KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen"

Britta Lund
för 10 år sedan
Visningar:

1 Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen tals krisen Finanskrisen tals krisen 1990-talets början djup kris (depression) BNP föll, arbetslösheten ökade Värre i Sverige än i andra länder BNP föll mer i Sv än i andra länder Arbetslösheten ökade från 2% i slutet an 80- talet till 10% i mitten av 1990-talet 90-tals krisen Kraftig uppgång , överhettad ekonomi med hög inflation, brist på arbetskraft, fastighetspriserna steg kraftigt 1990 hög arbetslöshet och fallande BNP, fastighetspriserna sjönk kraftigt Vad hände??

kris (depression) BNP föll, arbetslösheten ökade Värre i Sverige än i andra länder BNP föll mer i Sv än i andra länder Arbetslösheten ökade från 2% i

2 Nov 1985 reglering av utlåning avskaffas (Novemberrevolutionen) startskott för krisen Tidigare omfattande kreditmarknadsregleringar från 1950-talet i avsikt att ha en lågräntepolitik Hög inflation Skattesystem som gynnade låntagande Sammantaget => real ränta som var negativt D och S utlåning ökade samtidigt

1950-talet i avsikt att ha en lågräntepolitik Hög inflation Skattesystem som

3 Tillgångspriserna ökade snabbare än konsumentpriserna. Tillgångspriserna steg mellan 1985 och 1990 med i genomsnitt 70%! (bubbla!) Konsumtionen ökade => överhettning Inflationen i Sverige steg snabbare än i omvärlden Fast växelkurs Den inhemska expansionen trängde undan den konkurrensutsatta sektorn, exporten utvecklades negativt Spekulationer på kronkursen Devalveringsförväntningar I slutet av 80-talet allt tydligare att politiken måste läggas om. Växelkursen var fast (Riksbankens överordnade mål var fast växelkurs) I feb 1990 föreslog regeringen en 2-årig frysning av löner, priser och utdelningar. Skärpt lagstiftning mot strejker => Regeringskris Kjell-Olof Feldt lämnar regeringen Nedgång Realräntan gick plötsligt upp pga inhemska och utländska faktorer Inflationen minskade kraftigt => nominella räntor steg Århundradets skattereform gjorde det mindre attraktivt att låna (gynnade sparande) Tysklands återförening => räntan ökade i Europa Kronan utsattes för spekulationer Riksbanken höjde r => r (real räntan) upp => värdet på tillgångar sjönk Förmögenheter raderades Företag gick i konkurs, i synnerhet fastighetsbolag Nedgång Bankerna gjorde kreditförluster på ca 180 miljarder kr mellan Kris för det finansiella systemet Staten ingrep för att garantera banksektorns existens. En bankstödsnämnd inrättades Två konkursmässiga banker, Nordbanken och Götabanken blev statsägda. Sparandet ökade => konsumtionen minskade => arbetslösheten ökade

negativt 1985-1990 Spekulationer på kronkursen Devalveringsförväntningar I slutet av 80-talet allt tydligare att politiken måste läggas om.

4 Nedgång Fortsatt spekulation mot kronan Räntan 500% ( Bengt Dennis the sky is the limit vi kommer inte att devalvera!) 1992 övergav Sv fast växelkurs => kronan tappade kraftigt i värde Realtillgångarna i Sverige sjönk med ca 30% Devalveringen hjälpte till att vända nedgången Hjälpte exportindustrin Men vi blev fattigare! Lärdomar Avregleringen på 1980-talet fick skulden Annan ordning på reformerna: borde börjat med skattereformen och sen avreglerat valutamarknaden Svårt att ha en fast växelkurs i en värld med internationell kapital rörlighet Finanskrisen 2008 Orsaker Hur kunde riskerna missbedömas så? Vad har gjorts? Framtidsscenarier Orsaker Makroekonomiska obalanser i världsekonomin Hög tillväxt och låga räntor Högt risktagande Snabb utveckling på finansmarknaderna Subprime och kreditderivat

5 Makroekonomiska obalanser Bytesbalansproblem US stort bytesbalansunderskott (importerar mer än de exporterar) US stort underskott både offentligt och privat (negativt sparande) Asien sparöverskott Inget nytt - detta har diskuterats sedan 1995 Hög tillväxt och låga räntor Globaliseringen och IT => låg inflation => låg ränta Sparöverskott i Asien Sparunderskott i bl a USA Högt risktagande, snabb utveckling på finansmarknaden Risktagande uppmuntrades Fler länder med fungerande finansmarknader => volymen ökade Många nya och avancerade instrument skapades Subprime lån Studier från 1991 visade att minoriteter nekades lån i större utsträckning än vita Federal Reserve Bank of Boston kom ut med en rapport 1992 som visade att även när man kontrollerade för viktiga faktorer så som kreditvärdighet nekades minoriteter lån i större utsträckning än vita Den amerikanska regeringen ville uppmuntra minoriteter till att bli husägare

utveckling på finansmarknaden Risktagande uppmuntrades Fler länder med fungerande finansmarknader => volymen ökade Många nya och avancerade instrument skapades Subprime lån Studier från 1991 visade

6 Subprime lån Politiker hörsammade studierna och underlättade för låntagare att få lån (Fannie Mae & Freddie Mac) och uppmuntrade låneinstitut att göra det lättare att låna Mortgage innovations inte titta så mycket på kreditvärdighet som tidigare, andra faktorer viktigare (utbildning) 28/36 bör inte gälla för fattiga! Definition av vad som är inkomst luckrades upp (gåvor) Piggyback loans (ingen kontantinsats (down-payment), tidigare 20%) Bear Sterns rekommenderade 3-4 % i down-payment mot tidigare 20% => efterfrågan på hus ökade och husförsäljningen ökade => attraktivt att spekulera i fastigheter (25% av alla husförsäljningar)

7 Visade sig att resultaten i studien som FED i Boston gjort var drivna av några felaktiga observationer. Togs dessa bort visade det sig att orsaken till att mindre lån beviljas till minoritetsgrupper är att de har lägre kreditvärdighet Hur kunde investerare (som är rationella?) missbedöma riskerna så kopiöst? Rating institut som riskbedömer instrument Piggyback lån inte högre risk än andra lån!! (43% högre sannolikhet för att förfalla) Ifrågasätta risken att dessa nya kredit derivat som innehöll subprime lån var riskfyllda kunde uppfattas som rasistiskt Så länge huspriserna stiger ingen default risk Rating instituten tjänade bra och det var endast 3 bolag som var godkända att riskbedöma dessa instrument (Standard & Poor s, Moody s och Fitch) - så liten (ingen) konkurrens Inget nytt och många varningar - Varför gjorde inget något? Inga enkla lösningar Många starka intressen många som tjänade mycket pengar Finanskrisen Vad hände? Stigande fastighetspriser under en lång period Abrupt slut på det i andra kvartalet 2006 (USA) Hushåll högt belånade kunde inte betala tillbaka => finansiella systemet kollapsade

) missbedöma riskerna så kopiöst? Rating institut som riskbedömer instrument Piggyback lån inte högre risk än andra lån!

8 Finanskrisen Amerikanska lån omvandlats till kreditderivat och sålts vidare världen över Dessa kreditderivat blev nu värdelösa Stor osäkerhet på den finansiella markanden Ingen vågade låna ut pengar, kreditlikviditet, banksystemet fungerade inte Fastighetsprisindex Årsvärden. Index 1981=100. Som jämförelse visas också konsumentprisutvecklingen

Ingen vågade låna ut pengar, kreditlikviditet, banksystemet fungerade inte

9 Prisindex för småhus 1981=100 Sverige 600 Småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) Hela riket Reporäntans utveckling Procent jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun- jun Månad 08 Källa: Riksbanken Hämtat: Procent kv kv kv 2009 Hushållens skulder I procent av disponibel inkomst och av finansiella tillgångar BNP Index, volymutveckling År Källa: SCB, beräkningar av Ekonomifakta Hämtat: Not: Hushållens skulder och tillgångar inkluderar äv en hushållens intresseorganisationer Källa: OECD och SCB *Uppskattade v ärden för År Hämtat: Disponibel inkomst Finansiella tillgångar Sverige EU-15 USA

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 kv 2009 2 kv 2009 3 kv 2009 Hushållens skulder I procent av disponibel

10 Vad har gjorts? Finanspolitik Penningpolitik Okonventionella centralbanksåtgärder Var är vi nu? Tydliga tecken på vändning men ett sämre utgångsläge än tidigare Kort perspektiv Dopad ekonomi - När exit? Beroendet länder emellan ökat vilket gör det svårt att göra enskilda åtgärder i ett land (konkurrensaspekter) Okonventionella åtgärder löper ut av sig själv Finanspolitik före penningpolitik Strukturåtgärder (arbetsmarknad fungera bättre)

Beroendet länder emellan ökat vilket gör det svårt att göra enskilda åtgärder i ett land (konkurrensaspekter)

11 Långa perspektivet Samordna global makropolitik möjligt? Behåll inflationsmålet men ta hänsyn till tillgångspriser Förbättra de offentliga finanserna Skarpare finansiella regelverk Bättre buffertar Höjda kapitalkrav? För snabb återhämtning kan innebära att för lite blir gjort! Framtids scenarier V-formad återhämtning Politiska åtgärderna fungerar Uppstädning av den finansiella sektorn Förtroendet återvänder U-formad återhämtning Hushållen fortsätter att spara Uppstädning av den finansiella sektorn dröjer För många bail-outs och politiska konflikter Stigande arbetslöshet L-formad återhämtning Politiker paralyserade Ökad protektionism Sociala konflikter (krig?) Sett i ett längre perspektiv

För snabb återhämtning kan innebära att för lite blir gjort!

Relevanta dokument

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten