Kemikalietillsyn i detaljhandeln

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT Rapport: 1/2011 Författare: Björn Jonsson Datum: MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN I SOLNA STAD Postadress Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Solna E-post miljo-halsoskyddsforvaltningen@solna.se Besöksadress Stadshusgången 2, Solna centrum Telefon kundservice Telefon vxl Telefax Organisationsnr Webbplats

2 PROJEKTRAPPORT Projektnamn Författare Björn Jonsson Version 1 Sida Fastställd av Annelie Lindahl Datum Sign Sammanfattning Under våren 2011 har projektet genomförts. Förvaltningen har genom Kemikalieinspektionens nationella samverkansprojekt (år ) med inriktning på klassificering och märkning av kemiska produkter, kännedom om att butiker säljer kemiska produkter med bristfällig märkning. Kemikalielagstiftningen är komplex och många gånger komplicerad. För att få ett praktiskt genomförbart projekt hade förvaltningen samma avgränsning som Kemikalieinspektionens samverkansprojekt. Det vill säga kontroll av att kemiska produkter, som klassificerats som farliga för hälsa/miljö, uppfyller kraven i kemikalielagstiftningen när det gäller svensk märkning, barnskyddande förslutning samt kännbar varningsmärkning. Projektets mål var följande: 1. Minska antalet felmärkta kemiska produkter som säljs till konsumenter i detaljhandeln. 2. Att genom tillsyn öka kunskapen och väcka intresse om kemikalier hos verksamhetsutövarna. 3. Att genom tillsyn öka kunskapen och väcka intresse om kemikalier hos förvaltningens inspektörer. 4. Jämföra resultaten med Kemikalieinspektionens samverkansprojekt. Projektets mål bedöms vara uppfyllda. Målen har uppnåtts genom att tillsynsbesöken fokuserades på kontroll av märkning av kemiska produkter. Men även genom att verksamhetsutövarens egenkontroll kring hanteringen av deras kemiska produkter kontrollerades. Ungefär sju procent av de kontrollerade produkterna var felmärkta. Resultaten från projektet visar på att den vanligaste bristen på de kontrollerade kemiska produkterna är avsaknad av kännbar varningsmärkning, vilket också kan bekräftas från Kemikalieinspektionens samverkansprojekt. Denna rapport kommer att skickas för kännedom till Kemikalieinspektionen. Metod Förvaltningen identifierade verksamheterna genom att söka på Gula sidorna samt att besöka verksamheters webbplatser. Verksamheterna kontaktades med ett informationsbrev om syftet med projektet samt information om debitering av tillsynsavgiften. Bifogat det brevet var ett par informationsbroschyrer från Kemikalieinspektionen som berörde kemiska produkter.

3 Tillsynsbesöken meddelades inte med exakt tid, utan verksamheterna informerades om att de skulle få ett besök de närmaste veckorna. Verksamheterna fick dock möjligheten att kontakta förvaltningen och ge förslag på tider som för dem skulle passa bäst. På grund av stora volymer kemiska produkter var det stickprovskontroller av sortimentet som genomfördes. Vid brister uppmanades verksamhetsutövaren på plats att ta bort de kemiska produkterna till det att de uppfyller gällande lagstiftning. Verksamhetsutövaren informerades om att bristerna i märkning kan leda till sanktioner i form av miljösanktionsavgifter (MSA) och åtalsanmälan. Efter tillsynsbesöket skickades en tjänsteskrivelse till verksamhetsutövaren. Om brister påträffats var det noterat i skrivelsen vilka produkter som hade bristande märkning samt även att sanktioner i form en MSA och åtalsanmälan kunde komma att fattas. Innan beslut om MSA fattades fick verksamhetsutövaren tillfälle till att yttra sig om avgiften. En uppskattning av debiteringen gjordes innan projektet startade och förvaltningen räknade med att debitera varje verksamhetsutövare ungefär 4-6 tillsynstimmar, beroende på omfattning av verksamheten och antalet brister som påträffas. Uppskattningen stämmer väl med den tid som sedan lades ner på varje verksamhet. Resultat Förvaltningen skickade informationsbrev till 12 stycken verksamheter (Tabell 1). Alla följdes upp av ett besök. Fyra verksamheter hade försäljning av kemiska produkter som saknade svensk märkning alternativt saknade kännbar varningsmärkning (Bild 1). Förvaltningen uppskattar att ungefär 1200 produkter kontrollerades. Sex produkter saknade svensk märkning och 81 produkter saknade kännbar varningsmärkning. Fyra verksamheter hade inga kemiska produkter, av de som kontrollerades, som var felmärkta. Två verksamheter hade ingen försäljning av kemiska produkter och två sålde enbart till yrkesverksamma och inte till allmänheten. Yrkesbutiker ingick inte i projektet då märkningen inte behöver vara lika omfattande på kemiska produkter som säljs till yrkesverksamma. Två verksamhetsutövare fick beslut om MSA för avsaknad av kännbar varningsmärkning och två verksamhetsutövare fick beslut om MSA för både avsaknad av kännbar varningsmärkning och avsaknad av svensk märkning. MSA kan enbart dömas ut för en typ av brist och inte utifrån antalet kemiska produkter med felaktig märkning. MSA för vardera brist ligger på kr. Verksamheterna i projektet med brister både i kännbar varningsmärkning och i svensk märkning fick totalt en avgift på kr. Enligt straffsanktionerna i 29 kap miljöbalken (1998:808) ska en åtalsanmälan göras för bland annat avsaknad av svensk märkning. I detta projekt var det två verksamheter som sålde produkter med avsaknad av svensk märkning. Båda verksamhetsutövarna åtalsanmäldes för överträdelserna. Åklagaren valde att inte gå vidare i något av fallen.

4 Tabell 1. Antalet skickade informationsbrev, tillsynsbesök, verksamheter med brister, kemiska produkter med avsaknad av svensk märkning eller kännbar varningsmärkning, miljösanktionsavgifter (MSA) samt åtalsanmälningar. Tillsynsbesök Utskick av informationsbrev Verksamheter med brister Produkter med avsaknad av svensk märkning MSA Produkter med avsaknad av kännbar varningsmärkning Åtalsanmälan 12 st 12 st 4 st 6 st 81 st 4 st 2 st Fördelningen av brister på avsaknad av kännbar varningsmärkning och avsaknad av svensk märkning stämmer överens med Kemikalieinspektionens samverkansprojekt från år Avsaknad av kännbar varningsmärkning är den vanligaste bristen följt av avsaknad av svensk märkning. En positiv notering av förvaltningen är att i detta projekt inte upptäcktes någon kemisk produkt som saknade barnskyddande förslutning. Utöver att förvaltningen kontrollerade märkningen fördes även en diskussion med verksamhetsutövaren om vad de har för rutiner för att själva utföra kontroller av sitt sortiment. Uppfattningen förvaltningen har fått av svaren är att det varierar mycket. Flertalet kontrollerar ibland sitt sortiment och ett fåtal har en väl fungerande rutin för kontroll. Sammanfattningsvis kan nämnas att alla verksamhetsutövare litar på att sina leverantörer erbjuder produkter som följer gällande lagstiftning. Bild 1. Exempel på en produkt som saknade kännbar varningsmärkning.

5 Utvärdering av projektet Projektet genomfördes som planerat. Tillsyn på kemiska produkter i detaljhandeln har på förvaltningen inte bedrivits i den omfattning som i detta projekt. Mycket tid har därför lagts på att ta fram mallar och uppdatera sig på kemikalielagstiftning. Tillsynsvägledningen från Kemikalieinspektionens samverkansprojekt har varit till stor hjälp. Att ha en projektansvarig för att ta fram till exempel information, handledningsmaterial, checklistor, mallar och kontakt med andra myndigheter har fungerat bra. De frågeställningar som dykt upp har först förankrats i projektgruppen och sedan utretts av projektansvarig, som sedan återkopplat till gruppen. Vid tillsynen är det mycket noga att brister dokumenteras för att sedan kunna gå vidare med sanktioner. Det har gjorts med fotografier och tjänsteanteckningar. Handläggning av sanktioner kräver en större administrativ belastning på handläggaren än ärenden i normalfallet. Förvaltningens erfarenhet av detta projekt är att en del mindre butiker har gamla produkter kvar på sina hyllor som inte blivit sålda. Även om leverantören i dagsläget enbart säljer produkter som är märkta enligt lag, kan butiken i sig ha gamla produkter kvar där inte märkningen är korrekt. Verksamheter som säljer kemiska produkter bedöms enligt förvaltningen behöva besökas med 3-5 års perioder. Den 20 januari 2009 trädde en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemiska produkter i kraft som kallas CLP (classification, labelling, and packaging). Under en övergångsperiod fram till 2015 gäller klassificering enligt den äldre svenska lagstiftningen (KIFS 2005:7) och den nya EU-förordningen parallellt. I förvaltningens projekt har tillsyn bedrivits med avseende på den äldre svenska lagstiftningen. Enligt erfarenhet från Kemikalieinspektionens samverkansprojekt är de flesta kemiska produkter fortfarande märkta enligt KIFS 2005:7. Att redan nu utöva tillsyn på ny lagstiftning som är i en övergångsperiod är i dagsläget inte motiverat. Den tillsynen bör ske efter att bestämmelserna helt har vunnit kraft, det vill säga efter år För att inte gå miste om kompetensen som nu har byggts upp på förvaltningen angående märkning av kemiska produkter bör förvaltningen fortsätta sin tillsyn på det området. Tillsyn på kemiska produkter som säljs vid till exempel bensinstationer låg utanför detta projekt, men kan med fördel bedrivas i den ordinarie tillsyn som utförs av förvaltningen. Resultaten av förvaltningens projekt har gett positiva resultat genom att felmärka produkter kommit bort från marknaden samt genom att medvetenheten hos verksamhetsutövaren kring kemikalielagstiftningen ökat.