Focus. Ordlista: finanskrisen
|
|
- Julia Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ordlista: finanskrisen Focus Här förklarar vi begrepp och termer som är vanliga när du läser eller hör om finanskrisen. På allvar bröt krisen ut med den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers fall hösten Ett fall som gav svallvågor världen över. Krisen har slagit hårt och har utvecklats till den värsta nedgången sedan 1930-talets depression. Begreppen presenteras inte i alfabetisk ordning utan följer i stora drag krisens utveckling. Vi tar bland annat upp handelsöverskott och underskott, globala obalanser, skulder, lån, budgetöverskott, statsskulder, obligationer och räntor. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: FCS72750 Press switchboard number (32-2) /5
2 Ordlista finanskrisen (I): grundbegrepp Focus Handelsöverskott och underskott: Ett land som exporterar mer varor och tjänster än det importerar har överskott i handelsbalansen. Det innebär att landet producerar mer än det förbrukar. Underskott är den motsatta situationen: importen är högre än exporten. Landet spenderar mer på att importera varor och tjänster än vad det får in på export. Långvariga överskott och underskott leder till... globala obalanser i världsekonomin. En situation där länder har stora och långvariga, men uppenbarligen ohållbara, överskott eller underskott. Länder med fordringar och handelsbalans som visar överskott, exempelvis Tyskland, Kina, Japan och oljeexporterande länder, tjänar mer på sin export än vad importen kostar dem. De kan låna ut överskott på de internationella finansiella marknaderna. Länder med skulder och underskott i handelsbalansen, exempelvis Grekland och USA, exporterar inte tillräckligt för att betala för sin import. Skillnaden täcks med lån på de internationella finansiella marknaderna. Överskott i en del av världen leder oundvikligen till underskott i en annan del. Alla ekonomier klarar inte av att exportera mer än de importerar. Exporten absorberas genom att länder med underskott importerar. Behövs finansiell hjälp så kan länder med överskott låna ut. Ungefär som om bilförsäljaren lånar ut pengar till dig för att köpa en bil. Lån leder ofta till att... privata skulder, det vill säga för konsumenter och företag, ökar. Är det enkelt och billigt att låna på internationella marknaden från överskottsländer så kanaliserar banker och andra låneinstitut det där efterfrågan finns. Konsumenter och företag i ekonomier med högre förbrukning än produktion är en given målgrupp. Men det finns problem med... dåliga lån - lån som inte alls kan återbetalas eller inte kan återbetalas helt. Om en bank inte får tillbaka (hela) summan som har lånats ut är det svårt för banken att betala (hela) fordringarna till deponenter, andra banker och obligationsinnehavare. På senare år har bankerna lånat ut stora summor för inköp och byggen. I takt med att arbetslösheten stiger försämras konsumenternas lån. Det samma gäller huslånen eftersom hus- och kontorsbyggen inte kan säljas till förväntade priser. Subprimelån är lån som ges utan lika höga säkerhetskrav. Den ekonomiska krisen började med problem med subprimelån på den amerikanska bolånemarknaden. Vilket visade svagheter i bankernas lånbeviljande. Lånen gavs till kunder som bara kunde betala tillbaka vid fortsatt ökning på huspriserna, uppåtgående ekonomi och stigande räntor. Förväntningar som visade sig felaktiga. Låntagarna klarade inte av att betala tillbaka. Bankerna fick stora skulder. Budgetöverskott är när staten har större inkomster än utgifter. I motsatt fall talar man om underskott. När bankerna började vackla fick regeringarna komma till undsättning. De gick in med miljardbelopp för att täcka bankernas dåliga låneskulder. Det i sin tur har lett till sjunkande skatteintäkter i efterdyningarna av nedgången. Och statsbudgetarna har snabbt svängt neråt. Statsskulden är summan av ett lands skulder, och som i slutändan finansieras med skattemedel. Spenderar en stat mer än vad som kommer in genom skattemedel måste den låna exempelvis genom att sälja obligationer. Obligationer är en skuldförbindelse. När obligationen förfaller får ägaren tillbaka pengar. Köparna kan exempelvis vara banker eller pensionsfonder. Genom att sälja obligationer lånar staten pengar till budgeten. Köparna räknar med en framtida återbetalning. Priset på lånet är räntan FCS /5
3 Räntan på obligationerna visar hur tunga statens lån blir för skattebetalarna. Riskfyllda lån: högre ränta. Högre belopp måste avsättas på ränta på bekostnad av andra områden exempelvis sjukvård. Räntedifferens är skillnaden mellan obligationer som anses säkra (exempelvis tyska obligationer) och andra obligationer. Ökar differensen är det ofta ett tecken på att investerarna misstänker att obligationen blivit mer riskfylld. Återfinansiering av skulden innebär att den betalas med nylånade pengar. När obligationer är på väg att förfalla kan staten ge ut nya obligationer. Inkomsten från de nya lånen används för att betala de gamla. Det här förkommer ofta. Men om köparna inte är beredda att låna ut nya pengar, utan bara vill ha sin återbetalning uppstår problem. Kreditswap (CDS, Credit Default Swaps) är som en försäkring mot möjligheten att exempelvis staten som gett ut en obligation inte ska kunna betala tillbaka hela lånet. Köparen betalar en slags skyddspremie som garanterar återbetalning. Säljaren (exempelvis banker och hedgefonder) av kreditswappen tar förlusten. "Nakna" CDS ägs av investerare som inte äger den underliggande obligationen. På så sätt spekulerar investerare i eventuella återbetalningsproblem för obligationens utgivare. EU för diskussioner om förbud på den här typen av spekulation FCS /5
4 Ordlista finanskrisen (II): Var kommer pengarna från? En del ekonomier får in mer på sin export än vad deras import kostar. Och kan låna ut av överskottet. För företag och hushåll gäller samma sak. Om de tjänar mer än de spenderar - då har de pengar att låna ut. Det är här den finansiella sektorn kommer in. Den kanaliserar pengar från sparare till låntagare. Och tjänar - eller förlorar - på processen. Finansförmedling: Handlar om att matcha den som har råd att låna ut pengar med den som behöver låna. Det kan exempelvis vara mellan länder (t.ex. om Kina investerar sitt handelsöverskott i amerikanska obligationer) eller inom ett land (t.ex. en bank som lånar ut hushållens insättningar till ett företag som bygger en fabrik). Den mest kända finansiella mellanhanden är... Banken: Bankens ägare har investerat sina pengar, sitt kapital, i bolaget. De är aktieägare i banken. Bankens verksamhet är lite förenklat att: Sparare sätter in pengar - lånar ut pengar till banken. Banken lånar i sin tur ut pengar till hushåll och företag. Eftersom banken betalar lägre ränta på de lånade pengarna (skulderna) än vad den tjänar på andra investeringar (tillgångarna) gör banken en vinst. Säg att sparräntan kostar banken 3 procent men att den tar ut 5 procent för att låna ut. Skillnaden blir vinst. Så fungerar det i goda tider. Men tänk dig att ekonomin går in i en lågkonjunktur. Företagen får svårigheter och hushållen börjar få problem att betala tillbaka sina lån. Då hamnar vår bank i en fälla. Den är fortfarande skyldig en lika stor summa pengar till spararna (som har satt in pengar) och andra (exempelvis andra banker och obligationsägare), men tjänar mindre på lånen eftersom dessa inte återbetalas (helt). Om spararna börjar tappa förtroendet kan det bli en... Uttagsanstormning (på engelska "bank run"): Vad gör du om du befarar att banken har många dåliga lån och snart inte längre kan betala ut pengar? Kanske tycker du att det enda rationella är att ta ut dina besparingar. Om tillräckligt många tänker på samma sätt ( - vilket kanske lätt kan hända i en paniksituation) blir banken... Illikvid: Den kan med andra ord inte längre betala sina skulder. Banken har lånat ut stora delar av spararnas pengar och dessa är uppbundna i lån. Om endast ett fåtal sparare vid en särskild tidpunkt vill ha tillbaka sina pengar kan banken betala utan svårigheter. Men banken klarar inte av att alla sparare samtidigt vill plocka ut sina insättningar - och tvingas stänga. Även om banken på längre sikt inte skulle ha några problem med återbetalningen. Detta skiljer sig från... Insolvens: En situation då så många lån har blivit dåliga att den summa banken är skyldig sina långivare är större än värdet på lån och andra tillgångar. Även en omedelbar försäljning av tillgångarna skulle inte ge tillräckligt med pengar för att betala tillbaka fordringsägarna. När ett lån blir dåligt registrerar banken en förlust. Bankens tillgång har förlorat värde. Men för företag är förluster, om de inte är för stora, inget ovanligt. Bankerna måste bara försäkra sig om att de har tillräckligt med pengar för att betala tillbaka sina skulder och kunna fortsätta sin verksamhet, även om en liten del av betalningarna av lånen uteblir. Det är därför... Kapital är så viktigt. Kapital är pengarna som bankens ägare har satt in i företaget. Deras andelar är bevis. Det är kapitalet som är först ut för att täcka förluster från dåliga lån. En tillräckligt bekväm kapitalbuffert innebär att spararna inte behöver oroa sig för att banken inte ska kunna betala igen. Ingen panik så länge som förlusterna inte har börjat äta sig igenom bufferten. Tillräckligt med kapital för att rida ut den ekonomiska stormen när lånen blivit riktigt dåliga är nödvändigt för att undvika bankpanik - när flera banker samtidigt drabbas av uttagningsanstormningar - och därför har kapitaltäckning införts. Det kan beskrivas som skillnaden mellan bankens kapital och tillgångar (exempelvis lån, obligationer, avbetalningar och andra sätt som banken har investerat andras pengar i) FCS /5
5 Låt oss säga att kapitaltäckningen är 8 procent det innebär att banken måste ha 8 euro i eget kapital för varje lån på 100 euro. Så även om banken bara får 92 euro i återbetalning absorberas förlusten av kapitalbufferten. En högre kapitaltäckning ger säkrare insättningar. Skuldsättning är ett liknande koncept - fast omvänt. Det är förhållandet mellan skuld och kapital. Säg att du till exempel har 50 euro (ditt kapital) som du satsar på en häst. Du är säker att den kommer att vinna och dubbla din insats till 100 euro. En vinst på 100 procent. Men vänta. Varför inte låna 50 euro (din skuld) först av en vän och sen satsa 100 euro? Med en skulsättningsgrad på 1 (en euro av skulden för varje euro av kapitalet) tjänar du 200 euro, betalar tillbaka 50 euro till din vän och har kvar 150 euro. Investeringen tredubblas. Det är det fina. Men det fungerar också åt andra hållet. Förlorar du vadet så förlorar du inte bara dina 50 euro, du har dessutom en skuld till din vän på 50 euro. Skuldsättning gör vinsten, när allt fungerar bra, större och så även skulden när det inte går lika bra. Alla finansiella institutioner - såväl banker, pensionsfonder och hedgefonder - gör affärer i stort sett på samma sätt. Först krävs tillräckligt med kapital för att starta upp och för att täcka eventuella förluster. Nästa steg är att företaget lånar pengar (från sparare, anställda som pensionssparar, investeringsbanker) och investerar vidare i olika finansiella produkter (tar lån och inteckningar, köper aktier och obligationer eller satsar i derivat) för att försöka göra vinst. Skuldsättning, med andra ord andras pengar, används för att göra större avkastning på investeringar. När lånen går dåligt, exempelvis om börsen går ner och obligationerna svajar, är förlusterna ofta större än vad finansinstituten och tillsynsmyndigheterna förutspådde. Tillgängligt kapital för att mildra förlusterna är ofta inte tillräckligt och det blir finansiell panik. Eftersom krediter är ekonomins livsnerv och den finansiella marknaden dyker tvingas regeringarna gå in med skattemedel. För att undvika den här typen av utveckling tycker Europaparlamentet att det behövs striktare reglering av de finansiella marknaderna FCS /5
Ekonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merKAPITALMARKNADEN (S.84-98)
FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merSamhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merskuldkriser perspektiv
Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merRiksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23
Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar
Läs merUtbudet på arbetskraft
Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så
Läs merVarför fanns det ett stort uppsving från talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920- talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merDel 4 Emittenten. Strukturakademin
Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merDen onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg
Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDel 14 Kreditlänkade placeringar
Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs mer2. Konsekvenser och problem med nuvarande system
2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merEffektivare användning av energi
Effektivare användning av energi Viktiga frågor på den europeiska agendan är hur EU ska möta klimatutmaningar och trygga energiförsörjningen. Fluktuerande oljepriser, osäker energidistribution och oro
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Bytesbalansen visade ett svagt överskott under tredje kvartalet, varuimporten pekade nedåt Korrigering 7.1.2015. De korrigerade punkterna
Läs merInformation som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB
Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 26 Obligationer Innehåll Vad är en obligation?... 3 Obligationsmarknaden... 3 Företagsobligationer... 3 Risk och avkastning... 3 Kupongobligationer... 4 Yield to maturity... 4 Kupongobligationers ränterisk...
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merWarranter En investering med hävstångseffekt
Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd
Läs merräntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande
räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder
Läs merPENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock
PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merFinansräkenskaper 2009
Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier
Läs merFinansiell ekonomi Föreläsning 1
Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p
Läs merKRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen
Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris
Läs merTre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar
En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information men också kunskap så att de kan ta rationella beslut. Med hjälp av grundläggande
Läs merDel 16 Kapitalskyddade. placeringar
Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad
Läs merFinansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit
Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.
Läs merDet aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna
Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet
Läs mer31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT
31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merFrågor och svar om Nya Trad
Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte
Läs mer(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)
1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merwarranter ett placeringsalternativ med hävstång
warranter ett placeringsalternativ med hävstång /// www.warrants.commerzbank.com ////////////////////////////////////////////////////////////////// Warranter en definition En warrant är ett finansiellt
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merAmorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter
Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter Lars E.O. Svensson Stockholm School of Economics, CEPR, and NBER Web: larseosvensson.se Email: Leosven@gmail.com Stockholms Handelskammare 27
Läs merSVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS
Läs merStrukturerade Produkter Kista Anna von Knorring
Strukturerade Produkter Kista 2014-11-05 Anna von Knorring Historisk utveckling svenska börsen? 2 Historisk utveckling svenska börsen +190%? -70% -57% 3 Låg risk eller hög avkastning? "Paniken är starkare
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFinansiering och förvaltning
Finansiering och förvaltning Right Livelihood Award Stiftelsen Uppdaterat: oktober 2016 Författat av: Börje Andersson 1 Finansiering och förvaltning av tillgångar D2 Finansiering och förvaltning av tillgångar
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merRegeringens proposition 2008/09:116
Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt
Läs merFöreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 18/3 16 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs mer25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER
25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,
Läs merFri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)
Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merOMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS
OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare
Läs merFinansräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merEkonomins roll som skapare av ekologisk kris
Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merSamhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?
Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?
Läs merDitt sparande är din framtid
Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att
Läs merBokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31
Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning
Läs merSwedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång
Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden
Läs merFinanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009
Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade
Läs merResultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merDet aktuella läget för den finansiella stabiliteten
Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Finansutskottet, Sveriges riksdag 5 februari 2019 Lågt pris på risk globalt kan skapa finansiella obalanser Den finansiella
Läs merFinanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson
Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merVarför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte
Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merDags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström
Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merVISA ALLA BERÄKNINGAR
Sida1(2) TENTA 1FE700 Redovisning och finansiering delkurs 2 2015-04-28 Totalt 70 p Uppgift 1. (10p) Peppe Ratio är en hängiven amatörfotograf som nu vill provat på som proffesionell. För detta ändamål
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs mer