Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft"

Olof Bergström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

2 CIS 2006, modifierad av Kling

3 Påverkan över tiden Naturlighet och opåverkade förhållanden är en definitionsfråga! Vad ska vi jämföra med när påverkan har pågått under lång tid?

4 Påverkan och konsekvenserna av ett kraftverk varierar De slutgiltiga effekterna på ekosystemet varierar stort mellan olika anläggningar Skillnader i teknisk utformning, geologiska och hydrologiska förutsättningar i avrinningsområdet, klimat, regleringspåverkan uppströms och nedströms avgör Bortsett från grundläggande principiella förändringar, kan det vara svårt att generalisera när det gäller påverkan Det medför i sin tur att det, för att beskriva miljökonse-kvenserna i anslutning till specifika anläggningar, krävs särskilda undersökningar/analyser i varje enskilt fall

nedströms avgör Bortsett från grundläggande principiella förändringar, kan det vara svårt att generalisera när det gäller påverkan Det medför i

5 Vilka undersökningar bör ingå i ett kontrollprogram som kan visa på vattenkraftens miljöpåverkan? och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder? Hur kan vi få in vattenkraftens egenkontroll i andra kontrollprogram, tex SRK (samordnad recipientkontroll)?

och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder?

6 Frågor att utgå från Påverkar anläggningarna kontinuitet? I vilken grad påverkas de naturliga vattenföringsfluktuationerna i vattendraget? I vilken grad påverkas de naturliga vattenståndsfluktuationerna i sjöar/regleringsmagasin? Vilka speciella värden finns i vattnen med avseende på naturligt förekommande arter och miljöer? Har det tidigare utförts biologiska undersökningar med lämpliga metoder? Finns det flera anläggningar/verksamhetsutövare inom avrinningsområdet som tillsammans har en påverkan? Finns det ett fungerande SRK (Samordnad recipientkontroll) - program inom avrinningsområdet?

Vilka speciella värden finns i vattnen med avseende på naturligt förekommande arter och miljöer?

7 Huvudtyper av sätt att utforma miljöövervakning Screening större engångsinsats för att skapa sig en bild av hur det ser ut och för att erhålla vägledning för programutformning Löpande undersökningar Fasta stationer med angiven provtagningsfrekvens för respektive parameter Omdrev Löpande undersökningar med många stationer men låg frekvens, där några stationer provtas varje säsong

undersökningar Fasta stationer med angiven provtagningsfrekvens för respektive parameter Omdrev

8 Undersökningar som har relevans för vattenkraftspåverkan Fys-kem Hydrologi och morfologi Fisk Bottenfauna Musslor Vattenväxter

9 För varje undersökningstyp tas följande upp i rapporten Artgruppens relevans för övervakning av kraftverkspåverkan I vilka kategorier av kraftverk är metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas? Hur väljer man representativa lokaler? Hur skall resultaten utvärderas? Vad kostar det?

metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas?

10 Översikt över vilka undersökningar är lämpliga vid olika typer av vattenkraftanläggningar. Anläggningstyp/Övervakningstyp Hydrologi Morfologi Fys- Kem Biologi Strömkraftverk x x Små reglerkraftverk (<10 MW) x x x Stora reglerkraftverk (>10 MW) x x x x Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar x x x

Anläggningstyp/Övervakningstyp Hydrologi Morfologi Fys- Kem Biologi

11 Prioritering av de biologiska undersökningarna beroende på typ av vattenkraftanläggning. En etta anger hög prioritet medan tre har lägst prioritet. Vattenkrafttyp/ Biologisk undersökningstyp Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i sjöar Fisk i sjöar Makrofyter Strömkraftverk 3 2* 3 Små reglerkraftverk (<10 MW) Stora reglerkraftverk (>10 MW) Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar <5 m amplitud Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar >5 m amplitud Fisk i vattendrag Stormusslor *Elfiskestationer bör läggas uppströms kraftverket

Vattenkrafttyp/ Biologisk undersökningstyp Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i sjöar Fisk i sjöar Makrofyter Strömkraftverk 3 2* 3 Små

12 Hydrologiska förhållanden - Kontroll av givna villkor i tillstånd - Koppla samman biologiska undersökningar med hydrologisk regim - Info samlas hos datavärd höjer samhällets beredskap för extrema flöden - Prioritering 1, 3, 2, omfattning beroende på kraftverkets utformning och villkor Tub 1 2 3

samlas hos datavärd höjer samhällets beredskap för extrema flöden -

13 Morfologiska förhållanden - Parametern viktig för att kontrollera hur olika habitat i vattendragen påverkas och omstruktureras av verksamheten. - Engångsinsats: biotopkartering (beskriva och kvantifiera biotoper, fysisk påverkan och förbättringsåtgärder)

14 Fysikalisk-kemiska förhållanden - Vattenkvalitet (näringsämnen, ph, suspenderade ämnen, syrgas), temperatur- och ljusförhållanden - Utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, påverkar produktionen i magasinet och vattendrag nedströms - Andel grundvatten ökar utjämnad temperatur - Tappningsstrategi (yt- el bottenvatten, reducerad vattenföring i huvudfåra mm) påverkar temperatur och sedimentationsförhållanden

produktionen i magasinet och vattendrag nedströms - Andel grundvatten ökar utjämnad temperatur -

15 Fisk i sjöar/magasin - Vattennivåförändringar medför utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, vilket påverkar produktionen i sjön/magasinet - nivåsänkningar kan störa under lekperiod och medför störda lekbottnar - - provfisken kan utformas till att följa effekter av kompensationsutsättningar

- nivåsänkningar kan störa under lekperiod och medför störda lekbottnar - -

16 Fisk i vattendrag - Påverkas dels av vandringshinder, dels av hydrologisk regim och habitatförändringar - Undersökningens utformning kopplas till hur kraftverket är utformat (tubade sträckor, torrlagda fåror,..) - I de fall det finns fiskväg i anslutning till anläggningen bör funktionen kontrolleras

hur kraftverket är utformat (tubade sträckor, torrlagda fåror,.

17 Vattenväxter i sjöar/magasin - Forskning har visat att artsammansättning av vattenväxter förändras vid vattennivåsänkningar under vinter. - Ett finskt vattenregleringsindex kan användas för att utvärdera regleringens påverkan på vattenvegetation.

18 Bottenfauna i vattendrag * Väl dokumenterad forskning visar på påverkan arean av lämplig botten temperatureffekter drift artantal * Bedömningsgrunderna fungerar inte bra för fysisk påverkan Foto: Medins biologi Foto: Medins biologi

temperatureffekter drift artantal * Bedömningsgrunderna

19 Test av Bottenfauna i relation till regleringspåverkan i vattendrag i Värmland och Örebro län Värmland 29 lokaler indelade i 3 olika regleringsgrader undersöktes Antal taxa och EPT-index lägre på stationer med hög regleringspåverkan Örebro Det gick inte att se något samband mellan påverkansbedömningen och graden av regleringspåverkan

Antal taxa och EPT-index lägre på stationer med hög regleringspåverkan Örebro Det

20 Bottenfauna i sjöar/regleringsmagasin Bottenfaunan uppströms en damm påverkas genom att arter anpassade till strömmande förhållanden ersätts av arter mer anpassade till sjöliknande biotoper. Kraftig nedsänkning under vintern kan leda till minskad diversitet och artantal i litoralen jämfört med oreglerade sjöar. Kraftig reglering kan ge en litoral utarmad på vattenväxter och med grovt och enahanda substrat. Samma standardmetod som för rinnande vatten, fungerar Test i Värmland visar att artantal och EPT-index påverkas av regleringsgraden

Kraftig nedsänkning under vintern kan leda till minskad diversitet och artantal i litoralen jämfört med oreglerade sjöar.

21 Stormusslor Jakob Bergengren 13 mars 2012

22 Stövel-, paraply- & flaggskeppsarter Livskraftiga bestånd av stormusslor är ofta en indikator fungerande ekosystem! Illustration Martin Holmér

23 Bild från Wikipedia

24 Relativt lätta att undersöka Stationära (bra vid uppföljning) Relativt stora (lätta att finna) Skiftande arter indikerar olika förhållanden Levande små musslor (juveniler) indikerar goda akvatiska förhållanden!

25 Kostnadseffektiv egenkontroll Nationell standardiserad undersökningstyp Skiftande metoder för olika förhållanden Kompetensen finns bland konsulter Relativt låg kostnad för genomförande

26 Egenkontroll krav enligt miljöbalken att verksamhetsutövare ska påvisa vilken miljöpåverkan verksamheten har VU ska följa utvecklingen av hur verksamheten påverkar miljön VU ska veta vilken skyddshänsyn som måste tas hänsyn till i påverkade vatten (MKN, biotoper, arter) Underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder där sådana krävs

27 Samordnad Recipientkontroll Syfte samordning för att effektivisera arbetet och minimera kostnader överskådligare information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet att tydligare koppla miljöstatus till miljöpåverkan då flera påverkanskällor samordnas. Stor nytta för både VU och tillsynsmyndigheter

28 Hur ser det ut idag? 18 län har svarat på frågor kring hur vattenkraften är representerad i SRK-förbund eller liknande I ca 60 % av SRK-förbunden är vattenkraften med (inte i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna, stora delar av Gävleborg, Östergötland och Värmland) Känner till 9 förbund där vattenkraften bidrar ekonomiskt till kontrollprogrammen (utöver medlemsavgift) Inte i något fall har kontrollprogrammens utformning anpassats till vattenkraftens verksamhet

29 Hur ser kontrollprogrammen ut idag?

30 Hur skulle ett kontrollprogram kunna se ut anpassat för vattenkraftverksamhet?

31 Bedömningsgrunder för hydromorfologi enligt föreskrift HVMFS 2013:19

Relevanta dokument

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer