Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg"

Stig Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg

2 Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten minskar och att ingen ska behöva fastna i skuldfällan Se till att det finns tillräckligt med pengar för att täcka alla människors behov (vård, skola och omsorg) Se till att vi kan bryta vårt destruktiva beroende av ekonomisk tillväxt

3 file:///c:/documents%20and%20settings/nils/mina%20dokument/nils/nils%20dokument/privat/foton/släktens%20stolthet.jpg Vem är jag? Ekologisk ekonom och Jägmästare Egen företagare på en gård utanför Växjö: Driver jordbruk och skogsbruk i liten skala. Avverkningsplanering för kalhyggesfritt skogsbruk Startar upp e-butiken Målla för lokalproducerad mat Föreläser om ekologisk ekonomi (penningsystemet) Är den svenska valutan anpassad för en långsiktigt hållbar utveckling - vilka brister finns och hur kan de åtgärdas?

4 Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser av nuvarande system 3 Lösningen

5 Vem bestämmer över ett fartyg? Svar: Kaptenen, ägaren och konstruktören, men de har väldigt olika typ av inflytande. 5

6 Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Ekonomiforskarna - anser (vill tro?) att konstruktionen är naturgiven. Större förståelse inom andra forskningsområden? Politikerna - nästan ingen förstår detta Folket - gryende medvetenhet hos ett fåtal 6

7 Två viktiga frågor Vem blir rik på systemet? Vem får betala kostnaderna med systemet 7

8 Guldsmederna under 1500-talet kommer på hur man skapar papperspengar genom förtroende Förtroende att förvara guld Skrev ut kvitton till dem som lämnade in guld för förvaring Kvitton börjar cirkulera som betalningsmedel Smederna börjar skriva ut kvitton utan täckning Fractional Reserve Banking Vem vinner och vem förlorar?

9 Centralbankerna får ensamrätten att ge ut mynt och sedlar Mellan 1600-talet och början på 1900-talet pågår en kamp om inflytande över rätten att få skapa samhällets betalningsmedel Pengar skapas av privata banker (före detta Guldsmeder) genom Fractional Reserve Banking Bankerna ökade penningmängden genom att låna ut andras pengar Risktagning, bygger på att alla inte behöver använda sina pengar samtidigt, beror på folks förtroende för banken Banken får sin vinst genom räntan, inte genom utgivningen 9

10 Hur skapade bankerna pengar genom Fractional Reserve Banking? Lisa Anna 100 kr Bengt 100 kr 100 kr 100 kr 10

11 Hur mycket pengar kunde ett system med Fractional Reserve Banking och kontanter skapa? Vem vinner och vem förlorar? Individuell Insatta pengar (kr) Utlånade pengar (kr) Reserv (kr) bank Bank A Bank B Bank C Bank D Bank E Bank F Bank G Bank H Bank I Bank J Bank K 107 Total reserv 893 Summa insatta Summa utlånade Total reserv + pengar pengar Senast insatta pengar Skapad kredit + Skapad kredit Centralbankscentralbankspengar pengar

12 Under 1900-talet blir kontanter allt mindre viktiga som betalningsmedel Postväxel, check, kreditkort Bankerna ger ut lån som insättningar på ett konto (digitala pengar) i stället för att betala ut kontanter Kraven på kassalikviditet minskar dessutom successivt Detta ger bankerna åter större utrymme för att skapa pengar

13 Hur sköts bokföringen av banken när pengarna skapas? Ett system med bara kontanter: 1. Anna sätter in 100 kr på banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: Banken lånar ut 100 kr till Bengt Ett system med bara digitala pengar: 1. Anna sätter in 100 kr på banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: Banken lånar ut 100 kr till Bengt Tillgångar: Skulder: Kassa: 0 Inlåning: 100 Utlåning 100 Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning 100 Lisa Anna Bengt 10 10

14 Vad händer när Bengt betalar tillbaka sitt lån? Ett system med bara kontanter: 3. Lisa sätter in 100 kr på banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning Bengt tar betalt av Anna med hundra kronor Tillgångar: Skulder: Kassa: 0 Inlåning: 100 Utlåning Bengt betalar tillbaka lånet till banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 100 Utlåning 0 Ett system med bara digitala pengar: 3. Lisa sätter in 100 kr på banken (Bengt betalar till Lisa) Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning Bengt tar betalt av Anna med hundra kronor Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 200 Utlåning Bengt betalar tillbaka lånet till banken Tillgångar: Skulder: Kassa: 100 Inlåning: 100 Utlåning 0

15 Vad har staterna gjort för att kontrollera den privata penningutgivningen? Kapitaltäckningskrav Likviditetskrav Utlåningstak

16 Hur kontrolleras den privata penningutgivningen idag? Kapitaltäckningskrav (Basel II) Likviditetskrav Utlåningstak Successivt har bankerna blivit Statlig bankgaranti mindre och mindre beroende av kontanter. Bankskapade digitala pengar fungerar som kapitaltäckning för att skapa ytterligare pengar.

17 Hur kontrolleras den privata penningutgivningen idag? Kapitaltäckningskrav (Basel II) Likviditetskrav Utlåningstak Bankerna kan Successivt skapa har så bankerna blivit Statlig bankgaranti mycket pengar de vill. mindre och mindre beroende av kontanter. Bankskapade digitala pengar fungerar som kapitaltäckning för att skapa ytterligare pengar. Begränsningen ligger i låntagarnas betalningsförmåga.

18 Sammanfattning över hur pengarna skapas idag 1. Bankerna skapar nästan alla pengar i samhället 2. Pengarna skapas ur ingenting och bygger på förtroende för att banken kan betala 3. Att banken kan betala garanteras av skattebetalarna 4. Bankerna kräver dessutom ränta på de pengar man skapar Vem vinner och vem förlorar?

19 2. Konsekvenser av nuvarande system

20 Ökande penningmängd Penningmängd i M0 och M Värde (miljarder kr) M0 M År 20

21 Skuld i miljarder kr Penningmängd och skuld År Ökande skuldsatthet samt ökad risk för skuldfälla Total skuld Utlåningsskuld Koncernlån Lån Certifikat M 3 Övriga skulder Handelskrediter Försäkringssparande Fondandelar Andra ägarandelar Börsnoterade aktier Leasing Finansiella derivat Obligationer och förlagsbevis Inlåning Sedlar Mynt 21

22 Allmän samhällsbrist på pengar Penningmängd och skuld Skuld i miljarder kr År

23 Låneräntan beskattar samhället Konsument Pris Ränta Säljare Ränta Pris Bank Ränta Ränta Grossist Pris Ränta Förädlare Pris Producent 23

24 Pengar överförs från låntagare till långivare Räntebetalningar Avbetalning på lån Överföring av tillgångar mellan reell sektor och finansiell sektor Förmögenhetsklyftorna ökar 24

25 Inflation Penningmängd i M0 och M Överskott på pengar Värde (miljarder kr) M0 M3 Dyrare produktion Självförstärkande p.g.a ränta och skatter År

26 Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Penningsystem Ekonomisk tillväxt Drake 26

27 Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 27

28 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten 28

29 Vad påverkas av penningsystemet? Krig Försvagad demokrati Konjunktursvängningar Krympande reell sektor Skuldfälla Växande finansiell sektor Brist på pengar Inflation Högre arbetslöshet Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Krav på ekonomisk tillväxt Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten Ökande statsskuld Miljöförstöring Avreglering Överproduktion Ökande förmögenhetsklyftor Beroende av fossil energi Kapitalbrist i glesbygd Exportinriktade ekonomier 29

30 Sammanfattning av penningsystemets konsekvenser Utformningen av penningsystemet är direkt skadlig för samhällsutvecklingen. Det skapar social utslagning, ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. På dessa tre punkter driver penningsystemet samhället mot en kollaps. De största enskilda negativa konsekvenserna är: - en ständigt växande brist på pengar - kraven på ekonomisk tillväxt - att människor tvingas in i skuldfälla - att förmögenhetsklyftorna ökar 30

31 Lösningen 1. Riksbanken utnyttjar sin ensamrätt att ge ut pengar genom att bestämma hur stor del skuldfria pengar som ska tillföras till samhället. 2. När en ny summa pengar ska tillföras samhället sker det genom att staten får denna summa att förfoga över. 3. Kapitaltäckningskravet höjs väsentligt för privata banker. 31

32 Vill du veta mer om pengar? Litteratur: Pengar utan ränta och inflation - Margrit Kennedy Bankerna och skuldnätet - Ellen Brown The grip of death - Michael Rowbotham Internet: Sunda pengar intressant blogg Ekonomisk reform hemsida för penningreform The crash course video om pengar 32

33 Översikt av pengarnas historia 33

Relevanta dokument

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring