Tillsyn grustäkter i Örebro län

Transkript

1 CHECKLISTA för egenkontrolltillsyn på grustäkter enligt 9 kap miljöbalken Område: Skapad: Tillsyn grustäkter i Örebro län Ansvarig: Senast uppdaterad: Länsstyrelsen: Maria Johansson Denna checklista fylls i på egen hand av verksamhetsutövaren. Frågor som handlar om Länsstyrelsens uppfattning är kursiverade och ska inte fyllas i. Frågorna och svaren kommer att diskuteras vid kommande tillsynsbesök. Ifylld checklista skickas digitalt åter till Länsstyrelsen senast två arbetsdagar innan avtalat besök *Datum *Närvarande från verksamhetsutövaren (VU) Namn VU Postadress Postnr/ort *Diarienummer Organisationsnr Antal anställda Miljöledningssystem Kontaktperson VU Telenr: Täktens namn: Fastighetsbeteckning(ar) Datum tillståndsbeslut: * Ifylls av Länsstyrelsen E-post: Utgångspunkt för checklistan är förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE), de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken (MB) och regler för tillsyn i 26 kap MB samt Naturvårdverkets Handbok 2001:3 Egenkontroll och Handbok 2001:4 Operativ tillsyn. Sökväg: C:\Users\aa30499\AppData\Local\Temp\Grustäkter - egenkontroll 2006 länsstyrelsen Örebro6F3B.docx

2 4 FVE - Organisatoriskt ansvar Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt domar och beslut. 1. Finns det en fastställd dokumentation över vem som har ansvar för verksamheten? ja nej Befattning, namn och ansvarsområde: Läsanvisningar Fråga 1 För att kryssa ja krävs att det inte finns några tveksamheter. Svar som vet ej och nja tolkas som nej. Det ska tydligt framgå i dokument vem som har ansvaret för ovanstående frågor. Fördelningen av det organisatoriska ansvaret bör innebära en fördelning av arbetsuppgifter. Dessa bör fördelas så långt ut i organisationen som det är lämpligt. Dokumentet ska även vara fastställt, vilket innebär att det ska vara är underskrivet eller beslutat av VD/styrelse. Även om VD bär ansvaret för miljöfrågor, inklusive vattenverksamheter, ska dokumentation finnas. Detsamma gäller småföretag med en eller få anställda. Se vidare Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll. Finns i Naturvårdverkets handbok 2001:3 Egenkontroll en fortlöpande process, sidan 86. 2

3 5 FVE - Rutiner för kontroll av utrustning mm Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m m för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta skall dokumenteras. 2. Finns skriftliga dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera utrustning med mera för drift och kontroll? Grävmaskiner ja nej Lastmaskiner ja nej Sorteringsverk ja nej Krossverk ja nej Pumpar ja nej Övrigt ja nej 3. a) Sker kontroller av utrustning kontinuerligt och med bestämda tidsintervall? ja nej b) Dokumenteras dessa kontroller och åtgärder? ja nej 4. Sker kontrollen med rätt intervall enligt schema? ja nej 5. a) Har verksamheten ett gällande egenkontrollprogram? ja nej b) Från vilket år? c) Om ja, följer man kontrollprogrammet? ja nej Läsanvisningar Fråga 2 Här avses kontroll av både produktionsutrustning och mätutrustning som används vid kontroll av miljöpåverkande parametrar. Detta kan gälla inspektioner, mätningar, besiktningar, rätt utbildad personal, olycksberedskap och så vidare. 6. Hur Länsstyrelsen bedömer att den fortlöpande och rutinmässiga kontrollen av utrustningen fungerar: 1 Inte alls 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra 3

4 6 FVE - Undersökning, Riskbedömning och Driftstörning Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Normal drift 7. Sker en skriftlig dokumentation av funktionskontroller och underhållsåtgärder? ja nej 8. a) Kontrolleras grundvattnet och dess nivå regelbundet? ja nej b) Sker brytning under grundvattenytan? ja nej 9. a) Sker tankning i täkten? ja nej b) Om ja, vilka maskiner tankas?. c) Finns rutiner för hur tankning ska genomföras? ja nej 10. Genomförs bullermätningar med bestämda tidsintervall? ja nej 11. a) Sker dammbekämpning i täkten? ja nej b) Om ja, på vilket sätt?.. d) Finns rutiner för hur dammbekämpning ska genomföras? ja nej 12. a) Rapporteras större underhållsåtgärder till Länsstyrelsen? ja nej b) Om ja, på vilket sätt?.... Efterbehandling 13. Finns det en plan för hur efterbehandling ska genomföras? ja nej 14. Utförs efterbehandling enligt planen? ja nej 4

5 15. Utförs efterbehandling när ett område har brutits klart? ja nej 16. Tas hänsyn till växt och djurliv vid efterbehandling? ja nej 17. Tas utfyllnads- / schaktmassor emot för efterbehandling? ja nej Driftstörning och andra liknande händelser Verksamheten ska undersöka och bedöma risker för driftstörningar eller olyckor. 18. Finns rutiner för åtgärder vid höga bullernivåer? ja nej 19. Finns rutiner för klagomål pga tex dammning eller buller? ja nej 20. Finns rutiner för åtgärder vid bränsleläckage/kemikaliespill? ja nej 21. Rapporteras driftstörningar systematiskt till Länsstyrelsen? ja nej 22. Finns rutin för när driftstörningar ska anmälas till Länsstyrelsen? ja nej 23. Finns rutiner för internrapportering av driftstörningar? ja nej 24. Har riskanalys genomförts? ja nej 25. Finns riskanalysen skriftligt dokumenterad? ja nej 26. Vilka har varit med vid framtagandet av riskanalysen? 27. Vidtas försiktighetsåtgärder avseende de risker som framkommit i riskanalysen? ja nej 28. Hur Länsstyrelsen bedömer att riskanalys av verksamheten fungerar: 1 Inte alls 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra 29. Hur Länsstyrelsen bedömer att den fortlöpande och systematiska undersökningen av verksamheten fungerar i förhållande till verksamhetens miljöpåverkan: 1 Inte alls 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra 5

6 - Sker åtgärder till följd av undersökningar? ja nej - Upprättas åtgärdsprogram? ja nej - Utvärderas genomförda åtgärder? ja nej Läsanvisningar Fråga Med driftstörningar menas olyckor, särskilda händelser eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Exempel på driftstörningar inom anläggningen: Behov av sådant omedelbart underhåll att tillståndspliktiga arbeten måste utföras Onormalt driftstopp Avvikelse från villkor, gränsvärde, riktvärde och föreskrifter Störning som bedöms gå utöver vad som vid prövningen angetts som acceptabelt Störning på utpekade värdefulla natur- och kulturmiljöer Rapportering till Länsstyrelsen vid driftstörningar I.) När? Omedelbart: Handläggare via telefon och/eller fax under kontorstid Vakthavande beslutsfattare (VB) hos Länsstyrelsen via 112 under övrig tid Handläggare via formulär på Länsstyrelsens hemsida (alternativ) Därefter: En skriftlig redogörelse lämnas senast inom 1-2 veckor. II.) Syfte? Uppfylla 6 FVE Länsstyrelsen ska avgöra behovet av rättelse Länsstyrelsen ska avgöra om åtalsanmälan skall göras Länsstyrelsen ska avgöra behovet av övrig tillsyn Ge samhället en tidig varning III.) Innehåll? Händelsen: Beskriv kort händelseförloppet Har Länsstyrelsen kontaktats tidigare och vad har i så fall framkommit? Vilka åtgärder har utförts? Hur har bolagets Beredskapsplan använts? Påverkan: Hur påverkas allmänna intressen, dvs kulturmiljö-, naturvårds-, plan-, fisk- och miljöskyddsfrågor? 6

7 Hur påverkas enskilda intressen? Vilka miljöundersökningar har utförts? Bedömning av olägenheter för miljön Bedömning av olägenheter för människors hälsa Hur förhåller sig händelsen i förhållande till miljötillstånd? Vad mer behöver göras? Vilka åtgärder och undersökningar planeras att göras? Vilket behov finns av ytterligare kontakt med Länsstyrelsen? Fråga Riskanalysen ska klargöra vilka driftstörningar verksamheten kan råka ut för, hur stor sannolikheten för detta är, samt vilken effekt detta skulle få på människors hälsa och miljön. Riskanalysen ska användas som ett redskap för att via försiktighetsåtgärder förhindra att människors hälsa eller miljön skadas. 7

8 7 Förteckning av kemikalier och biotekniska organismer 29. Hanterar verksamheten kemikalier? ja nej 30. Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras och som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt. Frågorna nedan rör hur verksamheten utformat denna förteckning. A. Finns namn på respektive produkt angivet? ja nej B. Finns uppgifter om till vad eller i vilka sammanhang respektive produkt används? ja nej C. Finns uppgift om årlig förbrukning eller omsatt mängd för respektive produkt? ja nej D. Finns uppgift om maximalt lagrad mängd för produkter som hanteras i stor mängd? ja nej Om nej, beror detta på att ingen produkt hanteras i stor mängd? ja nej E. Finns information om respektive produkts hälso- och miljöskadlighet? ja nej F. Finns uppgift om klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet? ja nej 31. Finns rutin för uppdatering av ovan nämnda information i förteckningen? ja nej 32. Finns säkerhetsdatablad tillgängliga för personal som hanterar produkterna? ja nej 33. Kontrolleras lagring av kemiska produkter regelbundet så att reglerna inom området följs? ja nej 8

9 Läsanvisningar Fråga 29 Om verket ej hanterar kemikalier eller biotekniska organismer, gå vidare till hänsynsreglerna Fråga 30 Säkerhetsdatablad är användbara och om de innehåller rätt uppgifter så täcker de punkterna A, E och F. A: Förteckningen ska ej omfatta kemikalier som normalt förekommer i hemmiljö, exempelvis diskmedel i personalkök, kontorslim, rengöringsmedel, om hanteringen inte är mycket stor och av det skälet utgör en risk. D: Med stor mängd avses produkter som är en basråvara, används för energi eller på liknande sätt hanteras i stor mängd. E: Beskriver på vilket sätt produkten kan skada. Den kan till exempel vara allergiframkallande, bioackumulerbar, cancerogen. F: Hälsofarlighet för en produkt beskrivs genom att ange faroklasser (till exempel mycket giftig, frätande, hälsoskadlig) enligt KIFS 1994:12. Miljöfarliga produkter anges med faroklassen miljöfarlig. Saknar en produkt klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet kan företaget avstå från att förteckna uppgifter om klassificering. Fråga 32 Säkerhetsdatablad, eller annan likvärdig riskinformation, ska förvaras så att de är tillgängliga för den personal som hanterar produkterna. Detta för att förhindra att olyckor uppstår, alternativt mildra konsekvenserna vid en eventuell olycka. Se vidare Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll. Finns i Naturvårdverkets handbok 2001:3 sidan

10 Kunskapskravet enligt Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap 2 ) Kunskapskravet innebär att verksamhetsutövaren måste skaffa sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. Företaget måste också skaffa sig kunskap för att kunna motverka denna påverkan. Har verksamhetsutövaren t.ex. kännedom om var miljöbalken och dess föreskrifter kan sökas? Finns Länsstyrelsens skrivelser tillgängliga? Har/får de anställda relevant utbildning? 34. Arbetar verksamheten aktivt med kunskapskravet? ja nej Om ja, på vilket sätt? Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap 3 ) Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det finns risk för negativ miljöpåverkan. Bästa möjliga teknik ska användas. 35. Arbetar verksamheten aktivt med försiktighetsprincipen? ja nej Om ja, på vilket sätt? Hushållningsprincipen enligt Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap 5 ) Hushållningsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt sträva efter återanvändning och återvinning. 36. Arbetar verksamheten aktivt med hushållningsprincipen? ja nej Om ja, på vilket sätt?. 10

11 Regionala miljömål Hur arbetar verksamheten för att naturgrus endast ska användas till områden där det inte är oundgängligt? 37 a) Kortsiktigt (det grus som säljs från tillståndsgiven täkt)... b) Långsiktigt för att uppnå länets naturgrusmål (2010 bryts inte naturgrus för att användas i tillverknings- eller anläggningsarbeten där alternativa ballastmaterial kan utgöra en fullgod ersättning. De öppna naturgrustäkterna i länet har 2010 en materialsammansättning och ett uttag som motsvarar behovet av material som inte kan ersättas med alternativ som bergkross och återanvändbart material. Eget regionalt mål. Att hushålla med naturgruset är även i linje med målet Grundvatten av god kvalitet.) Verksamheten och egenkontrollen 38. Har verksamheten tack vare arbetet med egenkontrollen genomfört förändring för att motverka och förebygga problem eller risker? 11

12 Vägen mot en väl fungerande egenkontroll kan beskrivas som en trappa med fyra steg enligt figuren nedan. 39. Var befinner sig företaget på trappan? Företagets uppfattning. steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 Länsstyrelsens uppfattning steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 Utvärdering av besöket 40. Vad tycker verksamhetsutövaren om det här sättet att bedriva tillsyn, projektform mot ett avgränsat område och med föranmälda frågor?

13 41. Vad finns det för viktiga frågor som verksamhetsutövaren anser att Länsstyrelsen bör fokusera på i kommande tillsyn och varför? Länsstyrelsens helhetsintryck av verksamheten 1 Väsentliga brister, utbildningsbehov, tillräckliga resurser saknas 2 Mindre väsentliga brister, smärre utbildningsbehov, resurser saknas i viss mån 3 I huvudsak välskött, i huvudsak kompetent personal, i huvudsak tillräckliga resurser 4 Välskött, kompetent personal, tillräckliga resurser S L U T 13