Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft"

Transkript

1 Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

2 CIS 2006, modifierad av Kling

3 Påverkan över tiden Naturlighet och opåverkade förhållanden är en definitionsfråga! Vad ska vi jämföra med när påverkan har pågått under lång tid?

4 Påverkan och konsekvenserna av ett kraftverk varierar De slutgiltiga effekterna på ekosystemet varierar stort mellan olika anläggningar Skillnader i teknisk utformning, geologiska och hydrologiska förutsättningar i avrinningsområdet, klimat, regleringspåverkan uppströms och nedströms avgör Bortsett från grundläggande principiella förändringar, kan det vara svårt att generalisera när det gäller påverkan Det medför i sin tur att det, för att beskriva miljökonse-kvenserna i anslutning till specifika anläggningar, krävs särskilda undersökningar/analyser i varje enskilt fall

5 Vilka undersökningar bör ingå i ett kontrollprogram som kan visa på vattenkraftens miljöpåverkan? och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder? Hur kan vi få in vattenkraftens egenkontroll i andra kontrollprogram, tex SRK (samordnad recipientkontroll)?

6 Frågor att utgå från Påverkar anläggningarna kontinuitet? I vilken grad påverkas de naturliga vattenföringsfluktuationerna i vattendraget? I vilken grad påverkas de naturliga vattenståndsfluktuationerna i sjöar/regleringsmagasin? Vilka speciella värden finns i vattnen med avseende på naturligt förekommande arter och miljöer? Har det tidigare utförts biologiska undersökningar med lämpliga metoder? Finns det flera anläggningar/verksamhetsutövare inom avrinningsområdet som tillsammans har en påverkan? Finns det ett fungerande SRK (Samordnad recipientkontroll) - program inom avrinningsområdet?

7 Huvudtyper av sätt att utforma miljöövervakning Screening större engångsinsats för att skapa sig en bild av hur det ser ut och för att erhålla vägledning för programutformning Löpande undersökningar Fasta stationer med angiven provtagningsfrekvens för respektive parameter Omdrev Löpande undersökningar med många stationer men låg frekvens, där några stationer provtas varje säsong

8 Undersökningar som har relevans för vattenkraftspåverkan Fys-kem Hydrologi och morfologi Fisk Bottenfauna Musslor Vattenväxter

9 För varje undersökningstyp tas följande upp i rapporten Artgruppens relevans för övervakning av kraftverkspåverkan I vilka kategorier av kraftverk är metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas? Hur väljer man representativa lokaler? Hur skall resultaten utvärderas? Vad kostar det?

10 Översikt över vilka undersökningar är lämpliga vid olika typer av vattenkraftanläggningar. Anläggningstyp/Övervakningstyp Hydrologi Morfologi Fys- Kem Biologi Strömkraftverk x x Små reglerkraftverk (<10 MW) x x x Stora reglerkraftverk (>10 MW) x x x x Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar x x x

11 Prioritering av de biologiska undersökningarna beroende på typ av vattenkraftanläggning. En etta anger hög prioritet medan tre har lägst prioritet. Vattenkrafttyp/ Biologisk undersökningstyp Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i sjöar Fisk i sjöar Makrofyter Strömkraftverk 3 2* 3 Små reglerkraftverk (<10 MW) Stora reglerkraftverk (>10 MW) Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar <5 m amplitud Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar >5 m amplitud Fisk i vattendrag Stormusslor *Elfiskestationer bör läggas uppströms kraftverket

12 Hydrologiska förhållanden - Kontroll av givna villkor i tillstånd - Koppla samman biologiska undersökningar med hydrologisk regim - Info samlas hos datavärd höjer samhällets beredskap för extrema flöden - Prioritering 1, 3, 2, omfattning beroende på kraftverkets utformning och villkor Tub 1 2 3

13 Morfologiska förhållanden - Parametern viktig för att kontrollera hur olika habitat i vattendragen påverkas och omstruktureras av verksamheten. - Engångsinsats: biotopkartering (beskriva och kvantifiera biotoper, fysisk påverkan och förbättringsåtgärder)

14 Fysikalisk-kemiska förhållanden - Vattenkvalitet (näringsämnen, ph, suspenderade ämnen, syrgas), temperatur- och ljusförhållanden - Utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, påverkar produktionen i magasinet och vattendrag nedströms - Andel grundvatten ökar utjämnad temperatur - Tappningsstrategi (yt- el bottenvatten, reducerad vattenföring i huvudfåra mm) påverkar temperatur och sedimentationsförhållanden

15 Fisk i sjöar/magasin - Vattennivåförändringar medför utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, vilket påverkar produktionen i sjön/magasinet - nivåsänkningar kan störa under lekperiod och medför störda lekbottnar - - provfisken kan utformas till att följa effekter av kompensationsutsättningar

16 Fisk i vattendrag - Påverkas dels av vandringshinder, dels av hydrologisk regim och habitatförändringar - Undersökningens utformning kopplas till hur kraftverket är utformat (tubade sträckor, torrlagda fåror,..) - I de fall det finns fiskväg i anslutning till anläggningen bör funktionen kontrolleras

17 Vattenväxter i sjöar/magasin - Forskning har visat att artsammansättning av vattenväxter förändras vid vattennivåsänkningar under vinter. - Ett finskt vattenregleringsindex kan användas för att utvärdera regleringens påverkan på vattenvegetation.

18 Bottenfauna i vattendrag * Väl dokumenterad forskning visar på påverkan arean av lämplig botten temperatureffekter drift artantal * Bedömningsgrunderna fungerar inte bra för fysisk påverkan Foto: Medins biologi Foto: Medins biologi

19 Test av Bottenfauna i relation till regleringspåverkan i vattendrag i Värmland och Örebro län Värmland 29 lokaler indelade i 3 olika regleringsgrader undersöktes Antal taxa och EPT-index lägre på stationer med hög regleringspåverkan Örebro Det gick inte att se något samband mellan påverkansbedömningen och graden av regleringspåverkan

20 Bottenfauna i sjöar/regleringsmagasin Bottenfaunan uppströms en damm påverkas genom att arter anpassade till strömmande förhållanden ersätts av arter mer anpassade till sjöliknande biotoper. Kraftig nedsänkning under vintern kan leda till minskad diversitet och artantal i litoralen jämfört med oreglerade sjöar. Kraftig reglering kan ge en litoral utarmad på vattenväxter och med grovt och enahanda substrat. Samma standardmetod som för rinnande vatten, fungerar Test i Värmland visar att artantal och EPT-index påverkas av regleringsgraden

21 Stormusslor Jakob Bergengren 13 mars 2012

22 Stövel-, paraply- & flaggskeppsarter Livskraftiga bestånd av stormusslor är ofta en indikator fungerande ekosystem! Illustration Martin Holmér

23 Bild från Wikipedia

24 Relativt lätta att undersöka Stationära (bra vid uppföljning) Relativt stora (lätta att finna) Skiftande arter indikerar olika förhållanden Levande små musslor (juveniler) indikerar goda akvatiska förhållanden!

25 Kostnadseffektiv egenkontroll Nationell standardiserad undersökningstyp Skiftande metoder för olika förhållanden Kompetensen finns bland konsulter Relativt låg kostnad för genomförande

26 Egenkontroll krav enligt miljöbalken att verksamhetsutövare ska påvisa vilken miljöpåverkan verksamheten har VU ska följa utvecklingen av hur verksamheten påverkar miljön VU ska veta vilken skyddshänsyn som måste tas hänsyn till i påverkade vatten (MKN, biotoper, arter) Underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder där sådana krävs

27 Samordnad Recipientkontroll Syfte samordning för att effektivisera arbetet och minimera kostnader överskådligare information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet att tydligare koppla miljöstatus till miljöpåverkan då flera påverkanskällor samordnas. Stor nytta för både VU och tillsynsmyndigheter

28 Hur ser det ut idag? 18 län har svarat på frågor kring hur vattenkraften är representerad i SRK-förbund eller liknande I ca 60 % av SRK-förbunden är vattenkraften med (inte i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna, stora delar av Gävleborg, Östergötland och Värmland) Känner till 9 förbund där vattenkraften bidrar ekonomiskt till kontrollprogrammen (utöver medlemsavgift) Inte i något fall har kontrollprogrammens utformning anpassats till vattenkraftens verksamhet

29 Hur ser kontrollprogrammen ut idag?

30 Hur skulle ett kontrollprogram kunna se ut anpassat för vattenkraftverksamhet?

31 Bedömningsgrunder för hydromorfologi enligt föreskrift HVMFS 2013:19

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning

Läs mer

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. Figur 1:Bilden visar Bergfors övre kraftstation i Galvån. Vattenkraftens inverkan på den akvatiska miljön i Galvån. Nyttjandet av vattenkraft

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Ca 1943 sjösänkning med ca 1 m (+18) Ca 1969 Höjning av högvattenytan med ca 1 m (+21) Nuvarande amplitud max ca 2,5 m Nuvarande nivåer i Vattendom

Läs mer

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför

Läs mer

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Restaurering av vattendrag

Restaurering av vattendrag Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden

Läs mer

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys sjöar och vattendrag - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven

Läs mer

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF PM Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF Arvika/Linköping 2015-09-15 Projekt 15 08 035 Version 2 Inledning ProVAb har fått i uppdrag att revidera kontrollprogrammet (KP)

Läs mer

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Länsstyrelsen i Jönköpings län EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Slutseminarium Kraft och liv i vatten 21-22 september 2017 Älvkarleby Leonard

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna! Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Natura 2000 och artskyddsfrågor Natura 2000 och artskyddsfrågor, disposition Aktuella bilagor Aktuellt tillåtlighetsvillkor MKB-processen Översikt aktuellt arbetsområde

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Länsstyrelsen i Stockholm 20170419 Dagordning Moderator: Martin Olgemar 8.30 9.00

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation

Läs mer

Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg

Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 VRO 10 Lycksele 2009-11-24 ChriStina Strömberg och Hans Erik Johansson Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg sjöar och Ekologisk status Bedömningen är gjord

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på

Läs mer

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering Handlingsplanernas roll i prövning och planering vs Vattenförvaltning Lennart Sorby Grön infrastruktur tillämpad definition Ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a: Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?

Läs mer

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018 Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften Lunchseminarium 28 september 2018 Vattenkraft och vattenmiljö (prop. 2017/18:243) genomföra

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Västlänken och Olskroken planskildhet

Västlänken och Olskroken planskildhet Västlänken och Olskroken planskildhet Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län KONTROLLPROGRAM FLORA OCH FAUNA TRV 2016/3151 10 februari 2016 Dokumenttitel: Västlänken och Olskroken planskildhet,

Läs mer

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning Workshop kring representativitet och statistisk styrka Uppsala 2011-10-31 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Vattenmyndigheterna organisation

Läs mer

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden

Läs mer

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Inledning och sammanfattning

Inledning och sammanfattning PM Sida 1 av 5 Bilaga 3 2017-04-11 - Fiskeutredningsgruppen (FUG) en nationell resurs för prövning och tillsyn Inledning och sammanfattning Detta dokument är avsett att ge en orientering om fiskeutredningsgruppens

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån Lars Collvin Malmö 2013-03-05 Källfördelning näringsämnen Skånes östra kustområde, 2005 Fosfor Kväve Dagvatten Skog E. avlopp ARV Industri Jordbruk Jordbruk

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

BILAGA. till. kommissionens direktiv

BILAGA. till. kommissionens direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:

Läs mer

Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll. Ett handläggarstöd

Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll. Ett handläggarstöd Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll Ett handläggarstöd November 2012 Omslagsbild En pegel som mäter vattenståndet i sjön Stora Böckeln. Sjön regleras för kraftproduktion i Blombacka. Foto: Magnus Löfqvist

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljöövervakningsprogram. ekologisk status Miljöförvaltningen

Miljöövervakningsprogram. ekologisk status Miljöförvaltningen Miljöövervakningsprogram för ekologisk status 2017-2022 Miljöförvaltningen Miljöövervakningsprogram för ekologisk status 2017-2022 Dnr: 2017-8288 Utgivningsdatum: Juni 2017 Kontaktperson: Hillevi Virgin,

Läs mer

Ordlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan:

Ordlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan: Bilaga 3 Ordlista Ordlista Här följer förklaringar på vanliga begrepp som används i dokumenten. De utgör inte legala definitioner och ersätter heller inte eventuella andra definitioner som kan finnas på

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer