KVALITETSREDOVISNING FÖR SKÄGGEBERGSSKOLAN

Transkript

1 ) KVALITETSREDOVISNING FÖR SKÄGGEBERGSSKOLAN Läsåret 2012/2013 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Sundsviks rektorsområde växel bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen direkt org nr Sunne Sunne mobil fax

2 2 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsredovisningen inledning 3 Skäggebergsskolans förutsättningar 3 Kunskapsresultat Skäggebergsskolan vt-13 4 Redovisning av Förskoleklass, SvA och Särskola 4 Betygsstatistik åk 6 4 Betygsstatistik nationella prov åk 6 5 Resultat ämnesprov - elever som nått målen i ämnesprov åk 6 5 Resultat ämnesprov - elever som nått målen i ämnesprov åk 3 5 Uppföljning kunskapsredovisning ht-12/vt-13 samtliga ämnen 5 Kommunens nyckelämnen, svenska, engelska, matematik, naturorientering 6 Skäggebergslärarnas kommentarer till undervisningen och resultaten 6 Analys 7 Betyg 7 Nationella ämnesproven 8 Kunskapsredovisningen för varje årskurs och i varje ämne ht-12/vt-13 8 Genomgång av åtgärder 2012/2013 för ökad måluppfyllelse i kunskapsresultaten 9 Skolplanens utvecklingsområden - trivsel, arbetsmiljö 10 SKL Enkät åk 5 Skäggebergsskolan 10 Kommentar och analys till resultaten 10 Elevutvärdering läsåret 2012/ åk 6 11 Åtgärder och mål läsåret 2013/2014-för en ökad måluppfyllelse och god arbetsmiljö 13 Fritidsverksamheten 14 Brukarenkät Skäggebergsskolans fritidshem vt Analys 15 Åtgärder fritidsverksamheten 16

3 3 (16) Kvalitetsredovisningen inledning Från och med läsåret 2012/2013 har kommunens kvalitetsredovisningar gått över från kalenderår till att redovisas efter varje läsårs slut. Det innebär att skolans kvalitetsredovisningar fortsättningsvis ligger färdig i augusti/september när all statistik från vårterminen är sammanställd och klar. Sunne kommuns skolledningsgrupp har arbetat med att skapa en gemensam struktur för kvalitetsredovisningarna. Vårt syfte är att de ska bli lättare att läsa för alla och för att vi genom att göra en långsiktig uppföljning av elevernas resultat- och kunskapsutveckling visar hur vi följer upp och förbättrar våra verksamheter. Lars Olsson, rektor Skäggebergsskolans förutsättningar Rektor: Antal elever: Lärare: Behörighetsgrad Lars Olsson, är på skolan 5 dagar/vecka. Ansvarar även för Östra Förskolan. I juni 2013 hade skolan 246 elever, varav 28 elever i F-klass och 7 elever som var inskrivna i grundsärskolan. 22 personer i F-klass till åk 6-20 kvinnor och 2 män 19,45 heltidstjänster fördelat på 2,25 i F-klass 17,2 i åk 1-6, I gruppen lärare ingår 1,0 tjänst speciallärare. Lärarna organiseras i två arbetslag; F-3 och 4-6 Skolan har dessutom 0,75 tjänst i SvA och ca 0,5 utvecklingspedagog Särskolan: 4,55 lärartjänster och 0,8 assistent Fritidspersonal: 7,6 heltidstjänster, fördelade på 8 personer 100% av de anställda är behöriga lärare. Skolan saknar behörig lärare i hemkunskap, därför köpte skolan lärare och sal av Fryxellska. Administrativ personal Skolan delar 1,5 tjänst med Åmbergsskolan och tätortens förskolor. Elevhälsan Skolan har en specialpedagog på 0,5 av en heltid, kurator ca 0,6 och en skolsköterska på ca 0,4 av en heltid. Timplan Skolan följer timplan antagen av BIN Genomförd undervisning Elevernas närvaro Åk 1 6 på Skäggeberg har 4198 schemalagda lektioner vilket motsvarar ca 63% av timplanen. Skäggebergs timplan svarar då upp mot den proportionella del som åligger låg- och mellanstadiet. Skolan ställde inte in några lektioner. Tillgången på vikarier var god. På skolans val valde skolan att lägga ut extra matematik och svenska. Elevernas närvaro i de olika klasserna är god. Skolan arbetar aktivt med hemmen om att följa upp frånvaron, både den som rapporteras till skolan och då eleven är frånvarande utan att hemmet har meddelat skolan.

4 4 (16) Kunskapsresultat Skäggebergsskolan VT-13 Redovisning av Förskoleklass, SvA och Särskola I F-klass började 32 elever och tre lärare på vardera 75% tjänstgöring. Nya lokaler i Skäggebergsgården underlättade arbetet med att skapa trygghet och bygga sociala relationer i gruppen. Förskoleklass arbetar med flera olika metoder för att stärka språkutvecklingen och öka förståelsen för matematik. Av diagnosmaterialet Diamant kan vi utläsa att eleverna har vissa svårigheter i tiotalsövergångar vid s.k. ramsräkning samt förståelsen av vilka siffror ett givet tal består av. I övrigt visar testerna på goda resultat. Diagnosmaterialet Arken används för att undersöka bokstavskännedomen hos eleverna. De individuella resultaten varierade en del i gruppen. Av de 28 som var kvar vid läsårets slut hade 16 knäckt läskoden. I Svenska som Andraspråk (SvA) får nyanlända elever närma sig det svenska alfabetets ljud-/skriftsystem genom fonomix. Elever som kommit längre arbetar med genrepedagogik i syfte att ge modeller för hur språket är uppbyggt i olika sammanhang. Genrepedagogiken ger eleverna goda förutsättningar för att stegvis klara av att uttrycka sig på egen hand. SvA läraren genomför även s.k. performansanalys för att följa upp elevernas grammatiska utveckling. En elev i åk 3 deltog i de nationella ämnesproven för SvA. Eleven nådde målen i samtliga delprov. Särskolans elever är integrerade i klasserna efter behov och förutsättningar. Inkludering, att få eleverna att känna att de tillhör ett socialt sammanhang och uppleva positiva förebilder i klassen, är ett centralt mål. Särskolan arbetar även de med genrepedagogik, räknehändelser och guidad läsning. Särskolans elever fick sina första betyg i åk 6. Samtliga fyra elever som följde åk 6 nådde målen i grundsärskolans ämnen, två av dem fick med betyg också från några ämnen (bild, musik och slöjd) i grundskolan. Betygsstatistik åk 6 Skäggebergsskolan Antal elever: 27 1 elev har läst 9 av 16 ämnen 20 p. 17,5 p. 15 p. 12,5 p. 10 p. 0 p. Meritpoäng Ämne A B C D E F per ämne Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hkk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska och SvA Teknik Antal betyg totalt Skäggeberg Meritvärde medel/elev

5 5 (16) Betygsstatistik - Nationella prov åk 6 VT-13 Ämne A B C D E F Meritvärde betyg PROV Betyg NP-13 avvikelse Mot satt betyg Biologi % Engelska % Historia % Matematik % Svenska % Resultat ämnesprov elever som nått målen i ÄP - åk 6 VT-13 Åk 6 Sv Ma Eng So/Hi No/Bi 92% (24/26) 93% (25/27) 85% (23/27) 92% (24/26) 100% (26/26) Resultat ämnesprov elever som nått målen i ÄP - åk 3 VT-13 Åk 3 Sv Prov A Sv Prov B Sv prov C Sv prov D Sv prov E Sv prov F Sv prov G Sv prov H 98% (40/41) 93%(38/41) 93%(38/41) 100%(41/41) 100%(41/41) 98%(40/41) 73% (30/41) 85% (35/41) Ma Prov A Ma Prov B Ma Prov C Ma prov D Ma prov E Ma Prov F Ma prov G 100%(41/41) 80%(33/41) 95%(39/41) 100%(41/41) 98% (40/41) 80%(33/41) 88% (36/41) Uppföljning kunskapsredovisning ht-12 / vt-13 samtliga ämnen Skäggebergsskolan Åk 1 - totalt antal elever: 30 Ht-12 SV Ma Eng So No Bild Id Mu 87% (26)* 93% (28) 100%(30) 100%(30) 100%(30) 100%(30) 100%(30) 100%(30) *Varav 3 elever SvA Åk 1 - totalt antal elever: 29 Vt-13 SV Ma Eng So No Bild Id Mu 97% (28)* 97% (28) 100%(29) 100%(29) 100%(29) 100%(29) 100%(29) 100%(29) *Varav 3 elever SvA Åk 2 - totalt antal elever: 37 Ht-12 SV Ma Eng So No Bild Slöjd Id Mu 81% (30) 86% (32) 100%(37) 100%(37) 100%(37) 100%(37) 100%(37) 92%(34) 100%(37) Åk 2 - totalt antal elever: 39 Vt-13 SV Ma Eng So No Bild Slöjd Id Mu 90% (35) 87% (34) 97% (38) 97% (38) 97% (38) 100%(39) 100%(39) 100%(39) 100%(39)

6 6 (16) Åk 3 - totalt antal elever: 40 Ht-12 SV Ma Eng So No Bild Slöjd Id Mu 90% (36)* 83% (33) 95% (38) 98% (39) 98% (39) 100%(40) 100%(40) 100%(40) 100%(40) *Varav 1 elev SvA Åk 3 - totalt antal elever: 41 Vt-13 SV Ma Eng So No Bild Slöjd Id Mu Hkk 90% (37)* 88% (36) 98% (40) 100% (41) 100% (41) 100%(41) 100%(41) 100%(41) 100%(41) 100%(41) *Varav 1 elever SvA Åk 4 - totalt antal elever: 32 Ht-12 SV Ma Eng Ge Re Sk Hi No 88%(28)* 88% (28) 100%(32) 82%(14)** 91% (29) 91% (29) Hkk Bild Slöjd Id Mu 100%(32) 100%(32) 94% (30) 100%(32) *Varav 2 elever SvA **14/17 elever har läst Ge Åk 4 - totalt antal elever: 30 Vt-13 SV Ma Eng So No Hkk Bild Slöjd Id Mu 87% (26) 87% (26) 97% (29) 93% (28) 93% (28) 100%(30) 100%(30) 87% (26) 100%(30) Åk 5 - totalt antal elever: 36 Ht-12 SV Ma Eng Ge Re Sk Hi Bi Fy Ke 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) 97% (35) Tk Hkk Bild Slöjd Id Mu 100%(36) 100%(36) 100%(36) 100%(36) Åk 5 - totalt antal elever: 37 Vt-13 SV Ma Eng Ge Re Sk Hi Bi Fy Ke 95% (35) 95% (35) 89% (33) 97% (36) 97% (36) 97% (36) 97% (36) 97% (36) 97% (36) 97% (36) Tk Hkk Bild Slöjd Id Mu 100%(37) 100%(37) 100%(37) 100%(37) Åk 6 - totalt antal elever: 27 (1 elev anpassad studiegång i SO och NO ämnen, totalt 7 ämnen) Ht-12 SV Ma Eng Ge Re Sk Hi Bi Fy Ke 85%(23)* 93% (25) 85% (23) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) Tk Hkk Bild Slöjd Id Mu 100%(27) 100%(27) 100%(27) 93% (25) 100%(27) *Varav 1 elev SvA Åk 6 - totalt antal elever: 27 (1 elev anpassad studiegång i SO och NO ämnen, totalt 7 ämnen) Vt-13 Sv Ma Eng Ge Re Sk Hi Bi Fy Ke 93% (25)* 96% (26) 89% (24) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) 100%(26) Tk Hkk Bild Slöjd Id Mu 100%(27) 100%(27) 100%(27) 100%(27) 100%(27) 100%(27) *Varav 1 elev SvA Kommunens nyckelämnen, svenska, engelska, matematik, naturorientering Skäggebergslärarnas kommentarer till undervisningen och resultaten I engelska arbetar lärarna i de tidiga åren, åk 1-3, mycket med bilder och ord/begrepp som ligger nära elevernas upplevelser samt att bygga upp elevernas förmåga och vilja att kunna tala engelska i stor som liten grupp. Lärarnas engagemang blir den viktigaste faktorn för att förmå eleverna att känna lust att lära och känna trygghet i att våga använda ett nytt språk. I åk 4-6 höjs kraven. Det är då bra att ibland kunna vara två lärare i klassen för att hinna fånga upp alla elever på den nivå de befinner sig. Här kan t.ex. olika

7 7 (16) nivågrupperingar fungera som en bra utgångspunkt för att stötta alla elever. Lärarna säger vidare att de kan bli tydligare i att förmedla och konkretisera kunskapskraven. Åk 1-4 har en måluppfyllelse i engelska på 90% och åk 5 och 6 ligger på 89%. I matematik har alla årskurser arbetat en längre tid med metodutveckling och nya förhållningssätt till både den teoretiska som den praktiska matematiken. Det kollegiala lärandet har varit framgångsrikt med att framförallt förmedla en mera varierande och samtalsinriktad matematikundervisning. Årskurs 1, 5 och 6 har en måluppfyllelse över 90%. Åk 2,3 och 4 ligger strax under 90%. I svenska arbetar alla årskurser med varierande undervisning där man prövar nya metoder och strategier för mera flyt i läsning och en ökad läsförståelse bland eleverna. Man eftersträvar ett ökat samarbete kring den gemensamma pedagogiska planeringen och till analysarbetet av det som ger tydliga positiva effekter. Enbart en årskurs (åk 4) har en måluppfyllelse under 90% (87%) från vårterminen I NO arbetar åk 1-3 med att variera teman och att använda sig av utomhuspedagogik och olika experiment. Även här talar lärarna om vikten av engagemang för att väcka elevernas nyfikenhet och lust till ämnet. Lärarna anser att de kan förbättra elevernas kunskapsutveckling ytterligare med mera aktivt användande av s.k. NO-lådor. Även i åk 4-6 kombinerar lärarna teoretiska lektioner med att också göra fältobservationer utomhus. Lärarna säger att de fortsätter med att intensifiera arbetet med att kombinera kunskapskraven i lgr-11 med läroplanens olika förmågor. Alla årskurser låg över 90% i måluppfyllelsen. Analys Betyg Betygssättande lärare och rektor träffades 4-5 tillfällen per termin för att diskutera gemensamma bedömningsgrunder för de olika betygstegen och jämförelser med bl.a. nationella prov. Det är första läsåret med betyg för åk 6. Det är viktigt att vi är försiktiga med att analysera. Vi måste ge arbetet tid för att kunna se starkare samband. Men det är glädjande att endast 6 av totalt 425 betyg i åk 6 har betygssteget F (når inte målen). Att så många som 98.5% av alla betyg når målen för kunskapskravet i ämnena visar att vår stödverksamhet fungerar bra. Snittvärdet per elev i åk 6 ligger på 211 meritpoäng. Skolan har under året arbetet med en likvärdig och rättssäker betygssättning. Vi har också medverkat till att undervisande lärare inte rättar sina egna elevers nationella ämnesprov. Men det är viktigt att lärarna också ges möjlighet att förbättra sitt bedömningsarbete i syfte att bli mera säkra på att kunna sätta höga betyg utan stöd av ett nationellt prov i ämnet. I flera ämnen är det få betyg som når A och B. Vi kan se att våra utvecklingsinsatser, med bl.a. metodarbete, elevuppföljningar och intensivundervisning, ger god effekt i matematikämnet. Insatser som används även med framgång i fler ämnen, bl.a. svenska. I engelska lyckas vi bra med att lyfta duktiga elever till höga betyg genom att stärka talet (speech). Men samtidigt vet vi att vi ska arbeta mera med de elever som har svårt för att tala i grupp. En lösning är att skapa grupper med lite mindre antal elever. Vi ser att vi ska inrikta undervisningen på att öka förståelsen hos elever för centrala begrepp i NO och SO-ämnena för att förbättra resultaten. Framförallt gäller detta arbetet med att få flera elever att nå de högre betygen. Lärarna som ansvarar för SO undervisningen ska därför ges mera tid och utrymme till samplanering och fördjupning av ämnet. I hemkunskap ska undervisningen starta tidigare på läsåret för att få ut mera praktiska och flera varierande lektioner i matlagning/måltidskunskap.

8 8 (16) Nationella ämnesproven Ämnesproven för åk 6 genomfördes förutom i ENG-MA-SV - även i NO (för Skäggeberg biologi) och i SO (historia för Skäggeberg). Meritvärdet från betygen på ämnesproven kontra lärarnas slutliga betygssättning visar på små avvikelser. I svenska skiljer lite drygt 1% mellan satt betyg och betyg från ÄP. Högst avvikelse har historia med drygt 7% högre betyg kontra betyg på ämnesproven. Det är inte i alla fall som betyget på ÄP är lägre än satt betyg. I biologi ligger provresultaten ca 5% högre än lärarnas betygssättning. Ett korrelerat samband som enbart avviker ca 5-8% visar att lärarnas betygssättning följer de nationella ämnesprovens krav på en generell likvärdighet i bedömningen. Skäggebergsskolan har hög grad av måluppfyllelse. Endast i ämnet engelska ligger resultaten under 90% måluppfyllelse. Vi kan se att flera elever måste träna att våga tala i mindre grupper för att arbeta upp sin språkliga säkerhet och självkänsla. Det är noterbart att ämnesproven skiljer sig åt i den bemärkelsen att exempelvis frågorna på ämnesprovet i matematik tydligare betonar förståelsen av förmågor* än t.ex. historia som starkt markerar ämnets centrala kunskapskrav**. Även i biologi lade ämnesprovet stor vikt vid förmågor, vilket förklarar varför lärarnas satta betyg var lägre. Att de olika universitetsgrupperna som utformar de nationella ämnesproven rätt markant skiljer sig åt i synen på hur förmågor och kunskapskrav ska behandlas och viktas i förhållande till varandra är något som verkligen utmanar arbetet för alla lärare och rektorer med att utforma en likvärdig betygssättning. *En förmåga kan vara att tolka information, eller att analysera eller beskriva samband **Ett centralt kunskapsinnehåll riktar sig direkt till undervisningen i ett ämne, ex. historia åk 6 Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. I åk 3 genomförs proven i SV och MA - åtta delprov i SV och sju i matematik. Vi har hög eller mycket hög måluppfyllelse med två undantag i bägge ämnena. När vi analyserar de lite lägre resultaten så ser vi några avvikelser som kan relateras till moment i undervisningen som vi lärt ut men inte säkrat fullt ut att eleverna förstått. Den främsta orsaken till att resultaten fallit på de proven förklaras bäst av att några elever då haft en dålig dag i skolan och att det påverkat hela gruppen negativt. Eleverna i åk 3 är ännu ovana de situationer som ett prov innebär. Vi ska därför arbeta mera med att göra dem bekvämare inför prov och när så är möjligt, även låta dem genomföra prov i mindre grupper. Kunskapsredovisningen för varje årskurs och i varje ämne HT 12 och VT 13. Skäggebergsskolan arbetar efter ambitionen att minst 90% av eleverna per årskurs ska nå målen för varje enskilt ämne i kunskapsredovisningen efter vårterminen. Vi är inte riktigt där men väldigt nära. Det är enbart en årskurs i SV och en i IDH, samt två årskurser i ENG och tre i MA där vi ligger under 90%. Vi ligger i de fallen också nära 90% - på 87-88%. Efter drygt ett års arbete efter med s.k. intensivundervisning ser vi stora fördelar med att fånga upp elever som riskerar att hamna efter. Intensivundervisningen bedrivs 3-4 ggr/vecka i minuters pass med en lärare och ca 3-5 elever under högst 10 veckors tid. Erfarenheterna av denna modell är mycket goda och bygger också på att föräldrarna är med och engagerar sig i sina barns arbete. Skäggebergs lärare arbetar mycket bra i samarbetet med personal från elevhälsa, speciallärare, utvecklingspedagog, talpedagog och SvA-lärare när det gäller att utforma konstruktiva och snabba stödinsatser. Det är önskvärt med tillsättande av en ytterligare speciallärare (SV-MA) med minst 75% tjänstgöring. Detta skulle ge flera elever hjälp i ett tidigare skede. Stödet kan sättas in både som specifik intensivundervisning, 1-4 elever i mindre grupper, men även genom att ha en flexibel resurs som kan cirkulera i olika undervisningsgrupper/klasser för att förstärka vid behov. Vi är inte helt säkra på att alla föräldrar riktigt förstår de sammanhang som vi i skolan arbetar i. De nya krav och riktlinjer som kommer från Riksdag och Regering riktar ett starkt budskap till skolan att det ska finnas jobb och välfärd även i framtiden. Vi måste då ha ett konstruktivt informationsutbyte och ett väl fungerande samarbete med föräldrar för att tydliggöra vårt uppdrag samt visa för eleverna att skolan och

9 9 (16) hemmet inte förväntar sig något annat än att de ska lyckas i sitt skolarbete. Eleverna ska vara stolta över att ha bra skolresultat. Flera klasser kan använda sin tid i skolan mycket mera effektivt. Lärarna ska arbeta mera med att öka sin förståelse för hur deras förhållningssätt kan påverka elevernas lust att lära sig mera (se Hattie enkät). Vi ska med stöd av bl.a. likabehandlingsplanen arbeta mera med olika elevgrupper kring konflikthantering och respekt. Rektor ska vara aktiv i klassråden och diskutera detta med eleverna. I de flesta fallen handlar undervisningen mera om att effektivisera befintliga resurser (nya metoder och nya synsätt) än slentrianmässiga krav på en ökad mängd nya resurser. Skäggebergsskolans erfarenheter av att arbeta med nya metoder som ex learning study, fonomix, räknehändelser, genrepedagogik och ett flertal andra metoder visar tydligt att skolan och lärarna själva äger en stor del av förbättringspotentialen. Undervisning handlar just om att lärarna ska finna, inte en, utan flera varierande metoder som utmanar alla elever. Vi följer aktuell skolforskning med även det kritiska förhållningssättet att all kunskap är provisorisk. Vi ska också tydliggöra kunskapskraven för eleverna och kontinuerligt återkopplar till dem deras utveckling. Lärarna utvecklar oftast metodarbete bäst genom ett kollegialt idéutbyte. Prov och betyg ska därefter användas som ett av flera analysredskap för bra bedömningar. Men den bästa förutsättningen för bra bedömningar grundläggs genom att eleverna får arbeta med förståelsen av fem centrala förmågor, de s.k Big Five. Förmågan att: kommunicera, förklara begrepp, förstå processer, analysera och tolka information. Vi kommer att arbeta mera med en klassrumsstruktur som tydliggör för eleverna hur pedagogisk planering, val av metod, bedömning och positiva förväntningar/feedback hänger samman. I allt arbete oavsett ämne måste språkets roll sättas i centrum. Skäggeberg fördjupar arbetet med att lära eleverna goda läsvanor genom att vi prövar nya metoder och strategier för att öka deras flyt i läsandet och läsförståelse (Bl.a. genrepedagogik och reciprocal teaching). Rektor ska leda och engagera sig i arbetet och att ansvara för att lärarna får jämföra och analysera olika betygssteg och kunskapsbedömningar. Ett fortsatt viktigt arbete blir att bryta ned kunskapskraven från lgr-11 i (gemensamma) pedagogiska planeringar. Genomgång av åtgärder 2012/2013 för ökad måluppfyllelse i kunskapsresultaten Kvalitetsredovisningen för läsåret 2012/1013 pekade ut följande 9 åtgärder: 1. Fortsatt utveckling av nya framgångsrika metoder i undervisningen 2. Ökad fortbildning för lärare i bedömningsarbetet 3. Arbetslagen samplanerar flera ämnen genom att bl.a. lägga det centrala innehållet parallellt. Exempelvis svenskamatematik, NO-SO, där syftet då är att skapa ökad förståelse av sammanhang för eleverna 4. Flera diagnoser och kunskapsavstämningar som gör avsteg från den traditionella modellen av ett slutprov efter ett ämnesavsnitt och ger eleverna bättre möjlighet att visa kunskaper mot målen 5. Ökad grad av ämnesdidaktiskt arbete i alla ämnen 6. Arbetslagen och rektor bedriver systematisk uppföljning av kunskapsresultaten 7. Intensivundervisning i MA och SV för de elever som inte når målen 8. Mera struktur i schemat på mellanstadiet för att ge än högre utfall så alla lärares olika ämnesbehörigheter tillgodoses i alla ämnen och klasser 9. Rektor besöker lektioner, samtalar och stöttar lärare i deras arbete med undervisningen Uppföljningen av förra årets beslutade åtgärder ger en positiv beskrivning av arbetet. Det är enbart pkt 3 som kan sägas inte fullt ut uppfyllts eller fått upparbetade strukturer i vårt arbete. Vi har startat att parallellägga moment i svenska och matematik men har ännu ingen riktigt klar bild av hur det pedagogiska upplägget ska utformas för att vi även ska kunna utläsa positiva effekter i undervisningen. De övriga 8 punkterna är väl införlivade i det gemensamma arbetet i Skäggebergs verksamhet. Vi tror på dem och ser att de ger resultat så vi kommer naturligtvis att fortsätta att utvecklas dessa punkter även under läsåret 2013/2014.

10 10 (16) SKOLPLANENS UTVECKLINGSOMRÅDEN TRIVSEL, ARBETSMILJÖ. Sunne kommun medverkar i Sveriges Kommuner och Landstings s.k. kvalitetsindikatorer för skola. Varje år svarar svenska skolelever i åk 5 och åk 8 på en gemensam enkät. Skäggebergs elever i åk 5 svarade på enkäten i maj Enkätfrågor: 1. Jag känner mig trygg i skolan. 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. SKL Enkät Skäggebergsskolan åk 5 (33 av 37 elever deltog i enkäten) Fråga nr Flickor (17) Pojkar (16) Totalt Flickor Pojkar Totalt Sunne tot % 88% 91% 95% % 44% 52% 64% % 50% 64% 83% % 75% 58% 79% % 94% 94% 97% % 31% 45% 77% % 88% 82% 76% Kommentar och analys till resultaten Det är bra att över 90% av eleverna i åk 5 uppger att de känner sig trygga på skolan. Men vår skolas mål måste ändå vara att arbeta med målet att nå 100%. I skolans Likabehandlingsplan finns flera åtgärder som eleverna själva pekat ut att vi ska arbeta efter. Trygghet är en grundläggande faktor till framsteg. Generellt sett är svaren 2013 lägre än fjolårets. Några värden är direkt låga. Fråga 2 och 6 kan ha ett samband. Vi måste ta reda på om en av anledningarna till att eleverna uppger att de inte känner nyfikenhet på skolarbetet (särskilt pojkarna) är om de inte i tillräcklig grad vet hur de ligger till och var de befinner sig rent kunskapsmässigt. Vi ser även att en stor grupp flickor uppger att de är osäkra inför vad de ska kunna för att nå målen. Eleverna i åk 5 kan sägas ha gett ett starkt uttryck för att vi måste arbeta mera i åk 6 med deras motivation, samt ge dem positiva förväntningar och tydligare målbeskrivningar. De höga värdena på fråga 5 (94%) där eleverna ger ett starkt uttryck för att de får stöd av lärarna när de så behöver är då en bra faktor att bygga arbetet på. Skäggebergsskolan beslutade tidigt på våren 2013 att göra uppföljning av enkäten från åk 5, i åk 6 för att veta om våra insatser gav effekt. Vi ansåg att den enkät som den internationellt kände forskaren John Hattie tagit fram (Hattie, Visible Learning) bättre belyste de faktorer vi ville ha svar på än enkäten från SKL. Hatties enkät belyste inte bara elevens arbetsmiljö och kunskapsutveckling utan inkluderade också läraren och klassens roll som påverkande faktorer i ett mera heltäckande sammanhang. Skäggebergsskolan genomförde enkäten under maj månad i dåvarande åk 6 med följande resultat.

11 11 (16) ELEVUTVÄRDERING LÄSÅRET 2012/13 åk 6 OMTANKE Min lärare i den här klassen får mig att känna att han/hon verkligen bryr sig om mig 83% antal 5/ Antal svar M= 5.17 Min lärare försöker verkligen förstå vad eleverna tycker om saker och ting 79% antal 5/ Antal svar M= 5.07 KONTROLL Eleverna i vår klass behandlar läraren med respekt 69% antal 5/ Antal svar M= 4.83 Vår klass arbetar på och slösar inte bort tiden 45% antal 5/ Antal svar M= 4.10 TYDLIGHET Min lärare kan många bra sätt att förklara alla ämnen som vi går igenom i den här klassen 79% antal 5/ Antal svar M= 5.45 Min lärare förklarar svåra saker tydligt, så man förstår 79% antal 5/ Antal svar M= 5.03 UTMANING I den här klassen lär vi oss mycket nästan varje dag 59% antal 5/ Antal svar M= 4.62 I den här klassen lär vi oss att rätta till våra misstag 59% antal 5/ Antal svar M= 4.76

12 12 (16) INTRESSEVÄCKANDE Min lärare gör lektionerna intressanta 76% antal 5/ Antal svar M= 4.76 Jag gillar de sätt som vi lär oss på i den här klassen 72% antal 5/ Antal svar M= 4.86 SAMRÅD Eleverna säger vad de tycker och delar med sig av sina tankar om klassens arbete 62% antal 5/ Antal svar M= 4.69 Min lärare respekterar mina tankar och förslag 83% antal 5/ Antal svar M= 5.00 BEFÄSTANDE Min lärare kontrollerar att vi säkert förstår när han/hon undervisar oss 76% antal 5/ Antal svar M= 5.14 De kommentarer som jag får på mitt arbete i den här klassen hjälper mig förstå hur jag ska bli bättre 55% antal 5/ Antal svar M= 4.55 Vi anser att denna enkät ger oss utmärkt information som stöd och hjälp till läraren med att kunna arbeta med sitt förhållningssätt i klassrummet. Vårt mål är att ha värden där ca % av svaren (den högsta percentilen) är en femma eller en sexa på skalan. Det uppnåddes på 9 av 14 påstående.

13 13 (16) Åtgärder och mål läsåret 2013/ för en ökad måluppfyllelse och god arbetsmiljö Goda kunskapsresultat för eleverna och en god arbetsmiljö för alla hänger samman. Det är därför svårt att skilja åtgärderna helt från varandra. I vår utvärdering av det förra läsårets verksamhet har vi därför valt att fokusera vårt arbete under 2013/14 på fem olika utvecklingsområden. Lektionerna Lektionerna ska ha en tydlig struktur och ett gemensamt flöde i undervisningen kring pedagogisk planering metod bedömning återkoppling. Vi ska även arbeta mera med att effektivisera tiden (framförallt med pojkar) och få alla mera intresserade av skolarbetet Mål: minst 90 % av eleverna ska avge positiva svar i samtliga sju SKL indikatorer. I åk 5 och ca 75 % ska avge en femma eller en sexa i Hatties enkät åk 6 - fråga K1, U1, I1. Resultaten Vi fortsätter att följa upp resultaten, identifierar samband och anpassar åtgärder därefter. Vi ska ge tydligare resultatuppföljningar och visa för eleverna att skolan förväntar sig att de ska lyckas. Språkets betydelse sätts i fokus och arbete med läsförståelse och lässtrategier. Mål: alla elever ska läsa efter avklarad åk 1, över 90 % av eleverna ska nå målen i alla ämnen från åk 1-6, vi ska ha ett meritvärde för betygen i åk 6, VT-14, som ligger på minst p. Samarbete Samarbete har inget egenvärde. Ett samarbete som riktar sig mot ett kollegialt lärande och det Goda Samtalet skapar ett DRIV som eleverna förstår och använder konstruktivt i det egna som i klassens gemensamma arbete. Vi ska arbeta mera med information till hemmet i syfte att skapa en ökad förståelse för vårt pedagogiska uppdrag. Mål: utveckla det kollegiala lärandet i syfte att öka resultaten, främst i SV, SO och NO. Föräldrarna ska uttrycka en nöjdhetsgrad om skolans information på minst 90 % i juni-14 Förväntningar Vi arbetar med oss själva och med varandra i hela personalgruppen för att uttrycka positiva förväntningar för en bättre verksamhet. Vi visar för eleverna att vi anser att de ska lyckas och visar att vi tror på dem på ett sätt som de tydligt kan märka och förstå. Mål: att samtliga värden i SKL s indikatorer uttrycker minst 90 % positiva svar samt att ca % av värdena är en 5:a eller en 6:a i Hatties enkät. Skolans attityd utåt Vi ska arbeta för en skola som uppvisar stolthet i det vi gör. Vi arbetar aktivt för att den planerade investeringen av skolan genomförs och att det blir ett lyft i det dagliga arbetet. Vi märks i traditionella som i sociala medier med flera positiva budskap från våra verksamheter. Vi siktar på att följande fem utvecklingsområden kommer att ligga fast över en tidsperiod på 3-5 år. Innehållet och målen kan variera.

14 14 (16) FRITIDSVERKSAMHETEN När Skäggebergsgårdens Förskola flyttades under sommaren 2012 över till Östra Förskolan, så skapades en möjlighet att göra tre fritidsavdelningar på skolan för de ca 125 barn som var inskrivna i juni Arbetet med den nya organisationen inleddes direkt HT-12 och fick en mycket positiv utveckling till nöjdhet och nytta för både elever och personal. Personal från fritids finns med under skoltid för att stötta lärare och elever i undervisningssituationer och för att skapa ökad trygghet och lugn. I detta arbete utgör personalen ett mycket viktigt komplement till skoldagen. Men det är viktigt att markera fritidsverksamheten som en självständig verksamhet i skolans arbete. Fritidsverksamheten kan indelas i följande ämnesområden: Värdegrund och normer Lek och skapande Idrott, rörelse och hälsa Omvärld, närsamhället Fritid och skola Skäggebergsskolans personal arbetar kommunövergripande med de målsättningar som kommunen antagit för fritidsverksamheten. Målen utvärderades via Brukarenkäten som delades ut till alla vårdnadshavare i maj Svarsfrekvensen var 54% vilket är lite för lågt för att svaren kan anses ha hög grad av tillförlitlighet. De svar som gavs var positiva eller mycket positiva. Brukarenkät fritidshem vt-13 Påståenden: 1 stämmer inte alls - 6 stämmer helt. Attityd 1. Mitt barn tycker om att gå till fritids. 2. Mitt barn har bra relationer med personalen. 3. Mitt barn har bra kamratrelationer. 4. Som förälder känner jag mig lugn och trygg när mitt barn är på fritids. Inflytande 5. Mitt barn har möjlighet att påverka verksamheten och aktiviteterna på fritids i den mån han/hon önskar. 6. Som förälder har jag möjlighet till inflytande i verksamheten i den mån jag önskar. 7. Mitt barn möter en bra lärmiljö på fritids. 8. Jag upplever att aktiviteterna på fritids är tillfredsställande för mitt barn. Kommunikation 9. Samverkan mellan hem och fritids fungerar väl. Värdegrund 10. Personalen lär barnen hantera konfliktsituationer.

15 15 (16) Skäggebergsskolans fritidshem : st 53/99 (54%) Ej Medelvärde svarat inlämnade A ,10 A ,53 A ,38 A ,38 I ,86 I ,34 I ,86 I ,73 K ,35 V ,17 Kommentarer: Ostrukturerad verksamhet utan tydlig inriktning, syften och mål efterfrågas, uppföljning på grupp och individnivå. Byte av lokal på e.m. ej bra Tycker ni är fantastiska! Aldrig problem om man behöver hjälp med nåt. Mitt barn trivs, personalen är super!! Tack för allt. Vill gärna att någon personal alltid finns med ute, tryggt om någon håller ögonen på dem. Bra personal. (5)Bara 3:an som bestämmer vad de ska göra - synd! (10) Personalen är "dåliga" på att lösa konflikter mellan två grabbar vilket kan resultera i att det blir jobbigt för de övriga barnen Bara positiva upplevelser av fritids på Skäggeberg. De x som inte fått "full pott" beror inte på personalen utan på att de är för få som kan se efter våra barn. Många "konflikter" uppstår runt hörnet där det ej finns personal. Ofta har de ingen aning om var barnen är. Och detta på grund av att de inte hinner med. Mera lek utomhus. Alla fritids borde ha en synlig veckoplanering där vi föräldrar kan se vad som sker under veckan. Där kan även "dagens" personal finnas så man vet vilken man ska vända sig till vid ev. frågor. Ett månadsblad med viss info skulle också uppskattas (gärna via mail eller blogg). I övrigt är vi mycket nöjda med allt. X säger ibland att hon vill bli hämtad från fritids tidigare. Men det är inte pga fritids eller personal. Vi jobbar mycket och hon är längre på fritids och vill ibland gå tidigare som andra barn. Personalen är guld värda för barnen. En ros till var och en av er. Jättebra personal tycker vår dotter. Det är bra på gympan och att det är roligt på fritids. Mer personal! Mitt barn är jätteglad - tack så mycket personalen. Månadsblad med fritidinfo, synlig planering för veckan med personalinfo, fika. Mycket nöjda, vårt barn trivs. Analys Svarsfrekvensen är lite för låg för att vi ska kunna dra säkerställda slutsatser. Men det är ändå glädjande att många uttrycker ett stort förtroende för personalen och att vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga på fritids. Vi har även fått ett gott kvitto på att vår uppdelning på tre avdelningar, på tre olika fysiska platser fungerar bra. Vi eftersträvar omdömen på 5.0 eller högre. Svaren på fråga 6-8, inflytande, ligger alla under 5. Vi har tidigare talat om att arbeta mera med eleverna om flera aktiviteter och nya lärmiljöer på fritids. Enkätsvaren indikerar att här kan finnas ett samband för oss att arbeta vidare med.

16 16 (16) Åtgärder fritidsverksamheten Skäggebergsskolan fortsätter att arbeta vidare med de fortbildningsinsatser som beslutats inom Sunne RO och som syftar till att personalen ska finna nya och flera metoder i arbetet med de lokala målen. Personalen har efterfrågat utbildning i konflikthantering och samarbetsträning med/mellan elever. Rektor ansvarar för att det genomförs. Vi ska i samarbete med eleverna presentera flera och nya ute- som inomhusaktiviteter. Vi ger ut månadsbrev till hemmet i syfte att informera mera om den pedagogiska verksamheten på skolans tre fritidsavdelningar. /Lars Olsson Rektor Skäggebergsskolan