KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM. - Läsåret 2006/2007 -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM. - Läsåret 2006/2007 -"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - Läsåret 2006/ OMRÅDE: Ribersborgs rektorsområde STADSDEL: Västra Innerstaden MALMÖ DEN 27/ UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN Inga Sandström TEL ,

2 A. Områdesbeskrivning Beskrivningen Beskriv området och verksamheten på ett kortfattat sätt. Beskrivningen skall ge relevant information om områdets förutsättningar och arbete för måluppfyllelsen och skall upprättas så att de olika verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem klart framgår. Beskrivningen skall minst omfatta nedanstående områden, frågor och statistik/nyckeltal. Områdesbeskrivningen kan kompletteras med annan relevant information utifrån lokala förutsättningar: Använd följande struktur vid redovisningen. Inledande sammanfattning Vårt rektorsområde har under läsåret bestått av två grundskolor med barn och elever i förskoleklass till och med skolår 6, på den ena av skolorna har vi också haft en liten del träningsskola. I rektorsområdet ingår även tre dagbarnvårdare och sex förskolor, varav två i skolhus, den ena av dessa kommer att byggas ut ytterligare under budgetåret Vi har väl inarbetade skolor och förskolor, elevunderlaget i grundskolan minskar samtidigt som förskoleverksamheten ökat markant. Vår skolutvecklingsgrupp har under läsåret främst arbetat med vår vision. Vi satsar fortsatt på våra bibliotek för både förskola och skola och kom under våren med i projektet SMiLE där vi kommer att arbeta för att ytterligare utveckla denna verksamhet. Vi har ett väl fungerande lokalt resursteam och når goda resultat i både förskola och skola. De organisatoriska förändringar vi genomfört under läsåret innebär att all särskola sedan årsskiftet är organiserad i ett eget rektorsområde, vidare fortsatt utbyggnad av förskola och dessutom en förändrad organisation på Fridhemsskolan där eleverna i skolår 6 från hösten 2007 kommer att gå till Slottsstadens skola. På sikt kommer Fridhemsskolan att bestå av sex förskoleavdelningar och en parallell skolår F-5 med en gemensam biträdande rektor. Ribersborgsskolan kommer att, med start 1/ fram till 1/1 2010, renoveras vilket också påverkat vårt planeringsarbete och vår organisation under läsåret. Verksamhetens förutsättningar Upptagningsområde: Ribersborgs ro har under läsåret innefattat barnomsorg, förskoleklass, grundskola med fritidshem upp till skolår 6 samt träningsskola. Barn och elever kommer i huvudsak från V. Innerstaden. Demosocial karaktär motsvarar i stort förhållandena i V Innerstaden. 2

3 Personal: På våra förskolor består personalen av drygt 2/3 förskollärare och knappt 1/3 barnskötare. I skolår F-6 består vår personal främst av grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Våra yngsta anställda är ca 25 år och våra äldsta drygt 60 år gamla. Vi har personella resurser för barn/elever med behov av särskilt stöd, både speciallärare, skolsköterska och en resurspedagog.. Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Lärartäthet (antal lärare per 100 elever och/eller antal barn/personal). F-6 antal lärare/100 elever. 2. Samtliga lärare är behöriga utom en lärare i spanska som går sin sista termin på lärarutbildning. 3. Vi har fem lärare med specialpedagogisk kompetens som arbetar i förskola och upp till skolår 6. Vi har även en fritidspedagog med 40p specialpedagogik. 4. Vi har en skolbibliotekarie, en fritidsledare, en resurspedagog, några anställda plusjobbare varav en är konstnär och en biblioteksassistent. 5. Kanslipersonal, skolvaktmästare, lokalvårdare och skolmåltidspersonal. Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är SCB statistik okt. (avser läsåret 2006/2007) 3

4 Barn/elever: Barnantalet minskar men det syns inte i denna redovisning eftersom kvalitetsredovisningen tidigare skedde per budgetår. Barnen/eleverna är främst från eget upptagningsområde. Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Antal barn/elever: P F - ålder/skolår Fsk 6 år år år år pojkar/flickor annat modersmål än svenska 111 F-6 20% Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är ELIT sept. (avser läsåret 2006/2007) 2. Antal barn/elever som skall redovisas på kommunnivå: - utländsk bakgrund (födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet) - kort vistelsetid i Sverige (tid i Sverige 0-5 år) Källa Malmö stads områdesfakta 4

5 Lokaler: Ribersborgsskolan, skolår F-6, fritidshem och förskolan Skvadronen med en avdelning Fridhemsskolan, skolår F-6, fritidshem, träningsskola special skolår 6-8 och vår nystartade förskola, Pluttonen med två avdelningar Beritta Gurris förskola, två avdelningar Mariehage förskola, fyra avdelningar Ribersborgs förskola, fyra avdelningar Slottsstadens förskola, två avdelningar Skola.: Fridhemsskolan är nyrenoverad medan Riberborgsskolan är i behov av renovering. Start för renovering juli Båda skolorna är korridorskolor. Förskola: Två lägenhetsförskolor, två i för förskola iordningsställda lokaler i skolan och två byggda som förskolor. Utemiljön varierar och vi kompletterar den med att vistas i våra parker och på våra lekplatser. Inre miljö: Bra Yttre miljö: Bra. Ekonomi: Hur fördelas resurserna till den pedagogiska verksamheten i ett 1-16 års perspektiv? Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Bruttokostnad per barn/elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltnings-kostnader exkl. lokalhyra) Lokalhyra Förskolan 2730 Förskoleklass 107 Grundskolan 2362 SBO 837 Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är årsredovisningen Definition: Se verksamhetsmått totalt för stadsdelen. Bruttokostnad skall kunna härledas ur stadsdelens bokslut. Not1. Statistik och nyckeltal skall anges för innevarande år och om möjligt föregående år. 5

6 Arbetet i verksamheten Organisation: Personalen är organiserad i arbetslag med viss autonomitet vad gäller schema, korttidsvikariat och verksamhetsbudget. Arbetslagen har gemensam tid för planering och uppföljning. Ledningsgruppen är väl sammanhållen och träffas en gång per vecka. Stadsdelens rektorsgrupp träffas också varje vecka. Vårt lokala resursteam har under läsåret bestått av fem specialpedagoger/lärare, från mars av fyra specialpedagoger/lärare som arbetar i förskola och skola med både undervisning, lekterapi, observation och handledning. Teamet arbetar både med undervisning på uppdrag, handledning och skolutvecklingsfrågor. Vi har även i vårt rektorsområde två mindre grupper för barn i behov av särskilt stöd. Dessa elever har alla en klasstillhörighet och är en mindre/större del eller helt i gruppen. Målet är att eleverna som är helt i en grupp ska slussas ut till vanlig klass och fritidshem. I vårt lokala resursteam ingår även vår skolsköterska och därmed skolhälsovården. Vi har en skolutvecklingsgrupp och en biblioteksgrupp, båda med hela rektorsområdets utveckling som fokus. Utöver möten i samverkansgruppen har vi också kontinuerliga skyddsombudsmöten där vi följer upp arbetsmiljöarbetet. Vi har även en krisgrupp som träffas ca fyra gånger per läsår. Våra rutiner är väl inarbetade rutiner och våra gemensamma arbetsplaner är bekanta och lättillgängliga. Ledning: Det finns rutiner och ett väl känt lednings- och kvalitetssystem i området. Vad gäller information om den politiska viljeinriktningen, styrning, ledning och våra resultat skapar vi utrymme för detta främst på våra arbetsplatsmöten/personalkonferenser. Målen behöver bli bättre kända för elever och föräldrar och därför diskuterar vi dessa frågor. Vi arbetar efter en kvalitetscirkel med mål-uppföljning-bedömning-åtgärder. Områdets mål är kända för personalen och utvärderas årligen. Pedagogisk inriktning: Området en ingen uttalad pedagogisk profil eller inriktning. Vi arbetar för: Förskola: Rörelse, hälsa, utevistelse och planerar friluftsprofil på en av våra förskolor, språkutveckling där vi tar vara på de många språken samt inflytande och dokumentation. Grundskola: Språkutveckling, bibliotek, simning och inflytande. 6

7 Elevinflytande: Vilka former finns för barns och elevers inflytande och medverkan? 1. Barnråd, klassråd, elevråd och matråd. Minnesanteckningar från elevråden finns tillgängliga för personal och elever på PedNet och ambitionen är att kommunikation mellan klassråd och elevråd ska fungera, något vi behöver utveckla mer. 2. Elevenkäten skolår Kontinuerlig utvärdering av arbetet och i samband med utvecklingssamtal, barnintervjuer och iup. Föräldrainflytande: Vilka former finns för föräldrars inflytande och medverkan? Vi har två föräldraråd där föräldrar från både förskola och grundskola ingår, ett för Ribersborgs- och ett för Fridhemsdelen i vårt rektorsområde. Rådet träffas ca tre gånger per termin. Minnesanteckningar från råden är väl tillgängliga. 7

8 B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen Måluppfyllelse förskoleverksamhet: Föregående år Innevarande år Ex 1: Mål Alla barn skall ha en individuell utvecklingsplan Måluppfyllelse på god väg. Måluppfyllelse På god väg Från hösten 2006 gör vi alla en iup under utvecklingssamtalet. Vi fortsätter att utveckla arbetet genom pedagogiska diskussioner och fortbildningsinsatser. Ex 2: Mål Utveckla konkreta metoder för att öka barnens delaktighet Måluppfyllelse på god väg. Måluppfyllelse på god väg. Vi arbetar medvetet med inflytande frågor på många olika sätt i våra förskolor där vi ser till att barnen kan påverka förskolans innehåll, miljö och tillgänglighet på olika sätt. Vi tar vara på kunskap vi fått på fortbildning i till exempel pedagogisk dokumentation. Ange instrument för bedömningen 8

9 Måluppfyllelse fritidshemsverksamhet: Föregående år Ex 1: Mål Alla barn skall ha en meningsfull fritid Måluppfyllelse på god väg. Ex 2: Mål Alla barn skall ha aktiviteter som stimulerar goda relationer Måluppfyllelse på god väg. Innevarande år Måluppfyllelse på god väg. Fritidspersonalen planerar verksamheten så att den består av ute- och inneaktiviteter både i organiserade och friare former och tar hänsyn till elevernas behov och önskemål.. Måluppfyllelse på god väg. Arbetet vilar på läroplanens värdegrund. All personal arbetar tillsammans med eleverna för att skapa ett stödjande klimat och gott socialt samspel eleverna emellan och mellan elev och vuxen. All personal kommunicerar de förväntningar vi har på eleverna och de åtaganden vi har gentemot eleverna. Testresultat skolår 2: Föregående år Innevarande år Svenska/SV A Antal/andel per nivå Otillräckligt 4 På god väg 7 Helt 66 Antal/andel per nivå Otillräckliga 3 På god väg 3 Helt 54 Matematik Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 På god väg 11 Helt 60 Antal/andel per nivå Otillräckliga 4 På god väg 6 Helt 50 9

10 Nationella prov skolår 5: Föregående år Innevarande år Svenska/SV A Matematik Engelska Antal/andel per nivå Antal/andel per nivå Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 Otillräckligt 10 Otillräckligt 1 På god väg 2 På god väg 1 På god väg 1 Helt 88 Helt 85 Helt 93 Antal/andel per nivå Otillräckliga 7 På god väg 3 Helt 77 Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 På god väg 7 Helt 74 Ej bedömd 1 Antal/andel per nivå Otillräckligt 4 På god väg 3 Helt 80 Kommentar till utbildningsresultaten: Eleverna på Ribersborgsskolan har bättre resultat i matematik läsåret 06/07 jämfört med läsåret 05/06. Läsåret 06/07 har ovanligt många otillräckliga kunskaper i engelska. Fyra av dessa elever har också otillräckliga kunskaper i svenska. Två av dessa elever har otillräckliga kunskaper i alla tre ämnena. 10

11 C1.1 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare ska arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. - Språkutveckling i alla ämnen och i alla pedagogiska situationer. - Skrivande som tankeredskap. - De icke verbala språken ska vara en återkommande del i all undervisning. - Verksamheterna ska ta fram och använda modeller för att följa och beskriva den unges utveckling och lärande genom åren i barnomsorg och - Elevernas läsutveckling ska kontinuerligt följas med hjälp av läsutvecklingsschema, LUS. Resultat och analys ska redovisas till berörda. -Elevernas läsförmåga ska följas upp med hjälp av Lässtandarder i övergången mellan skolår 3-4 och 6-7. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. 11

12 Analys av målområdet med åtgärder: Mål Vi ska se och ta vara på det språkliga i varje pedagogisk situation. Vi ska utveckla varje barns/elevs språk efter hans/hennes förmåga. Vi ska ta vara på de många språken. Vi ska skapa stimulerande lärmiljö. Vi ska se till att alla barn/elever har tillgång till böcker och har en skönlitterär stund varje dag. Vi ska använda oss av våra skol- och folkbibliotek.. Insatser förskola Exempel: Förskolan använder delar av Bornholmsmodellen som metod för främst 5-åringarnas språkutveckling. Vi har en sagoklubb i samarbete med skolbiblioteket för 5-åringarna. Vi går kontinuerligt till biblioteket och lånar böcker. Utöver själva boklånet lär sig barnen vad ett bibliotek är och får en positiv upplevelse kring detta. Vi läser mycket för barnen både enskilt och i åldersindelade grupper. Vi använder oss av språklådor, namnlappar och för samtal med barnen enskilt eller i grupp. Språket utvecklas i det dagliga samtalet, t.ex. första mötet på morgonen, frukost, blöjbyte. Vi benämner, är konkreta, samtalar med barnen i vardagsrutinerna och agerar språkmedvetet i en kontinuerlig dialog med hänsyn till var i språkutvecklingen barnet befinner sig. Vi ser till att barnen får tid och utrymme att komma till tals och att barnen kommunicerar med pedagoger och kamrater under hela dagen. Vi delar in barnen i mindre grupper och anpassar material, aktiviteter och bemötande efter varje barns individuella behov. Vi använder oss av de många språken, sång, musik, samtal, lek, rim, ramsor, rörelse, drama, teater, färg, form och fritt skapande. Vi tar vara på det barnen kan. Vi upptäckte att många av våra femåringar på en förskola kunde skriva sina namn och hade intresse för bokstäver och symboler. Detta intresse hos barnen har vi tagit vara på och utvecklat under året där de också lärt mycket av varandra. De större barnens intresse för språkljud och bokstäver har vi också tagit vara på. Barnen har blåst bubblor, haft munmotorik, lyssnat på ljud, haft skrivlek och gjort egna sagor. Datorn har också använts i detta arbete. Vi använder pedagogiska material i vårt arbete med barnen, en del inlånas från Idébanken. Vi har rörelse varje vecka, då vi lärt med kroppen för att det ska fastna i knoppen. Vi följer upp och dokumenterar barnens språkutveckling. Vi uppmärksammar de barn som behöver extra hjälp med sin språkutveckling. Vi informerar föräldrar som har ett annat modersmål än svenska att läsa böcker på modersmålet, gärna samma böcker som vi läser på förskolan. Föräldrarna har också möjlighet att låna hem litteratur om barns språkutveckling Vi uppmuntrar barnens fria lek som är en viktig del i barnens språkutveckling. Vi verkar för ett lustfyllt lärande. 12

13 Insatser F-6 Exempel: Vi läser mycket under olika former. Eleverna läser både fakta- och skönlitterär text, skriver berättelser, brev, fakta texter, dikter och gör bilder utifrån sina egna reflektioner och tankar. Eleverna har intervjuat sina äldre släktingar om vad de lekte i skolan. Resultatet har de redovisat för sina kamrater. Därefter har eleverna arbetat två och två med att göra bilder och texter till varje lek. Vi för en ständig dialog mellan elev-elev och lärare-elev vilket är ett viktigt redskap för språkutveckling. I grupperingar arbetar eleverna praktiskt med matematiska begrepp. Under elevens val har en del elever valt att fördjupa sig i ordbehandling och informationssökande på datorn. Eleverna har återberättat sina tankar kring sina egna bilder inför gruppen samt skrivit fantasiberättelser utifrån sin bild. Eleverna i förskoleklass och skolår 1 har vid sångstunder sjungit sånger till varje bokstav i alfabetet. Texterna har också använts vid bokstavs- och läsinlärning samt i ämnet bild. Eleverna har skrivit egna sångtexter till redan befintliga melodier samt skrivit egna texter i arbetet med att komponera egna sånger. I musik arbetar vi också med textanalys, ordförståelse, tolkning av en poetisk text, tolkning av och undermening i en text etc. I ett nära samarbete mellan ämnena svenska och musik har eleverna arbetat med texter av olika slag både praktiskt och teoretiskt. Arbetet mynnade ut i en föreställning där eleverna framförde sina nyskrivna texter till musik i dramatiserad form. Vi synliggör läsutvecklingen med hjälp av lästrappan och gör LUSbedömningar kontinuerligt. Fritidshemsavdelningarna har språkstimulerande aktiviteter. Vi använder oss av språklek enligt Bornholmsmodellen i hel- och halvklass. Vi beskriver föremål och personer för att utveckla språket och ge ett större ordförråd. Dagliga pedagogiska samtal i grupp eller enskilt om elevernas vardag och aktuella händelser. Lästräning för säkrare avkodning, ökad läshastighet och läsförståelse. Vi har fri skrivning och bearbetar texter gällande stavning, meningsbyggnad och innehåll. Vi har vid behov använt kompensatoriska hjälpmedel såsom Stava Rex och Vital. Vi ser till att specialpedagog samarbetar med pedagoger i skolår 1 att stödja läsutvecklingen i hela gruppen. Detta är ett förebyggande arbete som har haft mycket god effekt. Vid behov sker även handledning av klasslärare. Flertalet barn som så önskat har fått möjlighet att utveckla sitt modersmål genom modersmålsundervisning. Vi har under läsåret brevväxlat med andra klasser. Vi samarbetar med skolbiblioteket, utöver boklån i aktiviteter som bokprat, boklådor, bokpiloter, boklotterier, bokrecensioner och författarbesök. Vi samarbetar med stadsbiblioteket, deckarstafett och boklån. Vi använder oss av drama och samarbetar med kulturkopplingen. Vi använder oss av loggböcker Eleverna berättar för varandra och håller föredrag inför klassen. Vi har haft en bokgrupp i Elevens val. Vi läser nyhetstidningar och diskuterar artiklar. De vuxna är goda språkliga förebilder Vi tränar att sätta ord på känslor och tankar. Vi anpassar metoderna efter elevens behov, arbetar i olika gruppstorlekar och gruppsammansättningar, stora och små grupper, åldersheterogena, åldershomogena, tjejgrupper och pojkgrupper. 13

14 Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Samtliga elever har LUS bedömts tre gånger under läsåret och resultaten är övervägande goda. De flesta barn läser mycket bra för sin ålder och nästan alla elever är godkända i de nationella proven i svenska i läsår 2 och 5. De barn som har svårigheter har erbjudits extra hjälp av specialpedagoger. Våra elever i skolår 5 har besvarat en enkät om hur de upplever sin skola. Här följer något som beskriver hur de upplever vårt arbete med språkutveckling På följande frågor svarar ja ofta eller ja alltid. (Vi redovisar ovan resultat från våra båda skolor, därför anger vi oftast två olika procentsiffror). Jag har möjlighet att läsa skönlitteratur under skoldagen (84-88%), Jag får hjälp med att förbättra mitt språk även i andra ämnen än svenska (70-87%), Jag tycker att min skola är bra (82-88%). Planerade åtgärder Vi ska: Förstärka de icke verbala språkens betydelse för språkutveckling. Uppmuntra till lek, sagoläsning och skapa en stimulerande och fantasifull miljö där barnen utvecklar sin fantasi och sitt språk. Kontinuerligt utnyttja biblioteket och komplettera vårt material. Använda oss än mer av rim och ramsor samt läsa mer för barnen. Använda oss av Idébanken och Kulturkopplingen. Arbeta mer med konkret material. Vi ska sträva efter att dela upp barnen i mindre grupper, och att arbeta strukturerat med barn i behov av särskilt stöd. Utveckla bokstavsarbetet för de barn som är intresserade, använda datorn mer t.ex. Word och att skriva ut. Utveckla datorvana med hjälp av pedagogiska spel. Fortsätta att arbeta i samma positiva anda. Prioritera läsning och språkutveckling. Metoder och arbetssätt kommer även fortsatt att anpassas efter varje enskild elevs behov. Arbeta med drama och sagoberättande, teater och levande verkstad, där ord och språk har en viktig funktion. Byta läromedel i svenska för att få nya infallsvinklar. Fortsätta ha en öppen och tydlig dialog med barn och föräldrar och fortsätta bjuda in föräldrar till En dag i skolan. Dokumentera, det kräver tid och ska förbättras. Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: 14

15 C1.2 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. Analys av målområdet med åtgärder: Mål Nyttja våra skolors bibliotek och aktivt använda dem i allt lärande. I grundskolan också besöka Malmö Stadsbibliotek. Göra våra skolbibliotek tillgängliga för både förskola och skola. Insatser Våra bibliotek och vår skolbibliotekarie är en väl utnyttjad resurs både i förskoleklassen, fritidshemsverksamheten och grundskolan. Vi har utökat vår bemanning i våra skolbibliotek, som även används av våra förskolor, med en plustjänst. Våra bibliotek är öppna dagligen. Vi har en lång rad aktiviteter i våra bibliotek där Bokens vecka är en. Vår skolbibliotekarie har haft sagoklubb med de äldre förskolebarnen. Vår skolbibliotekarie har tillsammans med specialgrupp haft en läsgrupp med tysta flickor i skolår 5-6. De har läst, analyserat och reflekterat kring texterna. De har i detta arbete också visat att de vågar och inspirerat varandra till mer läsande. Vi har under vårterminen bildat en biblioteksgrupp och också kommit med i projektet SMiLE tillsammans med ett antal skolor i Malmö. Måluppfyllelse med jämförelse mot föregående års kvalitetsredovisning Målet är uppfyllt. Våra elever i skolår 5 har besvarat en enkät om hur de upplever sin skola. På frågan Jag har goda möjligheter att besöka vårt skolbibliotek svarar 90-95% ja ofta eller ja alltid. 15

16 Planerade åtgärder/insatser/förändringar Biblioteksgruppen kommer att verka för ett ökat samarbete mellan bibliotekarie och pedagoger och för att göra biblioteket till en angelägenhet för alla. SMiLE projektet Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek? Målet är uppfyllt innevarande år: ja under nästa år: senare: 16

17 C1.3 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. Analys av målområdet med åtgärder: Mål Öka medvetenheten och kunskapen om modersmålets betydelse för att kunna utveckla en aktiv tvåspråkighet hos både föräldrar, pedagoger och elever. Insatser Vi har en handlingsplan för svenska som andra språk. Vid information till föräldrar understryker vi modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och uppmuntrar föräldrarna att söka modersmål. Vi har under läsåret haft en fortbildningskväll för samtliga pedagoger om tvåspråkighet och köpt in Växelvis på modersmål och svenska till våra pedagoger. Måluppfyllelse med jämförelse mot föregående års kvalitetsredovisning Medvetenheten har ökat. De elever vi bedömer är i behov av det får undervisning i SvA. Bristande måluppfyllelse Vi tar in intresseanmälan från samtliga elevers vårdnadshavare som önskar undervisning i modersmålet men kan inte alltid verkställa denna undervisning. Modersmålsenheten som organiserar modersmålsundervisningen kan inte ge alla denna undervisning. En del föräldrar tackar nej till erbjudande till modersmål när den inte bedrivs på den egna utan på annan skola i närheten. 17

18 Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja, men kan inte alltid få under nästa år: det, se ovan. Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: Erbjuds elever svenska som andraspråk? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: senare: senare: 18

19 C2.1 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbing, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: All personal ska ta ett gemensamt ansvar för barns och ungas sociala och emotionella utveckling och fostran. Arbetet ska vila på läroplanernas värdegrund. Verksamheterna ska utveckla rutiner för detta. Rektor/bitr. rektor ansvarar för att all personal arbetar med att tillsammans med barnen skapa ett stödjande och utvecklande socialt samspel mellan barnen och mellan barn och vuxna. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. 19

20 Analys av målområdet med åtgärder: Mål Skapa en trygg förskola och skola dit alla går med lust och glädje. Insatser förskola Vi har en bra kommunikation, gemensamt förhållningssätt, regler och normer. Vi visar varandra respekt och tar itu med problem som uppstått, samt varit goda förebilder. Vi arbetar aktivt med att få barnen trygga, glada, delaktiga och ha roligt tillsammans. Vi vet var vi ska hämta den information vi behöver då det gäller handlingsplaner. Vi har en nära och öppen dialog med föräldrarna för att de ska känna sig trygga med sina barns vistelsetid hos oss. Vi är i barnens omedelbara närhet och ser vad som sker i barngruppen. Vi har goda rutiner, är indelade i smågrupper, skapar trygghet och anpassar innehåll efter barnens behov. Vi arbetar i ett arbetslag som är positivt där vi kompletterar varandra väl. Trygghet ligger också i att lära sig lyssna på andra och därmed lita på varandra. Barnen lär sig respekt för kompisar och andra människor. Vi har arbetat med vänskap, empati och andra känslor och använder oss då också av litteratur och haft temat Hur skall en bra kompis vara som var ett mycket bra tema. Vi har i samlingen diskuterat konflikter som varit mellan barnen, vi personal har spelat rollspel. Vi lyssnar på och visar varandra respekt. Vi sjunger sånger som handlar om människors olikheter och om alla människors lika värde. Malmö Stad har haft ett projekt om FN s barnkonvention artikel 13 och 31 som vi deltagit i. Vi har använt oss av är Stegvis 1, ett program om socialt och emotionellt lärande. Kökspersonal har ansvarat för att barnen fått en näringsriktig kost. Vi arbetar hälsofrämjande genom mycket utevistelse, gymnastik, bad och fysisk aktivitet både utomhus och inomhus. Vi använder stranden som ett pedagogiskt rum för rörelse och fysisk aktivitet. Vi går ut varje dag och vi vädrar mycket inomhus. Vi tar stärkande promenader i parken och Slottsträdgården. Vi har diskuterat regler och värdegrund och har en gemensam plattform. Vi har också diskuterat vår likabehandlingsplan och vision. Vi har informerat föräldrar och barn om vår Likabehandlingsplan. Upptäcker vi någon kränkning markerar vi tydligt. På barnens initiativ har det förekommit diskussioner om kärlek, hur det känns att vara kär och om vem man kan gifta sig med. Pedagogerna har läst Självkänsla och Att förstå sig själv av Marianne Brodin och Ingrid Hylander med efterföljande diskussion om pedagogens roll för barnens psykosociala miljö. 20

21 Insatser F-6 Vi följer vår likabehandlingsplan, har arbetat med våra ordningsregler vilka vi även tydliggjort för våra föräldrar. Vi har ett mobbingteam som arbetar med gott resultat. Vi har en kamratstödjarorganisation. Vi för kompissamtal, hälsosamtal och etiska samtal. Personalen är väl medveten om upprättade planer för systematiskt arbetsmiljöarbete och för arbetet mot mobbing, våld och hot. Vi följer Malmö Samverkansavtal. Frågan om arbetsmiljö tas upp i på olika nivåer i klassråd, elevråd, matråd, på arbetsplatsträffar i samverkansgrupp, krisgrupp och tillsammans med skyddsombuden. Vi har kamratstödjare på båda skolorna. Personalen har ibland arbetat andra tider än vad de varit schemalagda för att kunna tillgodose barnens och föräldrarnas behov / önskemål. Vi har haft en flickgrupp som arbetat med svenska, matematik och engelska flickorna tränat att våga ta initiativ, diskutera och bli säkrare i basämnena. Detta har betytt mycket för deras kognitiva och sociala utveckling. Specialundervisning, enskilt eller i mindre grupp ger elever kunskaper som i sin tur leder till trivsel, trygghet och ökat självförtroende. Eleverna vill fortsätta och även komma oftare. Vi har arbetat med enskilda samtal, gruppsamtal och kompissamtal. Genom gruppstärkande övningar och genom ett tydligt förhållningssätt och tydlig struktur har vi stärkt elevernas självkänsla och självbild. Samspel är grundläggande för att lyckas genomföra gruppstärkande övningarna. Genom att göra saker tillsammans bygger vi upp ett tryggt och respektfullt klimat i grupperna. Att vara goda förebilder ser vi som en viktig del för att uppnå en trygg miljö. Vi använder oss ibland av nivågruppering där eleverna hittar likasinnade vilket skapar ökad trygghet och självkänsla. Vi har också vid många olika tillfällen blandat elever från olika klasser. Dessa nya konstellationer utvecklar elevernas förmåga att ingå i olika grupper och känna trygghet i detta. Samarbets- och socialförmåga tränas i dessa sammanhang. Många sånger som används i klasserna under sångstunder tar upp känslor, mobbing, etik och moral som vi på olika sätt pratat om och arbetat kring. Elevernas produktion i form av bilder, texter m.m. sätts upp och ställs ut eller dokumenteras på annat sätt bl.a. för att öka elevernas självkänsla. I ämnet musik har vi haft möjlighet till undervisning i halvklass i en av klasserna. Arbetsmiljön har då blivit lugnare och samtliga elever har fått bättre möjlighet att synas. I en årskurs har klasslärare och musiklärare samarbetat kring temat respekt. Detta för att elevernas vardag skulle genomsyras av olika sätt att bearbeta frågor kring empati och medkänsla för varandra. Samtidigt blev det ett sätt att integrera musikämnet i övriga ämnen. Vi har spelat mer i ensembler också för att träna samarbetsförmåga och ömsesidig respekt. I den körsång som funnits som frivillig verksamhet för elever i skolår 2-6 tränas samtidigt samarbete, att visa hänsyn, att ta ansvar och visa att man är en viktig del i en helhet. Det tränar också eleverna att ingå i en konstellation med yngre och äldre elever. Vi har närvarokontroll. Personal finns i barnens omedelbara närhet såväl ute som inne. Vi hjälper barnen att lösa konflikter. Vi genomför trygghetsövningar ibland tillsammans med Kulturkopplingen. Vi har sett filmerna Värsta bästa vänner och haft efterföljande samtal. Vi för dagliga samtal om hur en bra kompis är, om mobbing och vänskap. Vi läser och analyserar Vilda säger NEJ, en bok om rätten till sin egen kropp och att stärka självkänslan. Vi arbetar i hälsans tecken med bad, idrott, pausgympa, promenader mm varje vecka. 21

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006- OMRÅDE: STADSDEL: Centrum Peter Pans Föräldrakooperativa Förskola MALMÖ DEN Januari 2007 UPPGIFTSLÄMNARE:

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2014/2015 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 1 Läroplansmål - normer och värden... 2 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer