KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM. - Läsåret 2006/2007 -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM. - Läsåret 2006/2007 -"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - Läsåret 2006/ OMRÅDE: Ribersborgs rektorsområde STADSDEL: Västra Innerstaden MALMÖ DEN 27/ UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN Inga Sandström TEL ,

2 A. Områdesbeskrivning Beskrivningen Beskriv området och verksamheten på ett kortfattat sätt. Beskrivningen skall ge relevant information om områdets förutsättningar och arbete för måluppfyllelsen och skall upprättas så att de olika verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem klart framgår. Beskrivningen skall minst omfatta nedanstående områden, frågor och statistik/nyckeltal. Områdesbeskrivningen kan kompletteras med annan relevant information utifrån lokala förutsättningar: Använd följande struktur vid redovisningen. Inledande sammanfattning Vårt rektorsområde har under läsåret bestått av två grundskolor med barn och elever i förskoleklass till och med skolår 6, på den ena av skolorna har vi också haft en liten del träningsskola. I rektorsområdet ingår även tre dagbarnvårdare och sex förskolor, varav två i skolhus, den ena av dessa kommer att byggas ut ytterligare under budgetåret Vi har väl inarbetade skolor och förskolor, elevunderlaget i grundskolan minskar samtidigt som förskoleverksamheten ökat markant. Vår skolutvecklingsgrupp har under läsåret främst arbetat med vår vision. Vi satsar fortsatt på våra bibliotek för både förskola och skola och kom under våren med i projektet SMiLE där vi kommer att arbeta för att ytterligare utveckla denna verksamhet. Vi har ett väl fungerande lokalt resursteam och når goda resultat i både förskola och skola. De organisatoriska förändringar vi genomfört under läsåret innebär att all särskola sedan årsskiftet är organiserad i ett eget rektorsområde, vidare fortsatt utbyggnad av förskola och dessutom en förändrad organisation på Fridhemsskolan där eleverna i skolår 6 från hösten 2007 kommer att gå till Slottsstadens skola. På sikt kommer Fridhemsskolan att bestå av sex förskoleavdelningar och en parallell skolår F-5 med en gemensam biträdande rektor. Ribersborgsskolan kommer att, med start 1/ fram till 1/1 2010, renoveras vilket också påverkat vårt planeringsarbete och vår organisation under läsåret. Verksamhetens förutsättningar Upptagningsområde: Ribersborgs ro har under läsåret innefattat barnomsorg, förskoleklass, grundskola med fritidshem upp till skolår 6 samt träningsskola. Barn och elever kommer i huvudsak från V. Innerstaden. Demosocial karaktär motsvarar i stort förhållandena i V Innerstaden. 2

3 Personal: På våra förskolor består personalen av drygt 2/3 förskollärare och knappt 1/3 barnskötare. I skolår F-6 består vår personal främst av grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Våra yngsta anställda är ca 25 år och våra äldsta drygt 60 år gamla. Vi har personella resurser för barn/elever med behov av särskilt stöd, både speciallärare, skolsköterska och en resurspedagog.. Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Lärartäthet (antal lärare per 100 elever och/eller antal barn/personal). F-6 antal lärare/100 elever. 2. Samtliga lärare är behöriga utom en lärare i spanska som går sin sista termin på lärarutbildning. 3. Vi har fem lärare med specialpedagogisk kompetens som arbetar i förskola och upp till skolår 6. Vi har även en fritidspedagog med 40p specialpedagogik. 4. Vi har en skolbibliotekarie, en fritidsledare, en resurspedagog, några anställda plusjobbare varav en är konstnär och en biblioteksassistent. 5. Kanslipersonal, skolvaktmästare, lokalvårdare och skolmåltidspersonal. Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är SCB statistik okt. (avser läsåret 2006/2007) 3

4 Barn/elever: Barnantalet minskar men det syns inte i denna redovisning eftersom kvalitetsredovisningen tidigare skedde per budgetår. Barnen/eleverna är främst från eget upptagningsområde. Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Antal barn/elever: P F - ålder/skolår Fsk 6 år år år år pojkar/flickor annat modersmål än svenska 111 F-6 20% Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är ELIT sept. (avser läsåret 2006/2007) 2. Antal barn/elever som skall redovisas på kommunnivå: - utländsk bakgrund (födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet) - kort vistelsetid i Sverige (tid i Sverige 0-5 år) Källa Malmö stads områdesfakta 4

5 Lokaler: Ribersborgsskolan, skolår F-6, fritidshem och förskolan Skvadronen med en avdelning Fridhemsskolan, skolår F-6, fritidshem, träningsskola special skolår 6-8 och vår nystartade förskola, Pluttonen med två avdelningar Beritta Gurris förskola, två avdelningar Mariehage förskola, fyra avdelningar Ribersborgs förskola, fyra avdelningar Slottsstadens förskola, två avdelningar Skola.: Fridhemsskolan är nyrenoverad medan Riberborgsskolan är i behov av renovering. Start för renovering juli Båda skolorna är korridorskolor. Förskola: Två lägenhetsförskolor, två i för förskola iordningsställda lokaler i skolan och två byggda som förskolor. Utemiljön varierar och vi kompletterar den med att vistas i våra parker och på våra lekplatser. Inre miljö: Bra Yttre miljö: Bra. Ekonomi: Hur fördelas resurserna till den pedagogiska verksamheten i ett 1-16 års perspektiv? Statistik/Nyckeltal Not 1 1. Bruttokostnad per barn/elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltnings-kostnader exkl. lokalhyra) Lokalhyra Förskolan 2730 Förskoleklass 107 Grundskolan 2362 SBO 837 Källa som skall användas för att uppnå jämförbarhet är årsredovisningen Definition: Se verksamhetsmått totalt för stadsdelen. Bruttokostnad skall kunna härledas ur stadsdelens bokslut. Not1. Statistik och nyckeltal skall anges för innevarande år och om möjligt föregående år. 5

6 Arbetet i verksamheten Organisation: Personalen är organiserad i arbetslag med viss autonomitet vad gäller schema, korttidsvikariat och verksamhetsbudget. Arbetslagen har gemensam tid för planering och uppföljning. Ledningsgruppen är väl sammanhållen och träffas en gång per vecka. Stadsdelens rektorsgrupp träffas också varje vecka. Vårt lokala resursteam har under läsåret bestått av fem specialpedagoger/lärare, från mars av fyra specialpedagoger/lärare som arbetar i förskola och skola med både undervisning, lekterapi, observation och handledning. Teamet arbetar både med undervisning på uppdrag, handledning och skolutvecklingsfrågor. Vi har även i vårt rektorsområde två mindre grupper för barn i behov av särskilt stöd. Dessa elever har alla en klasstillhörighet och är en mindre/större del eller helt i gruppen. Målet är att eleverna som är helt i en grupp ska slussas ut till vanlig klass och fritidshem. I vårt lokala resursteam ingår även vår skolsköterska och därmed skolhälsovården. Vi har en skolutvecklingsgrupp och en biblioteksgrupp, båda med hela rektorsområdets utveckling som fokus. Utöver möten i samverkansgruppen har vi också kontinuerliga skyddsombudsmöten där vi följer upp arbetsmiljöarbetet. Vi har även en krisgrupp som träffas ca fyra gånger per läsår. Våra rutiner är väl inarbetade rutiner och våra gemensamma arbetsplaner är bekanta och lättillgängliga. Ledning: Det finns rutiner och ett väl känt lednings- och kvalitetssystem i området. Vad gäller information om den politiska viljeinriktningen, styrning, ledning och våra resultat skapar vi utrymme för detta främst på våra arbetsplatsmöten/personalkonferenser. Målen behöver bli bättre kända för elever och föräldrar och därför diskuterar vi dessa frågor. Vi arbetar efter en kvalitetscirkel med mål-uppföljning-bedömning-åtgärder. Områdets mål är kända för personalen och utvärderas årligen. Pedagogisk inriktning: Området en ingen uttalad pedagogisk profil eller inriktning. Vi arbetar för: Förskola: Rörelse, hälsa, utevistelse och planerar friluftsprofil på en av våra förskolor, språkutveckling där vi tar vara på de många språken samt inflytande och dokumentation. Grundskola: Språkutveckling, bibliotek, simning och inflytande. 6

7 Elevinflytande: Vilka former finns för barns och elevers inflytande och medverkan? 1. Barnråd, klassråd, elevråd och matråd. Minnesanteckningar från elevråden finns tillgängliga för personal och elever på PedNet och ambitionen är att kommunikation mellan klassråd och elevråd ska fungera, något vi behöver utveckla mer. 2. Elevenkäten skolår Kontinuerlig utvärdering av arbetet och i samband med utvecklingssamtal, barnintervjuer och iup. Föräldrainflytande: Vilka former finns för föräldrars inflytande och medverkan? Vi har två föräldraråd där föräldrar från både förskola och grundskola ingår, ett för Ribersborgs- och ett för Fridhemsdelen i vårt rektorsområde. Rådet träffas ca tre gånger per termin. Minnesanteckningar från råden är väl tillgängliga. 7

8 B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen Måluppfyllelse förskoleverksamhet: Föregående år Innevarande år Ex 1: Mål Alla barn skall ha en individuell utvecklingsplan Måluppfyllelse på god väg. Måluppfyllelse På god väg Från hösten 2006 gör vi alla en iup under utvecklingssamtalet. Vi fortsätter att utveckla arbetet genom pedagogiska diskussioner och fortbildningsinsatser. Ex 2: Mål Utveckla konkreta metoder för att öka barnens delaktighet Måluppfyllelse på god väg. Måluppfyllelse på god väg. Vi arbetar medvetet med inflytande frågor på många olika sätt i våra förskolor där vi ser till att barnen kan påverka förskolans innehåll, miljö och tillgänglighet på olika sätt. Vi tar vara på kunskap vi fått på fortbildning i till exempel pedagogisk dokumentation. Ange instrument för bedömningen 8

9 Måluppfyllelse fritidshemsverksamhet: Föregående år Ex 1: Mål Alla barn skall ha en meningsfull fritid Måluppfyllelse på god väg. Ex 2: Mål Alla barn skall ha aktiviteter som stimulerar goda relationer Måluppfyllelse på god väg. Innevarande år Måluppfyllelse på god väg. Fritidspersonalen planerar verksamheten så att den består av ute- och inneaktiviteter både i organiserade och friare former och tar hänsyn till elevernas behov och önskemål.. Måluppfyllelse på god väg. Arbetet vilar på läroplanens värdegrund. All personal arbetar tillsammans med eleverna för att skapa ett stödjande klimat och gott socialt samspel eleverna emellan och mellan elev och vuxen. All personal kommunicerar de förväntningar vi har på eleverna och de åtaganden vi har gentemot eleverna. Testresultat skolår 2: Föregående år Innevarande år Svenska/SV A Antal/andel per nivå Otillräckligt 4 På god väg 7 Helt 66 Antal/andel per nivå Otillräckliga 3 På god väg 3 Helt 54 Matematik Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 På god väg 11 Helt 60 Antal/andel per nivå Otillräckliga 4 På god väg 6 Helt 50 9

10 Nationella prov skolår 5: Föregående år Innevarande år Svenska/SV A Matematik Engelska Antal/andel per nivå Antal/andel per nivå Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 Otillräckligt 10 Otillräckligt 1 På god väg 2 På god väg 1 På god väg 1 Helt 88 Helt 85 Helt 93 Antal/andel per nivå Otillräckliga 7 På god väg 3 Helt 77 Antal/andel per nivå Otillräckligt 6 På god väg 7 Helt 74 Ej bedömd 1 Antal/andel per nivå Otillräckligt 4 På god väg 3 Helt 80 Kommentar till utbildningsresultaten: Eleverna på Ribersborgsskolan har bättre resultat i matematik läsåret 06/07 jämfört med läsåret 05/06. Läsåret 06/07 har ovanligt många otillräckliga kunskaper i engelska. Fyra av dessa elever har också otillräckliga kunskaper i svenska. Två av dessa elever har otillräckliga kunskaper i alla tre ämnena. 10

11 C1.1 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare ska arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. - Språkutveckling i alla ämnen och i alla pedagogiska situationer. - Skrivande som tankeredskap. - De icke verbala språken ska vara en återkommande del i all undervisning. - Verksamheterna ska ta fram och använda modeller för att följa och beskriva den unges utveckling och lärande genom åren i barnomsorg och - Elevernas läsutveckling ska kontinuerligt följas med hjälp av läsutvecklingsschema, LUS. Resultat och analys ska redovisas till berörda. -Elevernas läsförmåga ska följas upp med hjälp av Lässtandarder i övergången mellan skolår 3-4 och 6-7. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. 11

12 Analys av målområdet med åtgärder: Mål Vi ska se och ta vara på det språkliga i varje pedagogisk situation. Vi ska utveckla varje barns/elevs språk efter hans/hennes förmåga. Vi ska ta vara på de många språken. Vi ska skapa stimulerande lärmiljö. Vi ska se till att alla barn/elever har tillgång till böcker och har en skönlitterär stund varje dag. Vi ska använda oss av våra skol- och folkbibliotek.. Insatser förskola Exempel: Förskolan använder delar av Bornholmsmodellen som metod för främst 5-åringarnas språkutveckling. Vi har en sagoklubb i samarbete med skolbiblioteket för 5-åringarna. Vi går kontinuerligt till biblioteket och lånar böcker. Utöver själva boklånet lär sig barnen vad ett bibliotek är och får en positiv upplevelse kring detta. Vi läser mycket för barnen både enskilt och i åldersindelade grupper. Vi använder oss av språklådor, namnlappar och för samtal med barnen enskilt eller i grupp. Språket utvecklas i det dagliga samtalet, t.ex. första mötet på morgonen, frukost, blöjbyte. Vi benämner, är konkreta, samtalar med barnen i vardagsrutinerna och agerar språkmedvetet i en kontinuerlig dialog med hänsyn till var i språkutvecklingen barnet befinner sig. Vi ser till att barnen får tid och utrymme att komma till tals och att barnen kommunicerar med pedagoger och kamrater under hela dagen. Vi delar in barnen i mindre grupper och anpassar material, aktiviteter och bemötande efter varje barns individuella behov. Vi använder oss av de många språken, sång, musik, samtal, lek, rim, ramsor, rörelse, drama, teater, färg, form och fritt skapande. Vi tar vara på det barnen kan. Vi upptäckte att många av våra femåringar på en förskola kunde skriva sina namn och hade intresse för bokstäver och symboler. Detta intresse hos barnen har vi tagit vara på och utvecklat under året där de också lärt mycket av varandra. De större barnens intresse för språkljud och bokstäver har vi också tagit vara på. Barnen har blåst bubblor, haft munmotorik, lyssnat på ljud, haft skrivlek och gjort egna sagor. Datorn har också använts i detta arbete. Vi använder pedagogiska material i vårt arbete med barnen, en del inlånas från Idébanken. Vi har rörelse varje vecka, då vi lärt med kroppen för att det ska fastna i knoppen. Vi följer upp och dokumenterar barnens språkutveckling. Vi uppmärksammar de barn som behöver extra hjälp med sin språkutveckling. Vi informerar föräldrar som har ett annat modersmål än svenska att läsa böcker på modersmålet, gärna samma böcker som vi läser på förskolan. Föräldrarna har också möjlighet att låna hem litteratur om barns språkutveckling Vi uppmuntrar barnens fria lek som är en viktig del i barnens språkutveckling. Vi verkar för ett lustfyllt lärande. 12

13 Insatser F-6 Exempel: Vi läser mycket under olika former. Eleverna läser både fakta- och skönlitterär text, skriver berättelser, brev, fakta texter, dikter och gör bilder utifrån sina egna reflektioner och tankar. Eleverna har intervjuat sina äldre släktingar om vad de lekte i skolan. Resultatet har de redovisat för sina kamrater. Därefter har eleverna arbetat två och två med att göra bilder och texter till varje lek. Vi för en ständig dialog mellan elev-elev och lärare-elev vilket är ett viktigt redskap för språkutveckling. I grupperingar arbetar eleverna praktiskt med matematiska begrepp. Under elevens val har en del elever valt att fördjupa sig i ordbehandling och informationssökande på datorn. Eleverna har återberättat sina tankar kring sina egna bilder inför gruppen samt skrivit fantasiberättelser utifrån sin bild. Eleverna i förskoleklass och skolår 1 har vid sångstunder sjungit sånger till varje bokstav i alfabetet. Texterna har också använts vid bokstavs- och läsinlärning samt i ämnet bild. Eleverna har skrivit egna sångtexter till redan befintliga melodier samt skrivit egna texter i arbetet med att komponera egna sånger. I musik arbetar vi också med textanalys, ordförståelse, tolkning av en poetisk text, tolkning av och undermening i en text etc. I ett nära samarbete mellan ämnena svenska och musik har eleverna arbetat med texter av olika slag både praktiskt och teoretiskt. Arbetet mynnade ut i en föreställning där eleverna framförde sina nyskrivna texter till musik i dramatiserad form. Vi synliggör läsutvecklingen med hjälp av lästrappan och gör LUSbedömningar kontinuerligt. Fritidshemsavdelningarna har språkstimulerande aktiviteter. Vi använder oss av språklek enligt Bornholmsmodellen i hel- och halvklass. Vi beskriver föremål och personer för att utveckla språket och ge ett större ordförråd. Dagliga pedagogiska samtal i grupp eller enskilt om elevernas vardag och aktuella händelser. Lästräning för säkrare avkodning, ökad läshastighet och läsförståelse. Vi har fri skrivning och bearbetar texter gällande stavning, meningsbyggnad och innehåll. Vi har vid behov använt kompensatoriska hjälpmedel såsom Stava Rex och Vital. Vi ser till att specialpedagog samarbetar med pedagoger i skolår 1 att stödja läsutvecklingen i hela gruppen. Detta är ett förebyggande arbete som har haft mycket god effekt. Vid behov sker även handledning av klasslärare. Flertalet barn som så önskat har fått möjlighet att utveckla sitt modersmål genom modersmålsundervisning. Vi har under läsåret brevväxlat med andra klasser. Vi samarbetar med skolbiblioteket, utöver boklån i aktiviteter som bokprat, boklådor, bokpiloter, boklotterier, bokrecensioner och författarbesök. Vi samarbetar med stadsbiblioteket, deckarstafett och boklån. Vi använder oss av drama och samarbetar med kulturkopplingen. Vi använder oss av loggböcker Eleverna berättar för varandra och håller föredrag inför klassen. Vi har haft en bokgrupp i Elevens val. Vi läser nyhetstidningar och diskuterar artiklar. De vuxna är goda språkliga förebilder Vi tränar att sätta ord på känslor och tankar. Vi anpassar metoderna efter elevens behov, arbetar i olika gruppstorlekar och gruppsammansättningar, stora och små grupper, åldersheterogena, åldershomogena, tjejgrupper och pojkgrupper. 13

14 Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Samtliga elever har LUS bedömts tre gånger under läsåret och resultaten är övervägande goda. De flesta barn läser mycket bra för sin ålder och nästan alla elever är godkända i de nationella proven i svenska i läsår 2 och 5. De barn som har svårigheter har erbjudits extra hjälp av specialpedagoger. Våra elever i skolår 5 har besvarat en enkät om hur de upplever sin skola. Här följer något som beskriver hur de upplever vårt arbete med språkutveckling På följande frågor svarar ja ofta eller ja alltid. (Vi redovisar ovan resultat från våra båda skolor, därför anger vi oftast två olika procentsiffror). Jag har möjlighet att läsa skönlitteratur under skoldagen (84-88%), Jag får hjälp med att förbättra mitt språk även i andra ämnen än svenska (70-87%), Jag tycker att min skola är bra (82-88%). Planerade åtgärder Vi ska: Förstärka de icke verbala språkens betydelse för språkutveckling. Uppmuntra till lek, sagoläsning och skapa en stimulerande och fantasifull miljö där barnen utvecklar sin fantasi och sitt språk. Kontinuerligt utnyttja biblioteket och komplettera vårt material. Använda oss än mer av rim och ramsor samt läsa mer för barnen. Använda oss av Idébanken och Kulturkopplingen. Arbeta mer med konkret material. Vi ska sträva efter att dela upp barnen i mindre grupper, och att arbeta strukturerat med barn i behov av särskilt stöd. Utveckla bokstavsarbetet för de barn som är intresserade, använda datorn mer t.ex. Word och att skriva ut. Utveckla datorvana med hjälp av pedagogiska spel. Fortsätta att arbeta i samma positiva anda. Prioritera läsning och språkutveckling. Metoder och arbetssätt kommer även fortsatt att anpassas efter varje enskild elevs behov. Arbeta med drama och sagoberättande, teater och levande verkstad, där ord och språk har en viktig funktion. Byta läromedel i svenska för att få nya infallsvinklar. Fortsätta ha en öppen och tydlig dialog med barn och föräldrar och fortsätta bjuda in föräldrar till En dag i skolan. Dokumentera, det kräver tid och ska förbättras. Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: 14

15 C1.2 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. Analys av målområdet med åtgärder: Mål Nyttja våra skolors bibliotek och aktivt använda dem i allt lärande. I grundskolan också besöka Malmö Stadsbibliotek. Göra våra skolbibliotek tillgängliga för både förskola och skola. Insatser Våra bibliotek och vår skolbibliotekarie är en väl utnyttjad resurs både i förskoleklassen, fritidshemsverksamheten och grundskolan. Vi har utökat vår bemanning i våra skolbibliotek, som även används av våra förskolor, med en plustjänst. Våra bibliotek är öppna dagligen. Vi har en lång rad aktiviteter i våra bibliotek där Bokens vecka är en. Vår skolbibliotekarie har haft sagoklubb med de äldre förskolebarnen. Vår skolbibliotekarie har tillsammans med specialgrupp haft en läsgrupp med tysta flickor i skolår 5-6. De har läst, analyserat och reflekterat kring texterna. De har i detta arbete också visat att de vågar och inspirerat varandra till mer läsande. Vi har under vårterminen bildat en biblioteksgrupp och också kommit med i projektet SMiLE tillsammans med ett antal skolor i Malmö. Måluppfyllelse med jämförelse mot föregående års kvalitetsredovisning Målet är uppfyllt. Våra elever i skolår 5 har besvarat en enkät om hur de upplever sin skola. På frågan Jag har goda möjligheter att besöka vårt skolbibliotek svarar 90-95% ja ofta eller ja alltid. 15

16 Planerade åtgärder/insatser/förändringar Biblioteksgruppen kommer att verka för ett ökat samarbete mellan bibliotekarie och pedagoger och för att göra biblioteket till en angelägenhet för alla. SMiLE projektet Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek? Målet är uppfyllt innevarande år: ja under nästa år: senare: 16

17 C1.3 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Lpo 94: Avsnitt (2.2) Kunskaper. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: redovisas här. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. Analys av målområdet med åtgärder: Mål Öka medvetenheten och kunskapen om modersmålets betydelse för att kunna utveckla en aktiv tvåspråkighet hos både föräldrar, pedagoger och elever. Insatser Vi har en handlingsplan för svenska som andra språk. Vid information till föräldrar understryker vi modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och uppmuntrar föräldrarna att söka modersmål. Vi har under läsåret haft en fortbildningskväll för samtliga pedagoger om tvåspråkighet och köpt in Växelvis på modersmål och svenska till våra pedagoger. Måluppfyllelse med jämförelse mot föregående års kvalitetsredovisning Medvetenheten har ökat. De elever vi bedömer är i behov av det får undervisning i SvA. Bristande måluppfyllelse Vi tar in intresseanmälan från samtliga elevers vårdnadshavare som önskar undervisning i modersmålet men kan inte alltid verkställa denna undervisning. Modersmålsenheten som organiserar modersmålsundervisningen kan inte ge alla denna undervisning. En del föräldrar tackar nej till erbjudande till modersmål när den inte bedrivs på den egna utan på annan skola i närheten. 17

18 Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja, men kan inte alltid få under nästa år: det, se ovan. Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: Erbjuds elever svenska som andraspråk? Målet är uppfyllt innevarande år: Ja under nästa år: senare: senare: senare: 18

19 C2.1 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Lpo 94: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbing, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Stadsdelsplaner Stadsdelsfullmäktige s lokala mål: All personal ska ta ett gemensamt ansvar för barns och ungas sociala och emotionella utveckling och fostran. Arbetet ska vila på läroplanernas värdegrund. Verksamheterna ska utveckla rutiner för detta. Rektor/bitr. rektor ansvarar för att all personal arbetar med att tillsammans med barnen skapa ett stödjande och utvecklande socialt samspel mellan barnen och mellan barn och vuxna. Lokala mål Lokal arbetsplan Lokala mål: redovisas i analysen. 19

20 Analys av målområdet med åtgärder: Mål Skapa en trygg förskola och skola dit alla går med lust och glädje. Insatser förskola Vi har en bra kommunikation, gemensamt förhållningssätt, regler och normer. Vi visar varandra respekt och tar itu med problem som uppstått, samt varit goda förebilder. Vi arbetar aktivt med att få barnen trygga, glada, delaktiga och ha roligt tillsammans. Vi vet var vi ska hämta den information vi behöver då det gäller handlingsplaner. Vi har en nära och öppen dialog med föräldrarna för att de ska känna sig trygga med sina barns vistelsetid hos oss. Vi är i barnens omedelbara närhet och ser vad som sker i barngruppen. Vi har goda rutiner, är indelade i smågrupper, skapar trygghet och anpassar innehåll efter barnens behov. Vi arbetar i ett arbetslag som är positivt där vi kompletterar varandra väl. Trygghet ligger också i att lära sig lyssna på andra och därmed lita på varandra. Barnen lär sig respekt för kompisar och andra människor. Vi har arbetat med vänskap, empati och andra känslor och använder oss då också av litteratur och haft temat Hur skall en bra kompis vara som var ett mycket bra tema. Vi har i samlingen diskuterat konflikter som varit mellan barnen, vi personal har spelat rollspel. Vi lyssnar på och visar varandra respekt. Vi sjunger sånger som handlar om människors olikheter och om alla människors lika värde. Malmö Stad har haft ett projekt om FN s barnkonvention artikel 13 och 31 som vi deltagit i. Vi har använt oss av är Stegvis 1, ett program om socialt och emotionellt lärande. Kökspersonal har ansvarat för att barnen fått en näringsriktig kost. Vi arbetar hälsofrämjande genom mycket utevistelse, gymnastik, bad och fysisk aktivitet både utomhus och inomhus. Vi använder stranden som ett pedagogiskt rum för rörelse och fysisk aktivitet. Vi går ut varje dag och vi vädrar mycket inomhus. Vi tar stärkande promenader i parken och Slottsträdgården. Vi har diskuterat regler och värdegrund och har en gemensam plattform. Vi har också diskuterat vår likabehandlingsplan och vision. Vi har informerat föräldrar och barn om vår Likabehandlingsplan. Upptäcker vi någon kränkning markerar vi tydligt. På barnens initiativ har det förekommit diskussioner om kärlek, hur det känns att vara kär och om vem man kan gifta sig med. Pedagogerna har läst Självkänsla och Att förstå sig själv av Marianne Brodin och Ingrid Hylander med efterföljande diskussion om pedagogens roll för barnens psykosociala miljö. 20

21 Insatser F-6 Vi följer vår likabehandlingsplan, har arbetat med våra ordningsregler vilka vi även tydliggjort för våra föräldrar. Vi har ett mobbingteam som arbetar med gott resultat. Vi har en kamratstödjarorganisation. Vi för kompissamtal, hälsosamtal och etiska samtal. Personalen är väl medveten om upprättade planer för systematiskt arbetsmiljöarbete och för arbetet mot mobbing, våld och hot. Vi följer Malmö Samverkansavtal. Frågan om arbetsmiljö tas upp i på olika nivåer i klassråd, elevråd, matråd, på arbetsplatsträffar i samverkansgrupp, krisgrupp och tillsammans med skyddsombuden. Vi har kamratstödjare på båda skolorna. Personalen har ibland arbetat andra tider än vad de varit schemalagda för att kunna tillgodose barnens och föräldrarnas behov / önskemål. Vi har haft en flickgrupp som arbetat med svenska, matematik och engelska flickorna tränat att våga ta initiativ, diskutera och bli säkrare i basämnena. Detta har betytt mycket för deras kognitiva och sociala utveckling. Specialundervisning, enskilt eller i mindre grupp ger elever kunskaper som i sin tur leder till trivsel, trygghet och ökat självförtroende. Eleverna vill fortsätta och även komma oftare. Vi har arbetat med enskilda samtal, gruppsamtal och kompissamtal. Genom gruppstärkande övningar och genom ett tydligt förhållningssätt och tydlig struktur har vi stärkt elevernas självkänsla och självbild. Samspel är grundläggande för att lyckas genomföra gruppstärkande övningarna. Genom att göra saker tillsammans bygger vi upp ett tryggt och respektfullt klimat i grupperna. Att vara goda förebilder ser vi som en viktig del för att uppnå en trygg miljö. Vi använder oss ibland av nivågruppering där eleverna hittar likasinnade vilket skapar ökad trygghet och självkänsla. Vi har också vid många olika tillfällen blandat elever från olika klasser. Dessa nya konstellationer utvecklar elevernas förmåga att ingå i olika grupper och känna trygghet i detta. Samarbets- och socialförmåga tränas i dessa sammanhang. Många sånger som används i klasserna under sångstunder tar upp känslor, mobbing, etik och moral som vi på olika sätt pratat om och arbetat kring. Elevernas produktion i form av bilder, texter m.m. sätts upp och ställs ut eller dokumenteras på annat sätt bl.a. för att öka elevernas självkänsla. I ämnet musik har vi haft möjlighet till undervisning i halvklass i en av klasserna. Arbetsmiljön har då blivit lugnare och samtliga elever har fått bättre möjlighet att synas. I en årskurs har klasslärare och musiklärare samarbetat kring temat respekt. Detta för att elevernas vardag skulle genomsyras av olika sätt att bearbeta frågor kring empati och medkänsla för varandra. Samtidigt blev det ett sätt att integrera musikämnet i övriga ämnen. Vi har spelat mer i ensembler också för att träna samarbetsförmåga och ömsesidig respekt. I den körsång som funnits som frivillig verksamhet för elever i skolår 2-6 tränas samtidigt samarbete, att visa hänsyn, att ta ansvar och visa att man är en viktig del i en helhet. Det tränar också eleverna att ingå i en konstellation med yngre och äldre elever. Vi har närvarokontroll. Personal finns i barnens omedelbara närhet såväl ute som inne. Vi hjälper barnen att lösa konflikter. Vi genomför trygghetsövningar ibland tillsammans med Kulturkopplingen. Vi har sett filmerna Värsta bästa vänner och haft efterföljande samtal. Vi för dagliga samtal om hur en bra kompis är, om mobbing och vänskap. Vi läser och analyserar Vilda säger NEJ, en bok om rätten till sin egen kropp och att stärka självkänslan. Vi arbetar i hälsans tecken med bad, idrott, pausgympa, promenader mm varje vecka. 21

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2011-2012 Inledning På Akvarellens förskola arbetar vi målmedvetet för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer