Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Transkript

1 Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer Skapa gemensam och enkel informationsskrift om egenkontroll till verksamhetsutövare Skapa en vägledning för tillsyn av egenkontrollen enligt miljöbalken för verksamhetsutövare inom vattenkraft Projektet pågår t o m oktober 2012

2 Projektgrupp egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Tillsyn vattenverksamhet Mauricio Gonzalez Cruz, Lst Västernorrland Carola Lindeberg och Åsa Fredriksson, Lst Kronoberg (fr o m september 2011) Jan Grosen, Lst Skåne (fr o m november 2011) Miljöundersökningar Jakob Bergengren, Lst Jönköping Grete Algesten, Lst Värmland Ragnar Lagergren, Lst Västra Götaland Juridik Joakim Kruse, Lst Västernorrland Sara Grahn, Lst Västra Götaland Ingela Höök, Miljösamverkan Sverige, projektledare

3 Informationsskrift Motivera syfte och mål med egenkontrollen Vem ska bedriva egenkontroll? Verksamhetsutövarens roll Tillsynsmyndighetens roll Vad ska egenkontrollen omfatta? Ev exempel på hur egenkontrollprogram kan utformas

4 Vägledning för tillsynsmyndigheter 1. Inledning 2. Rättslig grund 3. Tillsynsprocessen (målsättning, urval, metod) 4. Verksamhetsutövarens egenkontroll (innehåll) 5. Miljöundersökningar 6. Samordnad recipientkontroll (SRK)

5 1. Inledning Beskrivning av vattenkraftens miljöpåverkan Redogörelse för projektet

6 2. Rättslig grund, Syfte Redogöra Grundläggande bestämmelser om egenkontroll Särskilda förhållanden för vattenkraftverksamheter Särskilt om miljöundersökningar Klargöra Förväntningar som tillsynsmyndigheten kan ha på verksamhetsutövares egenkontroll Förutsättningarna för att begära undersökningar Vad ingår i egenkontrollen? Undersökningar enligt 26 kap 22 miljöbalken

7 2. Innehåll Vem ska bedriva egenkontroll? Särskilt om begreppet yrkesmässig verksamhet Vad innebär egenkontrollen? Egenkontrollens syfte och innebörd 26 kap 19 miljöbalken Tillsyn över egenkontroll Föreläggande om att inkomma med uppgifter Allmänt om förutsättningarna förelägganden, vite m.m. Exempel från tillämpning hittills Undersökning av verksamheten Undersökningar enligt 26 kap 22 miljöbalken

8 2. Innehåll, forts. Övriga frågor Underhållsskyldigheten (11 kap 17 miljöbalken) Skillnad mellan äldre och nyare tillstånd? Konsekvenser om egenkontrollen inte sköts Anmälan om driftstörningar Andra möjliga konsekvenser

9 2. Vem skall bedriva egenkontroll? Egenkontroll skall ske av den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa eller påverka miljön. (26 kap. 19 MB) Regleras i Miljöbalken (26 kap 19 ) och förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE) 26 kap. 19 MB 4 och 6 FVE Planera och kontrollera verksamheten Vidta egna undersökningar Lämna förslag till kontrollprogram Fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten Dokumentera undersökningar och bedömningar Underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar Dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret

10 2. Några slutsatser hittills Tillsyn av egenkontroll Systemtillsyn, inte detaljkontroll Trestegsförfarande: 1. Kontrollera vilken egenkontroll som bedrivs 2. Bedöm om denna är tillräcklig 3. Överväg behov av krav på ytterligare egenkontroll eller andra åtgärder (t.ex. undersökningar eller försiktighetsmått) Egenkontrollens innehåll Bedöma att gällande tillstånd och villkor följs Ha kontroll över verksamhetens miljöpåverkan Bedöma att hänsynsreglerna i 2 kap MB följs, särskilt avseende frågor som inte prövats

11 3. Tillsynsprocessen Målsättning med tillsynen Urval av tillsynsobjekt vid egeninitierad tillsyn Metodik vid tillsynen etc

12 4. Verksamhetsutövarens egenkontroll Minsta gemensamma nämnare för alla verksamhetsutövare Vad avgör nivån på egenkontrollen t ex utifrån Storlek Läge Geografisk omfattning/påverkan etc

13 5. Miljöundersökningar Foto: Medins biologi Hur påverkar vattenkraften miljön? Sammanställning av befintlig kunskap. Vilka undersökningar är vettiga att genomföra för att visa på denna miljöpåverkan? och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder? Hur kan vi få in vattenkraftens egenkontroll i andra kontrollprogram, tex SRK (samordnad recipientkontroll)?

14 5. Undersökningar som har relevans för vattenkraftspåverkan Fisk Bottenfauna Musslor Strand/vattenvegetation Fys-kem Hydrologi - morfologi

15 5. För varje undersökningstyp kommer följande tas upp i rapporten Artgruppens relevans för övervakning av kraftverkspåverkan I vilka kategorier av kraftverk är metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas? Hur väljer man representativa lokaler? Hur skall resultaten utvärderas? Vad kostar det?

16 6. Samordnad recipientkontroll (SRK) Projektet ska.. Undersöka möjligheterna att ansluta vattenkraft till SRK Se över möjligheter att skapa SRK-program enbart för vattenkraft Ge exempel på hur ett SRK-program kan anpassas för att även belysa vattenkraftens påverkan Bedöma kostnader och kostnadseffektivitet för miljöundersökningar inom ett SRK-program

17 6. Hur ser det ut idag? 18 län har svarat på frågor kring hur vattenkraften är representerad i SRK förbund eller liknande I ca 60 % av olika SRK förbund är vattenkraften med (inte i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna, stora delar av Östergötland och Värmland) Känner till 9 förbund där vattenkraften bidrar ekonomiskt till kontrollprogrammen (utöver medlemsavgift) Inte i något fall har kontrollprogrammens utformning anpassats till vattenkraftens verksamhet