Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?

Transkript

1 Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö? Susanne Kjällander PhD, Post Doc, Senior Lecturer Stockholm University Guest researcher, Stanford University

2 Socialsemiotiskt, multimodalt perspektiv på lärande: Design för lärande Etiska förhållningssätt: - informerat samtycke - iscensatta bilder

3 Digitala lärresurser och Learning Design Sequences i svensk skola brukarperspektiv Skola Förskola AppKnapp peka, lek och lär i förskolan Hjärnvägar i förskolan Gnistan entreprenörskap i utbildning Plattan i mattan didaktisk design och digitala pekplattor i förskolan

4 Digitala lärresurser och Learning Design Sequences i svensk skola brukarperspektiv Skola Förskola AppKnapp peka, lek och lär i förskolan Hjärnvägar i förskolan Gnistan entreprenörskap i utbildning Plattan i mattan didaktisk design och digitala pekplattor i förskolan

5 Pekplattan, appar och internetresurser är deras utgångspunkt för symboliska erfarenheter och teckenskapande, och de kommer till skolan med tämligen utvecklade medievanor (Säljö, 2017). barns agens när de använder lärplattor lyfts fram långt innan de kan tala, läsa eller skriva (Kjällander, 2015).

6 Barns lärande i digitala miljöer osynligt & okänt designande & identitetsskapande parallellt & gränsöverskridande svårbedömt

7

8

9 Barn kommunicerar med multimodala teckensystem istället för ord (Kjällander, 2018). Oavsett om de här färganvändningarna är till hjälp eller är förvirrande, så är de ideationella, det vill säga de används för att gestalta ett innehåll (van Leeuwen mfl, 2017).

10 DIGITAL LITERACY Behöver inte tänka ut vad man ska skriva innan Fler teckensystem än bokstäver Affordances/meningserbjudanden Print is, literally, being pushed off the page (Kress, 2003). Friare läsriktning Hypertext Bilder, symboler, ljud, animeringar, layout, färg Prompt/anmodan

11 BARNENS EGET ENGAGEMANG I ATT SKRIVA, LÄSA OCH RÄKNA UTEBLIR

12 MÅNGFALD, FLERSPRÅKIGHT OCH TRANSLANGUAGING

13 DIGITALT GRÄNSSNITT där människa och maskin möts

14 VIDGAT DIGITALT GRÄNSSNITT

15 Det som ibland ses som kladdande kan istället förstås som en meningsskapande process när barnets förståelse av omgivningen gestaltas (Selander och Kress, 2010).

16 För att få syn på barns kreativitet och innovation måste pedagogens och forskarens blick riktas mot de vardagliga och mot de, som man kan tycka, banala processerna i interaktionen mellan barnen (Kjällander, 2018)

17 DEN DIGITALA LEKMILJÖN ERBJUDER UTFORSKANDE Plattan som kassamaskin Sortera digitalt och analogt Skriver och räknar analogt och digitalt Olika betalningsformer Kuben som affär Närområdets mat och kultur Projektionens snabba förändring

18 Lek förstås här som en transformativ designande aktivitet i vilken barnen själva designar sin process genom att tolka, förhandla fram och prova olika identiteter medan de försöker förstå det digitala verktygets meningserbjudanden inom ramen för sin erfarenhet och intresse i stunden (översatt ur Kjällander & Moinian, 2014, s 27).

19 FÖRSKOLEBARN UTMANAR FÖRSKOLLÄRARES OCH APPARS DIDAKTISKA DESIGN

20 DATALOGISKT TÄNKANDE (Wing, 2006) digitalt litterata samhällsmedborgare bekanta sig med begrepp och principer som ligger bakom teknologin lyfta det som går fel som goda exempel att lära från backa/dekonstruera algoritmer och kommandon problemlösning förmågan att tänka kreativt/logiskt tillsammans faktatillit

21 NY MILJÖ: MAKERSPACE The Maker movement manifesto: makerkulturen handlar om att skapa, dela, ge, lära, leka, delta, stödja och förändra med både digitala och andra verktyg (Hatch, 2014). Foton från Väsby Makerspace.

22 NY ARTIKEL: Makerspaces Across Settings: Didactic Design for Programming in Formal and Informal Teacher Education in the Nordic Countries

23 NY NATIONELL DIGITALISERINGSSTRATEGI Fokusområden 1. Digital kompetens för alla i skolväsendet 2. Likvärdig tillgång och användning 3. Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

24 ADEKVAT DIGITAL KOMPETENS Digital kompetens handlar också om att veta när man inte bör använda digitala verktyg i undervisningen! Forskning visar att det är genomtänkta och planerade aktiviteter med digitala verktyg som främjar barns lärande (fritt från Morgan et al, 2016; Agelii Genlott & Grönlund, 2016). Delmål 3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen.

25 DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN KAN HANDLA OM: Likvärdighet Digitala förmågor Källkritik Etik

26 NY BOK SOM BELYSER LEDARENS DIGITALA KOMPETENS I SKOLAN I de reviderade styrdokumenten tydliggörs rektorns ansvar. den viktigaste förutsättningen för att eleverna ska kunna utveckla digital kompetens är att såväl rektorer som lärare har adekvat kompetens. (Åkerfeldt, Kjällander & Selander, 2018).

27 TRANSFORMERAD FORSKNING

28 TACK! Susanne Kjällander