Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande. Det vidgade textbegreppet. helst?

Transkript

1 ? Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande Pga av etiska och upphovsrättsliga krav har alla bilder tagits bort från presentationen, som därmed beskurits betydligt Symposium för lärare i svenska som andraspråk 8 oktober 2015, Stockholms universitet Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet diagram musik bilder talat verbalspråk Det vidgade textbegreppet gester matematiskt symbolspråk dvs. meningsskapande uttryck genom olika uttrycksformer, eller semiotiska modaliteter* teckenspråk skrivet verbalspråk I de nya styrdokumenten: text och andra uttrycksformer (dans, bild, film, drama) Agerande (t.ex. dramatisering) dans Multimodala texter: flera olika m.m. uttrycksformer samspelar och skapar en helhet Passar Kan vilken vilken modalitet som som helst helst för användas att uttrycka för att vad uttrycka som helst? vad som helst? Beskriv atomens eller cellens uppbyggnad Beskriv hur man kokar kaffe Beskriv fördelar och nackdelar med att använda det könsneutrala pronomenet hen Med bara ord Med bara bild Med ord och gester Med ord och bild Modaliteters affordance* (ung. möjligheter och begränsningar /betydelsepotential ) * a socially shaped and culturally given resource for meaning making (Kress 2009: 54) *t.ex. Gibson 1977; Kress

2 bild: diagram, foto, tabell, rörlig? talat verbalspråk? Val av resurs/modalitet beror på sådant som innehåll, situation, tillgängliga modaliteter, deltagare, värderade modaliteter. skrivet verbalspråk? matematiskt symbolspråk? gest? Meningsskapande som design (t.ex. Kress 2010) Ämnesspråk/ämnesdiskurs involverar olika modaliteter Bilder på läromedel från olika ämnesområden. Hämtade från boken Se texten! (Danielsson och Selander 2014) där de granskas närmare De sätt man skapar mening på bidrar till den mening som skapas. Ur ett lärandeperspektiv: detta får också konsekvenser för vad vi betraktar som tecken på lärande, vad som bedöms som relevant kunskap, osv. Solens rörelse över himlen, fysik i åk 5 (alla elever är flerspråkiga) Multimodala resurser i relation till ämneslitteracitet Hur uttrycks ämnesinnehållet genom olika resurser och vad blir därmed möjligt att lära sig? Vad är ämneslitteracitet (utifrån ett multimodalt perspektiv)? Eleverna: ämneslitteracitet( att bli vetenskapsperson ) Naturvetenskap bygger på experiment Noggrannhet(atthålla ficklampan rätt, etc.) Mätningar och anteckningar (tabeller, siffror, etc.) Analys baserad på mätning Slutsatser från analys Vilka resurser används (av läraren) för att beskriva innehållet (och hur)? - Kropp: gester (solens (!) rörelse) - Talat verbalspråk (svenska): - vardagsspråk > ämnesspecifikt språk - metaforer och analogier - Skrift: - tabeller, siffror, enstaka ord - matematiska symboler - Artefakter vid experiment: - pinne på platta (gnomon: solur ) + ficklampa ( sol ): det här är bara en modellav solen Data från Flerspråkiga elevers meningsskapande i skolämnena fysik och biologi. VR-projekt (projektledare: Monica Axelsson) 2

3 Vad är en atom? Multimodalitet i naturvetenskapligt språk not only must students master each separate disciplinary and media literacy at a high level, but they must also learn to co-ordinate and articulate multiple literacies* simultaneously (Lemke 1998) learning science may be more a matter of learning to think with representations, rather than acquiring resolved concepts (Klein and Kirkpatrick 2010: 88) Vilket innehåll erbjuds genom de olika resurserna (var för sig och tillsammans)? Analyser utifrån systemiskfunktionell lingvistik (SFL): Ideationellanalys (processer, deltagare, omständigheter) Statisk dynamisk? 2D 3D? * t.ex. verbalspråk, grafer, matematiskt/kemiskt symbolspråk, diagram, 3D-modeller, osv. Data från Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. VR-projekt (slutrapport: Eriksson 2011) Bilder Tal neutroner och protoner har samma storlek/ / de finns i kärnan Statisk (relationell process) this Det här electronic elektronmolnet/ / cloud swirls snurrar around i hög fart in a high speed Dynamisk (materiell process) Bild och skrift: statisk (relationella processer) negativt laddade partiklar vill inte vara nära varandra Dynamisk (materiell process) [de] vill dras mot varandra Ibland tredimensionell Tvådimensionell Förmänskligade (mentala processer, metafor)* * Danielsson, Löfgren & Pettersson 2014; Axelsson & Danielsson,

4 Tal Gester neutroner och protoner har samma storlek/ / de finns i kärnan Statisk (relationell process) this Det här electronic elektronmolnet/ / cloud swirls snurrar around i hög fart in a high speed Dynamisk (materiell process) negativt laddade partiklar vill inte vara nära varandra Tänk på den som ett äpple* Dynamisk (materiell process) (jfr elektronerna snurrar ) Statisk (relationell process) (jfr protonen är stor ) [de] vill dras mot varandra Förmänskligade (mentala processer, metafor)* Ibland tredimensionell Processtyp oftast samma i gest och tal (cf. Martinec 2004) Två- eller tre-dimensionell * Danielsson, Löfgren & Pettersson 2014; Axelsson & Danielsson, 2012; Multimodala helheter Atomen: statisk eller dynamisk, 2D or 3D beroende på semiotisk modalitet *, men penny proton som var stor och rund och verkligen positiv laddning bild: statisk gest: statisk tal: statisk (det var elvis electron) ja som går runt hela tiden bild: statisk gest: dynamisk tal: dynamisk ja de (elektronerna) är där bild: statisk gest: dynamisk tal: statisk Tavelanteckningar framstår som viktiga och kopieras : atomen = 2D, statisk) Ni behöver inte rita av det här Inga meta-diskussioner om resursers möjligheter och begränsningar* *cf. modal affordance, e.g. Kress et al

5 Bildspråk: Metaforer och liknelser Metaforer och liknelser Del av ämnesspråket, t.ex. ekonomi: pengaflöde biologi: kroppen som maskineri kemi/fysik: magnetfält, elektronmoln Pedagogiskt medel för att göra abstrakt innehåll mer konkret och lättillgängligt Ett sätt att dra in elevernas vardagserfarenheter i klassrummet (t.ex. Aubusson & Ritchie 2006) Metaforer ges inte bara via verbalspråket Metafor: A stretch of language that creates the possibility of activating two distinct domains is said to be a linguistic metaphor ; such language forms can include similes and analogies, provided there are grounds for claiming distinct underlying domains (Cameron 2002:674) Metaforer i kemiklassrum Metaforer och liknelser potentiella problem Kan tolkas bokstavligt Hur långt sträcker sig analogin? (t.ex. atom äpple) > Risk för missförstånd (vardags- eller pedagogisk) metafor istället för ämnesspråket Implikationer utifrån flerspråkighets perspektiv? Varifrån hämtas metaforerna? Vardagsvärld Konkreta vardagsobjekt: äpple, cykelekrar, broar, kam och hår Förmänskliganden: lata ädelgaser, atomer tar emot och ger bort elektroner Vetenskaplig värld Ämnesspråkligt integrerade metaforer: elektronmoln, attraktion Liknelser med andra NV-källor: planetbanor 5

6 Metaforer i kemiklassrum Vilken stöttning får eleverna? Metaforisk användning markeras sällan språkligt (då främst i samband med vardagsobjekt): Ni kan tänka er atomen som ett äpple, Man kan säga att det är som ett moln Särskilt förmänskligande metaforer saknar markering: lata ädelgaser, atomerna strävar efter att bli elektriskt neutrala, atomen vill ha fullt yttre skal Metaforerna diskuteras sällan som metaforer (i vilka delar de är giltiga osv.) Samtal om elektroner och elektronbanor ett exempel L: Vad är det som gör att de (ämnen i grupp 1 i PS) reagerar snabbare och lättare än andra? Vilken egenskap i atomen där? (Elevnamn) E: Det är att de har bara en i yttersta skalet. L: Och då kan de göra vad då? E: De kan ge bort så får de oktett. L: Just det så en enda. Va? E: är skalet kvar? L: Nej, det är egentligen inget skal utan det är bara nånting som man ritar ut som en bana. Det är att här åker den i vanliga fall men det är ingenting kvar då elektronen är borta så finns det ingen väg kvar utan då är det också som skalet är borta med. Det är inte ett skal egentligen utan det är bara för att man ska föreställa sig var den rör sig, så inte är det någon tråd eller något skal där egentligen. Vardagsmetaforer för elektronskal Atomer som aktörer med mänsklig vilja Dialog i Fredrikas klass skal är det något materiellt? Skal är det något materiellt? L: Vad är det som gör att de reagerar snabbare och lättare än andra? Vilken egenskap i atomen där? Elevnamn. E: Det är att de har bara en i yttersta skalet. L: Och då kan de göra vad då? E: De kan ge bort så får de oktett. L: Just det så en enda. Va? E: [är skalet kvar (?)] L: Nej, det är egentligen inget skal utan det är bara nånting som man ritar ut som en bana. Det är att här åker den i vanliga fall men det är ingenting kvar då elektronen är borta så finns det ingen väg kvar utan då är det också som skalet är borta med. Det är inte ett skal egentligen utan det är bara för att man ska föreställa sig var den rör sig, så inte är det någon tråd eller något skal där egentligen. Dialog i Fredrikas klass Multimodalitet i naturvetenskapligt lärande - flerspråkighet På vilket sätt relevant i flerspråkighetsperspektiv? Andra modaliteter än verbalt språk som kompensation och stöd? Osv. Modaliteters/resursers möjligheter och begränsningar/betydelsepotential Metaforer: möjlighet/begränsningar? 6

7 Tack för er uppmärksamhet! Axelsson, Monica and Kristina Danielsson Multimodality in the science classroom. In Literacy practices in transition: perspectives from the Nordic countries, eds A. Pitkänen-Huhta and L. Holm.Bristol: Multilingual Matters. Cameron, L. (2002). Metaphors in the learning of science. A discourse focus, British Educational Research Journal, 28, no 5, Danielsson, K. (under revision): Modes and meaning in the classroom the role of different semiotic resources to convey meaning in science classrooms. Under revision for publication in Linguistics and Education. Danielsson, K., Löfgren, R. & Pettersson, J. A. (2014): Gains and losses. Pictorial language in chemistry classrooms. [Article in electronic publication from the ISEC conference, 2014, National Institute of Education, Singapore.] Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten! Multimodala texter I ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Eriksson, Inger, ed Kemiundervisning, text och textbruk i finlandssvenska och svenska skolor en komparativ tvärvetenskaplig studie. Stockholm: Stockholmsuniversitets förlag. Gibson, James The theory of affordances. In Perceiving, acting and knowing. Toward an ecological psychology, eds R. Shaw and J. Bransford, Hillsdale, NJ: Lawrence Earlbaum. Klein, P. D. and Kirkpatrick, L.C Multimodal literacies in science: currency, coherence and focus. Research in Science Education 40, no x: Kress, G. (2009). What is a mode? I: Jewitt, C. (red.) The Routledge handbook of multimodal analysis. London: Routledge. Kress, Gunther Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J. and C. Tsatsarelis (2001). Multimodal teaching and learning. The rhetorics of the science classroom. London: Continuum. Lemke, Jay L. (1998). Multimedia literacy demands of the scientific curriculum. Linguistics and Education 10, no. 3: Martinec, Radan Gestures that co-occur with speech as a systematic resource. The realization of experiential meanings in indexes. Social Semiotics 14, no 2: DOI: /