god status Tillgång till mätdata SGU har levererat data från deras databaser. Databaserna innehar mätdata från nationella övervakningar samt de regionala undersökningar som har rapporterats in till SGU av ansvarigt län. SGU tillhandahåller även Vattentäktsarkivet som lagrar analysresultat från råvatten- och dricksvattenprover från allmänna grund- och ytvattenanläggningar (vattenverk och vattentäkter).

14 14 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN För grundvattenkemi mellan år 2008 till 2012 har SGU levererat beräkningar av medelvärden för varje parameter kopplat till provtagningsstation och grundvattenförekomst. Medelvärdesberäkningarna kan ligga till grund för kartläggning och analys och i förlängningen även till statusklassificering och expertbedömningar. Vattenmyndigheterna väljer fler antal analyser över en längre tidsperiod ( ) framför att strikt följa att data hämtas från andra förvaltningscykeln med start SGU levererar också en tabell med rådata för åren 2001 till 2012, med samtliga parametrar och provtagningsstationer som finns i SGU:s databaser. För analysresultat från 2012 ingår den data som finns hos SGU vid tidpunkten för uttag ur arkiven. Samtliga provtagningsstationer med kemidata ingår i leveransen från SGU oavsett om stationen är kopplad till en grundvattenförekomst eller inte. För det nya skiktet med grundvattenförekomster i sand och grus går grundvattenförekomsterna att identifieras genom de nya EU-ID. För nya grundvattenförekomster i kristallint berg finns det ingen koppling till EU-ID, utan kemidata för dessa får identifieras via vattentäkternas namn och eventuellt läge. Länen kan använda även annan relevant mätdata för kartläggning och analys och expertbedömning av status. Detta kan vara undersökningar gjorda inom inventeringar och efterbehandling av förorenade områden, undersökningar gjorda inom företags eller andra myndigheters kontrollprogram, kommunala undersökningar, screeningar etc. Givetvis får även data äldre än 2001 användas för bedömningen om detta skulle vara relevant Expertbedömning Utgångspunkten för statusklassificeringar enligt SGU-FS 2013:x är resultat av mätdata från övervakningar. Om övervakningsdata saknas ska all tillgänglig kunskap och information användas för att göra en så korrekt bedömning av statusen som möjligt, en expertbedömning. Vattenmyndigheternas hjälpredor är tänkta att ge övergripande ramar för expertbedömningar, men för bedömning av status i varje enskild grundvattenförekomst måste all tillgänglig information sammanvägas och slutligen bedömas av respektive handläggare. Vid expertbedömning är det ett krav att tillvägagångssättet dokumenteras och motiveras. Detta kan göras med hjälp av motiveringstexterna i VISS och/eller genom att länka referensdokument till klassningen. Referensdokument kan vara att föredra där ett mer utförligt resonemang behöver föras hur expertbedömningen har gått till eller om det finns behov av att visuellt visa t.ex. diagram över data. Klassningar baserade på expertbedömning har generellt en lägre tillförlitlighet vilket också ska framgå i VISS, se kap Utskrivet den

15 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN Tillförlitlighetsklassning Nedan redovisas en sammanfattning av metodiken för tillförlitlighetsklassning. Klassningssystemet är framtaget för klassning av kemisk status för grundvatten. En fullständiga metodbeskrivningen som bland annat redovisar viktiga källor till osäkerheter som måste beaktas vid en bedömning av en statusklassificerings tillförlitlighet, finns framtaget. Metodiken i sin helhet redovisas i Bilaga 1aA, se ekologisk status. Syftet med systemet är att möjliggöra en rangordning bland mer eller mindre säkra statusbedömningar. Systemet bidrar med en skala för rangordning av tillförlitlighet utan några absoluta mått på sannolikheten för felklassning inom de olika klasserna. Ambitionen är inte att bedömningen av statusklassningens tillförlitlighet ska var särskilt tidskrävande och det ska inte behövas utarbetas några utförligare bedömningsgrunder för systemet. Viktigast är att visa på vilka vattenförekomster som har en statusklassning som bygger på ett gediget underlag där mätdata tydligt visar på antropogen påverkan motsvarande en viss status, samt de vattenförekomster som mer eller mindre saknar underlag för en säker statusbedömning. Mellan dessa två ytterligheter finns möjlighet att i klassningssystemet dela in statusklassningarna i yterliggare två kategorier. Nedan pressenteras i tabell 2 typfall för de olika klasserna av tillförlitlighet. Listan av typfall är inte fullständig utan ska ses som en guide för att få en känsla för statusklassningar som faller inom de olika klasserna av tillförlitlighet. Typfallen inom respektive kategori är inte prioriterade och är tänkta att läsas separat, dvs alla typfall behöver inte uppfyllas för att bedömningen av tillförlitligheten hör till den klassen.

16 16 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN Tabell 2. I tabellen presenteras typfall för de fyra olika klasserna av tillförlitlighet för bedömning av status för grundvatten. Klass Mycket bra Bra Medel Låg Typfall övergripande status för grundvatten För grundvattenförekomster som är i riskzonen grundas bedöminingen på resultat från minst två kemianalyser per år från 2008 och framåt av samtliga parametrar som bidrar till att grundvattenförekomsten är i riskzon. För grundvattenförekomster som inte är i riskzonen grundas bedömningen på minst två kemianalyser under ett år från 2008 och framåt, av samtliga parametrar som ingår i SGU:s nationella lista med parametrar med riktvärden. Provtagningsplatsen representerar väl hela förekomsten. Flera provtagningsstationer inom vattenförekomsten visar på samma status. Inducering eller konstgjord grundvattenbildning bidrar endast till en mindre mängd av grundvattentillförseln. För grundvattenförekomster som är i riskzonen grundas bedöminingen på resultat från kemianalyser av samtliga parametrar som bidrar till att grundvattenförekomsten är i riskzon. För grundvattenförekomster som inte är i riskzonen grundas bedömningen på minst två kemianalyser under ett år från 2008 och framåt, av flertalet parametrar som ingår i SGU:s nationella lista med parametrar med riktvärden. Bedömningen grundas på övervakning av flertalet parametrar som bidrar till att grundvattenförekomsten är i riskzon. Övervakningen sker i enlighet med SGU-FS 2006:2 föreskrifter om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Provtagning representerar stora delar av grundvattenförekomsten. Inducering eller konstgjord grundvattenbildning kan bidra något till grundvattentillförseln. De mest tillförlitliga provtagningarna inom förekomsten visar på samma resultat. För grundvattenförekomster som är i riskzonen grundas bedöminingen på resultat från kemianalyser från 2008 och framåt av flertalet av parametrar som bidrar till att grundvattenförekomsten är i riskzon. För grundvattenförekomster som inte är i riskzonen grundas bedömningen på minst två kemianalyser under ett år från 2008 och framåt, varav några av parametrarna som ingår i SGU:s nationella lista med parametrar med riktvärden. Provtagning representerar delar av grundvattenförekomsten. Inducering eller konstgjord grundvattenbildning bidrar stort till grundvattentillförseln. Flera provtagningar i samma vattenförekomst visar på olika status. Mätdata i grundvattenförekomsten saknas Provtagning representerar endast mindre delar av grundvattenförekomsten. Mätvärde ligger precis på gränsen till annan statusbedömning och mätningarna är osäkra. Utskrivet den

17 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 17 Beskrivningen av typfall i tabell 2 kan behöva specificeras mer för att tillförlitlighetsbedömningen ska bli lika i alla distrikt. För att en klassning ska tillhöra klassen mycket bra krävs data som tydligt påvisar att det finns eller inte finns antropogen påverkan på hela vattenförekomsten Frågor och förslag till bedömningar och klassificeringar Vid expertbedömningar av status för grundvatten uppkommer frågor om hur olika situationer ska hanteras inom statusklassificeringen. Svaren som ges nedan ska ses som rekommendationer och hjälp i expertbedömningen. Vidare diskussioner med mer preciserade svarsförslag kan behövas. 1. Hur ska kemisk status bedömas och klassificeras i grundvattenförekomster som helt saknar mätdata? Inga grundvattenförekomster får lämnas oklassificerade vad avser kemisk status. Även grundvattenförekomster som saknar mätdata måste bedömas och klassificeras. Enligt SGU-FS 2013: x föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering av grundvatten ska grundvattenförekomster bedömas och klassificeras som god grundvattenstatus om de vid kartläggning och analys har bedömts att utan risk uppnå god kemisk grundvattenstatus. Detta innebär att en grundvattenförekomst som enligt tillgänglig information har liten mänsklig påverkan kan vid avsaknaden av kemidata bedömas och klassificeras som god status. Många av de grundvattenförekomster som i förra förvaltningscykelns riskklassificering hade högt påverkanstryck, men saknade mätdata, har under åren 2009 till 2012 provtagits. Dessa får genom verifieringen en säkrare statusklassificering. Grundvattenförekomster som trots högt påverkanstryck saknar mätdata bedöms och klassificeras generellt som god status, men visar med riskklassificeringen att risken för försämring är stor. Grundvattenförekomster som helt saknar mätdata kan särskiljas från grundvattenförekomster med mätdata som visar på god status genom motiveringstexter och tillförlitlighetsbedömningen. Tillförlitlighetsbedömningen för statusklassificeringen för en grundvattenförekomst som helt saknar mätdata blir alltid låg.

18 18 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 2. Expertbedömning till otillfredsställande status SGU:s föreskrifter SGU-FS2013:x definierar när god status föreligger i en grundvattenförekomsten. Om inte kriterierna för god status uppfylls ska den kemiska grundvattenstatusen bedömas och klassificeras till otillfredsställande status. Då övervakningen av grundvattenförekomster är bristfällig lämnas öppet för expertbedömningar, som ska göras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Som hjälp i länens bedömning av grundvattenförekomster som ligger i riskzonen att inte uppnå god status kan nedan användas för att klassificera till otillfredsställande status. Årsmedelvärde För att klassificera till otillfredsställande status ska ett årmedelvärde under något av åren 2008 till 2012 för en parameter överstiger ett nationellt riktvärde. Årsmedelvärdet baseras som minimum på 2 analyser inom loppet av ett år. SGU har i leveransen av mätdata beräknat årsmedelvärde för perioden 2008 till 2012 för stationer i grundvattenförekomster, se ovan under kap 3.5. Många grundvattenförekomster saknar dock kemiska analyser i tillräcklig mängd för att kunna utföra beräkningar av årsmedelvärden. Dessa bedöms normalt sett ha god status. I de fall medelvärden saknas men då grundvattenförekomsten har överskridande mätvärden och andra bedömningar indikerar påverkan på grundvattenförekomsten kan otillfredsställande status sättas. Exempelvis när: grundvattenförekomster uppvisar ett högt påverkanstryck och mätvärden överskrider riktvärdena eller, när dricksvattentäkter har lagts ner på grund av kvalitetsproblem avseende parametrarna i tabell 1, eller andra ämnen av betydande halter, och motiveringen är att grundvattenförekomsten kan användas för framtida dricksvattenanvändning eller att betydande påverkan på anslutande ytvattenförekomst bedöms ske eller, provtagningar under flera år av ett stabilt ämne visar på mätvärden över riktvärde. 3. Hur ska en grundvattenförekomst med olika mätvärden bedömas och klassificeras? När olika mätvärden förekommer och endast en eller ett fåtal stationer är påverkade bör dessutom en bedömning göras om Utskrivet den

19 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 19 mätvärdena är representativa för grundvattenförekomsten som helhet. Detta kan till exempel vara aktuellt om det finns ett område med förorenad mark i en grundvattenförekomst som också används som dricksvattentäkt. Studier av grundvattnet under den förorenade marken kan då visa på höga halter av föroreningar, samtidigt som drickvattenkvaliteten i vattentäkten är god. Om det är sannolikt att utbredningen av området som inte uppnår god kemisk grundvattenstatus är mindre än 20 % av hela grundvattenförekomsten kan statusen sättas som god kemisk status, under förutsättning att föroreningen inte innebär någon kvalitetsförsämring som påverkar nyttjandet av grundvatten för dricksvattenförsörjningen eller att föroreningarna inte innebär risk för negativ påverkan på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem. Här kan bland annat information från den fördjupade kartläggningen i grundvattenförekomsten användas, tillexempel strömningsriktning i grundvattenförekomsten. Om drickvattentäkten eller förbundna ekosystem riskerar att påverkas förblir statusen otillfredsställande kemisk grundvattenstatus även om området utgör mindre än 20 % av grundvattenförekomsten. 4. Hur ska statusen bedömas och klassificeras när det är osäkert i vilken förekomst som grundvattnet bildas? Många grundvattenförande geologiska lager består av en ovanliggande förekomst i sand och grus och en underliggande förekomst i sedimentärt eller kristallint berggrund. Det är önskvärt om statusen i respektive grundvattenförekomst kan bedömas med mätdata från båda grundvattenförekomsterna utifrån separata provtagningar. I många fall är dock provtagningarna en blandning mellan förekomsterna, och det går inte att avgöra vilken förekomst som bidrar mest. Sårbarheten för de olika förekomsterna kan vara olika, men eftersom förekomsterna är lokaliserade inom samma geografiska områden borde påverkanstrycket bli likartad. Om den antropogena påverkan är låg och den blandade vattenkemin är god, med marginal till riktvärdena, finns det goda grunder att anta att vattenkemin i båda förekomsterna är god. Direktivet ska bland annat leda till ett rent grundvatten med syfte att säkerställa ett rent dricksvatten. Då båda förekomsterna tillsammans visar på god status, kan syftet rent drickvatten antas ha uppnåtts. Tillförlitlighetsklassning och motiveringstexter kan visa att det är osäkert hur stor andel av förekomsten som bidrar till vattenkemin i mätvärdena. Om påverkanstrycket är högt eller om det finns parametrar som överstiger riktvärden, borde noggrannare undersökningar utföras. Är det möjligt att genom provtagning i olika brunnar eller på olika djup få separata mätdata? Finns mer detaljerade uppgifter hos ansvarig

20 20 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN kommun? Om det är omöjligt att separera grundvattenförekomsternas mätdata, får samma mätdata användas för båda grundvattenförekomsterna. Tillförlitlighetsklassning och motiveringstexter kan visa att det är osäkert hur stor andel av förekomsten som bidrar till vattenkemin. 5. Hur ska grundvattenförekomster med stor andel inducerad eller konstgjord grundvattenbildning bedömas och klassificeras? Enligt vattendirektivet är grundvatten allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager. Därmed ingår även det vattnet som på grund av ett vattenuttag infiltrerats antingen på naturlig eller på konstgjord väg. Även om ytvatten relativt snabbt antar samma kvalitetet som grundvattenmagasinet kan en infiltration innebära att till exempel föroreningar späds ut. Det kan också innebära att vattenkemin i vattentäkten inte är representativ för övriga grundvattenförekomsten, där infiltration saknas. Trots detta kan mätdata för vattentäkter med konstgjord eller inducerad infiltration användas i statusbedömningen. Uppgifter om mätdata är representativt för hela grundvattenförekomsten får framkomma i tillförlitlighetsbedömningen och motiveringstexter. 6. Hur gamla mätdata får användas som grund för statusbedömningen och statusklassificeringen? För en expertbedömning ska all tillgänglig kunskap om tillstånd och påverkan användas. Då grundvatten är tröga system sker det långsamma förändringar i vattenkemin. Därmed kan relativt gamla data användas för statusbedömningen, främst för grundvattenförekomster med lågt påverkastryck. För grundvattenförekomster med högt påverkanstryck eller ny påverkansfaktor bör aktuella mätdata användas, förslagsvis från 2008 och framåt eller från det år det tillkom ny påverkansfaktor. Leverans av data från 2008 och framåt kommer att ingå i de medelberäkningar som utförs av SGU. Rådatafilen innehåller data från 2001 och framåt. Data äldre än 2001 bör användas endast om det är mycket motiverat och annan data saknas. 7. Osäkerhet i datamaterial Någon kvalitetsgranskning av datan i samband med leverans har inte varit möjlig att genomföra. Det kan därför finnas osäkerheter vad avser lokaliseringen av provtagningen, kvantifieringsgränser, vilka Utskrivet den

21 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 21 mätdata som hör till vilken vattentäkt och ibland även om det är råvatten eller dricksvattenkvaliteten som analyserats. Vid misstankar om brister i Vattentäktsarkivet bör i första hand SGU kontaktas och vid behov även ansvarig kommun för vidare information. Om länen av någon anledning inte har möjlighet att kontrollera osäker data, och inte uppenbara stora felaktigheter föreligger, så bör informationen trots osäkerheten ligga till grund för bedömningen och statusklassificeringen, främst inom ramen för då expertbedömningar. Tillförlitlighetsbedömningen och motiveringstexter kan visa på problematiken. Vad avser osäkerhet för informationen i övriga dataarkiv är det lämpligt om datalämnaren kontaktas för ett förtydligande, framför allt för stationer med mätdata som visar på betydande halter av föroreningar i grundvattnet. Mycket osäkra data bör endast ligga till grund för en bedömning och klassificering till god status och inte användas för en klassificering till otillfredsställande status. Tillförlitlighetsbedömningen blir låg. 8. Grupperingar av grundvattenförekomster Grundvattenförekomsterna är grupperade utifrån likartad geologisk uppbyggnad, geokemiska egenskaper och delvis även påverkanstryck. Syftet med grupperingen är att övervakningsdata från ett fåtal undersökta grundvattenförekomster ska kunna representera hela gruppens vattenkemi. Gruppindelningen för grundvattenförekomsterna är av olika kvalitet för olika delar av landet. Om grupperingarna är relevanta kan statusbedömningen god status för en grundvattenförekomst användas som underlag till en säkrare bedömning till god status för samtliga grundvattenförekomster i samma grupp. Det är dock olämpligt att använda gruppering till att bedöma otillfredsställande status. 9. Kan mätdata från vattentäkter med vattenskyddsområde representera hela grundvattenförekomsten? Många vattentäkter har vattenskyddsområden, som täcker hela eller delar av grundvattenförekomsten. Om skyddsområdet täcker hela förekomsten bör mätdata från vattentäkten representera hela grundvattenförekomsten. Ofta täcker vattenskyddsområdet endast en liten del av grundvattenförekomsten. Området runt vattentäkten har då genom skyddet ett lägre påverkanstryck än övriga grundvattenförekomsten. Mätdata från vattentäkten riskerar att inte bli representativt för hela grundvattenförekomsten.

22 22 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN Om påverkanstrycket för hela grundvattenförekomsten är lågt och markanvändningen är ungefär likartad inom som utanför vattenskyddsområdet, borde det inte finnas några större skillnader för vattenkemin i vattentäkten jämfört med vattenkemin i övriga förekomsten. Därmed borde vattenkemin i vattentäkten vara representativ för hela grundvattenförekomsten. Om påverkanstrycket är högt eller markanvändningen skiljer sig mycket mellan inom och utanför vattenskyddsområdet är det önskvärt om vattentäktens mätdata kan kompletteras med mätdata från områden utanför vattenskyddsområdet. Om detta inte finns får mätdata från vattentäkten användas och tillförlitlighetsklassningen och motiveringstexter får visa på osäkerhetsgraden. 10. Bakterier i grundvattnet Bakterier i grundvattnet kan innebära ett stort problem för användningen av grundvattnet som dricksvatten. Bakterier kommer dock inte att klassificeras under denna förvaltningscykel. I SGU:s leverans av data finns uppgifter om e-koli och koliforma bakterier. Dessa uppgifter kan användas som underlag för analys av påverkan från avloppsvatten. Utskrivet den

23 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 23 4 Kvantitativ status Grundvattenförekomsters kvantitativa status ska kartläggas med tillgänglig data. Även grundvattenförekomster som saknar mätdata ska statusklassificeras Generella riktlinjer Bedömningen och klassificeringen av kvantitativ status för samtliga grundvattenförekomster ska följa SGU:s föreskrifter om och miljökvalitetsnormer och för grundvatten (SGU-FS 2013:x). Vattenmyndigheten förordar att utgångspunkten för länsstyrelsens arbete med att bedöma och statusklassificera grundvatten 2013 utöver SGUs föreskrifter ska vara de rekommendationer som framgår av PM:et Kortfattad manual för arbeten inom svensk vattenförvaltning , samt CIS Guidence Dokument No. 18, till dess att nya vägledande dokument utkommer. SGU har också sammanställt bedömningsgrunder, som bör användas i arbetet med bedömning och klassificering av grundvattenstatus, SGU rapport Metodiken för bedömning och klassificering av kvantitativ status av grundvattenförekomster i den tidigare förvaltingscykeln är beskriven i vattenmyndigheternas förvaltningsplaner, beslutade Ur förvaltningsplan 2009: En grundvattenförekomst ska klassificeras till otillfredsställande kvantitativ status om de sammanlagda uttagen överstiger den långsiktiga grundvattenbildningen, eller där det har konstaterats att salt grundvatten eller föroreningar sugs in på grund av pumpning av vatten ur grundvattenförekomsten. Informationen om uttag är bristfällig för många grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsterna har klassificerats till god kvantitativ status om det inte funnits anledning att misstänka motsatsen. Ofta finns det kunskap om att det förekommer problem med tillgången på vatten utan att tillgång på data finns för beräkning av vattenbalansen. Det kan vara fråga om att kommunen får köra ut vatten till boende under kortare eller längre perioder, att vattnet börjar smaka salt eller att källor och brunnar sinar. Sådana observationer och eventuellt andra kunskaper om vattenbrist kan vara tillräckliga för en expertbedömning av den kvantitativa grundvattenstatusen. Kvantitativ status ska klassificeras som god kvantitativ status eller otillfredsställande kvantitativ status.

24 24 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 4.2. Parametrar Klassificeringen av kvantitativ status saknar ingående parametrar Tillgång till mätdata För majoriteten av grundvattenförekomsterna saknas mätdata såsom grundvattennivåer, preciserade uppgifter om grundvattenbildning och vattenuttag. SGU bedriver övervakning av grundvattennivåer i grundvattenförekomster som inte är utsatta för mänsklig påverkan. Mätresultat ingår inte i den leverans av data som SGU levererat. Undersökningar av grundvattennivåer bedrivs i några län. Många kommuner har nivåövervakningar i samband med vattentäkter, men det finns risk att mätningen sker inom sänktratten. Vid bildandet av vattentäkter eller skyddsområden kan information om grundvattenbildning finnas. Data om vattenuttag kan bland annat finnas i tillstånd för vattenuttag av företag, större gårdar (med vattenuttag för bevattning och vattenförsörjning till djur) och för kommunala vattentäkter. En nationell sammanställning av vattenuttag saknas dock. För några områden kan det finnas information om vattenbrist vid torra perioder eller problem med saltvatteninträngning, båda tecken på att grundvattennivåerna kan vara mänskligt påverkade Expertbedömning Utgångspunkten när expertbedömning genomförs är att använda all tillgänglig kunskap och information för att göra en så korrekt bedömning som möjligt. Vattenmyndig-heternas hjälpredor är tänkta att ge övergripande ramar att arbeta inom, men för klassificeringen Utskrivet den

25 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 25 måste all tillgänglig information sammanvägas för bedömning av status i varje enskilt fall. Vid expertbedömning är det ett krav att tillvägagångssättet dokumenteras och motiveras. Detta kan göras med hjälp av motiveringstexterna i VISS och/eller genom att länka referensdokument till klassificeringen. Referensdokument kan vara att föredra där ett mer utförligt resonemang behöver föras hur expertbedömningen har gått till eller om det finns behov av att visuellt visa t.ex. diagram över data. Klassificeringar baserade på expertbedömning har generellt en lägre tillförlitlighet vilket också ska framgå i VISS, se kap Tillförlitlighetsklassning Klassificeringssystemet är framtaget för klassificering av status för grundvatten. För mer information se Tillförlitlighetsklassning 3.6 Nedan pressenteras tabell 3 med typfall för de olika klasserna av tillförlitlighet. Listan av typfall är inte fullständig utan ska ses som en guide för att få en känsla för statusklassificeringar som faller inom de olika klasserna av tillförlitlighet. Typfallen inom respektive kategori är inte prioriterade och är tänkta att läsas separat, det vill säga alla typfall behöver inte uppfyllas för att bedömningen av tillförlitligheten hör till den klassen. Tabell 3. I tabellen presenteras typfall för de fyra olika klasserna av tillförlitlighet för bedömning av status för grundvatten. Klass Typfall övergripande status för grundvatten Mycket bra Bedömningen grundas på detaljerade uppgifter om grundvattenbildning och vattenuttag. För otillfredsställande status kan bedömningen grundas på långa tidsserier av nivåövervakning med en signifikant negativ trend. För god status kan bedömningen grundas på långa tidsserier av nivåövervakning utan signifikant negativ trend. Flera provtagningar inom vattenförekomsten visar på samma status. Provtagningen representerar hela vattenförekomsten. Bra Bedömningen grundas på översiktliga uppgifter om grundvattenbildning och vattenuttag. För otillfredsställande status kan bedömningen grundas på nivåövervakning med en signifikant negativ trend. För god status kan bedömningen grundas nivåövervakning

26 26 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN utan signifikant negativ trend. Provtagning representerar stora delar av vattenförekomsten. Medel Bedömningen grundas på uppskattade uppgifter om grundvattenbildning och vattenuttag. Bedömningen grundas på kunskap om problem med vattenbrist inom området. Bedömingen grundas på någon annan information, se punkt 2 nedan. Flera provtagningar i samma vattenförekomst visar på olika status. Låg Mätdata saknas Provtagning representerar endast mindre delar av vattenförekomsten. Mätvärde ligger precis på gränsen till annan statusbedömning och mätningarna är osäkra. Beskrivningen av typfall i tabell 3 kan behöva specificeras mer för att tillförlitlighetsbedömningen ska bli lika i alla distrikt. För att en klassning ska tillhöra klassen Mycket bra krävs data som tydligt påvisar antropogen påverkan på hela vattenförekomsten Problem och förslag till bedömningar och klassificeringar Vid expertbedömningar av status för grundvatten uppkommer frågor om hur olika situationer ska hanteras inom statusklassificeringen. Svaren som ges nedan ska ses som rekommendationer och hjälp i expertbedömningen. Vidare diskussioner med mer preciserade svarsförslag kan behövas. 1. Hur ska kvantitativ status bedömas och klassificeras i grundvattenförekomster som helt saknar mätdata? Majoriteten av grundvattenförekomsterna saknar mätdata och uppgifter om vattenuttag. Enligt SGU-FS 2013: x föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering av grundvatten ska grundvattenförekomster klassificeras som god status om de vid kartläggning och analys har bedömts att utan risk uppnå god kvantitativ status. Detta innebär att en grundvattenförekomst som enligt tillgänglig information har liten mänsklig påverkan kan vid avsaknaden av data klassificeras som god status. Utskrivet den

27 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 27 Grundvattenförekomster som helt saknar mätdata kan särskiljas från grundvattenförekomster med mätdata som visar på god status genom motiveringstexter och tillförlitlighetsbedömningen. Tillförlitlighetsbedömningen för statusklassificeringen för en grundvattenförekomst som helt saknar mätdata blir alltid låg. I förra cykeln gjordes bedömningen att det generellt inte fanns några problem med kvantitativ status för grundvatten i Sverige. Den bedömningen görs även i denna cykel, delvis i brist på övervakningsdata, men även som resultat av att det inom de flesta områdena i Sverige inte rapporterats problem med vattenbrist. 2. När ska en grundvattenförekomst bedömas och klassificeras som otillfredsställande kvantitativ status? Enligt förvaltningsplanen från 2009 ska en grundvattenförekomst bedömas och klassificeras till otillfredsställande kvantitativ status om de sammanlagda uttagen överstiger den långsiktiga grundvattenbildningen, eller där det har konstaterats att salt grundvatten eller föroreningar sugs in på grund av pumpning av vatten ur grundvattenförekomsten. Den genomsnittliga grundvattenbildningen finns för alla grundvattenförekomster angiven i VISS. För en säkrare bedömning kan det vara lämpligt att ha mer preciserade uppgifter. Observationer och eventuellt andra kunskaper om grundvattennivåer som kan vara tillräckliga för en expertbedömning till otillfredsställande kvantitativ status är bland annat: vattenbrist i vattentäkter och källor, observera dock att felaktigt utformade brunnar också kan ge upphov till vattenbrist saltvatteninträngning, det vill säga att vattnet börjar smaka salt eller får en ökad konduktivitet, och orsaken kan antas vara stora uttag områden där grundvattenavsänkning ger försurningsproblem beroende på oxidation av svavelhaltiga jordar förändrad vattenkemi, antingen i grundvattnet eller i förbundna ytvatten, kan indikera förändrade flödesvägar och/eller grundvattenbildning biotopförändring i anslutande våtmarksområden skred och dålig bärighet på grund av höga grundvattennivåer stor mänsklig påverkan i området, till exempel stora vattenuttag eller grundvattenbortledning, dränering eller schakt eller hårdgjorda ytor.

28 28 HJÄLPREDA FÖR KLASSIFICERING AV STATUS FÖR GRUNDVATTEN 3. Hur ska grundvattenförekomster med en stor andel inducerad eller naturlig grundvattenbildning klassificeras? Grundvattenförekomster med vattentäkter där tillförsel av ytvatten sker antingen naturligt eller konstgjort, anses ha god kvantitativ status. Undantag är om det finns nivåmätningar som visar på ihållande nedåtgående trend. Den tillförda mängden ytvatten ska motsvara grundvattenuttaget, så tillvida att det inte uppstår någon negativ påverkan på grundvattenförekomsten eller förbundna ytvatten eller våtmarker på grund av uttaget. 4. Ska eventuella säsongsvariationer i grundvattennivåer bidra till bedömningen av kvantitativ status? I grundvattenförekomster utan antropogen påverkan kan inte naturliga säsongsvariationer bidra till statusklassificeringen. Naturligt torra eller vattenrika perioden ger upphov till variationer som inte ska klassificeras som otillfredsställande status. I grundvattenförekomster med stora säsongsbundna antropogena vattenuttag kan vattenuttaget periodvis överstiga grundvattenbildningen, framför allt under torra perioder. En sådan tillfällig påverkan kan dock innebära stora och långsiktiga och/eller konstanta förändringar på vattenkemin i förekomsten samt på anslutande ytvatten och våtmarker. Då detta strider mot direktivets syfte, torde även en säsongsbunden antropogen påverkan på grundvattennivån kunna resultera i en bedömning till otillfredsställande kvantitativ status. 5. Ska den långsiktiga klimatförändringen beaktas vid bedömningen av kvantitativ status? Den påverkan som långsiktiga klimatförändringar ger upphov till på grundvattenmagasinen fram till 2021 bör vara marginella jämfört med naturliga variationer i nederbörd och vattentemperatur. Därför bör inte klimataspekten vägas in i statusbedömningen för kvantitativ status. Det är under diskussion om hur klimatfrågan ska beaktas inom vattenförvaltningen. Utskrivet den

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten Utskrivet den 2015-05-19 OBS! I denna uppdaterade version kompletteras riktlinjerna med

Läs mer

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet:

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten

Läs mer

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram 3330 Nr 341 Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram Bilaga 2 a 1. Geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologisk

Läs mer

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings

Sveriges geologiska undersöknings Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten; beslutade den 20 december 2013. SGU-FS 2014:1 Utkom från

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv

Läs mer

Hållan - SE

Hållan - SE Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta

Läs mer

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX) Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX) Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2010 K(2010) 1096 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

SE SE

SE SE 017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt

Läs mer

Vattenförvaltning av grundvatten

Vattenförvaltning av grundvatten vägledning Vattenförvaltning av grundvatten september 2014 SGU-rapport 2014:31 Omslagsbild: God vattenförvaltning är nödvändig för långsiktig vattenförsörjning. Illustration: Anna Jonson, ArtAnna. Samtliga

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/10 2008 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/10 2008 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/10 2008 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag

Miljökvalitetsnormer och undantag Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,

Läs mer

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den 6 juni 2017 erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den 6 juni 2017 erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande. YTTRANDE 1(5) Vårt datum Vår beteckning 2017-10-02 33-1562/2017 Ert datum Er beteckning 2017-06-29 M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria Vattenmiljö

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

Svensk vattenförvaltning

Svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning Miljökvalitetsnormer för vatten Ställs krav på en övervakning av miljötillståndet som ger hög och/eller känd konfidens och noggrannhet. Den övervakning

Läs mer

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX) Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Västmanlands läns (Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västmanlands läns

Läs mer

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:

Läs mer

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Flens kommun / flenskommun@flen.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 07:56:34 Avslutade: 2016-02-15 13:29:45

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem

Läs mer

VATTENFÖRVALTNING

VATTENFÖRVALTNING FÖRVALTNINGSPLAN 2016-2021 SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT DEL 2 VATTENFÖRVALTNING 2009-2015 Resultat och samverkan MISSIV Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt 2016-2021 Vattenmyndigheten

Läs mer

om Länsstyrelsen i Kalmars läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

om Länsstyrelsen i Kalmars läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Kalmars läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndigheten

Läs mer

Boverket. Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten.

Boverket. Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten. Boverket Myndigheten för sernhausplenenno, byggande och boende Yttrande Datum 2018-04-24 3.1.2 Diarienummer 5923/2017 Ert diarienummer 537-14690-2017 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bilaga 1 Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT

Bilaga 1 Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Bilaga 1 Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN 2016-2021 BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt FÖRORD Vattnet i Sverige och särskilt i dess norra delar

Läs mer

Renare marks vårmöte 2010

Renare marks vårmöte 2010 Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst

Läs mer

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster

Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster Dnr: 537-3006-10 Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster ett underlag för utformning av övervakningsprogram och åtgärder 1 Beställare Länsstyrelsen i Kalmar län, vattenmyndigheten

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Full koll på grundvatten. Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet

Full koll på grundvatten. Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet Full koll på grundvatten Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet 2019-03-27 Miljöövervakningsbehovet för grundvatten Beskrivs med utgångspunkt från vattenförvaltning och miljökvalitetsmålet Grundvatten

Läs mer

Del 2 Vattenförvaltning

Del 2 Vattenförvaltning Förvaltningsplan 2016-2021 Södra Östersjöns vattendistrikt Del 2 Vattenförvaltning 2009-2015 Resultat och samverkan Förvaltningsplan 2016-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt Del 2, Vattenförvalting

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten

Läs mer

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II Miljöförvaltningen Miljöanalys Dnr 2013-11650 Sida 1 (7) 2013-08-28 Handläggare Tonie Wickman Telefon: 0850828948 Till Miljö och hälsoskyddsnämnden EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Hemsida 1(44)

Hemsida   1(44) SAMRÅDSHANDLING Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av frågor

Sammanfattning av frågor webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48

Läs mer

Varför renar vi vattnet?

Varför renar vi vattnet? Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet

Läs mer

Strömsunds kommun /

Strömsunds kommun / Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Strömsunds kommun / stromsunds.kommun@stromsund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 14:47:46 Avslutade: 2016-02-24

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Enköpings kommun /

Enköpings kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Enköpings kommun / kommunstyrelsekontor@enkoping.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Leksands kommun / kommun@leksand.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-15 11:33:09 Avslutade: 2016-02-19 14:51:36

Läs mer

M2016/01062/R

M2016/01062/R Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

BILAGA 1 Förvaltningsplan Bottenhavet Arbetssätt och metoder

BILAGA 1 Förvaltningsplan Bottenhavet Arbetssätt och metoder BILAGA 1 Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021 Arbetssätt och metoder Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1, Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021 Arbetssätt och metoder

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 1(9) Hemsida www.vattenmyndigheterna.se Utgiven av: Vattenmyndigheten

Läs mer

FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1. Arbetssätt och metoder

FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1. Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1 Arbetssätt och metoder Innehåll 1. Kartläggning och analys 3 1.1. Avgränsning av vattenförekomster 3 Indelning av grundvattenförekomster

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden

Läs mer

Örnsköldsviks kommun /

Örnsköldsviks kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Örnsköldsviks kommun / kommunen@ornskoldsvik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-07

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Hemsida 1(45)

Hemsida   1(45) Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter Länsstyrelsen Norrbottens

Läs mer

Grundvattenförekomster i VRO 10

Grundvattenförekomster i VRO 10 Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer