Egenkontroll på Solna stads C-verksamheter

Transkript

1 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 6/2005 Egenkontroll på Solna stads C-verksamheter MILJÖKONTORET JULI 2005

2 Rapport 6/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström Postadress Solna stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Solnas webbplats

3 Sid 3(16) SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 4 SYFTE... 4 UTFÖRANDE OCH METOD... 5 LAGSTIFTNING... 5 EGENKONTROLL... 5 RESULTAT... 7 DISKUSSION / SLUTSATSER... 7 Bilaga 1 Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll Bilaga 2 Inbjudan till informationsträff Bilaga 3 Program inför besök Bilaga 4 - Checklista

4 Sid 4(16) Sammanfattning I projektet framkom att de flesta C-verksamheter i Solna kände till kraven på egenkontroll, men få visste hur de praktiskt skulle jobba för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Vid tre tillfällen har brister bedömts som allvarliga då britserna riskerat att medföra direkta risker för utsläpp till mark, vatten och luft. Vid inspektionerna framkom att förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll inte efterlevdes till fullo hos något av företagen. Projektets mål var att samtliga besökta verksamheter efter projektets slutförande förstår och är medvetna om kraven på egenkontroll och att dessa påbörjat arbetet med att upprätta en välfungerande egenkontroll för deras verksamhet. Projektets mål kan anses uppfyllt, men ännu är inte egenkontrollen helt och fullt implementerad och i vissa fall inte heller accepterade i verksamheterna. Bakgrund År 2004 startade miljökontoret ett projekt med syfte att informera samtliga C- verksamheter i Solna stad om kraven på egenkontroll samt att besöka dessa för att kontrollera hur egenkontrollen bedrivs och hur förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll efterlevs. Egenkontroll innebär att den som bedriver en verksamhet, enligt miljöbalken, ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Egenkontroll gäller för samtliga verksamheter, men för C-verksamheter och andra anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheter, gäller även förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901, se bilaga 1). I projektet kontrollerades även att verksamheternas klassning var korrekt. Cverksamheter är de verksamheter som har klassningen C enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vid tillfället för projektet fanns ca 24 sådana verksamheter som var aktuella för besök (se tabell 1). Syfte och mål Syfte Informera samtliga C-verksamheter om gällande krav på egenkontroll, samt genom förebyggande tillsyn uppmuntra företagen till att bedriva en uppdaterad och aktuell egenkontroll och på så sätt minimera risker för utsläpp till mark, luft och vatten. Mål Samtliga besökta verksamheter efter projektets slutförande förstår och är medvetna om kraven på egenkontroll och att dessa påbörjat arbetet med att upprätta en välfungerande egenkontroll för deras verksamhet.

5 Utförande och metod Sid 5(16) Projektet var upplagt som ett informativt projekt och den traditionella tillsynen valdes bort. Inledningsvis bjöds samtliga C-verksamheter in till en informationsträff i form av ett frukostmöte, där verksamhetsutövarna fick ta del av information om miljökontorets upplägg av projektet samt information om gällande lagstiftning (se bilaga 2, inbjudan till informationsträff). Det inledande mötet hölls i maj tillsammans med konsult från WSP som delade med sig av sina erfarenheter om företagens arbete med egenkontroll. I stort sett samtliga verksamhetsutövare som omfattades av projektet deltog. Under hösten och vintern bokades tillsynsbesök in hos verksamheterna. Dessa bedömdes då ha fått en rimlig tid på sig att starta upp arbetet med egenkontroll. Verksamhetsutövarna uppmanades att inför besöket förbereda sig och ta fram information, enligt ett program för att underlätta besöket (se bilaga 3, program inför tillsynsbesök). Vid tillsynsbesöken gicks den befintliga egenkontrollen igenom, som stöd användes en checklista (se bilaga 4). Efter besöket upprättades en rapport där noterade brister och krav på förändringar framgick. Tabell 1: Verksamheter som besöktes år 2004/2005. Nr Företag Besöksdatum Diarienummer 1. Swerock : Pampas sjömack : Lindbergs i Södertälje AB : Statoil centrumslingan : OKQ8 Bergshamra : Tekniska kontoret, Solna Stad :230/1995: TraffiCare AB : Shell, västra vägen : Leitex : Pampas Marina AB : Statoil Järva Krog : Skanska : OKQ8 Solnavägen : NCC Roads AB : Euromaint AB : OKQ8 Vreten : August Hellmer Smide & Mekanisk verkstad : Vattenfall AB : Råsundatvätten : Åtta : Bilia Personbilar AB : Gridline : Ankdamms Kemtvätt & Skräderi :1020 Lagstiftning Alla som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn

6 Sid 6(16) till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Detta är ett generellt krav för samtliga som är berörda av miljöbalken. Krav på egenkontroll För tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter gäller även mer preciserade krav, dessa krav återfinns i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll 1998:901 (se bilaga 1). Följande paragrafer ur förordningen är extra viktiga: - Organisatoriskt ansvar 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för dom frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. Detta innebär att det organisatoriska ansvaret skall fördelas. Den person som har ansvaret skall ha getts förutsättningar i form av kunskaper, befogenheter och resurser. Det är viktigt att ansvaret dokumenteras och är fastställt av högsta ansvarig. - Rutiner för kontroll 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning mm för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. Detta innebär att det skall finnas rutiner för skötsel och underhåll. Det skall även finnas rutiner för kalibrering och avläsning av instrument samt för hur avvikelser och brister identifieras och åtgärdas. Alla rutiner skall dokumenteras. - Anmälan om driftstörning 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Detta innebär att fortlöpande riskbedömningar skall göras samt att driftstörningar och haverier skall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Rutiner skall finnas för vem som ska meddelas och hur det ska ske. Riskbedömningarna skall dokumenteras och uppdateras regelbundet t ex en gång per år eller oftare. - Förteckning över kemiska produkter 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Förteckningarna skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Detta innebär att verksamhetsutövare skall upprätta en lista över de kemikalier som används i verksamheten. Hälso- och miljöpåverkan skall finnas dokumenterad genom t ex

7 Sid 7(16) varuinformationsblad. Detta gäller inte för kontorsprodukter som t ex diskmedel. Förteckningen bör uppdateras regelbundet, minst en gång per år. En översyn bör göras för att se om mindre skadliga produkter kan användas. Resultat Förordningen om egenkontroll är tillämplig för verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter. Vid inspektionerna framkom att två av verksamheterna inte var aktuella för inspektion i projektet för C-verksamheter. Ett omklassningsbeslut skrevs i ett av fallen. Vid övriga inspektioner erhölls följande resultat: Tabell 1: Antal noterade brister i egenkontrollen hos besökta verksamheter. Paragraf (1998:901) Antal brister Varav allvarliga brister 3 4 Brister i det organisatoriska ansvaret. Det organisatoriska ansvaret är ofta muntligt fastställt, men miljökontoret fann många brister i dokumentationen av ansvarsfördelningen när det gäller miljöfrågorna. I några fall saknades ansvarsfördelning för miljöfrågorna helt och hållet. 5 Brister i rutiner för kontroll. Nästan samtliga besökta verksamheter hade brister i rutinerna för kontroll. Bristerna bestod oftast i avsaknad av dokumentation. Många hade dock fungerande rutiner som inte var nedskrivna. Tre allvarligare brister noterades vid besöken och bestod i avsaknad av dokumenterade rutiner för kontroll av utgående tvättvatten samt kontroll av larm till oljeavskiljare. 6 Brister i rutiner för anmälan av driftstörningar. I stort sett samtliga verksamheter saknade uppgifter om att tillsynsmyndigheten ska underrättas vid driftstörning och haverier. Det var vanligt förekommande med brister i genomförande och dokumentation av riskbedömningar. 7 Brister i upprättandet av förteckning över kemiska produkter. Vid inspektionen saknade endast en verksamhet kemikalieförteckning. Diskussion/slutsatser I projektet framkom att de flesta verksamheter kände till kraven på egenkontroll, men få visste hur de praktiskt skulle jobba för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Vid den inledande informationsträffen var så gott som samtliga C-verksamheter, som omfattades av projektet, närvarande och intresset från verksamhetsutövarna var stort att få lära sig mer. Detta visade sig tydligt vid inspektionerna, där många brister i egenkontrollen uppdagades, på grund av bristande kunskap. Vid många verksamheter fanns god kunskap och bra rutiner för att hantera miljöfrågorna, men generellt fanns inga av dessa rutiner dokumenterade eller strukturerade. Generellt så blandade många ihop kraven på egenkontroll enligt miljöbalken med kraven enligt arbetsmiljölagen, livsmedelslagen samt brandskyddsföreskrifterna.

8 Sid 8(16) Några av företagen var enmansföretag. Dessa upplevde kraven på dokumentation som opraktiska, då de kan verksamheten utan och innan och sällan lämnar över verksamheten till någon annan vid t ex sjukdom. I dessa fall fyller kraven på dokumentation ingen praktisk funktion för verksamhetsutövaren, utan blir en produkt för att uppvisa för myndigheten. Motsatsen till enmansföretagen är de större företag som har ett strukturerat miljöarbete och i vissa fall har infört ett miljöledningssystem. I dessa fall har resurser avsatts för att arbeta med miljöfrågor. Trots detta så noterades brister i dokumentationen. Vanligaste bristerna var otydlig ansvarsfördelning ( 4) och bristande dokumentation av rutinerna ( 5). Generellt fanns fungerande rutiner i verksamheten, bristen låg i att dessa inte var dokumenterade. I några fall saknades en tydlig ansvarsfördelning för miljöfrågor, men för detta var den vanligaste bristen att ansvarsfördelningen inte var dokumenterad eller fastställd. De som har bedömts som allvarliga brister, är då det finns direkta risker för utsläpp till mark, vatten och luft. Till exempel då dokumenterade rutiner för kontroll av utgående tvättvatten saknas. Dessa brister kommer att följas upp vid ordinarie miljöinspektion. Enligt 6 så ska den lokala tillsynsmyndigheten underrättas vid driftstörningar eller haveri som kan leda till olägenheter för människors hälsa och miljö. Denna paragraf är förknippad med en miljösanktionsavgift. Verksamheter som inte anmäler större driftstörningar, kan komma att bli ålagda en miljösanktionsavgift. Det är därför anmärkningsvärt att så få verksamheter hade rutiner för att kontakta miljökontoret vid driftstörning. De verksamheter som saknade dessa rutiner uppmanades att lägga till miljökontorets kontaktuppgifter på den larmlista, med nummer till räddningstjänst och miljösaneringsfirmor, som många av dom hade. De flesta verksamheter hade dock koll på sina kemikalier enligt 7. Endast en verksamhet kunde inte visa upp kemikalielista eller varuinformationsblad vid inspektionen. Att de flesta hade kännedom om detta kan bero på att kemikaliers miljöskada har varit känd och uppmärksammad länge, bland annat genom att leverantörer av kemikalier har tvingats leverera varuinformationsblad vid försäljning till verksamhetsutövare, samt att det har funnits krav i arbetsmiljölagstiftningen på att känna till kemikaliers påverkan på hälsa och miljö. Vid inspektionerna framkom att förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll inte efterlevdes till fullo hos något av företagen. Tanken med egenkontroll är förutom att den ska finnas dokumenterad och tillgänglig, att den också ständigt ska uppdateras, vara aktuell och förändras i takt med verksamheten. Projektets mål var att samtliga besökta verksamheter efter projektets slutförande förstår och är medvetna om kraven på egenkontroll och att dessa påbörjat arbetet med att upprätta en välfungerande egenkontroll för deras verksamhet. Projektets mål kan anses uppfyllt, men ännu är inte egenkontrollen helt och fullt implementerad och i vissa fall inte heller accepterade i verksamheterna. Det är anmärkningsvärt att så få verksamheter lever upp till kraven på egenkontroll, då de har funnits sedan 1999, då Miljöbalken infördes. Detta kan bero på att verksamheterna inte helt har förstått fördelarna som kan komma utav ett fungerande egenkontrollsarbete eller inte heller har haft tid eller resurser att sätta sig in i vad det innebär. Oavsett detta så är egenkontroll ett lagkrav som måste efterlevas.

9 Sid 9(16) Bilaga 1 Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) Svensk författningssamling Förordning SFS 1998:901 om verksamhetsutövares egenkontroll; utfärdad den 25 juni Regeringen föreskriver följande. Utkom från trycket den 14 juli Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna förordning skall gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna verksamheter som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt första stycket. 2 Denna förordning innebär ingen inskränkning i de krav rörande verksamhetskontroll som en tillsynsmyndighet kan ställa i ett enskilt fall eller som kan ha föreskrivits enligt annan lagstiftning. Av 1 kap. 3 miljöbalken följer att denna förordning inte reglerar frågor som rör arbetsmiljön. 3 Allmänna bestämmelser om verksamhetsutövarens kontroll finns i 26 kap. 19 miljöbalken. Vad som i denna förordning sägs om verksamhet skall i tillämpliga delar även gälla sådana åtgärder som avses 1 första stycket. 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. 8 Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inom sina ansvarsområden enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken meddela ytterligare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur den som utövar miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken skall utöva sådan kontroll som avses i 26 kap. 19 miljöbalken. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

10 Bilaga 2 - Inbjudan till informationsträff Sid 10(16) SOLNA STAD Miljökontoret Till samtliga c-verksamheter i Solna Inbjudan till informationsträff om miljöinspektion och egenkontroll 2004 Många företag har idag inte kommit igång med den egenkontroll som miljöbalken föreskriver. Därför vill miljökontoret särskilt fokusera på egenkontroll vid årets planerade tillsyn. Miljökontoret anser att det är mycket viktigt att samtliga s.k. c-verksamheter (ert företag) som berörs av genomgången deltar vid detta möte. Välkomna! Miljökontoret i samarbete med WSP inbjuder samtliga c-verksamheter i Solna till frukostmöte Tisdagen den 11 maj 2004, klockan Lokal: Solna Stadshus, KFsalen, våning 1. Kl Kl Kl Kaffe och smörgås Start. Miljökontoret informerar kort om tillsynsprojekt med fokus på egenkontroll under Miljökontoret kommer även att informera om lagstiftningen kring egenkontroll och vilka krav som ställs på er verksamhet. Johan Lindroth från WSP föreläser om hur olika företag arbetar med egenkontroll idag och hur arbetet kan anpassas till det enskilda företaget. Anmälan till Miljökontoret senast fredagen den 30 april 2004! Med vänliga hälsningar John Sjöström john.sjostrom@solna.se Malin Lidow malin.lidow@solna.se Charlotta Hedberg charlotta.hedberg@solna.se

11 Bilaga 3 - Program inför besök. Sid 11(16) SOLNA STAD Miljökontoret Till samtliga c-verksamheter i Solna Miljökontorets besök angående Er egenkontroll Miljökontoret kommer enligt överenskommelse per telefon att besöka er den. 2005, kl.. Vid besöket kommer vi att granska er egenkontroll samt klassning enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Besöket hos er kommer att ta mellan 1-3 timmar beroende på storleken av ert företag. För att ni ska kunna förbereda er och för att berörda personer ska finnas tillgängliga bifogas nedanstående program. Program Moment Beskrivning Deltagare Inledning (ca 10 min) Miljökontoret beskriver kort projektet VD, miljöansvarig, annan Rundvandring på företaget (10 min 1 tim) Presentation av egenkontrollen (10-30 min) Diskussion egenkontroll (10-30 min) Uppdatering av gällande klassning (10-30 min) Sammanfattning (ca 10 min) Företaget redovisar hur de arbetar med egenkontroll enligt miljöbalken. Redovisningen bör omfatta nedanstående avsnitt. Organisatoriskt ansvar Rutiner för kontroll Driftstörningar och riskbedömningar Kemiska produkter Kontroll av klassning enligt förordningen om miljöfarlig- verksamhet och hälsoskydd. Någon med god kännedom om verksamheten och dess processer VD, miljöansvarig, annan VD, miljöansvarig, annan VD, miljöansvarig, annan Var god vänd

12 Sid 12(16) Uppdatera Er klassning/årlig avgift I samband med tillsyn av Er verksamhet vill miljökontoret uppmana Er att kontroll-era att Er nuvarande verksamhet har korrekt klassning. Er verksamhet är klassad enligt förordningen för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Se miljönämndens senaste beslut om klassning och årlig avgift för Er verksamhet. Det är verksamhetsutövarens skyldighet enligt miljöbalken att anmäla förändringar som kan påverka klassningen. En sådan förändring kan till exempel vara produktionsökning. Klassningen är oftast även kopplad till en årlig avgift som regleras i Solna stads taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Observera att flera klassningar kan vara aktuella för Er del. Huvudverksamheten är styrande vid bestämning av avgiftens storlek. Vi vill därför att ni till besöket tar fram aktuell information och handlingar som är av betydelse för denna bedömning. Exempel på uppgifter kan vara: avfallsmängder, förbrukning av kemikalier, producerad mängd etc. Förordningen kan läsas på: sök Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med vänliga hälsningar John Sjöström john.sjostrom@solna.se Malin Lidow malin.lidow@solna.se Charlotta Hedberg charlotta.hedberg@solna.se

13 Bilaga 4 Checklista Sid 13(16) SOLNA STAD Miljökontoret Datum: Inspektör: Diarienummer: Checklista Egenkontroll enligt miljöbalken Verksamheten Företagets namn Organisationsnummer Kontaktperson Telefonnummer E-post Miljöledningssystem Antal anställda Beskrivning av verksamheten, miljöpåverkan? Organisatoriskt ansvar 4 Hur är det organisatoriska ansvaret fördelat? Hur säkerställs fortlöpande att ansvarig har rätt kompetens (utbildning), resurser och befogenheter? Hur fångas ny lagstiftning upp och implementeras i verksamheten? 4 ) Fördelningen av det organisatoriska ansvaret bör innebära en fördelning av arbetsuppgifter. Dessa bör fördelas så långt ut i organisationen som det är lämpligt. Den enskilde bör också få sig tilldelat de nödvändiga förutsättningarna i form av kunskaper, befogenheter att fatta beslut och att vidta åtgärder, samt resurser (personal, pengar och tid). NFS 2001:2

14 Är det organisatoriska ansvaret: Fastställt (av högsta ansvarig) JA/NEJ Dokumenterat JA/NEJ Sid 14(16) 4 ) En fastställd och dokumenterad fördelning av ansvaret kan verksamhetsutövaren låta framgå av ett eller flera skriftliga beslut, som den högst ansvarige för verksamheten har fattat. Den som fastställer ansvarsfördelningen bör se till att den som får ansvaret för en arbetsuppgift också ges förutsättningar för att ta ansvaret. Den fastställda ansvarsfördelningen bör avse alla frågor som har eller kan ha någon betydelse för skyddet av miljön och människors hälsa och lagefterlevnaden, oavsett om kraven är direkt reglerade i författningstext, domar eller myndighetsbeslut eller enbart följer indirekt av innebörden av en viss bestämmelse eller ställt krav, t.ex. mätningar som kan behövas inom egenkontrollen. Dokumentationen kan avse exempelvis befattningsbeskrivningar eller annan handling som beskriver arbetsuppgiften. Den bör vara lätt att förstå och tillgänglig för den som är berörd av den. Verksamhetsutövaren bör spara dokumentationen i fem år. NFS 2001:2 Rutiner för kontroll 5 Finns rutiner för skötsel, underhåll och reparation av utrustning? Dokumenterade rutiner JA/NEJ 5 ) Rutinerna för kontrollen av olika slags teknisk utrustning m.m. bör avse sådan utrustning m.m. som har eller kan få betydelse för skyddet av människors hälsa eller miljön om den inte är i gott skick. Utrustning för drift kan avse sådan processteknisk utrustning, reningsutrustning, handredskap, fordon m.m. eller utrustning som har betydelse för att skydda människor och miljön från olägenheter, t.ex. filter eller utrustning för rengöring. Det kan också avse sådan utrustning som särskilt framgår av ett tillståndsvillkor eller är en förutsättning för tillståndet att driva verksamheten. NFS 2001:2 Finns rutiner för kalibrering och avläsning av instrument? Dokumenterade rutiner JA/NEJ 5 ) Utrustningen/åtgärderna bör ha fullgod funktion så snart den/de används. Till exempel bör givare och instrument vara rätt inställda och kalibrerade, så att värden av olika slag är korrekta. Processteknisk utrustning, maskiner, fordon och liknande bör kunna drivas och köras så att påverkan på människor och miljö blir så liten som det med skäliga insatser går att få den. NFS 2001:2 Finns rutiner för periodiska undersökningar i förebyggande syfte? Dokumenterade rutiner JA/NEJ Rutiner för att åtgärda avvikelser? Dokumenterade rutiner JA/NEJ 5 ) Rutinerna för undersökningar kan vara såväl vardagliga (okulär besiktning, avläsningar av instrument, kalibreringar, skötsel och underhåll etc.), som återkommande eller periodiska med längre intervall (periodiska undersökningar). Undersökningarna kan utföras med såväl egen som inhyrd eller inlånad personal. Intervallets längd kan variera, från exempelvis 6 mån till vart tredje år, beroende på verksamhetens möjliga påverkan på människor eller på miljön, dess komplexitet och omfattningen på den. För små eller tekniskt okomplicerade verksamheter med liten betydelse för miljö och hälsa bör det räcka med rutiner för vardagliga och mindre omfattande undersökningar. NFS 2001:2

15 Vem ansvarar för att ovanstående rutiner fungerar och följs, enligt 4? Sid 15(16) 5 ) Vem som bör ansvara för att en viss rutin finns och fungerar respektive följs bör framgå av ansvarsfördelningen enligt 4. Är det organisatoriska ansvaret för kontroll: Fastställt (av högsta ansvarig) JA/NEJ Anmälan om driftstörning 6 Görs riskbedömningar av verksamheten och hur ofta? Dokumenterat JA/NEJ Hur bedöms riskerna och eventuella åtgärder? 6 ) Verksamhetsutövaren bör dokumentera vad som undersökts, hur det gått till och vilken bedömning som gjorts av riskerna för människor och miljö av vad som skett eller förändrats samt dokumentera en värdering av vad som behöver åtgärdas. Dokumentationens omfattning bör vara anpassad till verksamhetens omfattning, komplexitet och dess möjliga påverkan på miljön eller människors hälsa. Är det fråga om en anmälningspliktig verksamhet som är liten eller som i liten utsträckning kan påverka miljön eller människors hälsa, kan dokumentationen begränsa sig till vad som undersökts och om något behöver åtgärdas. NFS 2001:2 Hur hanteras driftstörningar? Kontaktas MN JA/NEJ Dokumenterad rutiner JA/NEJ 6 ) Verksamhetsutövaren bör underrätta berörda tillsynsmyndigheter redan vid misstanke om att olägenheter från en störning eller en händelse kan uppstå. Det bör ske utan att den faktiska risken först undersöks. Verksamhetsutövaren bör lämna underrättelsen direkt efter händelsen. Bestämmelser om att verksamhetsutövaren är ansvarig för att motverka eller undanröja konsekvenserna av händelsen och därför bör vidta alla de mått och steg som behövs för detta, utan att avvakta myndighetens beslut eller ingripande, framgår av 26 kap. 19 MB och av 2 kap. MB. Att verksamhetsutövaren underrättar myndigheten bör inte frita denne från ansvaret för händelsen och konsekvenserna av den. Vem som hos verksamhetsutövaren bör svara för att underrätta myndigheter vid störningar eller andra händelser bör framgå av ansvarsfördelningen enligt 4. Av 5 framgår att det skall finnas rutiner för att hålla kontrollutrustning, t.ex. larm, i gott skick. I 29 kap. 5 MB finns bestämmelser om straff för den som missar att omgående underrätta tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om miljösanktionsavgift finns i 30 kap (msa för c-verksamhet 5000 kr). Om en händelse inträffar när myndigheten är stängd, t.ex. på natten, kan verksamhetsutövaren lämna underrättelsen skriftligt med fax eller e-post så att den finns på myndigheten direkt på morgonen eller muntligt direkt på morgonen. MB och i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. NFS 2001:2 Vem ansvarar för att ovanstående rutiner fungerar och följs, enligt 4? 5 ) Vem som bör ansvara för att en viss rutin finns och fungerar respektive följs bör framgå av ansvarsfördelningen enligt 4. Är det organisatoriska ansvaret för driftstörning: Fastställt (av högsta ansvarig) JA/NEJ Dokumenterat JA/NEJ

16 Förteckning över kemiska produkter 7 Finns en lista över samtliga kemiska produkter som förekommer i verksamheten? JA/NEJ Finns information om de kemiska produkterna enligt 7? JA/NEJ Sid 16(16) 7 ) Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. SFS 1998:901 Vem ansvarar för att ovanstående rutiner fungerar och följs, enligt 4? 5 ) Vem som bör ansvara för att en viss rutin finns och fungerar respektive följs bör framgå av ansvarsfördelningen enligt 4. Är det organisatoriska ansvaret för kemikalieförteckning: Fastställt (av högsta ansvarig) JA/NEJ Dokumenterat JA/NEJ Klassning och årlig avgift Kommentarer Övriga kommentarer Kommentarer