Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft"

Transkript

1 Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

2 CIS 2006, modifierad av Kling

3 Påverkan över tiden Naturlighet och opåverkade förhållanden är en definitionsfråga! Vad ska vi jämföra med när påverkan har pågått under lång tid?

4 Påverkan och konsekvenserna av ett kraftverk varierar De slutgiltiga effekterna på ekosystemet varierar stort mellan olika anläggningar Skillnader i teknisk utformning, geologiska och hydrologiska förutsättningar i avrinningsområdet, klimat, regleringspåverkan uppströms och nedströms avgör Bortsett från grundläggande principiella förändringar, kan det vara svårt att generalisera när det gäller påverkan Det medför i sin tur att det, för att beskriva miljökonse-kvenserna i anslutning till specifika anläggningar, krävs särskilda undersökningar/analyser i varje enskilt fall

5 Vilka undersökningar bör ingå i ett kontrollprogram som kan visa på vattenkraftens miljöpåverkan? och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder? Hur kan vi få in vattenkraftens egenkontroll i andra kontrollprogram, tex SRK (samordnad recipientkontroll)?

6 Frågor att utgå från Påverkar anläggningarna kontinuitet? I vilken grad påverkas de naturliga vattenföringsfluktuationerna i vattendraget? I vilken grad påverkas de naturliga vattenståndsfluktuationerna i sjöar/regleringsmagasin? Vilka speciella värden finns i vattnen med avseende på naturligt förekommande arter och miljöer? Har det tidigare utförts biologiska undersökningar med lämpliga metoder? Finns det flera anläggningar/verksamhetsutövare inom avrinningsområdet som tillsammans har en påverkan? Finns det ett fungerande SRK (Samordnad recipientkontroll) - program inom avrinningsområdet?

7 Huvudtyper av sätt att utforma miljöövervakning Screening större engångsinsats för att skapa sig en bild av hur det ser ut och för att erhålla vägledning för programutformning Löpande undersökningar Fasta stationer med angiven provtagningsfrekvens för respektive parameter Omdrev Löpande undersökningar med många stationer men låg frekvens, där några stationer provtas varje säsong

8 Undersökningar som har relevans för vattenkraftspåverkan Fys-kem Hydrologi och morfologi Fisk Bottenfauna Musslor Vattenväxter

9 För varje undersökningstyp tas följande upp i rapporten Artgruppens relevans för övervakning av kraftverkspåverkan I vilka kategorier av kraftverk är metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas? Hur väljer man representativa lokaler? Hur skall resultaten utvärderas? Vad kostar det?

10 Översikt över vilka undersökningar är lämpliga vid olika typer av vattenkraftanläggningar. Anläggningstyp/Övervakningstyp Hydrologi Morfologi Fys- Kem Biologi Strömkraftverk x x Små reglerkraftverk (<10 MW) x x x Stora reglerkraftverk (>10 MW) x x x x Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar x x x

11 Prioritering av de biologiska undersökningarna beroende på typ av vattenkraftanläggning. En etta anger hög prioritet medan tre har lägst prioritet. Vattenkrafttyp/ Biologisk undersökningstyp Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i sjöar Fisk i sjöar Makrofyter Strömkraftverk 3 2* 3 Små reglerkraftverk (<10 MW) Stora reglerkraftverk (>10 MW) Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar <5 m amplitud Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar >5 m amplitud Fisk i vattendrag Stormusslor *Elfiskestationer bör läggas uppströms kraftverket

12 Hydrologiska förhållanden - Kontroll av givna villkor i tillstånd - Koppla samman biologiska undersökningar med hydrologisk regim - Info samlas hos datavärd höjer samhällets beredskap för extrema flöden - Prioritering 1, 3, 2, omfattning beroende på kraftverkets utformning och villkor Tub 1 2 3

13 Morfologiska förhållanden - Parametern viktig för att kontrollera hur olika habitat i vattendragen påverkas och omstruktureras av verksamheten. - Engångsinsats: biotopkartering (beskriva och kvantifiera biotoper, fysisk påverkan och förbättringsåtgärder)

14 Fysikalisk-kemiska förhållanden - Vattenkvalitet (näringsämnen, ph, suspenderade ämnen, syrgas), temperatur- och ljusförhållanden - Utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, påverkar produktionen i magasinet och vattendrag nedströms - Andel grundvatten ökar utjämnad temperatur - Tappningsstrategi (yt- el bottenvatten, reducerad vattenföring i huvudfåra mm) påverkar temperatur och sedimentationsförhållanden

15 Fisk i sjöar/magasin - Vattennivåförändringar medför utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, vilket påverkar produktionen i sjön/magasinet - nivåsänkningar kan störa under lekperiod och medför störda lekbottnar - - provfisken kan utformas till att följa effekter av kompensationsutsättningar

16 Fisk i vattendrag - Påverkas dels av vandringshinder, dels av hydrologisk regim och habitatförändringar - Undersökningens utformning kopplas till hur kraftverket är utformat (tubade sträckor, torrlagda fåror,..) - I de fall det finns fiskväg i anslutning till anläggningen bör funktionen kontrolleras

17 Vattenväxter i sjöar/magasin - Forskning har visat att artsammansättning av vattenväxter förändras vid vattennivåsänkningar under vinter. - Ett finskt vattenregleringsindex kan användas för att utvärdera regleringens påverkan på vattenvegetation.

18 Bottenfauna i vattendrag * Väl dokumenterad forskning visar på påverkan arean av lämplig botten temperatureffekter drift artantal * Bedömningsgrunderna fungerar inte bra för fysisk påverkan Foto: Medins biologi Foto: Medins biologi

19 Test av Bottenfauna i relation till regleringspåverkan i vattendrag i Värmland och Örebro län Värmland 29 lokaler indelade i 3 olika regleringsgrader undersöktes Antal taxa och EPT-index lägre på stationer med hög regleringspåverkan Örebro Det gick inte att se något samband mellan påverkansbedömningen och graden av regleringspåverkan

20 Bottenfauna i sjöar/regleringsmagasin Bottenfaunan uppströms en damm påverkas genom att arter anpassade till strömmande förhållanden ersätts av arter mer anpassade till sjöliknande biotoper. Kraftig nedsänkning under vintern kan leda till minskad diversitet och artantal i litoralen jämfört med oreglerade sjöar. Kraftig reglering kan ge en litoral utarmad på vattenväxter och med grovt och enahanda substrat. Samma standardmetod som för rinnande vatten, fungerar Test i Värmland visar att artantal och EPT-index påverkas av regleringsgraden

21 Stormusslor Jakob Bergengren 13 mars 2012

22 Stövel-, paraply- & flaggskeppsarter Livskraftiga bestånd av stormusslor är ofta en indikator fungerande ekosystem! Illustration Martin Holmér

23 Bild från Wikipedia

24 Relativt lätta att undersöka Stationära (bra vid uppföljning) Relativt stora (lätta att finna) Skiftande arter indikerar olika förhållanden Levande små musslor (juveniler) indikerar goda akvatiska förhållanden!

25 Kostnadseffektiv egenkontroll Nationell standardiserad undersökningstyp Skiftande metoder för olika förhållanden Kompetensen finns bland konsulter Relativt låg kostnad för genomförande

26 Egenkontroll krav enligt miljöbalken att verksamhetsutövare ska påvisa vilken miljöpåverkan verksamheten har VU ska följa utvecklingen av hur verksamheten påverkar miljön VU ska veta vilken skyddshänsyn som måste tas hänsyn till i påverkade vatten (MKN, biotoper, arter) Underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder där sådana krävs

27 Samordnad Recipientkontroll Syfte samordning för att effektivisera arbetet och minimera kostnader överskådligare information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet att tydligare koppla miljöstatus till miljöpåverkan då flera påverkanskällor samordnas. Stor nytta för både VU och tillsynsmyndigheter

28 Hur ser det ut idag? 18 län har svarat på frågor kring hur vattenkraften är representerad i SRK-förbund eller liknande I ca 60 % av SRK-förbunden är vattenkraften med (inte i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna, stora delar av Gävleborg, Östergötland och Värmland) Känner till 9 förbund där vattenkraften bidrar ekonomiskt till kontrollprogrammen (utöver medlemsavgift) Inte i något fall har kontrollprogrammens utformning anpassats till vattenkraftens verksamhet

29 Hur ser kontrollprogrammen ut idag?

30 Hur skulle ett kontrollprogram kunna se ut anpassat för vattenkraftverksamhet?

31 Bedömningsgrunder för hydromorfologi enligt föreskrift HVMFS 2013:19

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF PM Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF Arvika/Linköping 2015-09-15 Projekt 15 08 035 Version 2 Inledning ProVAb har fått i uppdrag att revidera kontrollprogrammet (KP)

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys sjöar och vattendrag - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna! Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Västlänken och Olskroken planskildhet

Västlänken och Olskroken planskildhet Västlänken och Olskroken planskildhet Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län KONTROLLPROGRAM FLORA OCH FAUNA TRV 2016/3151 10 februari 2016 Dokumenttitel: Västlänken och Olskroken planskildhet,

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån Lars Collvin Malmö 2013-03-05 Källfördelning näringsämnen Skånes östra kustområde, 2005 Fosfor Kväve Dagvatten Skog E. avlopp ARV Industri Jordbruk Jordbruk

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Ytvatten I kapitel 7 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön anges att varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll. Ett handläggarstöd

Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll. Ett handläggarstöd Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll Ett handläggarstöd November 2012 Omslagsbild En pegel som mäter vattenståndet i sjön Stora Böckeln. Sjön regleras för kraftproduktion i Blombacka. Foto: Magnus Löfqvist

Läs mer

Dammar ansvar och tillsyn

Dammar ansvar och tillsyn Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken

Läs mer

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden

Läs mer

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805) The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805) Jakob

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att granska i samband med tillsyn över egenkontroll av vattenkraftverk och dammar

Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att granska i samband med tillsyn över egenkontroll av vattenkraftverk och dammar BILAGA 3 Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att granska i samband med tillsyn över egenkontroll av vattenkraftverk och dammar enligt 26 kap. 19 miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens

Läs mer

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST - Musslor och människor i Fyledalen Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen -

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering

Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga:

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vägledning för kraftigt modifierat vatten. Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft

Vägledning för kraftigt modifierat vatten. Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft Vägledning för kraftigt modifierat vatten Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-06-02 Ansvarig utgivare: Ingemar Omslagsfoto:

Läs mer