Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering

Transkript

1 Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering

2 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Mikael Gyllström, Pernilla Öhrström Nätprovfiske i Småland Foto: Mikael Gyllström Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Endast digital utgåva

3 Innehållsförteckning Material och Metoder... 1 Grundvatten... 1 Underlagsdata... 1 Metoder... 2 Ytvatten... 2 Underlagsdata... 2 Metod... 6 Resultat... 8 Hela Sverige... 8 Bottenviken Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Fördelning av kostnader per vattenkategori Bottenhavet Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Fördelning av kostnader per vattenkategori Norra Östersjön Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Fördelning av kostnader per vattenkategori Södra Östersjön Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Fördelning av kostnader per vattenkategori Västerhavet Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Fördelning av kostnader per vattenkategori... 26

4

5 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 1 Material och Metoder Grundvatten Underlagsdata För analysen har följande använts som underlagsdata: Stationer med tillhörande info: uttag ur VISS Offert från ALS Environmental till Stockholms länsstyrelse med uppgifter om priser för olika analyspaket samt vilka parametrar som ingår. Prisuppgifter från SGU om nivåövervakningskostnader Uttag från VISS har gjorts eftersom man då får med all nödvändig information som behövs för analysen. Det fanns inte tid till att komplettera med annan information. Offerten har använts eftersom den är utförligt beskriven och många analyspaket ingår. Prisinformation har fåtts från andra håll men den informationen har haft brister och valts bort. (Information har även skickats in från Västerbottens län men där var uppgifterna svårare att använda pga formatet. Uppgifter har även hämtats från SGU:s NMÖ kemiprogram men här saknades uppgifter om vilka parametrar som ingick i de olika prisuppgifterna.). Tabell 1. Prisuppgifter för analyspaketen. Källa: Anette Björlin, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012 Analyspaket Provtyp Antal Pris kr/prov 1 Basparametrar Vatten Metaller Vatten Klorerade lösningsmedel Vatten Bensen Vatten Kvicksilver, Hg Vatten PAH Vatten Bekämpningsmedel jordbruk Vatten Bekämpningsmedel tätort Vatten Lösningsmedel extra parametrar Vatten ingår i 3 10 Uran Vatten Radon Vatten PFOS + PFOA Vatten CODMn Vatten Färg Vatten

6 2 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Tabell 2. Parametrar som ingår i några av de olika analyspaketen. För ytterligare information kontakta källan. Källa: Anette Björlin, Länsstyrelsen i Stockholms län, Analyspaket Basparametrar Metaller Klorerade lösningsmedel PAH Alkalinitet, Aluminium, Ammonium, Fluorid, Fosfat, Järn, Kalcium, Kalium, Klorid, Konduktivitet, Magnesium, Mangan, Natrium, Nitrat, Nitrit, ph, Sulfat, TOC Arsenik, Barium, Bly, Bor, Kadmium, Kisel, Kobolt, Koppar, Krom, Molybden, Nickel, Strontium, Vanadium, Zink 1,2-dikloretan, Tetrakloreten, Trikloreten, Triklormetan Benso(a)pyren, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(ghi)perylen, Indeno(123-cd)pyren Priserna vid upphandlingar beror på vilket analyslab man anlitar och antalet prover som ska analyseras. Kommunerna har korta avstånd till sina provtagningsplatser medan några länsstyrelser (tex Västerbotten och Norrbotten) har betydligt längre resesträckor. SGU har fyra kontor i Sverige och gör provtagningar i hela landet vilket ger höga kostnader för resor för den nationella miljöövervakningen. Metoder Uttag av all övervakning i VISS gjordes. Kostnaderna per år räknades ut genom att utifrån frekvenserna (antalet provtagningar per 6-årscykel) först räkna ut totalpriset per 6-årscykel med hjälp av prisuppgifter från offerten och sedan dela den kostnaden med sex. Diagram över syfte (dvs aktör) och kostnad/år samt över syfte, parameter och antal prov/år gjordes. Ytvatten Underlagsdata Analysen av kostnader för miljöövervakningen i sjöar, vattendrag och kustvatten grundar sig på information om omfattningen av miljöövervakningen i Sverige, samt schabloner över kostnaderna för provtagning och analys av de olika kvalitetsfaktorer eller parametrar som övervakas. Uppskattningen av omfattningen av miljöövervakningen grundar sig på uttag ur VISS (export utförd i januari 2013) av stationsdata för övervakning av alla ytvatten, d.v.s. stationer belägna i såväl vattenförekomster som övrigt vatten. Analysen är därför begränsad av den omfattning och kvalitet varmed information om övervakningen matats in i VISS. Uppgifter om genomsnittliga kostnader för provtagning och analys hämtades från flera källor, redovisade i tabell 3.

7 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 3 Tabell 3. Schablonkostnader för de kvalitetsfaktorer (i vissa fall är priset angivet på parameternivå) som övervakas i ytvatten, och från vilka källor uppgifterna hämtats. Kvalitetsfaktor Totalpris (kr/prov) analys (kr/prov) provtagning (kr/prov) Biologi Källa lab-analys Växtplankton i sjöar SLU, ett samlingsprov à 4700 kr Växtplankton i kust/hav Uppgifter från Medins, Calluna och UMF Källa provtagning Uppskattad kostnad för en fjärdedels arbetsdag. Antar att kemi tas samtidigt. UMF kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF (halverat för att fördelas mellan chla och andra param). Klorofyll i sjöar SLU, 180 kr/prov Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen inkl metaller och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. För klorofyll tillkommer tid för filtrering. Klorofyll i kust/hav UMF, analyskostnad per prov 330 kr, själva tidsåtgången för provtagning inkl, därför avrundat nedåt UMF kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF (halverat för att fördelas mellan chla och andra param). Makrofyter Jacob Bergengren: sjö på 40 ha kostade kr med en mkt enkelr rapport. Medelstor sjö ca kr utan rapport. Jag antar pris per sjö på Makroalger medelvärde av prisuppgift från Sveriges vattenekolger, 2012 och Skåne läns SRK Påväxtalger SLU, ett samlingsprov à 4700 kr Zooplankton antagit samma som för växtplankton i sjöar Zooplankton i kust/hav medelvärde av prisuppgift från Sveriges vattenekolger, 2012 och Skåne läns SRK Uppskattad kostnad för ett halvdags arbete Uppskattad kostnad för en fjärdedels arbetsdag. Antar att kemi tas samtidigt UMF UMF, antas att det provtas kemi och annan biologi samtidigt (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF) Bottenfauna i sjöar SLU:s prislista: 5 håvprov à 1050 kr, 5 hugg à kr Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i kust/hav SLU:s prislista, 5 håvprov à 1050 kr Medelvärde av prisuppgift från sthlms uni och UMF Uppskattad kostnad för en fjärdedels arbetsdag. Antar att kemi tas samtidigt. Uppskattad kostnad för ett halvdags arbete Medelvärde av prisuppgift från sthlms uni och UMF

8 4 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Kvalitetsfaktor Totalpris (kr/prov) analys (kr/prov) provtagning (kr/prov) Källa lab-analys Källa provtagning Fisk i sjöar Uppskattning från Jönköpings fiskekonsulent är ca 2000 kr per nätnat inkl utvärdering. Och en uppskattning är att en snittsjö får 16 nät, dvs vi antar att 2000 av detta är utvärdering. dessutom antas att ca 5 % av detta är analys (efter uppgift om konsultkostnad för ett nätfiske i Norrbotten för analys) Fisk i vattendrag Total konsultkostnad på kr för ett elfiske i Norrbotten delat på 21 lokaler. Avrundat upp till närmaste 500-tal. Fisk i kust/hav Bottniska vikens samordnade program. Medelkostnad per område. Hydrologisk regim sjöar Hydrologisk regim vattendrag Temperatur inlandsvatten Temperatur i kust/hav Ljusförhållanden inlandsvatten Ljusförhållanden i kust/hav Hydromorfologi Bottniska vikens samordnade program har medelkostnad prov+analys per område Kustlab/SLU aqua , recipientkontroll H-län samt UMF ligger båda på ca angivet är ett medelvärde av dessa kr per dag, 365 dagar per år. Mail-växling med SMHI kr per dag, 365 dagar per år. Mail-växling med SMHI Fys-kem SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) UMF Temp, salt och ljus kostar 1300 för hela profilen, priset fördelat rakt mell KF SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) UMF Temp, salt och ljus kostar 1300 för hela profilen, priset fördelat rakt mell KF Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. UMF (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF) Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. UMF (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF)

9 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 5 Kvalitetsfaktor Syreförhållanden inlandsvatten Syreförhållanden i kust/hav Salthalt inlandsvatten Totalpris (kr/prov) analys (kr/prov) provtagning (kr/prov) Källa lab-analys SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) Källa provtagning Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt UMF UMF (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF) SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) Salthalt i kust/hav UMF Temp, salt och ljus kostar 1300 för hela profilen, priset fördelat rakt mell KF Försurning inlandsvatten Försurning i kust/hav Näringsämnen inlandsvatten Näringsämnen i kust/hav SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) antagit samma som för inlandsvatten SLU, fördelning utifrån lista med paketpris för omdrevssjöar (totalsumma 930 kr avrundat till 1000kr) Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. UMF (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF) Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. UMF (23500 kr, 8 kvalfaktorer ger ca 2900 per KF) Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt UMF och Eurofins medelvärde mel UMF och Calluna, antas att annan kemi och viss biologi provtas samtidigt SFÄ i inlandsvatten SLU, analyskostnad (ca 550 kr) för metaller delat på 9 (Cu, Zn, Pb, Cd, Cr, Ni, As, V, Co) *6 för icke-prio Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är ca 1500 kr för analysen (inklusive metaller) och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt.

10 6 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Kvalitetsfaktor SFÄ och Prioämnen, metaller i kust/hav. Inkl.Hg (biota) SFÄ och Prioämnen, organiska inklusive dioxiner i kust/hav (biota) Övrig Fys-kem Prioämnen, metaller i inlandsvatten (vattenfas) Prioämnen och SFÄ, metaller i kust/hav. Inkl.Hg (biota) Prioämnen, Hg i inlandsvatten (ofta analys av biota) Prioämnen, organiska i inlandsvatten (ofta analys av sediment/biota) Prioämnen och SFÄ, organiska exklusive dioxiner i kust/hav (biota) Totalpris (kr/prov) analys (kr/prov) provtagning (kr/prov) Källa lab-analys NRM års verifiering i Bottniska viken. kostnad 800 kr fördelad på 10 metaller 7500 NRM års verifiering i Bottniska viken. Prioämnen/miljögifter Ingen kostnad då dessa oftas tas tillsammans med ovan och finns med i de paketpriser som beräknats ovan Beräknas på parameternivå istället för på KFnivå som för övriga KF. SLU, analyskostnad (ca 550 kr) för metaller delat på 9 (Cu, Zn, Pb, Cr, Ni, As, V, Co) NRM års verifiering i Bottniska viken. kostnad 800 kr fördelad på 10 metaller Lst Norrbotten projekt kvicksilver i gädda kr/samlingsprov Ingen källa, förmodligen mycket lågt räknad siffra schablon för inlandsvatten använd Källa provtagning medel av prisuppgifter från SRK i H-län och Pelagia Miljökonsults provfiske i Nordmalingsfjärden kostnad fördelad mellan på 10 metaller Pelagia Miljökonsult. Provfiske i Nordmalingsfjärden år Förberedelser, 2 fiskenäter för 2 per, båt och bilkostnad. Totalkostnaden fördelad lika på Prio+SFÄmetaller, prio+sfä organiskt inkl. dioxiner, prio+sfä exkl. dioxiner. Ingen kostnad då dessa oftas tas tillsammans med fys-kem ovan och finns med i de paketpriser som beräknats ovan. Pris utifrån en kostnad på 2400 kr/prov för omdrevsjö där analys kostnaden är 1500 kr för analysen och provtagningen då avrundats till 1000 kr där temp, ljus, syre, salt, försurning, näringsämnen och metaller tas samtidigt. medel av prisuppgifter från SRK i H-län och Pelagia Miljökonsults provfiske i Nordmalingsfjärden kostnad fördelad mellan på 10 metaller Projekt lst Norrbotten där provfiskare fått 1000 kr, avrundat uppåt till det dubbla. schablon för inlandsvatten använd Metod Materialet begränsades genom att stationer inom råvattenkontrollen valdes bort, eftersom inmatning av data är så ofullständig, och badvattendirektivets övervakning valdes bort eftersom den är så väsensskild från övrig MÖ. För varje station och kvalitetsfaktor (ibland parameter) så beräknades en årlig kostnad utifrån provtagningsfrekvens och schablonpriset taget ur tabell 3. Kostnadsuppskattningarna är därför mycket osäkra, dels eftersom de

11 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 7 bygger på schabloner och dels för att informationen i VISS i varierande grad är ofullständig. Observera att kostnaden för prioriterade ämnen och särskilt förorenade ämnen för kust, övergångs och utsjövatten är mycket underskattade eftersom prisschablonerna för insjövatten har använts. Kostnaderna sammanfattades sedan per vattendistrikt och på nationell skala och delades upp utefter finansiär/syfte och utefter de kvalitetsfaktorer som används i statusklassificeringen inom vattenförvaltningen eller i de fall det inte gick i enskilda parametrar. De syften/finansiärer som övervakningen som kostnaderna redovisas för är: NMÖ: Nationell miljöövervakning. Statligt finansierade övervakningsprogram med nationellt upplägg. KEU: Kalkeffektuppföljning. Sker i länsstyrelsernas regi med statliga medel. Notera att kostnader för IKEU (integrerad kalkeffektuppföljning) har förts till NMÖ eftersom det är ett statligt av SLU koordinerat nationellt övervakningsprogram. RMÖ: Regional miljöövervakning. RMÖ utförs i länsstyrelsernas regi med statliga medel. Till denna grupp av program har även kostnader för gemensamma regionala övervakningsprogram som utförs av flera län men med ett gemensamt programupplägg förts. KÖ: Kommunal övervakning som inte är egenkontroll. Observera att vi inte är säkra på hur strikt uppdelningen mellan egenkontroll och övrig miljöövervakning utförd av kommuner är gjord vid inmatning i viss och att data för KÖ och RK därför har en extra osäkerhet inbyggd. SRK: Samordnad recipientkontroll. Utförs samordnat av ett flertal verksamhetsutövare inom områden med varierande storlek, t.ex. inom ett huvudavrinningsområde, som en del av egenkontrollen. RK: Recipientkontroll. Utförs av en verksamhetsutövare som en del av egenkontrollen. För bättre överskådlighet har i vissa figurer och tabeller samtliga aktörer som använder statliga medel slagits samman och på samma sätt har de två kategorierna av övervakning inom egenkontrollen slagits samman. Av samma anledning har kvalitetsfaktorer och parametrar för ytvattenövervakningen bakats ihop i grupperna Biologiska kvalitetsfaktorer/parametrar, hydromorfologi, fysikalisk-kemiska parametrar och miljögifter. Till biologin räknas all övervakning av antal eller biomassa av organismer. Grupperingen hydromorfologi innefattar hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Till gruppen miljögifter räknas både de prioriterade ämnena och de särskilt förorenande ämnena. Gruppen fysikalisk-kemiska undersökningar är de resterande kvalitetsfaktorerna och parametrarna som beskriver vattnets fysikaliska och kemiska karaktär.

12 8 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Resultat Hela Sverige Kostnaden för den vattenrelaterade övervakningen som finns inlagd i VISS uppskattades till ca 165 miljoner kronor (tabell 4). Observera att denna siffra är behäftad med osäkerhet och att den viktigaste informationen i denna bilaga är den relativa fördelningen av denna kostnad geografiskt och per vattentyp, kvalitetsfaktor osv. Tydligt är att större delen av kostnaden (75 %) är för övervakning som sker i vattenförekomster och att mer pengar läggs på övervakning i de södra delarna av Sverige, trots att det finns fler vatten i norr. Detta kan bland annat förklaras med att påverkan på vattnen, och därmed behovet av övervakning, i allmänhet är större i södra Sverige (se bilaga 2-4 för mer information om den geografiska utbredningen av miljöövervakningen i relation till påverkan). Övervakning av vattenförekomster står för en högre andel av kostnaderna i de två nordliga distrikten än i övriga distrikt. Finansieringen av övervakningen kan grovt delas upp i statligt finansierad miljöövervakning och sådan övervakning som finansieras av olika typer av verksamhetsutövare via recipientkontroll eller samordnad recipientkontroll. Den statligt finansierade övervakningen sker både i nationella och regionala program. Övervakningen finansierad via kalkeffektuppföljningen redovisas separat eftersom den innehar något av en särställning, dels för att kalkeffektuppföljningen står för en så stor del av den totala finansieringen (knappt 20 %) men också för att den är det enda program som så tydligt är utformat för att huvudsakligen övervaka en åtgärd (kalkningen) och inte bara påverkan eller miljöutvecklingen i stort. Den statliga övervakningen, inklusive kalkeffektuppföljningen, bär drygt hälften av kostnaderna om man ser till alla vatten och strax under hälften av kostnaden när man bara ser till övervakningen av vattenförekomster (Figur 1). Den statliga övervakningen, speciellt kalkeffektuppföljningen, finansierar alltså i högre grad än recipientkontrollen övervakning i mindre vatten. Tabell 4. Kostnaden för övervakningen i vatten fördelad på vattendistrikt. Vattendistrikt kostnad (MKr/år) Kostnad i vattenförekomster (MKr/år) Andel i vattenförekomst Bottenviken % Bottenhavet % Norra Östersjön % Södra Östersjön % Västerhavet % Totalt %

13 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 9 Figur 1. Kostnaden av övervakningen uppdelad på finansiär eller syfte. Den större cirkeln omfattar kostnaden för övervakning av både vattenförekomster och övrigt vatten medan den mindre, inre cirkeln representerar övervakningen av endast vattenförekomster. Cirklarnas relativa storlek står i proportion till den totala kostnaden. Om man ser till hur finansieringen av övervakningen fördelar sig per vattenkategori så är det slående hur lite pengar som läggs på övervakning av grundvatten (Figur 2). Mest resurser läggs på övervakning av kust och hav samt vattendrag. Övervakning av sjöar kostar ungefär hälften så mycket och kostnaden för övervakning av grundvatten uppgår endast till ett par procent av kostnaderna för kust och hav eller för vattendrag. Hur stor del av kostnaderna som bärs av statliga anslag visavi övervakning finansierad av verksamhetsutövare varierar också betydligt beroende på vattenkategori. För sjöar är andelen av kostnaderna som finansieras via statliga anslag drygt 75 % medan andelen bara är knappt 40 % för kust och hav. I kust och hav finansieras övervakningen alltså till största delen av verksamhetsutövarnas egenkontroll. Denna övervakning sker främst närmare kusten medan övervakningen av utsjön sker helt inom det statliga nationella programmet. Övervakningen av grundvatten finansieras av statlig (nationell och regional) övervakning, recipientkontroll samt kommunernas råvattenkontroll. Den nationella övervakningen står för knappt 1 av de knappt 1,5 mkr som utgör summan av kostnaderna för grundvattenövervakning. Det bör dock betonas att det fortfarande saknas mycket grundvattenövervakning i VISS. Figur 2. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i Sverige fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = statlig regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = statlig nationell miljöövervakning.

14 10 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Kostnaderna för övervakningen fördelar sig även olika beroende på var i landet man befinner sig. Kostnaderna för övervakningen i Södra Östersjön och Västerhavet är båda nästan dubbelt så hög som i något av de tre nordligare distrikten (Figur 3). Kostnaderna för den nationella miljöövervakningen är ganska jämnt fördelade över distrikten med undantag för kalkeffektuppföljningen som kostar över 14 mkr i Västerhavets vattendistrikt, där försurningsproblemen är stora, men bara en knapp miljon i Norra Östersjöns vattendistrikt där väldigt få vatten är försurade. I de södra delarna av Sverige bärs kostnaderna för den av egenkontrollen finansierade övervakningen huvudsakligen av samordnad recipientkontroll medan recipientkontroll utförd av enskilda verksamhetsutövare står för en större del av finansieringen längre norrut. Totalt sett är kostnaderna för egenkontrollen mycket större i söder (Västerhavet och Södra Östersjön) än i norr. Kommunerna bidrar till övervakningen främst via egenkontrollen (eftersom de har stor påverkan via till exempel kommunala avloppsreningsverk), men det finns även en mycket liten andel övervakning med andra syften som finansieras av kommunerna. Figur 3. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten fördelade på syfte och vattendistrikt. BVVD = Bottenvikens vattendistrikt, BHVD = Bottenhavets vattendistrikt, NÖVD = Norra Österssjöns vattendistrikt, SÖVD = Södra Östersjöns vattendistrikt, VHVD = Västerhavets vattendistrikt. Förkortningar av kostnadsbärare som i figur 2. Figur 4. Kostnaderna för miljöövervakning av ytvatten fördelade per kvalitetsfaktorer grupperade som biologiska-, hydromorfologiska-, fysikalisk-kemiska-, och miljögifts-kvalitetsfaktorer. I denna figur är inte kostnaderna för övervakning av grundvatten medtagna.

15 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 11 Den största andelen av kostnaderna för övervakningen i ytvatten utgörs av övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (Figur 4). Fysikalisk-kemiska parametrar är vanligtvis billigare att övervaka per provtagningstillfälle än biologi och miljögifter, men behöver i regel provtas oftare än biologin för att erhålla samma tillförlitlighet. Det förefaller som om väldigt lite pengar läggs på övervakning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, vilket Sverige också har fått kritik för. Arbetet med nya bedömningsgrunder för hydromorfologi pågår, vilket också kommer att ge vägledning om hur hydromorfologi ska övervakas. Det bör noteras att t.ex. biotopkarteringar som är gjorda för många vatten inte är inlagda i VISS eftersom dessa setts mer som inventeringar av tillståndet än som regelrätt kontinuerlig övervakning. Även miljögifter övervakas i väldigt liten grad. Kostnadsfördelningen per grupp av kvalitetsfaktorer är i princip densamma som för de totala kostnaderna om man bara ser till övervakning i vattenförekomster. I övrigt vatten utgör den hydromorfologiska övervakningen en mindre andel och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer utgör en något större andel än vad som visas för de totala kostnaderna i figur 4. Mest resurser läggs på övervakning av biologi i kust och hav och minst i vattendragen där övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer dominerar kostnaderna (Figur 5). Det bör noteras att uppskattningen av kostnaden för övervakning av miljögifter i kust och hav med stor sannolikhet är kraftigt underskattade eftersom schablonerna för inlandsvatten använts och provtagningskostnaderna är dyrare i kustvatten och i utsjön. Organiska miljögifter som är mycket dyrare att övervaka än tungmetaller övervakas i dessutom i mycket högre grad i kustvatten. De vattendistrikt där störst andel av kostnaderna läggs på övervakning av biologi är Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt (ca 45 %). Totalt sett är dock kostnaderna för övervakning av biologi störst i södra Östersjön och Västerhavet (Figur 6). Västerhavet har störst, både absolut och relativ, kostnad för fysikalisk-kemiska mätningar och Norra Östersjön är det distrikt där minst resurser läggs på övervakning av miljögifter. Kostnaderna för övervakning av hydromorfologi är störst i Bottenhavets vattendistrikt och minst i Södra Östersjöns vattendistrikt. Figur 5. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten fördelade per grupp av kvalitetsfaktorer och per vattenkategori. I denna figur är inte kostnaderna för övervakning av grundvatten medtagna.

16 12 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Figur 6. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten fördelade per grupp av kvalitetsfaktorer och per vattendistrikt. I denna figur är inte kostnaderna för övervakning av grundvatten med. Figur 7. Kostnaderna för miljöövervakning av parametergrupper i grundvatten. För förklaring av vad som innefattas i basparameterpaketet och metallpaketet, se tabell 2. Av de ca 1,5 miljoner kronor som utgör den totala kostnaden för övervakning av grundvatten, enligt vad som finns inlagt i VISS, så är över hälften av kostnaderna mätningar av grundvattenkvantitet, dvs nivåmätningar (Figur 7). Miljögifterna utgör endast en mycket liten andel av kostnaderna och ca en tredjedel av kostnaderna utgörs av de parametrar som ingår i det så kallade baspaketet och som bland annat indikerar försurning, näringspåverkan och saltvatteninträngning. Uppgifterna om grundvatten i VISS är dock behäftade med större osäkerheter än för ytvattnen eftersom det är väldigt inkomplett inrapporterat till VISS och i distrikten har länen prioriterat olika kring vad som lagts in.

17 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 13 Bottenviken Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Bottenvikens vattendistrikt är det distrikt där minst pengar läggs på miljöövervakning av vatten, ca 21 miljoner kronor per år (Tabell 4). Den statligt finansierade övervakningen utgör ca 12 av 21 mkr vilket motsvarar ca 60 % av kostnaderna Figur 8. Kostnaden för övervakningen i Bottenvikens vattendistrikt uppdelad på finansiär eller syfte samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). KÖ = kommunal övervakning. Figur 9. Kostnaden för övervakningen i Bottenvikens vattendistrikt uppdelad på kvalitetsfaktorgrupp samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). (figur 8). Övervakning av vattenförekomster står för nästan hela kostnaden, cirka 18 av 21 mkr vilket motsvarar knappt 90 procent av totalkostnaderna (Tabell 4, Figur 8). Fördelningen mellan kostnader för övervakning i vattenförekomster och i övrigt vatten är ungefär den samma oavsett syfte eller finansiär. I Bottenvikens vattendistrikt läggs största delen av resurserna på övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, ca 8 av 20 mkr vilket motsvarar ca 40 % (figur 9). Fördelningen av vilka typer av kvalitetsfaktorer som övervakas är likartad när man jämför mellan övervakning i vattenförekomster och i övrigt vatten, med undantag för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som övervakas nästan uteslutande i vattenförekomster

18 14 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING (Figur 9). Jämfört med de andra distrikten är Bottenviken det distrikt där mest medel går till övervakning av miljögifter, både sett till faktisk kostnad och sett till andelen av den totala kostnaden. Det är dock det distrikt där minst medel går till övervakning av biologi, även här både sett till faktisk kostnad och relativ andel av den totala kostnaden. Fördelning av kostnader per vattenkategori Övervakningen av sjöarna i Bottenvikens vattendistrikt finansieras huvudsakligen av statliga medel, allra mest från de nationella programmen som står för drygt 2 av totalt 3,5 mkr (Figur 10). Medlen går huvudsakligen till övervakning av biologi och hydromorfologi och sjöarna är den vattenkategori där minst medel används till övervakning av fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer (Figur 11). Vattendrag är den vattenkategori som står för största delen av kostnaderna i Bottenvikens vattendistrikt. Knappt 12 av totalt ca 21 mkr, d.v.s. ca 60 %, går till övervakning av vattendrag (Figur 10). Recipientkontrollen är den största finansiären av övervakningen i vattendrag och totalt sett så är kostnaderna för övervakningen i vattendrag jämnt fördelad mellan statliga övervakningsprogram och egenkontrollen. Övervakning av fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer dominerar men även miljögifter står för en stor del av kostnaden för övervakningen i vattendrag (Figur 11). Bottenviken är det distrikt där mest medel läggs på övervakning av miljögifter i rinnande vatten. Bottenviken är det distrikt där minst resurser läggs på övervakning av kust- och utsjövatten. Av de dryga 5 mkr per år som miljöövervakningen kostar, så står nationella program och den samordnade recipientkontrollen för 2 mkr var (Figur 10). Fördelningen av kostnader mellan övervakning av biologiska och av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer mycket jämn och detta är den vattenkategori där mest pengar läggs på övervakning av biologi (Figur 11). Övervakningen av miljögifter på kusten förefaller få mycket lite resurser men detta kan till viss del förklaras av att kostnadsschablonerna för inlandsvatten använts i beräkningarna vilket leder till en underskattning av kostnaderna. Figur 10. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i Bottenvikens vattendistrikt fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = nationell miljöövervakning.

19 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 15 Figur 11. Kostnaderna i Bottenvikens vattendistrikt för miljöövervakning av de övergripande grupperingarna av kvalitetsfaktorer, redovisat per vattenkategori. I denna figur ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning. Grundvatten är, precis som i resten av landet, den vattenkategori som får minst resurser för övervakning. Av de ca 260 tkr per år som läggs på övervakning i grundvatten i Bottenviken, är nästan tre fjärdedelar kostnader för övervakning av kvantitet och ca en femtedel är övervakning av de basparametrar som specificeras i tabell 2 (Figur 12). Figur 12. Kostnaderna i Bottenvikens vattendistrikt för miljöövervakning av parametergrupper i grundvatten. För förklaring av vad som innefattas i basparameterpaketet och metallpaketet, se tabell 2.

20 16 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Bottenhavet Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Miljöövervakningen i Bottenhavets distrikt kostar årligen ca 28 miljoner kronor. Precis som i Bottenvikens vattendistrikt står övervakningen av vattenförekomster för nästan hela kostnaden, ca 25 mkr vilket motsvarar ungefär 90 % av de totala kostnaderna (Tabell 4, Figur 13). Den statligt finansierade övervakningen utgör drygt 17 mkr vilket motsvarar ca 60 % av kostnaderna (figur 13). Egenkontrollen finansierar nästan bara övervakning i vattenförekomster så övervakningen av övrigt vatten sker nästan helt med statliga medel. Figur 13. Kostnaden för övervakningen i Bottenhavets vattendistrikt uppdelad på finansiär eller syfte samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). KÖ = kommunal övervakning. Figur 14. Kostnaden för övervakningen i Bottenhavets vattendistrikt uppdelad på kvalitetsfaktorgrupp samt uppdelad i vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). I Bottenhavets vattendistrikt läggs mest resurser på övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, ca 13 av 28 mkr vilket motsvarar knappt hälften av kostnaderna (figur 14). Andelen av den totala kostnaden som läggs på övervakning av biologi och fys-kem är

21 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 17 ganska jämförbar i vattenförekomster och övrigt vatten medan hydromorfologi utgör en större del av övervakningskostnaderna i vattenförekomster och miljögifterna en större del i övrigt vatten. Jämfört med de andra distrikten är Bottenhavet det vattendistrikt där mest medel används till övervakning av hydromorfologi. Fördelning av kostnader per vattenkategori Sjöarna i Bottenhavets vattendistrikt övervakas huvudsakligen med statliga medel som står för ca 4,5 av de 6 mkr som läggs på övervakning av sjöar årligen. Miljögifter är den kvalitetsfaktor som det läggs minst pengar på i sjöar medan fördelningen mellan de andra grupperna av kvalitetsfaktorer är tämligen jämn. Figur 15. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i Bottenhavets vattendistrikt fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = nationell miljöövervakning. Figur 16. Kostnaderna i Bottenhavets vattendistrikt för miljöövervakning av de övergripande grupperingarna av kvalitetsfaktorer, redovisat per vattenkategori. I denna figur ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning. Vattendragen i Bottenhavets distrikt övervakas precis som sjöarna till största delen med statliga medel. Till skillnad från sjöarna finansierar kalkeffektuppföljningen en stor del av övervakningen i vattendragen. I vattendragen står övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för ungefär hälften av kostnaderna. Till skillnad från inlandsvattnen i Bottenhavets vattendistrikt, så övervakas kust och hav till största delen med medel från egenkontrollen. Recipientkontroll och samordnad

22 18 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING recipientkontroll står för drygt 7 av de nästan 11 mkr som övervakningen av kust och hav kostar årligen. Övervakningen av miljögifter på kusten förefaller få mycket lite resurser men detta kan till viss del förklaras av att kostnadsschablonerna för inlandsvatten använts i beräkningarna vilket leder till en underskattning av kostnaderna. SGU:s nationella program står för nästan hela finansieringen av övervakningen av grundvatten i Bottenhavets vattendistrikt, men utöver den nationella provtagningen finns regionala program som utgörs av omdrevstationer i Västerbottens, Jämtlands och Gävleborgs län samt råvattenkontroll som görs av kommunal provtagning i dricksvattentäkter i huvudavrinningsområdena Husån, Gideälven, Moälven, Nätraån, Ångermanälven och Dalälven. Figur 17. Kostnaderna i Bottenhavets vattendistrikt för miljöövervakning av parametergrupper i grundvatten. För förklaring av vad som innefattas i basparameterpaketet och metallpaketet, se tabell 2. De analyser som kostar mest i Bottenhavets vattendistrikt är nivåmätningarna. Därefter kommer analyser av basparametrar, metaller, klorerade lösningsmedel, kvicksilver och bekämpningsmedel.

23 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 19 Norra Östersjön Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Miljöövervakningen av vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt kostar drygt 23 miljoner kronor om året. Cirka två tredjedelar, knappt 16 mkr, av denna kostnad utgörs av kostnader för övervakning i vattenförekomster (tabell 4, figur 18). Figur 18. Kostnaden för övervakningen i norra Östersjöns vattendistrikt uppdelad på finansiär eller syfte samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). KÖ = kommunal övervakning. Figur 19. Kostnaden för övervakningen i norra Östersjöns vattendistrikt uppdelad på kvalitetsfaktorgrupp samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). Övervakningen finansieras till största delen av statliga medel. Statligt finansierad övervakning har en årlig kostnad på ca 14 mkr, motsvarande ung 60 % av kostnaderna (Figur 18). Egenkontrollen, som årligen kostar ca 9 mkr, finansierar huvudsakligen övervakning i vattenförekomster. Detta får till följd att övervakningen av övrigt vatten till ca 80 % finansieras av statliga medel. Försurning är inte ett stort miljöproblem i Norra östersjön och det är därför det distrikt som har minst kalkeffektuppföljning vilket syns på kostnadsfördelningen. Den knappa miljon som kalkeffektuppföljningen kostar om året i

24 20 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Norra Östersjöns distrikt utgör bara några procent av den totala övervakningskostnaden och kan jämföras med att kostnaderna i övriga distrikt ligger mellan 2,5 och 14 mkr per år. I Norra Östersjöns vattendistrikt går nästan hälften av de medel som läggs på övervakning av vatten till övervakning av biologiska parametrar, vilket är högt ur nationell synvinkel (Figur 19). Även Södra Östersjön har en liknande fördelning men där är den faktiska kostnaden ungefär dubbelt så stor. Övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer utgör också en stor del av kostnaderna. Norra Östersjön är det vattendistrikt där minst medel läggs på övervakning av miljögifter, både sett till faktiskt kostnad och andel av total kostnad. Utöver hydromorfologin som utgör en större del av kostnaderna i vattenförekomster än i övrigt vatten är fördelningen mellan kostnaden för kvalitetsfaktorgrupperna i stort sett den samma när man jämför vattenförekomster och övrigt vatten. Fördelning av kostnader per vattenkategori Precis som i de övriga distrikten övervakas sjöarna huvudsakligen med statliga medel (Figur 20). Ungefär tre av de drygt 4 mkr som läggs på övervakning av sjöar årligen utgörs av statliga medel. Övervakningen av biologi är det som det läggs mest pengar på i sjöarna. Norra Östersjön är det distrikt där minst pengar läggs på övervakning av vattendrag, endast ca 5,5 mkr per år (Figur 20). Över hälften av denna summa finansieras av statliga medel och i vattendragen utgör övervakning av fys-kem och hydromorfologi de stora kostnaderna. Övervakningen av kust och hav utgör mer än hälften av den totala övervakningskostnaden i Norra Östersjöns vattendistrikt, ca 13 mkr per år (Figur 20). Statliga medel står för strax över hälften av kostnaderna för övervakningen i kust och hav. Norra Östersjön är det distrikt med störst andel statlig finansiering av kust och hav och det är regionala övervakningsprogram som står för den största delen av de kostnaderna. Övervakningen av miljögifter på kusten förefaller få mycket lite resurser men detta kan till viss del förklaras av att kostnadsschablonerna för inlandsvatten använts i beräkningarna vilket leder till en underskattning av kostnaderna. Figur 20. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i norra Östersjöns vattendistrikt fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = nationell miljöövervakning.

25 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 21 Figur 21. Kostnaderna i norra Östersjöns vattendistrikt för miljöövervakning av de övergripande grupperingarna av kvalitetsfaktorer, redovisat per vattenkategori. I denna figur ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning. I norra Östersjöns vattendistrikt tycks en större del av grundvattenövervakningen än i de andra distrikten finansieras av kommunal övervakning men detta är nog snarare en följd av att man har varit bättre på att rapportera in denna övervakning i VISS än en rättvis avspegling av verkligheten. Enligt det som finns inrapporterat i VISS, så står baspaketsparametrarna för den största delen av kostnaderna följt av kvantitets- eller nivåmätningar. Figur 22. Kostnaderna i norra Östersjöns vattendistrikt för miljöövervakning av parametergrupper i grundvatten. För förklaring av vad som innefattas i basparameterpaketet och metallpaketet, se tabell 2.

26 22 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Södra Östersjön Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Miljöövervakningen av vatten i Södra Östersjöns vattendistrikt kostar årligen ca 45 mkr, varav ca 32 mkr utgör övervakning av vattenförekomster (Tabell 4, Figur 23). Södra Östersjön är det distrikt där mest pengar från egenkontrollen läggs på vattenövervakning. Egenkontrollen står för ca 25 mkr per år vilket motsvarar drygt hälften av den totala övervakningskostnaden (Figur 23). De mesta av pengarna från egenkontrollen läggs på övervakning i vattenförekomster där egenkontrollen står för ca 22 av totalt 32 mkr. Kalkeffektuppföljningen lägger tvärtom aningen mer pengar på övervakning av övrigt vatten och står för den största delen av finansieringen i övrigt vatten. Kalkningen sker ju till stor del i övrigt vatten. Södra Östersjön är det distrikt där mest pengar läggs på övervakning av biologi. Knappt hälften av de totala kostnaderna, ca 20 mkr per år går till övervakning av biologi (Figur 24). Av dessa 20 mkr går 15 till övervakning i vattenförekomster och andelen av kostnaderna för biologi är lägre i övrigt vatten än i vattenförekomster. Efter biologin står fys-kem för den största andelen av kostnader. Jämfört med övriga distrikt är Södra Östersjön det distrikt där minst resurser läggs på övervakning av hydromorfologi, endast ca en halv miljon kronor per år. Figur 23. Kostnaden för övervakningen i södra Östersjöns vattendistrikt uppdelad på finansiär eller syfte samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). KÖ = kommunal övervakning.

27 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 23 Figur 24. Kostnaden för övervakningen i södra Östersjöns vattendistrikt uppdelad på kvalitetsfaktorgrupp samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). Fördelning av kostnader per vattenkategori Övervakningen av sjöar kostar ca 8 mkr per i Södra Östersjöns vattendistrikt. Statliga medel, främst från kalkeffektuppföljningen står för största delen av dessa medel (Figur 25). Ungefär hälften av resurserna som läggs på övervakning av sjöar går till övervakning av biologi (Figur 26). Kostnaderna för övervakning av vattendragen i Södra Östersjön är ganska jämnt fördelade mellan statliga program och egenkontrollen i form av samordnad recipientkontroll (Figur 25). Mest resurser läggs på övervakning av fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer, men även övervakning av miljögifter utgör en stor del av kostnaden för övervakningen av vattendragen (Figur 26). Figur 25. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i södra Östersjöns vattendistrikt fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = nationell miljöövervakning.

28 24 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Figur 26. Kostnaderna i södra Östersjöns vattendistrikt för miljöövervakning av de övergripande grupperingarna av kvalitetsfaktorer, redovisat per vattenkategori. I denna figur ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning. Precis som i Norra Östersjön är det kust och hav som tar mest resurser i anspråk för övervakning, ca 22 mkr motsvarande ung hälften av kostnaderna går till övervakning av kust och hav. Södra Östersjön är det vattendistrikt där mest resurser läggs på övervakning av kust och hav. Övervakningen av kust och hav finansieras främst av samordnad recipientkontroll som årligen bidrar med ca 15 mkr (Figur 25). Detta är den vattenkategori där mest medel läggs på övervakning av biologi (Figur 26), både mätt i absoluta termer (13 mkr) och i relation till den totala övervakningskostnaden för vattenkategorin (ca 60 %). Övervakningen av miljögifter på kusten förefaller få mycket lite resurser men detta kan till viss del förklaras av att kostnadsschablonerna för inlandsvatten använts i beräkningarna vilket leder till en underskattning av kostnaderna. Precis som i Norra Östersjön är det övervakning av basparametrarna som dominerar kostnaderna för övervakning av grundvatten, följt av mätningar av kvantitet (Figur 27). I södra Östersjön finns inga uppgifter om kommunal övervakning av grundvatten i VISS, så uppgifterna baseras på uppgifter om övervakning som sker med statliga medel inom nationell och regional övervakning. Figur 27. Kostnaderna i södra Östersjöns vattendistrikt för miljöövervakning av parametergrupper i grundvatten. För förklaring av vad som innefattas i basparameterpaketet och metallpaketet, se tabell 2.

29 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING 25 Västerhavet Övergripande fördelning av kostnader och jämförelse mellan vattenförekomster och övrigt vatten Västerhavet är det vattendistrikt där mest resurser läggs på övervakning av vatten. Av totalt ca 47 mkr per år fördelas knappt 34 mkr till vattenförekomster och drygt 13 till övrigt vatten (Figur 28). Övervakningen finansieras främst av statliga medel, och kalkeffektuppföljningen står i detta distrikt för en mycket större andel av kostnaderna än i något annat distrikt, ungefär en tredjedel (Figur 28). Detta kan förklaras med att försurningsbelastningen är störst i detta distrikt. Kalkeffektuppföljningen har ungefär lika stora kostnader i vattenförekomster som i övrigt vatten, men eftersom egenkontrollen sker nästan uteslutande i vattenförekomster och övrig statligt finansierad övervakning sker i något lägre grad i övrigt vatten, så finansierar den störst andel av övervakningen i övrigt vatten (ca 50 %). I vattenförekomsterna är egenkontrollen den största finansiären av övervakningen. Hälften av kostnaderna för övervakningen i Västerhavets vattendistrikt är för övervakning av fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer (Figur 29). Västerhavet är det distrikt där mest pengar läggs på övervakning av fys-kem och där denna övervakning utgör störst del av den totala övervakningen. Det relativa förhållandet mellan kostnaderna för de olika grupperna av kvalitetsfaktorer är ganska likartat mellan vattenförekomster och övrigt vatten, hydromorfologi utgör en något mindre andel av kostnaderna i övrigt vatten och fys-kem en något större. Figur 28. Kostnaden av övervakningen i Västerhavets vattendistrikt uppdelad på finansiär eller syfte samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). KÖ = kommunal övervakning.

30 26 ÖVERSIKTLIG ANALYS/PRESENTATION AV NUVARANDE FINANSIERING Figur 29. Kostnaden för övervakningen i Västerhavets vattendistrikt uppdelad på kvalitetsfaktorgrupp samt vattenförekomst och övrigt vatten. (i denna jämförelse ingår inte kostnaden för grundvattenövervakning). Fördelning av kostnader per vattenkategori Kalkeffektuppföljningen finansierar största delen av övervakningen av sjöar i Västerhavets vattendistrikt. Den står för ca hälften av kostnaderna och totalt står den statligt finansierade övervakningen för ca 8 mkr av de totalt 10 mkr som övervakningen av sjöar kostar årligen (Figur 30). Övervakning av fys-kem och biologi kostar båda ca 4,5 mkr om året och dominerar kostnaderna för sjöövervakningen. Västerhavet är det distrikt där mest pengar går till övervakning av vattendrag, ca 23 mkr per år, och det är den vattenkategori i som står för störst andel av kostnaderna i distriktet. Precis som för sjöarna så är huvuddelen av finansieringen statlig och domineras av kalkeffektuppföljningen (Figur 30). Av de totalt 23 miljoner kronorna per år så går lite över hälften, ca 13 mkr) till övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (Figur 31). Figur 30. Kostnaderna för miljöövervakning av vatten i Västerhavets vattendistrikt fördelade på syfte/finansiär. SRK = samordnad recipientkontroll, RK = recipientkontroll, KÖ = kommunal övervakning, RMÖ = regional miljöövervakning inklusive samordnade delprogram och NMÖ = nationell miljöövervakning.