Leda och lära i tekniktäta klassrum
|
|
- Fredrik Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Leda och lära i tekniktäta klassrum I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att öka kommunikationen i klassrummet och hur du kan hitta och värdera digitala läromedel. Du får även använda en modell för att planera och följa upp din undervisning. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitala verktyg kan användas för att skapa en mer tillgänglig lärmiljö i klassrummet. Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel får du prova olika digitala verktyg i din undervisning och sedan diskutera och reflektera kring utfallet. Modulen består av åtta delar: 1. Skolan i ett digitaliserat samhälle 2. Digital klassrumskommunikation 3. Söka och värdera digitala läromedel 4. Digital didaktisk design 5. Design i lärande 6. Att arbeta med designmönster 7. Digitala verktyg för att läsa och skriva 8. Med digitala verktyg som stöd i lärandet Revision: 10 Datum:
2 Del 5. Design i lärande I delen får du arbeta vidare med modellen Learning Design Sequence. Här fokuseras hur du som lärare kan stötta eleverna i sitt arbete med att skapa mening utifrån multimodala informationskällor. Den diskuterar också hur man kan spåra tecken på elevernas lärande. Syftet med den här delen är att belysa hur du som lärare kan stötta elevernas lärande i en digital undervisningsmiljö. Del 5: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Läs Läs texten Design i lärande av Staffan Selander och Anna Åkerfeldt. Texten fokuserar på den första transformationscykeln från modellen Learning- DesignSequences som presenterades i del 4. Se film Se filmen "Multimodala texter". Material Design i lärande S. Selander, A. Åkerfeldt Multimodala texter Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 10 Datum:
3 Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 5: Design i lärande Design i lärande Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet Design i lärande, handlar om de strategier och arbetssätt som eleverna utvecklar för sitt lärande och om de resurser som de använder sig av. I Del 4 presenterades grundtankarna i ett designteoretiskt och multimodalt didaktiskt förhållningssätt (jfr Selander & Kress, 2010). I denna del fokuseras elevernas eget arbete samt några aspekter vad gäller bedömning. Här betonas bland annat sekvensering, både med avseende på hur eleverna arbetar i olika steg, och med avseende på hur de väljer att länka samman information av olika slag. Det finns många olika skäl till att elever behöver få hjälp att utveckla sitt lärande. Till exempel kan eleven vara osäker på sin egen förmåga eller ovan vid att använda digitala resurser. Andra skäl kan vara att en del elever blir störda av alltför många valalternativ beroende på vad som dyker upp på skärmen. Det kan också handla om att elever inte kan orientera sig i multimodala texter och därför inte kan avgöra vad som är viktigt i dessa. Elevernas lärande i skolan inbegriper att de bearbetar olika kunskapsrepresentationer (i läroböcker, på webbsidor etc.). Bearbetningen börjar med tolkning av uppgiften, och kan fortsätta med en anteckning eller en första skiss. Efterhand förfinas olika utkast och eleverna presenterar sin färdiga produkt. I ett sådant här arbetssätt blir det svårt att rätt bedöma elevernas prestation enbart genom ett slutprov eftersom många val och ställningstaganden har gjorts på vägen. Som lärare kan man därför behöva dokumentera elevernas arbete under själva processen. Ett exempel kan vara en exit-ticket som du ber eleverna att skriva efter avslutad lektion. Med hjälp av den kan du kan skapa dig en bild av var eleverna befinner sig vid det aktuella tillfället och hur du fortsättningsvis kan arbeta med det aktuella kunskapsområdet. Den här delen berör hur lärare kan stötta eleverna med att arbeta och skapa mening utifrån multimodala informationskällor och hjälpa eleverna att samordna informationen och bearbeta denna med hjälp av digitala verktyg. Den berör även hur lärare kan spåra tecken på lärande. Några exempel på forskning kring frågeställningar gällande samordning och bearbetning av information är: att arbeta med historia genom att låta eleverna skriva egna berättelser om, och att leva sig in i, en historisk epok (Johansson, 2014). att använd elevers illustrationer av människans blodomlopp för att diskutera centrala begrepp och olika typer (och nivåer) av förklaringar (Westman, 2016). 1 (7)
4 att använda sig av mobilt lärande genom att använda digitala redskap för att utomhus (och i grupp) lösa matematiska problem (Eliasson, 2013; Nouri, 2014). Utgångspunkten här är den modell för LearningDesignSequences som introducerades i Del 4 Digital didaktisk design. Vi kommer särskilt fokusera på Första transformationscykeln: Bild 1. Modell över LearningDesignSequences: Första transformationscykeln: I den Första transformationscykeln betonas följande aspekter i kunskapsrepresentationer och lärande: Transformering: Elevens aktiviteter och sätt att omvandla information till egen kunskap och i sin tur representera sin egen förståelse (genom en essä, en film, ett prov etc.) Använda resurser: De läromedel, digitala verktyg, böcker, webbtexter etc. som eleven använder under aktiviteten. Formering: Elevernas arbete med att tolka information och bearbeta denna till en ny representation. Elevernas intresse, positionering och sociala interaktion: Här uppmärksammas både elevernas egna drivkrafter och deras sätt att agera i tillsammans med andra Tecken på lärande: handlar om att vi inte kan se lärandet som sådant utan endast spåra lärande genom att se på vilket sätt en individ kan använda fler resurser, göra bättre analyser, har flera berättelser kring ett fenomen etc. Vad som erkänns som lärande och kunskap: Erkännande av kunskap och lära. nde baseras till stor del på etablerade traditioner. När digitala redskap nu används i 2 (7)
5 allt större utsträckning blir det därför viktigt att fundera över på vilket sätt ett kiunskapsområdes centrala delar kan representeras och därmed erkännas. Om att stötta eleverna att läsa och tolka multimodala texter Dagens lärandelandskap ser annorlunda ut än bara för tjugo år sedan. Det finns en uppsjö av medier och olika sätt att representera kunskap på, vilket ökar kraven på eleven att kunna samordna informationen till en meningsfull helhet. Multimodala texter är i sig inte något nytt. Johan Amos Comenius skrev på 1600-talet läroböcker för undervisning med både (verbal-)text och bilder. Redan långt tidigare kunde menigheten som besökte kyrkor både läsa bibeltexter (inklusive bilder) och se bibelns berättelser illustrerade på kyrkväggar och runt predikstolar. Men multimodala texter har idag fått en ny betydelse, eftersom de använder sig av en mångfald uttryck, i flera olika medier. Denna förändring i kommunikation medför också nya krav på att kunna läsa multimodala texter. En aspekt av de multimodala texterna handlar om att förstå den grafiska formgivningen, där informationens placering kan vara avgörande för tolkningen av innehållet. En annan fråga berör vilken slags information som ligger i text respektive bilder och grafer, liksom hur information samspelar med varandra. Den som kan ett område ser vanligen inte några problem av detta slag, eftersom man utifrån sitt kunnande själv kan fylla ut det som fattas, eller bortse från information som kanske är motstridig. Men för en person som inte tidigare har någon erfarenhet eller kunskap inom området ter det sig annorlunda. Om man inte kan ett område, blir själva kunskapsrepresentationen central för förståelsen. Ett exempel från matematik rör frågan om härledning. För den som har en förståelse av en formels uppbyggnad, behövs ingen detaljerad information utan individen kan utifrån formelns principer lösa olika problemställningar. För novisen kan det dock vara avgörande för förståelsen om matematiska härledningar är tydliga. I klassrummet använder läraren oftast ett flertal resurser, både analoga och digitala, som till exempel läroböcker, faktaböcker, internet och tidigare lektionsplaneringar. Läraren skapar även själv resurser som till exempel uppgifter, instruktioner och presentationer. Eleverna i sin tur använder sig av dessa resurser och skapar även egna i form av till exempel anteckningar från genomgångar. En fråga som blir relevant i ett klassrum med alla dessa olika representationsformer är om det som läraren skriver på tavlan, förklarar muntligt och förstärker med gester är samma information som står i läromedlet? Och om det inte är samma information, vilken del ska eleverna då ta fasta på? Det som skrivs på tavlan, det som sägs, det som visas med gester, det som står i läromedlet eller det som de faktiskt tycker sig uppfatta av laborationen? För att mer systematiskt kunna närma sig olika kunskapsrepresentationer behöver läraren därför hjälpa eleverna att läsa och tolka information och på så sätt göra dem till goda läsare av den typ av texter och resurser de kommer att arbeta med. Läraren kan: 3 (7)
6 tillsammans med eleverna identifiera vilken slags information som ligger i bilder respektive text, i ingresser respektive löptext och i särskilda bildrutor etc. diskutera hur informationen i de olika delarna har länkats samman eller, om detta inte är så tydligt, visa hur man själv skulle kunna länka samman informationen förklara symboler, liknelser och metaforer och diskutera hur långt en metafor egentligen sträcker sig uppmärksamma eleverna på värderingar diskutera information från olika källor och hur man kan förhålla sig källkritiskt till texter av olika slag. Detta sätt att närma sig texter tillsammans med eleverna kan hjälpa dem att bli kompetenta och kritiska textläsare av multimodala texter (se vidare Danielsson & Selander, 2014; Mindedal, 2011). Det vi här benämnt som sekvensering handlar om hur information i olika delar i en multimodal text är kopplade till varandra (jfr informationslänkning, van Leeuwen, 2005). Förutom sekvensering av information i multimodla texter kan man härutöver också tala sekvensering av aktiviteter i elevernas arbete. Det vill säga vilken typ av aktiviteter som eleverna prioriterar eller uppmanas att utföra för att söka information och bearbeta denna och till slut forma sin en egen presentation av kunskapsområdet (Selander, 2017). Om att spåra tecken på lärande Lärandets inre processer syns inte, men det går att följa spåren av lärandet, till exempel om elever får diskutera och skissa på lösningar. Man kan spåra lärande genom att se på vilket sätt en individ kan använda olika resurser, göra analyser, skapa olika berättelser kring ett fenomen etc. (jfr Leijon, 2010). Tecken på lärande inrymmer: en tidsaspekt vi kan iaktta hur elever uttrycker sig eller använder sig av sina kunskaper mellan två olika tidpunkter en semiotisk aspekt förmågan att använda sig av språkliga och andra resurser på ett alltmer förfinat och precist vis en rumslig aspekt förmågan att använda sig av sina kunskaper i olika sammanhang När man som lärare vill spåra tecken på lärande utgår man från hur man inom ett ämnesområde vanligen representerar centrala kunskapsaspekter. I sådana områden där tryckta texter och skrivande har dominerat uppstår därför nya utmaningar när elever arbetar med film, spel eller olika slags multimodala appar. Nya medier ställer naturligtvis krav på nya förhållningssätt till bedömning. Vi vill här betona att man som lärare kan vinna mycket på att arbeta kollegialt med sina lärarkollegor för att utveckla en gemensam och tydlig hållning till multimodala elevarbeten (jfr Jönsson, 2013; Lundahl, 2010; Peppin m.fl., 2013). 4 (7)
7 En del av bedömningsarbetet handlar om hur eleverna sorterar och analyserar olika aspekter i arbetet med att förbereda sin slutgiltiga presentation. De skisser som eleverna efterhand producerar under arbetets gång kan därför också vara viktiga underlag för att bedöma elevens prestationer. Denna aspekt är i sig inte ny, men med digitala verktyg kan man tämligen enkelt bygga upp portföljer i olika ämnen för olika elever, där man kan följa hur de har resonerat inför en uppgift och få syn på vilka länkar de har använt sig av etc. Allt detta material kan ligga till grund för en analys av elevernas kunskapsmönster, deras styrkor och svagheter. Summativ bedömning Både summativ och formativ bedömning är centrala för att bedöma elevernas lärande och deras kunskaper. Det kan emellertid, som nämnts, vara svårt att göra rättvisande summativa bedömningar enbart av slutprodukter i de fall där eleverna har fått arbeta med multimodala kunskapsrepresentationer (jfr Kress & Selander, 2012). Hur bedömer man ungdomars arbete med film (Lindstrand, 2006; Öhman-Gullberg, 2008)? Hur bedömer man en poesitolkning i form av en film, där eleverna kanske inte visar alla sina överväganden och argument? Dessa syns ju endast genom de skisser (t.ex. story-boards) och diskussioner som föregått den slutgiltiga framställningen. Och hur ska man kunna bedöma vad elever lär sig genom att spela digitala spel (jfr Åkerfeldt & Selander, 2011)? En viktig aspekt av all form av bedömning är förstås att den är innehållsligt relevant, inte bara allmänt uppmuntrande (jfr Bjöklundf Boistrup, 2010; 2013). En annan är att kriterierna för bedömning bör vara tydliga för eleverna. Genom att tydliggöra kriterierna får eleverna också möjlighet att reflektera över sitt eget arbete och sitt lärande, och som lärare kan man utgå från en gemensam förståelse för att på ett relevant sätt kunna stötta dem. Bild 2. Modell över LearningDesignSequences: Andra transformationscykeln 5 (7)
8 I den Andra transformationscykeln vill betonas främst följande aspekter:: Representation syftar på elevernas alster, som de har förberett (från transformering via tolkning och skisser till en formering av en slutprodukt) Metareflektion handlar om på vilket sätt eleverna får utrymme att reflektera över sitt eget lärande och sin slutprodukt Betyg och vilka aspekter/kriterier som anses betygsgrundande Diskussion med eleverna om vad som har bedömts och hur de kan lära sig av detta för sitt framtida lärande Sättet att använda medier i ett ämne pekar också på hur man ser på vilka tecken på lärande som är accepterade. Överlag tycks det vara så att tryckta texter och skrivande har ett högre värde i kunskapsbedömning än kunskapsrepresentationer och gestaltning på andra vis. Detta skapar i sig en utmaning, då man som lärare själv måste reflektera över på vilka sätt elever faktiskt kan visa sitt lärande, sin kunskap, förståelse eller förmåga. Design i lärande handlar om att ta fasta på vad eleven kan genom att spåra tecken på lärande utifrån deras kunskapsrepresentationer. Detta för att stötta eleven i sitt lärande mot kunskapskraven. Digitala verktyg kan hjälpa och stötta läraren i arbetet med att spåra elevernas lärande genom nya möjligheter att dokumentera, dela och diskutera olika delar i deras lärprocess. Referenslista Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in Mathematics classrooms. A multimodal social semiotic study. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers engagemang och lärande. Stockholm: Liber. Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Eliasson, J. (2013). Tools for designing mobile interaction with the physical environment in outdoor lessons. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. Johansson, C. (2014). Högstadieungdomar skriver historia på bloggen. Undervisning, literacy och historiemedvetenhet i ett nytt medielandskap. Licentiatavhandling, Umeå Universitet i samarbete med Högskolan i Falun. 6 (7)
9 Kress, G. & Selander, S. (2012). Multimodal design, learning and cultures of recognition. The Internet and Higher Education, 12 dec DOI information: /j.iheduc Leijon, M. (2010). Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid. Doktorsavhandling, Malmö högskola. Lindstrand, F. (2006). Att skapa skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doktorsavhandling, Stockholm: HLS Förlag. Mindedal, A. (2011). Texter i NO finns de? En studie om textanvändning och textrelaterade samtal i ett fysiktema i skolår 5. Licentiatuppsats, Stockholms universitet. Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Design för lärande. Stockholm: Liber. van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge. Westman, A-K. (2016). Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2011). Exploring educational video game design meaning potentials and implications for learning. Handbook of research on improving learning and motivation through eduactional games: Multidisciplinary approaches. Felicia, P. (ed.). IGI Global. Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser. En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Doktorsavhandling, Stockholm University. Öhman-Gullberg, L. (2008). Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers bildberättande. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. 7 (7)
10 Del 5: Moment B kollegialt arbete Diskutera Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa någon del av texten eller se filmen igen. Hur kan lärare stötta eleverna i arbetet med att tolka multimodal information? Hur kan lärare hjälpa eleverna att samordna information från många olika källor och bearbeta informationen med hjälp av digitala verktyg? Hur kan lärare spåra tecken på lärande i olika digitala kunskapsrepresentationer? Förbered Välj i gruppen ut en av frågorna ovan att arbeta utifrån. Planera en aktivitet med digitala verktyg utifrån det valda området som ni sedan under moment C kommer att genomföra med era elever. Följande exempel är tänkta som inspiration för den fråga ni valt att fokusera på. Läraren går igenom ett digitalt läromedel i samhällskunskap och diskuterar vilken typ av information som finns i de olika textdelarna, hur bild och text samspelar, vilken roll som olika färger har för att tolka informationens vikt etc. Läraren visar även hur en film är skapad och diskuterar vilken genre den tillhör och hur den är uppbyggd för att kommunicera ett meddelande. Läraren låter eleverna använda sig av en digital tankekarta för att sammanställa information de samlat från läromedlet, olika webbsidor, bilder och filmer inför att eleverna ska producera en film inom arbetsområdet Min historia. Läraren startar en lektion med att inventera elevernas kunskaper inom ett specifikt område genom att skapa ett digitalt ordmoln. Efter genomgång och diskussion låter läraren eleverna göra ett nytt ordmoln på samma tema. Genom att jämföra det första molnet med det andra kan läraren spåra tecken på elevers lärande. Del 5: Moment C aktivitet I det här momentet ska du genomföra den undervisningsaktivitet som du tillsammans med dina kollegor planerade i moment B. För gärna anteckningar, antingen under lektionen eller i direkt anslutning. Fundera över vilka möjligheter och utmaningar du stötte på under momentet och om aktiviteten bidrog till att öka elevaktiviteten och elevernas lärande. Ta med dessa anteckningar som underlag för utvärdering i moment D. Del 5: Moment D gemensam uppföljning Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunskaper och förmågor utvecklades. Revision: 10 Datum:
11 Diskussionsfrågor Vilka möjligheter och hinder uppmärksammade du när du genomförde den planerade lektionen? Vad skulle vilja göra annorlunda inför fortsättningen? Ser ni några gemensamma mönster i de erfarenheter ni gjorde? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? Revision: 10 Datum:
Design i lärande. Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 5: Design i lärande Design i lärande Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet Design i lärande,
Läs merDesign för lärande. Anna Åkerfeldt och Staffan Selander, Stockholms universitet
Digitalisering grundskola, gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 4: Digital didaktisk design Design för lärande Anna Åkerfeldt och Staffan Selander, Stockholms universitet Introduktion
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:
Läs merLeda & lära i tekniktäta klassrum
Leda & lära i tekniktäta klassrum Tomas Jonsson & Marianne Nilsson Utvidgat regionalt lärarnätverk Stiftelsen Norrbottens Läns Arbetsstugor Lärarnätverket i samtliga Norrbottens kommuner Likvärdighet mellan
Läs merDesignmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg
Läs merAnna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet
Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever Tekniken i skolan #teknikeniskolan Anna Wirstedt Bakgrund Eget intresse i teknikundervisning och nyanlända elevers skolgång Skolinspektionens granskning
Läs merLeda & lära i tekniktäta klassrum
Leda & lära i tekniktäta klassrum Marianne Nilsson & Tomas Jonsson Dagens hålltider 8.30 Uppstart 9.15-9.45 Fika 11.30-12.30 Lunch 14-14.30 Fika 15.30 Avslut Hämtad från CC0 https://pixabay.com https://larportalen.skolverket.se
Läs merHur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?
Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö? Susanne Kjällander PhD, Post Doc, Senior Lecturer Stockholm University Guest researcher, Stanford University Socialsemiotiskt,
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merUppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett
Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och
Läs merDESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merRegional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läs merfinlandssvenska och svenska kemiklassrum
Textanvändning ndning i finlandssvenska och svenska kemiklassrum NNMF Mars 2010 Kristina Danielsson Institutionen för nordiska språk och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merFuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft
Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska
Läs merJörgen From, Umeå universitet
Jörgen From, Umeå universitet FJÄRRUNDERVISNING = PEDAGOGISK UTVECKLING! Jörgen From Pedagogiska institutionen I KORTA DRAG Fjärrundervisning: Innebär pedagogisk utveckling Innebär skolutveckling Är en
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merSöka och värdera digitala läromedel
Digitalisering grundskola, gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 3: Söka och värdera digitala läromedel Söka och värdera digitala läromedel Anna Åkerfeldt och Staffan Selander, Stockholms
Läs merFormativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson
Formativ bedömning - några grunder Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Bedömningssystem ändras/reformeras. Leder till: Bedömningspraktiken förändras i skolorna. (Skolverket) 2 Först Summativ bedömning
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merLMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng
LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merLeda & lära i tekniktäta klassrum
Leda & lära i tekniktäta klassrum Marianne Nilsson & Tomas Jonsson Dag 3 Inför dagen individuell förberedelse utifrån moment A del 4-6 genomföra planerade undervisningsmoment (moment C del 7-8) Under dagen
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSTUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD10
STUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD10 KURSINNEHÅLL OCH STUDENT+ANT. MODUL 1 Bildkommunikation och digitala media: Kursmodulens bas är en ämnesteoretisk del där studenten får reflektera kring bildämnets roll
Läs merStrategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Läs merFörskoleklassens matematik
Förskoleklassens matematik Den här modulen reviderades april 2018. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. Syftet är att
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merAtt leda kollegialt lärande
Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.
Läs merDiskussionsfrågor till Att sätta betyg
Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.
Läs merBehövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?
Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merRegional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger
Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merLeda och lära i tekniktäta klassrum
Leda och lära i tekniktäta klassrum I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merAtt kommunicera naturvetenskap
Modul: Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen Del 1: Att kommunicera naturvetenskap Att kommunicera naturvetenskap Jan Schoultz, Linköpings universitet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är betydelsefullt
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merBedömning i matematikklassrum
Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning
Läs merLärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer
Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i
Läs merLMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng
LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 1 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merVilka regler finns på internet?
Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER
Läs mersvenska som andraspsråk
Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merArbetsområde: Inte konst(igt)
Arbetsområde: Inte konst(igt) Huvudsakligt ämne: Bild, åk 7-9 Läsår: 18/19 Tidsomfattning: 6 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet bild syftar till: länk Målet med arbetsområdet är att utveckla följande
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merSAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4-6 KURSKOD: CH01SL KURSBESKRIVNING Delkursen i religionskunskap DELKURSENS INNEHÅLL ENLIGT KURSPLANEN Fokus i de fyra momenten ligger på elevers begreppsutveckling
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merDetaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.
Digitala verktyg Kursen syftar till att ge den studerande kunskap i och praktisk erfarenhet av tillgängliga digitala verktyg och hur man kan använda sig av dessa i en designprocess. Den studerande får
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK030 Teknik som skolämne, del 3, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 3, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-30
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs mer