Kvalitetsredovisning för Vittra Östertälje Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Östertälje Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Charlotte Lindström TF Rektor Vittra Östertälje Fakta om Vittra Östertälje Vittra Östertälje startade I vår verksamhet har vi grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 444 elever på skolan. Vittra Östertälje är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Östertälje grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 25,5 Antal lärare med lärarlegitimation 25 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2,55 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 9,7 Antal förstelärare 4 Arbetslag Antal elever Åldrar Miniorlaget 158 F-3 Juniorlaget Seniorlaget Skolan har ett ledningslag bestående av TF rektor Charlotte Lindström samt biträdande rektor Linda Sandblom., arbetslagsledare för miniorerna Mikaela Källgren, arbetslagsledare för juniorer Nicolas Leal, arbetslagledare för seniorer Liz Styrhagen samt arbetslagsledare för fritids Susanna Lindqvist Youssef. Skolan har ett elevhälsoteam (EHT) bestående av skolsköterska Sofia Wessman, kurator Inger Azrak, tillgång till skolpsykolog via kommunens Resurscentrum, skolläkare Stefan Holmström, specialpedagoger Maria Fenger-Krog och Marika Winsnes samt skolans biträdande rektor Linda Sandblom. Skolans lokaler består av två sammanlänkade byggnader, en äldre del som från början hette Östertäljeskolan och en nyare del som stod klar Sedan 2005 har lokalerna regelbundet genomgått förändringar och förbättringar för studiemiljön, exempelvis ombyggnationer och tillägg av olika slag. Det är med stolthet som vi varje dag går in i våra vackra lokaler på Vittra Östertälje. Skolan omges i sin tur av fantastiska närområden med bland annat motionsspår, fotbollsplaner, en stor skog, lekpark och skolgård.

7 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 85 procent i oktober 2015 och 54 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 50 procent i oktober 2015 och 62 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Östertälje grundskola 2015/2016 Funktionell kvalitet & Upplevd kvalitet * Vi ska under läsåret 2015/16 fortsätta vår resa mot att både elever och vårdnadshavare anser att eleverna på skolan behandlar varandra med respekt. Vi tog under detta läsår kliv uppåt här men vill nu, som sagt var, fortsätta. Vårt första riktigt stora delmål inom det respektfulla samspelet är 75 procent, för att ta klivet dit vill vi under nästa år nå en nöjdhet på 63 procent.

8 * Vi vill nå en nöjdhet bland elever och föräldrar på 70 procent på området arbetsro. Största utmaningen här ligger bland vårdnadshavarna som vi i större utsträckning behöver få med oss, dels i tänket kring själva begreppet arbetsro men också i det eleverna själva faktiskt upplever. * Vi vill förbättra våra resultat för lärarnas sätt att informera eleverna om hur det går för dem i skolarbetet. På vår väg mot vårt första stora delmål på 75 procent nöjdhet vill vi under det kommande läsåret nå en nöjdhet på 73 procent. * Vi ska under kommande läsår prioritera de pedagogiska relationerna som finns i vår verksamhet. Detta innebär alla de olika pedagogiska relationer som uppstår i skolan. * Vi ska prioritera den formativa återkopplingen mellan pedagog-elev och pedagog-vårdnadshavare. Detta ska ske på ett tydligt och synligt sätt med stöd av ett systematiskt arbetssätt. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Under uppstartsperioden i höstas arbetade skolans pedagoger med det grundläggande värdegrundsarbetet med eleverna för att främja ett respektfullt klimat, god arbetsro och ökad känsla av trygghet. Inför läsåret 2015/2016 infördes det på Vittra Östertälje gemensamma ordningsregler i år F-9 som skickades hem innan skolstart för att skrivas under av både elev och vårdnadshavare och sin tur lämnades in till ansvarspedagog vid skolstart. Vi har under läsåret infört restriktioner för mobiltelefoner på undervisningspassen för att främja god arbetsro. Vi har under läsåret infört fasta placeringar i undervisningsrummen för att öka känslan av trygghet och främja god arbetsro. Vi har under delar av året haft en samtalsterapeut på skolan som har gjort särskilda insatser vid exempelvis konflikter, grupperingar eller när någon har känt sig utsatt för att hjälpa till att hantera situationerna och för att främja ett respektfullt klimat. Lärare gör LPP, lektionsplaneringar och bedömningar i Schoolsoft för att synliggöra elevens kunskapsutveckling både för elever och föräldrar. Vi har under läsåret haft en förstelärare på skolan som har verkat för lågaffektivt bemötande som metod för att främja våra pedagogiska relationer till eleverna. Skolans personal har deltagit på en föreläsning om Särbegåvade barn (Ronnie Krom) samt ännu en föreläsning Den gode ledaren- vikten av återkoppling och vikten av ledarskapet (Stefan Einhorn) för att främja de pedagogiska relationerna till alla elever. Skolans pedagoger har lyssnat till en föreläsning av Ann S. Pihlgren angående olika undervisningsstilar och framför allt för att betona vikten av den formativa återkopplingen mellan pedagog-elev och elev-pedagog. Skolans pedagoger gör utöver betygssättning, en helhetsbedömning var 6:e vecka samt skriftliga omdömen 1 gång som återkopplas hem till elever och vårdnadshavare.

9 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första delen redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden I Lgr-11 står det att alla som arbetar i skolan ska medverka till elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen och detta utgör grunden för det värdegrundsarbete som vi har utfört under läsåret 2015/2016. Under sommarlovet 2015 skickades det hem ordningsregler till alla elever och vårdnadshavare. Eleverna gick tillsammans med sina vårdnadshavare igenom dessa, skrev under och tog med sig ordningsreglerna till skolstarten. Dessa ordningsregler lägger tillsammans med det inledande värdegrundsarbetet under uppstartsperioden en god grund och gemensam plattform för kommande arbete under skolåret. I den inledande uppstartsperioden arbetar man generellt mer i ansvarsgrupper och lägger tid på att bygga gemenskap och för att öka känslan av trygghet i grupperna. På miniorerna arbetar skolan bland annat med värdegrunden återkommande under morgonsamlingar under hela läsåret, så som att läsa texter från BRIS för att skapa förståelse för olika levnadsvillkor och titta på Lilla aktuellt och belysa viktiga händelser i vår omvärld. Vi har aktivt arbetat med vår konsekvenstrappa vid olika konflikter, vilket innebär att vi har en handlingsplan för hur vi ska hantera dessa situationer. Konsekvenstrappan har vi sedan synliggjort såväl under föräldramöten och på SchoolSoft/hemsidan som i skolans lärmiljö. Utöver detta finns det ett parallellt arbete med Kränkande behandling som syftar till att reda ut händelser som upplevs som kränkande så att varje part får ett bra avslut vid en sådan konflikt. Ett utvecklingsarbete för oss i värdegrundsarbetet är att öka elevernas inflytande i verksamheten. Värdegrundsarbetet behöver intensifieras och fortsätta att genomsyra allt vi gör i skolan för att förankra denna kunskap i varje elevs medvetande och görande. Elevernas ansvar och inflytande Varje elev ska i skolan erbjudas möjligheter att påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning. På vår skola har det skett på lite olika sätt i olika åldrar. I årskurserna 1-3 arbetar vi främst med att eleverna får ta ansvar och att vara delaktiga i sin utveckling. Detta blir framför allt tydligt i deras arbete med att planera och utvärdera sin skolgång varje vecka i sin Vittrabok. Där erbjuds det tid för reflektion och eftertanke men även en blick framåt och en möjlighet till struktur.

10 Under detta läsår har eleverna även fått prova på att arbeta demokratiskt i klassråd som i sin tur har mynnat ut i minior-, junior-, senior- och ett fritidsråd. Elevrådet har träffats varje vecka och haft avstämningar, lyft elevnära frågor och diskuterat ett systematiskt miljöarbete ur ett elevperspektiv. Matrådet har integrerats med elevrådet där stormöten tillsammans med skolans kock eller individuella möten mellan kocken och rektor varit olika varianter. Detta är något vi måste fortsätta att utveckla även under kommande läsår. Vi har fortsatt med matvärdskap för ordningen i matsalen. Den årliga Julmarknaden har arrangerats med stort inflytande av elever. Över hela skolan sker planering och utvärdering varje fredag i ansvarsgrupp i elevernas fysiska Vittrabok. Under de individuella utvecklingssamtalen sätter ansvarspedagogen, vårdnadshavare och eleven upp personliga mål i personlig utveckling, kunskap, lära att lära och förhållningssätt och gemenskap. Dessa mål följs kontinuerligt upp i deras Vittraböcker men även under följande IUPsamtal, (samtal om individuella utvecklingsplaner). Barnets personliga utveckling står i fokus och eleverna har stor insyn i hur de själva utvecklas. Skola och hem Skolan och hemmet ansvarar gemensamt för våra elevers skolgång och för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för utveckling och lärande. Skolan ansvarar för att löpande informera hemmet om elevens kunskapsutveckling men även om elevens sociala och personliga utveckling. Idag görs detta genom löpande konversationer via e-post och under IUP-samtal som äger rum två gånger per läsår. Vi satsar på många olika individuella lösningar för elever och vårdnadshavare där behov av kontinuerlig kontakt är extra viktigt, det kan exempelvis handla om veckovisa e- brev/veckoavstämningar till vårdnadshavare med fokus just på deras barn. För miniorerna har vi under läsåret gjort oss mer tillgängliga för spontana och direkta samtal med vårdnadshavarna och genom att bland annat möta upp eleverna i kapphallen på morgonen och erbjuda tid för samtal under årets föräldramöten. Vi skriver veckobrev till vårdnadshavarna i alla arbetslag, samt sänder ut rektorsnytt som kommer ut månadsvis. Vi har under läsåret förtydligat våra rutiner kring återkoppling på mail och klagomål, förtydligat vår kommunikationspolicy och framför allt blivit bättre på att ringa hem till föräldrarna istället för att maila för att undvika missförstånd och för att kunna svara på eventuella frågor direkt. Vi har också haft extra föräldramöten om till exempel betygsättning/kunskapskrav och om de nationella proven. Gällande övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass finns det utrymme för förbättringar då det inte finns en tydlig struktur och handlingsplan för hur detta ska gå till. Detta är ett utvecklingsområde till nästa läsår. Vi ser också att vi kommande läsår fortsätter med den förstärkta kommunikationen till hemmet avseende fokuserade möten och direkt kommunikation. Övergång och samverkan I skolans alla former är det viktigt att vi följer och främjar varje elevs personliga utveckling och det ställer krav på genomtänkta övergångar mellan skolformernas olika stadier samt samverkan mellan olika enheter och pedagoger. Detta är av yttersta vikt framför allt för de elever som är i behov av särskilt stöd. När eleverna på Vittra Östertälje ska byta stadium, det vill säga genomföra övergången mellan förskoleklass till år 1 och för elever som slutar år 3 och 6 så har vi ett välplanerat och dokumenterat överlämningsmöte för varje enskild elev. Där lyfter vi kunskapsutveckling och personliga förutsättningar så att man på bästa sätt kan följa upp eleven efter dennes förutsättningar redan i början av ett nytt läsår med nya pedagoger. När det gäller avslutande elever i årskurs 9 så har vi ett flertal möten med vårdnadshavare och skolans ansvarige för SYV, studie- och yrkesvägledaren. I arbetet inför gymnasieval ingår också

11 individuella samtal med SYV. Under hela årskurs 9 finns en kontinuerlig kontakt mellan elev, ansvarspedagog, vårdnadshavare och SYV. Vi finns alltid tillgängliga för överlämningar till kommande gymnasieskola. Ett utvecklingsområden inför nästa läsår är att skapa ett bättre sammanhang för barnens skoldag och fritids. Vi önskar att knyta ihop verksamheterna så att övergången blir mindre markant och kännbar för eleverna. Ett annat utvecklingsområde är övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Här finns det utrymme för förbättringar då det inte finns en tydlig struktur och handlingsplan för hur detta ska gå till. Skolan och omvärlden Skolan ska verka för att varje elev får rätt förutsättningar till en högkvalitativ skolgång men även till vidareutbildning. Detta ställer krav på att eleven får nära förankring till omvärldens kulturella utbud, arbetsliv och andra organisationer. På miniorerna arbetar vi aktivt med att berika elevernas kulturella upplevelse av närområdet och kommunen med hjälp av bland annat kulturskolans olika temaveckor. Vi har bland annat besökt olika teaterföreställningar och filmvisningar som har visat på människors olika förutsättningar och livsvillkor. Bland våra äldre elever har fokus legat på studiebesök av olika slag, att delta i sportevenemang så som LT-cup i Södertälje kommun, och praktikperioder (prao) för årskurs 8 och 9. Vi har också påbörjat ett samarbete med Mattementor och Mentor Sverige där vi hittills har haft besök av ett antal vuxna mentorer som pratat med våra äldsta elever om deras yrkesval, utmaningar i livet, osv. Mattementor är precis som det låter mer riktat åt mentorskap och stöd inom just matematik. Detta samarbete är verkligen något vi vill fortsätta att utveckla även under kommande läsår. Vi har haft återkommande besök av fältassistenter och närpoliser, dels för samverkansmöten med rektor/ansvariga pedagoger, men också för att träffa elever. Vi har också påbörjat ett samarbete med VFU-studenter (verksamhetsförlagd utbildning) och fått in flertalet studerande under våren. Detta vill vi också fortsätta med och intensifiera under kommande år. Under våren deltog hela vårt seniorlag i det så kallade Operation Dagsverke, där eleverna under en heldag fick vara med och samla in pengar till behövande. I arbetet ingår också kunskap/föreläsningar om vilka pengarna går till just i år, allt för att skapa förståelse och deltagande hos våra elever. Vi ser att vi under nästa läsår kan utveckla skolans relation till närområdet genom att ha en tydligare SYV-plan för de yngre åldrarna. Bland annat planerar vi att bjuda in representanter för olika yrkesroller, besöka olika arbetsplatser samt att arbeta tematiskt kring olika yrkesval man har i livet. Bedömning och betyg Vi sköter den större delen av vår skriftliga bedömning via SchoolSoft. I vår vardag finns formativ, muntlig bedömning som ett stående och naturligt inslag. Vi genomför vår så kallade helhetsbedömning var 6:e sjätte vecka, där alla pedagoger gör en översiktlig bedömning av samtliga elever i samtliga ämnen. På så sätt kan vi som skola ständigt skapa oss en bra uppfattning om hur våra elever ligger till på individnivå och på gruppnivå. Skolan kan då snabbare komma till beslut om resursförändringar till gagn för elever där behovet är som störst. Ett utvecklingsområde inför kommande läsår är att tillsammans omforma vår bedömningspolicy.den har funnits i huset ett bra tag och det behövs ett större gemensamt ägarskap av den, snarare än att det är ett viktigt dokument som vi ska följa. I arbetet med yngre elever är det en balansgång att hitta en punkt mellan prestation och arbetsglädje som främjar fortsatt utveckling, då en diskussion om endast resultat och prestation inte är något

12 positivt. Vi behöver utveckla vår återkoppling till elever på ett sätt som upplevs som lustfyllt och utvecklande. Detta är viktigt för att öka elevernas känsla av påverkan på den egna kunskapsutvecklingen. Detta ser vi som ett utvecklingsområde till nästa läsår. Ju äldre eleverna är desto mer fokus hamnar på kunskapskrav och kunskapskriterier. Den muntliga kontakten och de vardagliga mötena är en mycket viktig del i vårt sätt att se både på den pedagogiska relationen och på bedömning. Under de individuella utvecklingssamtalen sätter ansvarspedagogen, vårdnadshavare och eleven upp personliga mål i personlig utveckling, kunskap, lära att lära och förhållningssätt och gemenskap. Dessa mål följs kontinuerligt upp i elevernas Vittraböcker men även under följande IUP-samtal. Barnets personliga utveckling står i fokus och eleverna har stor insyn i sin egen utveckling.

13 Upplevd kvalitet I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, med hjälp av företaget Markör. Eleverna på Vittra Östertälje hade 2015 en svarsfrekvens på 54 procent (153 av 284). Bland vårdnadshavarna var svarsfrekvensen 50 procent (222 av 444). I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

14 Studiemiljö föräldrar

15 Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever

16 Undervisning föräldrar

17 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. I resultatet ovan kan man utläsa att det finns stor diskrepans i elevers, vårdnadshavares och pedagogers uppfattning kring samma frågor. En anledning till att det skiljer sig så i hur man uppfattar dessa frågor, beroende på vilken roll du har, kan vara att man generellt läser in olika betydelser i de olika begreppen. En av de frågor som utmärker sig är huruvida lärare ger eleverna information kring vad hen behöver för att kunna nå kunskapskraven i de olika ämnena. Det är inte specificerat hur en sådan dialag kan se ut eller genom vilka medier detta ska ske. Bedömningar i de olika ämnena görs via schoolsoft var sjätte vecka men även löpande i undervisningen. Pedagogerna belyser att de har denna dialog med eleverna kontinuerligt, medan eleverna upplever att de aldrig fått denna information. Detta har gjort att vi inför nästa läsår har gjort ett grundligt analysarbete i alla olika grupper; vårdnadshavare på en workshop, elever i elevrådet och pedagoger på ett pedagogiskt forum. Man kan i detta ana att diskrepansen består i att pedagogerna inte är tydliga i när de pratar med eleverna om vad det är de gör och att de behöver förtydliga och sätta ord på dessa samtal. Generellt kan man se att pedagogerna skattar sitt eget arbete mycket högre än vad elever och föräldrar gör, framför allt vad gäller sina egna insatser i relation till eleverna. Man kan också utläsa att man ser olika saker beroende på vilken grupp man tillhör. Ett sätt att komma vidare i arbetet med att minska diskrepansen i hur synen på dessa frågor är samt öka förståelse för nödvändiga åtgärder är att fortsätta arbeta med forum som ovan beskrivna workshop. Transparens och synlighet skapar förutsättningar för en gemensam förståelse.

18 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 90,24% 92,68% 97,56% Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 93,50% 95,50% 91,70% Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 90,30% 97,10% 82,10% Andel (%) behöriga till gymnasiet 95,20 % 94,10% 96,40% Meritvärde år Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 93% 93% 90% Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 95% 98% 95% Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg

19 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100 % 100 % 98,38 % Engelska 100 % 100 % 96,77 % Hem- och konsumentkunskap % 98,38 % Idrott 100 % 100 % 90,32 % Matematik 95,13 % 100 % 96,77 % Moderna språk % 98,38 % Musik 100 % 100 % 96,77 % NO 100 % Biologi Ingår i NO 95,7 % 95,16 % Fysik Ingår i NO 100 % 95,16 % Kemi Ingår i NO 100 % 98,38 % SO 100 % Geografi Ingår i SO 100 % 96,77 % Historia Ingår i SO 100 % 95,16 % Religion Ingår i SO 100 % 96,77 % Samhällskunskap Ingår i SO 100 % 98,38 % Slöjd 100 % 100 % 95,16 % Svenska 96,77 % 100 % 97,7 % Svenska som andraspråk 87,5 % 91,7 % 93 % Teknik Ingår i NO 100 % 98,38 %

20 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 41 Andel (%) som nådde alla mål 73,18 % Antal flickor 18 Andel (%) som nådde alla mål 83,33 % Antal pojkar 23 Andel (%) som nådde alla mål 65,21 % Matematik åk 3 Antal elever 41 Andel (%) som nådde alla mål 63,42 % Antal flickor 18 Andel (%) som nådde alla mål 72,22 % Antal pojkar 23 Andel (%) som nådde alla mål 56,52 % Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Åk 6 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,1 45,2 38,7 SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,3 66,7 Matematik åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre

21 ,9 71,1 20 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,7 73,3 Åk 9 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,9 64,3 23,8 SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,7 33,3 Matematik åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,9 88,2 7,8

22 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,3 78,9 8,8 NO Fysik åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,5 23,5 SO Samhällskunskap åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,7 83,1 15,3 Gällande korrelationen mellan betyg och nationella prov ser vi överlag en jämn nivå, en nivå som absolut håller sig inom ramarna för vad vi som skola känner oss trygga i. Något som verkligen sticker ut är resultaten på de nationella proven i matematik för år 3 där ett flertal elever inte har kunnat visa sina kunskaper under provsituationerna. Till exempel är det endast 56% av pojkarna som har klarat alla delprov i matematiken vid provtillfället men 100% har godtagbara kunskaper i matematik. Detta grundar sig framför allt i de anpassningar som görs för varje elev individuellt och de olika sätt att visa sin kunskap som används. I svenska och svenska som andra språk både för år 6 och år 9, har flertalet elever som nått ett högre betyg än vad de presterade under de skriftliga och muntliga delarna i de nationella proven. Förklaring till detta finns i de olika arbetssätt/metoder, som tex genomgångar, film, laborationer, praktiskt arvbete, studiebesök, projektarbeten, som använts i undervisningen med direkt anpassning utifrån individen. Elever har på flera olika sätt tillåtits visa sin kunskap (skriftligt/muntligt/praktiskt). Till detta kommer täta avstämningar kring kunskapsutveckling med direkta åtgärder vid behov. Här har även arbete 1:1 med elever i behov av stöd skett kontinuerligt. Något som sticker är också resultatet för engelska år 6. I pedagogernas analyser framgår det att vi känner viss oro kring elevernas förmågor att få fram de muntliga kunskaperna. Pedagogen har arbetat hårt med att får samtliga elever att övervinna sin rädsla att kommunicera engelska inför andra. Hen har arbetat med att låta eleverna välja hur de vill redovisa, tex i helklass, liten grupp eller enbart för en vuxen.

23 Detta har medfört att fler elever sakta men säkert vågar mer och mer. Detta är ett arbeta som under nästkommande läsår behöver fortskrida för att eleverna ska nå sin fulla potential i de muntliga delarna. Vårt arbetssätt, med att ständigt kunna prestera munligt/komplettera muntligt och att möta eleverna på det sätt som respektive elever känner sig tryggast på, det påverkas helt klart av att helt plötsligt bli tvingad i att prestera endast skriftligt, så som på NP. Att anpassa vår undervisning, elevernas redovisningssituationer med mera är numera vardag och en självklarhet för samtliga pedagoger på skolan, när eleverna då sitter med nationella prov utan dessa individuella lösningar och anpassningar skapas problem, problem som vi tydligast ser i dessa ämnen. Vår systematik är väl värd att nämna här. Inget lämnas åt slumpen och våra insatser kommer in tidigare och tidigare för varje år som går. Vi är flexibla gällande våra resurser och utnyttjar dem för elevernas behov och förutsättningar för att få dem att lyckas så bra som möjligt. Dock måste vi vara noggranna med att samtidigt förbereda dem för en vidareutbildning och ett liv efter årskurs 9 där anpassningar och kraven kanske är annorlunda. Återigen kan vi spegla tillbaka till de nationella proven där möjligheten till just individuella lösningar och anpassning är nästintill obefintlig. Det fortsatta arbetet inom den pedagogiska relationen mellan pedagog och elev handlar till mångt och mycket om att bibehålla den elevsyn som de flesta av oss har, samt att få in all ny personal i samma tänk så att de på riktigt ser fördelarna med att vilja lära känna våra elever, att öppna upp ögonen för att den pedagogiska relationen verkligen är den rätta vägen för att nå bra kunskapsresultat, trygghet och trivsel för alla som finns på skolan. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan

24 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Upplevd kvalitet elever

25 Upplevd kvalitet föräldrar Analys av upplevd kvalitet När vi ser till barometern som mäter NöjdKundIndex så visar eleverna att de är är mindre nöjda i år än föregående år. NKI för eleverna har minskat från index 62 till index 54. Detta är en markant minskning i nöjdhet. Föräldrarna visar inte en lika stor minskning i nöjdhet, siffrorna där har minskat från index 64 till index 62. Eleverna i elevrådsdiskussionerna menar att det ligger en problematik i hur lokalerna och pedagogerna är organiserade och disponerade. Till exempel upplever de att vissa lokaler bjuder in till en högre ljudnivå och därmed sämre arbetsro samt att det skiljer i hur pedagogerna strukturerar och synliggör lektionsinnehåll och arbetsgång i undervisningen. Trivselgradens index (index 82 till index 75) för elever har även denna minskat under läsåret 2015/2016. Föräldrarnas svar om trivselgrad visar att indexet har minskat från index 84 till index 77. Eleverna berättar att en stor del i detta är att de upplever att man brister i respektfullt bemötande mot varandra och mot vuxna. De berättar även att trygghetsgraden varierar beroende på vilken relation man har till pedagogen i fråga och hur denne pedagog bemöter elever som brister i respekt. När vi kopplar upplevd kvalitet till resultaten ser vi en bristande samsyn i hur vi skapar förutsättningar för elevens skoldag vad gäller trygghet, trivsel och återkoppling. En utmaning för skolan inför kommande läsår är att skapa kontinuitet i organisationen och skapa samsyn i uppdraget. Vi bedömer att en ökad systematik och ökad samordning i hur, när och vad vi kommunicerar kommer att öka våra resultat. Åtgärder har redan vidtagits i en kvalitetssäkrad rekrytering på alla nivåer. En ökad täthet avseende legitimerade lärare är redan verkställd. Våra gemensamma verktyg för organisation, kommunikation och undervisning är framtagna och processas. Fr o m LÅ är en fast rektor rekryterad.

26 Analys av kunskapsresultaten Kunskapsresultaten på skolan har under ett antal år varit något vi som skola verkligen kan vara stolta över. Vi vet också vad vi har framför oss och vilka utmaningar vi står inför gällande respektive elev som i dagsläget inte når målen i ett eller flera ämnen. Vår systematik är väl värd att nämna här. Vi har en otroligt bra kontroll på våra elever och deras nivåer i de olika ämnena. Inget lämnas åt slumpen och våra insatser kommer in tidigare och tidigare för varje år som går. Vi är flexibla gällande våra resurser och utnyttjar dem för elevernas behov och förutsättningar för att få dem att lyckas så bra som möjligt. Vi har en väldigt jämn och fin måluppfyllelse i skolan ämnen för egentligen alla åldrar. Jämför vi med förra året så ser vi följande; Årskurs 2014/ /2016 År 3 96,5 % 97,94 % År 6 98,75 % 99,3 % År 9 99 % 96,4 % Hela skolan 99 % 98,15 % Tittar vi ämnesvis för åldrarna 3, 6 och 9 så rör vi oss mellan en måluppfyllelse på 87%-100%. Detta är också siffror vi är väldigt stolta över och det ger oss en tydlig vink om att det inte är på ämnesnivå eller gruppnivå som vårt fokus och våra insatser bör ligga utan snarare på elev- och individnivå. Det ämne som utmärker sig är SVA för år 3 där man kan se en lägre grad av måluppfyllelse, vilket gör att man kan dra slutsatsen att vi behöver se över våra rutiner och kunskaper kring hur vi arbetar med SVA i de yngre åldrarna. Ett annat ämne som ligger lite lägre i resultat är idrott och hälsa (90,32% för år 9), där vi vet att resultatet ligger lägre på grund utav bristande simkunskaper. Även detta är något vi behöver se över inför kommande läsår. Tittar vi på meritvärdet för år 9 så ser vi att vi lyckats bibehålla den kraftiga ökningen vi hade mellan åren Våra tidigare insatser utifrån föregående års analyser har gjort att vi bättre kunnat utmana de kunskapstörstande eleverna utan att för den saken skull tappa eleverna som varit i behov av stöd eller särskilt stöd. Vi har sedan förra läsåret ökat vårt meritvärde för år 9 från 246 till 248. På individnivå har vi inte fullt ut nått våra uppsatta mål då behörigheten till gymnasiet även i år låg under 100%. En elev nådde inte dessa krav men där har vi hjälpt eleven till ett gymnasium som är väl anpassat för hen, detta med hjälp av arbetet SYV-elev-ansvarspedagog-specialpedagog och förälder. En annan elev har ej deltagit i studier under detta läsår trots interna och externa insatser. Under kommande läsår har vi en ny utmaning att bibehålla dels en hög siffra på meritvärdena, dels när det gäller att få in eleverna på gymnasieutbildningar men också i att utmana dem på högre kunskapsnivå.

27 Kvalitetsmål för Vittra Östertälje grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet * Vi vill att fler elever ska känna att vi behandlar varandra med respekt på vår skola. Vår förhoppning är att öka från index 55 i år till index 60 nästa år. * Vi vill att fler elever ska känna att de får arbetsro i skolan. Vår förhoppning är att öka från index 63 till 68 under nästa läsår. * Vi vill våra elever i större utsträckning ska känna att den hjälp som de behöver i sitt skolarbete. Vår förhoppning är att öka från index 63 till index 65. * Vi vill under nästa läsår uppnå 250 i meritvärde för år 9. Upplevd kvalitet * Vi vill under nästa läsår öka elevernas NKI från 54 till 60. * Vi vill under nästa läsår att våra elever och föräldrar ska rekommendera vår skola i högre grad. * Vi vill även öka den upplevda graden av trivsel hos elever och föräldrar under 2016/2017. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 * Vi ska slå ihop arbetslagen minior och fritids för att skapa en större samverkan och samsyn på våra elever och handlingsplaner. * Vi ska under läsåret 2016/2016 ta upp arbetet med kulturdagar för att stärka vittrakulturen på skolan och för att främja ett respektfullt klimat mellan våra elever. * Våra förstelärare kommer under läsåret 2016/2017 få möjlighet att ses och samtal kring hur vi utvecklar det kollegiala lärandet på skolan och på så sätt stärka pedagogerna i sina pedagogiska relationer och syn på betyg och bedömning. * Pedagogerna kommer under nästa läsår att få enskild handledning av EHT-teamet för att få stöttning i de frågor som varje pedagog står i. * Pedagogerna i miniorlaget kommer under nästa läsår att få delta i ett utbildningstillfälle angående lågaffektivt bemötande mot barn i behov av särskilt stöd, för att stärka dem i sina pedagogiska relationer. * Under nästa läsår kommer en socialpedagog att arbeta i de yngre åldrarna för att främja ett respektfullt klimat och för att stötta i bland annat konflikthantering. * Vi gör under nästa läsår om våra undervisningsgrupper så att de blir åldershomogena för att kunna arbeta mer effektivt med bland annat värdegrunds-frågor i den grupp man är i under dagen. * Vi fortsätter med att ha fasta placeringar i undervisningsrummen samt mobilförbud för att främja trygghet och arbetsro. * Alla arbetslag ska i skolstart gemensamt skriva en handlingsplan utifrån våra fokusområden och våra prioriterade mål, som sedan ska vara levande i arbetslagens dagliga verksamhet. * Under nästa läsår kommer EHT att medverka på ledningsgruppsmöten för att stärka samarbetet kring vissa elever. * Vi kommer under nästa läsår och framöver att satsa på inköp av möbler och inventarier till skolan.

28 Vittra Östertälje fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 6,25 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 4,45 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Fritids F Klubben Fritidshemmets lokaler delas med miniorlaget (F-3) och med juniorerna (4-6). Fritids öppnar på morgonen kl. 6:30 i det bruna rummet i den gamla delen av byggnaden. Här finns det möjligheter att få en lugn och skön start på dagen. Fritids har mycket av sitt material i den gamla byggnaden på skolan men har även aktiviteter som bland annat sker i vår ateljé, dans i aulan, lek i idrottshallen. Eftermiddagsfritids öppnar när barnen slutar skolan kl: och stänger kl: En stor del av dagen på fritids spenderar man utomhus i vår fantastiska närmiljö som till stor del består av skog. Vi har ett motionsspår precis intill skolgränsen, en lekpark, några fotbollsplaner och självfallet vår skolgård. Skolgården erbjuder möjlighet till bollspel på bollplanen, olika lekar i King-rutor, pingisbord, klätterställningar etc. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.

29 Kvalitetsmål för Vittra Östertälje fritidshem 2015/2016 Funktionell och upplevd kvalitet: * Vi ska ha en bättre kommunikation med vårdnadshavare. Vi gör en policy för hur vi formulerar oss när vi e-postar till vårdnadshavare. * Vi ska ha ett respektfullt samspel mellan barnen på fritids; systematiskt arbete med konsekvenstrappan. * Vi ska ha ett luftfyllt fritids; starta spontana aktiviteter när vi behöver skapa ordning och reda ute på fritids. * Vi blir fler pedagoger på fritids, då skapas förutsättningar för att kunna planera och genomföra fler aktiviteter och väcka barnens nyfikenhet. * Vi ska ha ett systematiskt förbättringsarbete mot högre kvalitet på fritid; vi skriver en ny handlingsplan utifrån kvalitetsundersökningen. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Vi möter föräldrar även när det gäller positiva saker som handlar om deras barn. Vi hälsar alltid vid lämning/ hämtning och återkopplar om vi känner till något om hur barnets dag har varit. Vi har i arbetslaget kommit överens om vad ett mail hem ska innehålla - Saklig information om ärendet, ej utgå från egna känslor eller värderingar, avsluta med vad vi vill att föräldrarna ska göra ex. prata med sitt barn, endast känna till informationen eller återkoppla till oss. För att öka det respektfulla samspelet mellan barnen har vi i arbetslaget haft fokus på konflikthantering under våra arbetslagsmöten. Vi har pratat om att det är viktigt att lyssna på alla enskilt i en konflikt för att sedan vägleda barnen för att nå en lösning. Vi har även sätt vikten av att alltid återkoppla till barnen hur det har gått när de berättar ex. att något annat barn har gjort något dumt eller liknande. Vi ser aldrig ärendet som aldrig avslutat innan den återkopplingen till barnet har skett. Vi är närvarande i leken och arbetar löpande med att hitta nya strategier för oss pedagoger att frigöra oss från vaktandet av barnen till att vara mer delaktiga i leken. Vi använder konsekvenstrappan enligt skolans riktlinjer och använder oss utav den är en konflikt uppstår. Vi har sätt över arbetsfördelningen när alla pedagoger är utomhus i verksamheten. Vi har strukturerat upp vilka som behöver hantera lista och ha uppsikt och vilka som finns för att kunna starta spontana och styrda aktiviteter. För att skapa en lustfylld miljö håller vi i olika aktiviteter som riktar sig till olika intressen och behov. Vi startade en ny aktivitet som vi kallar Mästarnas mästare utifrån tv-programmet - det skapade lust och nyfikenhet samtidigt som vi kunde arbeta med att öka det goda samspelet. Utifrån att ha en god grundstruktur i vad pedagogerna har för uppdrag varje dag samt en synligt schema så skapar vi mer ordning och reda i fritidsgruppen. Vi har planerat en grundstruktur för vilka aktiviteter som vi håller i under varje vecka och vilka pedagoger som håller i de varje dag. Vi har löpande utvärderat aktiviteterna för att se om vi