Elever möter och skapar texter multimodala perspektiv

Transkript

1 Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling Stockholm 16 november 2016 Elever möter och skapar texter multimodala perspektiv Kristina Danielsson Professor i svenska språket, Linnéuniversitetet Professor i Läs- och skrivutveckling, Stockholms universitet

2 musik diagram bilder matematiskt symbolspråk talat verbalspråk gester skrivet verbalspråk dans teckenspråk agerande (t.ex. dramatisering) olika uttrycksformer, eller (semiotiska) modaliteter* Multimodala texter: flera modaliteter samspelar och skapar en helhet *socialt och kulturellt utvecklade resurser för meningsskapande (Kress 2009: 54)

3 Tre grundläggande perspektiv (på allt meningsskapande) Vad? Konvention text Interaktion För vem? Varför? Hur? jfr Halliday 1978; Bergh Nestlog 2009

4 Skrivhjulet (Jfr (bas)genre, texttyp etc.) (Berge & Thygesen 2014; Berge & Skar 2016)

5 Skrivhjulet (Jfr (bas)genre, texttyp etc.) Mediering (val av resurser) Verktyg: digital eller pappersbaserad text? penna? dator? Textresurser: ord, bild, ljud, etc.? vilken specifik resurs inom modaliteten? (vilka formuleringar, vilken bild/tabell, etc.?) (Berge & Thygesen 2014; Berge & Skar 2016)

6 Textskapande som design (t.ex. Selander & Kress 2010) talat verbalspråk? Val av resurs i textskapandet beror på sådant som bild: diagram, foto, tabell, rörlig? innehåll/ämnesområde, skrivsyfte, tänkt mottagare, situation (inkl. verktyg för textskapandet), tillgängliga modaliteter, värderade modaliteter. skrivet verbalspråk? ljudeffekter/musik? matematiskt symbolspråk? gest?

7 En bild säger mer än tusen ord Somliga lär sig med bilder, andra med ord Nja Olika modaliteter gör olika jobb (jfr affordance), de har olika potential för meningsskapande. Det är därför texter är multimodala. Bild: kan tas in i sin helhet, bra för spatiala relationer (storlek, utseende, hur olika delar relaterar till varandra) Verbalspråk: orsak verkan, temporala aspekter, för och emot, etc. Gest: rörelse (läge, dynamik), relativ storlek, etc.

8 Olika texter: olika vikt och funktion för olika resurser/modaliteter Slöjdtext - historia Arbetsbeskrivning förkläde ( Kerstin Juhlin) Epos Historia

9 Ämnesspråk gäller också multimodala aspekter Olika sätt att använda resurser i olika texter och ämnen leder till olika utmaningar i meningsskapandet Forskning har visat att lärare särskilt i andra ämnen än modersmålsämnet (svenska) relativt sällan uppmärksammar texters form. Särskilt tydligt när det gäller multimodala aspekter. (Edling 2006, Løvland 2011, Danielsson 2011)

10 Ämnesspråk gäller också multimodala aspekter Olika sätt att använda resurser i olika texter och ämnen leder till olika utmaningar i meningsskapandet Ska alla vara svensklärare? Ska jag göra det nu också? Innehåll och form hör intimt samman. Fokus på både form och innehåll hör därmed också intimt samman Innehåll Form

11 Klassrumssamtal i relation till textmöten Olika texter olika ingångar i samtalen utifrån syfte, tänkt läsare, innehåll etc.

12 Klassrumssamtal i relation till textmöten Utgångspunkt: Syfte? Tänkt läsare? Innehåll/ämnesområde? Exempel på konkretiserande frågor: Vilka resurser signalerar syfte/ämnesområde etc.? (rubriker, illustrationer, osv.). Verkar texten typisk för sitt ämne (och varför)? Vad verkar de olika resurserna ha för funktion (bild, diagram, ord..)? Vilket innehåll (känsla, värdering, etc.) uttrycks genom de olika resurserna? Var finns det viktiga innehållet? Hur samspelar de olika resurserna? Säger de samma sak? Kompletterar de varandra? Motstridigheter? Närgranska! Närgranskningen beror på innehållsligt område, syfte med att använda texten, identifierade utmaningar, osv. T.ex.: NO: förstå ett abstrakt naturvetenskapligt innehåll Slöjd: kunna följa en instruktion Historia: förstå samtiden i relation till historisk utveckling

13 Textskapande den dubbla dialogen Interaktion Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten? Interaktion: för vem? varför? Innehåll Konvention Interaktion i skolämnet Konvention Genrer Medier Hur brukar man uttrycka sig? (jfr värderade resurser) Ska jag uttrycka mig enligt konventionen? Val av resurser (anpassad från Bergh Nestlog 2009:19)

14 Klassrumssamtal i relation till textskapande Olika texter olika ingångar i samtalen utifrån syfte, tänkt läsare, innehåll etc.

15 Textsamtal elevers textskapande, några utgångspunkter Övergripande: Syfte? Tänkt läsare? Innehåll/ämnesområde? Hur fungerar val av modalitet (skrift, (rörliga) bilder, ljud, osv.) kommunikativt med tanke på syfte, läsare och ämnesinnehåll? Uppföljningsfrågor (utifrån texten), t.ex.: Vad hade en annan bild kunnat bidra med? Hade ett fotografi kunnat tillföra något annat än en översiktlig bild? Hur hade en annan struktur i tabellen fungerat? Hur fungerar just de här formuleringarna? Hur hade andra val av skrivhandling (jfr Skrivhjulet) fungerat? Används de olika textresurserna på ett liknande sätt som i andra texter inom det här ämnesområdet? Hur samspelar de olika delarna som bygger upp texten? Uppföljningsfrågor: Säger bild och verbalspråk samma sak eller får man olika information i dem? Blir innehållet tydligt med de här kombinationerna av bilder, verbaltext, tabeller och liknande? Behövs bildtext? Om bildtext redan finns, kan den behöva bli tydligare? Fungerar samspelet på ett sätt som fungerar väl för texter inom det här ämnesområdet? (Danielsson & Krogh, 2016) Motsvarande ingångar i planeringsfasen

16 Att arbeta med modelltexter en didaktisk modell (Håland 2013) Biologi: Loggar skapade av brandmän (efter en brand) och sjuksköterskor (beskriva vårdbehov efter ett hembesök) > gemensam textgranskning > gemensamt schema och biotop-logg > eleverna skapar egna texter Modersmål/historia: Faktabok om olika djur (för yngre barn) > gemensam textgranskning > texter i historia (målgrupp: elever i årskursen över dem själva) Textsamtalet: Syfte? Tänkt läsare? Innehåll/ämnesområde? Vilket innehåll uttrycks genom de olika resurserna? Hur samspelar de olika resurserna? Varför just de här resurserna? Vad är särskilt inspirerande/användbart?

17 Mer inspiration, fördjupning och modeller för textarbete Håland, A. (2013). Bruk av modelltekstar i sakprega skriving på mellomtrinnet. Doktorgradsavhandling ved Det humanistiske fakultetet, Universitetet i Stavanger. Läslyftsmodulen Skriva i alla ämnen, grundskolan, åk 4 6 och 7 9 (särskilt del (1), 5 och 6), länk från: Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups.

18 Referenser Berge, Kjell Lars & Skar, Gustaf (2016). Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen. I Läslyftsmodulen Skriva i alla ämnen, grundskolan, åk 4 6 och 7 9, Artikel i del 1. Stockholm: Skolverket. Berge, Kjell Lars & Thygesen, Ragnar (2014). Skrivande som grundläggande färdighet: förståelse, bedömning och undervisning. I: Gustaf Skar & Michael Tengberg (red.) Bedömning i svenskämnet. S Stockholm: Natur & Kultur. Bergh Nestlog, Ewa, (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Danielsson, Kristina (kommande). Vågor och vibrationer. Val av resurser i ett fysikklassrum. (utkommer 2017 i antologi, Liber) Preliminär titel. Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Danielsson, Kristina & Hertzberg, Frøydis (2016). Val av modalitet. I Läslyftsmodulen Skriva i alla ämnen, grundskolan, åk 4 6 och 7 9, Artikel i del 5. Stockholm: Skolverket. Danielsson, Kristina & Krogh, Ellen (2016). Undersöka text. I Läslyftsmodulen Skriva i alla ämnen, grundskolan, åk 4 6 och 7 9, Artikel i del 6. Stockholm: Skolverket.

19 Halliday, Michael A. K. (1978). Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Håland, A. (2013). Bruk av modelltekstar i sakprega skriving på mellomtrinnet. Ei undersøking av korleis modelltekstar set spor i elevtekstar og korleis elevar posisjonerer seg i ulike sakprega skrivesituasjonar. Doktorgradsavhandling ved Det humanistiske fakultetet, Universitetet i Stavanger. Jakobson, Britt, Danielsson, Kristina, Axelsson, Monica & Uddling, Jenny (2017). Measuring time. Multilingual elementary school students meaningmaking in physics. I K-S. Tang & K. Danielsson (red.) Global developments in literacy research for science education. Dordrecht: Springer. Prap, Lila (2004). Hvorfor det da? Oslo: Schibsted.