Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Transkript

1 Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg

2 Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas

3 BNP-tillväxt Årstakt Källor: Eurostat, BEA 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 2006kv1 2006kv3 2007kv1 2007kv3 2008kv1 2008kv3 2009kv1 2009kv3 2010kv1 2010kv3 2011kv1 2011kv3 Sverige USA Storbritannien Euroområdet

4 Sysselsättningstillväxt Årstakt Källor: Eurostat, BLS 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 2006kv1 2006kv3 2007kv1 2007kv3 2008kv1 2008kv3 2009kv1 2009kv3 2010kv1 2010kv3 2011kv1 2011kv3 Sverige USA Storbritannien Euroområdet

5 Allvarlig skuldkris i Europa Förändring av offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld mellan 2008 och 2012, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens höstprognos Förändring mellan 2008 och 2012

6 Finansiellt sparande Procent av BNP 4,0 3,6 3,5 3,0 2,5 2,0 1,9 2,2 2,2 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 0,4 0,0-1,0-0,9-1, Källa: Statistiska centralbyrån

7 Vad förklarar Sveriges situation? Stora överskott när vi gick in i krisen Finanspolitiskt ramverk och ansvarsfull politik Ingen dyr nota för krisande banker Aktieägarna, inte skattebetalarna, bär kostnaden Reformer för en bättre fungerande ekonomi Ökade drivkrafter för arbete Reformerad arbetsmarknadspolitik Stärkt entreprenörsklimat Förbättrad konkurrenskraft och produktivitet Avvägd stabiliseringspolitik dämpade nedgången Aktiva åtgärder för 90 miljarder kr Jämförelsevis stora automatiska stabilisatorer

8 Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas

9 Infrastrukturinvesteringar Procent av BNP 1,4 1,3 1,2 Sverige fr.o.m Frankrike EU15 (exkl. Nederländerna och Grekland) Storbritannien Finland Tyskland 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0, Källa: International transport forum, Eurostat och egna beräkningar.

10 Ökade utgifter för infrastruktur Statens utgifter för infrastruktur (väg och järnväg) enligt gällande planer. Miljarder kronor, löpande priser. Källa:

11 Försämra inte budgetdisciplinen Infrastrukturinvesteringar i Sverige är inte låga jämfört med andra länder Regeringen tar redan fram åriga investeringsplaner Konjunkturrådet avråder från en gyllene regel Svårt att klassificera vad som är investeringar Svårt att se poängen med ett golv för investeringarna Samma mätproblem som för en gyllene regel

12 Behövs ett mål för bruttosskulden? Svårt att se poängen med detta förslag Överskottsmålet minskar både netto- och bruttoskulden, såvida inte staten av oklar anledning lånar till köp av finansiella tillgångar Stabilitets- och tillväxtpakten en restriktion på hur hög Sveriges bruttoskuld maximalt får vara 60 procent av BNP

13 Har de automatiska stabilisatorerna försvagats? Försvagningen bedöms vara marginell Konjunkturrådet, Flodén (2010), Sverige har fortsatt mycket starka automatiska stabilisatorer Omotiverat att ändra synen på diskretionära stabiliseringspolitiska åtgärder

14 Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme för stimulanser Det finanspolitiska ramverket är bra men kan kompletteras Golv för offentliga investeringar Mål för bruttoskulden Mjuka upp det kommunala balanskravet Finansiell stabilitet en förutsättning för trovärdiga ekonomisk-politiska regler Riksbankens roll bör förtydligas

15 En finansiell kris skadar den reala ekonomin Empiriska effekter av finansiella kriser de senaste hundra åren i utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier, genomsnitt. Finanskrisen ingår inte Arbetslöshetsökning (procentenheter) Produktionsminskning Boprisfall Börsnedgång Real ökning av statsskulden* 0% 20% 40% 60% 80% 100% * Siffran för statsskuldsökningen är baserad på finansiella kriser efter andra världskriget Källa: Reinhart & Rogoff, 2010

16 Stor variation i brutto och nettokostnader Källa: EU-kommissionen 2009 Anm.: Bruttokostnaden avser regeringens utgifter under krisen, och återvunna kostnader avser återbetalade utgifter upp till fem år efter krisens start

17 Krishantering görs av dels centralbank, dels regering och dess myndigheter Ansvarsfördelning vid hantering av finansiella kriser: Centralbanken: Lösa likviditetsproblem på marknaden, via kortfristiga krediter Regeringen och dess myndigheter: Ta hand om insolventa banker, via statliga garantier och kapitalinjektioner som förutsätter inflytande och kontroll

18 Krishantering regeringens principer Skattebetalarnas pengar ska värnas Dåliga tillgångar ska inte tas över om inte också ägandet tas över Ingen uppdelning av problembanker där staten endast tar över den dåliga delen Kreditinstituten, och framförallt deras ägare, ska stå för kostnaderna

19 Ansvar för Sverige Säkra offentliga finanser Finanspolitiken får inte bli källa till oro och osäkerhet Värna stark position och betryggande marginaler Beredskap för att kunna möta en sämre utveckling Säkra finansiell stabilitet Finansiellt ramverk med bättre tillsyn, kapitaltäckning och krishanteringsinstrument Prioritera välfärden Övriga reformer i den takt ekonomin tillåter