Tillsyn av bassa ngbad och mindre badanla ggningar projektrapport

Transkript

1 Tillsyn av bassa ngbad och mindre badanla ggningar projektrapport Antagen av styrgruppen för Miljösamverkan f Foto: Eva Gunnarsson

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund/syfte... 3 Avgränsning... 3 Strategi... 4 Resultat... 5 Diskussion Slutsats Måluppfyllelse Referenser/bakgrundsmaterial Deltagare i projektgruppen

3 Sammanfattning Under 2017 genomförde 9 kommuner inom Miljösamverkan i Jönköpings län tillsyn på 30 anmälningspliktiga bassängbad. Fokus var att se om verksamheterna uppfyller kraven på egenkontroll i förordning om (1998:901) verksamhetsutövares egenkontroll till miljöbalken. Även andra områden som städning, skötsel, underhåll och hygien kontrollerades. Procent av anläggningarna som ansågs uppfylla kraven inom: Organisation och ansvarsfördelning: 43 % Kunskap i verksamheten: 63 % Provtagning och journalföring: 60% Kemikaliehantering: 33 % Vid 70 % av de besökta anläggningarna vidtogs inga åtgärder från miljöförvaltningarnas sida till följd av inspektionerna. 27 % hade mindre avvikelser som krävde uppföljande tillsyn och i 3 % (ett fall) krävdes beslut i form av ett föreläggande. Att 70 % av anläggningarna inte behövde vidta åtgärder till följd av inspektionerna behöver inte innebära att det inte fanns brister. Det kan till exempel vara så att verksamhetsutövaren löste det direkt på plats, att de tog på sig åtgärden frivilligt eller att bristerna fanns med i deras underhållsplan. Bakgrund/syfte De finns i dag många verksamheter som upplåter bassängbad i olika former till allmänheten. Skötsel och hygien är viktiga faktorer för att förhindra hälso- och miljörisker vid anläggningarna. Syftet med projektet var att granska den egenkontroll som enligt miljöbalken ska utföras på anmälningspliktiga bassängbad och mindre badanläggningar. Detta projekt utfördes i Miljösamverkan f:s regi. I projektet deltog 9 kommuner: Gislaved, Gnosjö, Habo-Mullsjö, Nässjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Kommunerna valde själva hur många anläggningar i sin respektive kommun man valde att besöka. Sammanlagt genomfördes 30 tillsynsbesök med en variation på 2-6 besök per kommun. Mål Målet med tillsynen var att få en bild av hur tillfredsställande egenkontrollen fungerar på badanläggningarna i Jönköpings län. Målet var även att sprida kunskap till verksamhetsutövarna och ställa krav för att minska hälso- och miljöriskerna för badgästerna samt att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och giftfri miljö. Avgränsning Tillsynen omfattade de badanläggningar som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken, d.v.s. bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller annars används av många människor. Det kan vara allt från stora, ofta kommunala bassäng-/äventyrsbad till mindre 3

4 bubbelpooler och bad på exempelvis hotell och SPA-anläggningar. Badtunnor som man kan hyra tillfälligt och floatingtankar ingick inte i projektet. Checklistan som användes bestod av 10 fokusområden varav 4 var obligatoriska att kontrollera då dessa är krav enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Obligatoriska fokusområden var: organisation och ansvarsfördelning, kunskap i verksamheten, provtagning och journalföring samt kemikaliehantering. Övriga områden var frivilliga att kontrollera vid besöken. Avfallshanteringen ingick inte i projekt då det finns ett separat projekt om detta inom Miljösamverkan f samma år. Strategi En projektgrupp med miljöinspektörer tog fram en gemensam checklista med ett handläggarstöd att använda vid tillsynen. Stödet kompletterade checklistan och vägledningen kring den tillsyn och de bedömningar som skulle göras. Innan tillsynen påbörjades ordnades en gemensam workshop för de handläggare i länet som skulle delta i projektet. Tillsynen genomfördes sedan under en gemensam period, mars-oktober Checklistan bestod av två delar. Den första delen skickades ut till verksamheten innan besöket. Den innehöll information som typ av anläggning, hur anläggningen är utformad, vilken reningsanläggning som finns, hur bassängerna kontrolleras samt vilka kemikalier som används. Den första delen skulle skickas tillbaka till miljöförvaltningen innan besöket. Den andra delen av checklistan som bestod av de 10 fokusområdena gicks igenom vid besöket. Under varje fokusområde i checklistan fanns ett antal frågor inom området. Därefter fanns möjlighet för inspektören att fylla i en övergripande bedömning om verksamheten uppfyllde kraven inom området. Detta genom att kryssa i ja, nej, delvis eller ej kontrollerat. Det fanns även möjlighet att skriva ner övriga kommentarer. Fokusområdena som ingick var: organisation och ansvarsfördelning, kunskap, provtagning och journalföring, skötsel av reningsanläggningen, städning, hygien, kemikaliehantering, ventilation, klagomålshantering samt skötsel och underhåll av lokal och inredning. 4

5 Resultat Sammanställning av resultatet från de 30 inspektionerna: Bedöms verksamheterna uppfylla de krav som finns gällande: Ja Nej Delvis Ej kontr./ej aktuellt 1: Organisation och ansvarsfördelning : Kunskap i verksamheten : Provtagning och journalföring : Skötsel av reningsanläggning : Städning : Hygien : Kemikalier : Ventilation : Klagomålshantering : Skötsel och underhåll av lokal och inredning Åtgärder till följd av inspektionerna: Antal utan åtgärd Antal förel. Antal åtalsanm. Antal MSA Uppf. Vad har inspektionerna lett till från förvaltningens sida?

6 Följande diagram visar om verksamheten bedöms uppfylla de krav som finns gällande följande områden: (antal verksamheter som besökts inom parantes) 1. Organisation och ansvarsfördelning (30) 0% 50% 43% 7% Frågor ställdes om det till exempel fanns en dokumenterad ansvarsfördelning och vem som ansvarade för upprättande och revidering av egenkontrollen. I 4 förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) finns krav på en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller miljöbalken och dess förordningar. Viktigt är att det finns en skriven ansvarsfördelning mellan till exempel fastighetsägare och verksamhetsutövare men även med andra aktörer som hyr anläggningen. 2. Kunskap i verksamheten (30) 27% 0% 10% 63% I detta fokusområde ställdes frågor om det till exempel fanns en skriftlig egenkontroll och om det fanns en rutin för anmälan av avvikelser/tillbud som kan påverka hälsa och miljö till myndigheten. 6

7 Enligt Miljöbalken 2 kap 2 ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Enligt 6 förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras. Egenkontrollen bör gås igenom och om det behövs revideras minst en gång om året. Det är även viktigt att personal får den vidareutbildning som bedöms nödvändig. 3. Provtagning och journalföring (30) 30% 0% 10% 60% Här ställdes frågor för att få reda på om man hade daglig manuell provtagning, hur ofta man skickade iväg prover för analys, om det varit avvikelser på analyssvaren, om det förs journal över provtagning, drift och avvikelser samt om analyssvaren sparas. I Folkhälsomyndighetens Allmänna råd 2014:12 finns frekvenser för löpande provtagning samt hur situationer med avvikelser ska hanteras. I Folkhälsomyndighetens handbok för bassängbad finns information om hur provtagningen ska gå till. Enligt 6 i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll framgår att verksamhetsutövaren omgående ska underrätta tillsynsmyndigheten om det inträffar en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa. Driftstörningar ska dokumenteras och omprov ska tas vid avvikelser. Driftstörningar kan vara exempelvis problem med vattenkvaliteten, fekala olyckor, Pseudomonas eller kemikalieutsläpp. 7

8 4. Skötsel av reningsanläggning (25) 17% 20% 3% 60% Här fokuserade vi på skötsel av bassängerna. Detta genom att ställa frågor om hur man säkerställer att bassängerna inte innebär risk för de badande samt hur de rengörs och kontrolleras. Rätt skött ska ett bassängbad inte innebära någon hälsorisk. Dosering av desinfektionsmedel, spädvattenmängd, rengöring av filter m.m. påverkar vattenkvaliteten. Kunskap och rutiner måste finnas enligt miljöbalken. I 26 kap 19 miljöbalken framgår att den som bedriver en verksamhet har skyldighet att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet uppstår. Spädmängden kan behöva räknas fram. Ammonium och klorid kan behöva provtas vid problem i anläggningen. 5. Städning (23) 23% 47% 30% 0% Detta område fokuserade vi på städning av omgivningen som exempelvis omklädningsrum. Frågor ställdes om städansvarig fanns utsedd. God hygien i utrymmen är viktig. Den som är verksamhetsutövare måste se till att personal som ansvarar för rengöring har tillräcklig kunskap om vilka faktorer som påverkar vattenkvaliteten. Det är alltid lämpligt att journalföra storstädning som utförs mer sällan och av daglig städning som utförs av många. 8

9 6. Hygien (25) 17% 30% 50% 3% Här ställdes frågor om verksamhetsutövaren var medveten om hur dålig hygien kan påverka anläggningen. Bland annat ska information ges till de badande om hygienrutiner, man ska se till att det finns möjlighet att tvätta sig med schampo och varmvattentemperaturer ska mätas. I Folkhälsomyndighetens handbok om bassängbad och Bassängnätverkets städråd (Miljösamverkan Stockholms län) för badanläggningar ges förslag till hur hygienrutiner kan utformas. 7. Kemikalier (30) 0% 33% 57% 10% Frågor ställdes för att säkerställa hur kemikalier hanteras och förvaras. Vidare vilka rutiner för olyckor med kemikalier som finns och om det finns säkerhetsdatablad. I 2 kap 3 och 7 miljöbalken framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs. Kemikalier ska hanteras och förvaras på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att ett läckage når golvavlopp, dag- och grundvatten, 9

10 vattendrag eller genomsläpplig mark. Förvaring av klor och syror bör avskiljas i rum eller med vägg samt invallas för att hindra bildning av giftig klorgas. Enligt 7 förordning om verksamhetsutövares egenkontroll ska verksamhetsutövaren förteckna de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. 8. Ventilation (20) 34% 40% 23% 3% Bland annat kontrollerades att obligatorisk ventilationskontroll utförts. Enligt handboken för bassängbad utgiven av folkhälsomyndigheten bör flöden inte understiga 15 l/s/m 2 och den relativa fuktigheten bör ligga runt 55 % vid 30 C. Det står också att frisk luft bör tillföras dygnet runt för att minimera bildningen av trihalometaner och trikolamin. 9. Klagomålshantering (25) 17% 20% 3% 60% Den som ansvarar för ett bassängbad ska alltid följa upp klagomål om hälsobesvär från badande. Den ansvarige ska alltid informera tillsynsmyndigheten om avvikelser i 10

11 vattenkvaliteten som kan innebära olägenhet för människors hälsa. Information ska även ges om vilka åtgärder som vidtas. Alla avvikelser och arbetet med att lösa dessa ska dokumenteras. Myndigheten kan stoppa en verksamhet om det finns risk av väsentlig betydelse för de badande. 10. Skötsel av underhåll av lokaler och inredning (23) 23% 20% 3% 54% Här kontrollerades om verksamheten hade en underhållsplan och om det fanns synliga brister i inredning och ytskikt. I 26 kap 19 miljöbalken framgår att den som bedriver en verksamhet har skyldighet att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet uppstår. 11. Vidtagna åtgärder till följd av inspektionerna (30) 27% 3% 70% Utan åtgärd Förelägganden Åtalsanmälningar Miljösanktionsavgifter Uppföljande tillsyn Här sammanfattas de åtgärder miljöförvaltningarna vidtog efter besöken. I 70% av fallen bedömdes ingen åtgärd behövas, 27% fick uppföljande tillsyn och 3% (en anläggning) fick ett förelägganden. Inga åtalsanmälningar eller miljösanktionsavgifter utfärdades. 11

12 Diskussion Metod: I checklistan fanns två delar, en som skickas ut innan inspektionen och en som används på plats. Detta gav oss möjlighet att förberedda oss inför besöket och det gav även verksamhetsutövarna en möjlighet att förbereda sig på vad vi skulle ställa för typ av frågor. Det innebar även inspektionerna gick snabbare. Den andra delen fungerade bra. Den var enkel att sammanfatta och det fanns utrymme för kommentarer. Dock är det svårt att veta om alla gör likartade bedömningar och man kan inte utläsa vilka avvikelserna var när vi bara baserar resultatet på en sammanfattande bedömning. Det hade varit intressant att kunna följa upp i vilken typ av verksamhet avvikelserna uppstod. Var det en kommunal eller privat anläggning? Var det ett mindre spa eller ett större äventyrsbad? Detta hade kunnat leda till att man framöver kunnat prioritera de verksamheter som behöver mest tillsyn, om det visade sig finnas skillnader. Informationen fanns i checklistans första del men vi valde att inte ta med det i uppföljningen. Resultat: Vid 70 % av anläggningarna krävdes inga åtgärder till följd av inspektionerna. Detta behöver inte innebära att det inte fanns brister. Det kan till exempel vara så att verksamhetsutövaren löste bristen direkt på plats, att de tog på sig åtgärderna frivilligt eller att bristerna fanns med i deras underhållsplan. Här gör inspektörerna olika bedömningar vilket kan göra det svårt att få en fullt rättvis bild av resultaten. 27 % av verksamheterna hade anmärkningar som krävde uppföljande tillsyn. Vi har inte haft möjlighet att följa upp varför man väljer att göra uppföljande tillsyn. Ser man till vilka fokusområden som hade flest brister så kan man dra vissa slutsatser. Flest brister var det inom kemikaliehanteringen respektive organisation och ansvarsfördelning. Inom kunskap i verksamheten och provtagning och journalföring var resultatet bättre. Slutsats Andel av anläggningarna som ansågs uppfylla kraven inom de obligatoriska fokusområdena: Organisation och ansvarsfördelning: 43 % Kunskap i verksamheten: 63 % Provtagning och journalföring: 60% Kemikaliehantering: 33 % Måluppfyllelse Målet med att få en bild av hur tillfredsställande egenkontrollen fungerar på badanläggningarna i Jönköpings län, att sprida kunskap till verksamhetsutövarna och att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och giftfri miljö anses uppfyllda. Det senare under förutsättning att uppföljningar görs för att se till att brister åtgärdats. 12

13 Referenser/bakgrundsmaterial Främst har Miljösamverkan Stockholms läns checklista för tillsyn av bassängbad med tillhörande handledning från 2015 använts som underlag. Även vissa rutiner och checklistor som fanns i kommunerna har använts. Deltagare i projektgruppen Lars-Erik Sidenholm och Johanna Karlsson, Habo-Mullsjö, Annie Gustafsson, Vaggeryd, Jenny Nilsson och Emelie Lundberg, Tranås och projektledare/rapportskrivare Annica Malmer, Miljösamverkan f. 13