Användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät"

Transkript

1 Användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät PEROLA SCHELVANDER Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05013

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät PEROLA SCHELVANDER TRITA-NA-E05013 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Ester Appelgren Examinator var Nils Enlund

3 Användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät Sammanfattning Detta examensarbete gick ut på att utforma, genomföra och sammanställa resultatet av en användbarhetsutvärdering av Skatteverkets intranät. Uppdragsgivare var Karin Willner, enhetschef på kommunikationsenheten, kommunikationsavdelningen, Skatteverkets huvudkontor. Målet var att presentera en lista med ett antal konkreta genomförbara vidareutvecklingsförslag. Utvärderingen genomfördes genom att en enkät skickades ut till 2500 respondenter inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Enkätresultatet låg sedan till grund för de intervjuer som genomfördes med 14 respondenter. Parallellt med dessa empiriska undersökningar bedrevs litteraturstudier som bidrog med teoretiskt motiverade förslag. Resultatet blev en lista med 19 vidareutvecklingsförslag av varierande konkretiseringsgrad. Vissa av dessa kan genomföras inom en mycket kort tidsperiod, medan andra tar längre tid att genomföra och kräver organisatoriska förändringar.

4 Usability evaluation of the Swedish tax agency s Intranet Abstract The purpose of this master thesis was to design, execute and compile the result of a usability evaluation of the Swedish tax agency s intranet. Mandator of the evaluation was Karin Willner, unit director of the communication unit, the communication department at the head office of the Swedish tax agency. The goal was to present a list of a number of concrete, viable proposals for development of the intranet. The evaluation was executed by distributing a questionnaire to 2500 respondents within the Swedish tax agency and the Swedish enforcement administration. The result of the questionnaire then underlay the design of the interviews that was performed with 14 respondents. A simultaneous theoretical investigation was carried out. A list of 19 proposals for development with varying degree of concreteness was the result of the evaluation. Some of these can be carried out within a short span of time, while other takes longer time to carry out and are dependent on organizational changes.

5 Förord Jag vill rikta ett stort tack till alla anställda på kommunikationsavdelningen på Skatteverkets huvudkontor i Solna. Tack för trevligt sällskap och tålmodigt svarande på dumma och mindre dumma frågor. Ett stort tack också till alla andra anställda på Skatteverket som via e-post har svarat på frågor och hjälpt mig hitta material av olika slag, samt till alla de som svarade på enkäten och blev intervjuade. Jag vill också tacka min handledare på KTH, Ester Appelgren, för all konstruktiv kritik. Slutligen vill jag tacka Klara för uppmuntran och stöd i svåra och glada stunder. Ett särskilt tack riktas till Beblet Starfish för inspiration och motivation. PerOla Schelvander Stockholm, januari 2005

6 1 INLEDNING Rapportöversikt Bakgrund Uppdragsbeskrivning Syfte med examensarbetet Problemformulering Avgränsningar 4 2 METOD Metodval Enkätmetodik Intervjumetodik Population och urval Metodkritik Tidplan 11 3 UTREDNING Intern kommunikation och intranät Om intern kommunikation Om intranät Utvecklingstrender Om intranätet på skatteverket Diskussion av utvecklingstrenderna Genomförande och resultat Ställningstaganden i utformning av enkäten Testning av enkäten Utskick av enkäten Enkätresultat Ställningstaganden i utformning av intervjuerna 34

7 3.2.6 Genomförande av intervjuerna Intervjuresultat Förslag till vidareutveckling Empiriskt motiverade vidareutvecklingsförslag Teoretiskt motiverade vidareutvecklingsförslag Sammanfattning av vidareutvecklingsförslag 45 4 SLUTSATS 46 5 LITTERATURFÖRTECKNING Personer Böcker Artiklar och andra skrivelser Webbplatser 48 BILAGA 1 FÖLJEBREV TILL ENKÄTEN 49 BILAGA 2 PÅMINNELSEBREV 49 BILAGA 3 ENKÄTFRÅGOR 50 BILAGA 4 INTERVJUPLAN 56 BILAGA 5 ENKÄTSVAR 58

8 1 1 Inledning I denna rapport presenteras arbetet med användarutvärderingen av Skatteverkets intranät, utförd på Skatteverkets huvudkontor, kommunikationsenheten, i Solna under hösten En enkät utformades och skickades ut till 2500 respondenter inom koncernen (2000 Skatteverket, 500 Kronofogdemyndigheten). Utifrån denna enkät utformades en observationsintervju. 14 personer indelade i 5 olika grupper intervjuades. Parallellt med användarstudien bedrevs litteraturstudier. Ett antal vidareutvecklingsförslag togs fram mot bakgrund av dessa båda studier. Examensarbetet lämpade sig väl för en medietekniker, i och med att ett arbete med att ta fram vidareutvecklingsförslag av ett system med många användare alltid kommer att behöva bedrivas med ett brett perspektiv. I kontakten med medarbetare med olika kompetenser på Skatteverket har det varit oerhört värdefullt att ha den breda kunskapsbas som civilingenjörsutbildningen i medieteknik erbjuder. 1.1 Rapportöversikt I avsnitt 1 presenteras examensarbetets uppgift och problemformulering. I avsnitt 2 redogörs för den metod som använts för att lösa uppgiften. I avsnitt 3 beskrivs hur arbetet gick till och vad resultatet blev. Detta avsnitt inleds med en teoretisk diskussion om intranät och intern kommunikation, vilken följs upp med en beskrivning av Skatteverkets intranät. Efter detta beskrivs arbetet med att utforma och genomföra enkäten och intervjuerna. Slutligen presenteras de vidareutvecklingsförslag som togs fram mot bakgrund av de empiriska och teoretiska studierna. I avsnitt 4 formuleras slutligen examensarbetets slutsats. 1.2 Bakgrund Skatteverket (SKV) och Kronofogdemyndigheten (KFM) bildar tillsammans en koncern med ca anställda som använder över hundra olika IT-stöd. Intranätet är det IT-stöd som har flest potentiella användare, då samtliga anställda är behöriga att läsa och skriva i det. Intranätet sjösattes i december 2003 och förvaltas idag av förvaltningsansvariga Magdalena Holmström på kommunikationsenheten, en del av kommunikationsavdelningen på huvudkontoret. Sjösättningen av intranätet blev katastrofal, då systemet inom en mycket kort tid kraschade. Denna krasch ledde till stor irritation och frustration bland de anställda, som fick vänta tre dagar

9 2 på ett fungerande intranät. En del personer som har vidtalats hävdar syrligt att denna väntan ännu inte är över. Eftersom ett stort antal klagomål i juni 2004 hade inkommit till förvaltningsansvariga via e-post och telefon togs ett beslut om att en omfattande utvärdering för att ta fram förslag på hur intranätet kan utvecklas skulle genomföras. 1.3 Uppdragsbeskrivning I juni och september 2004 formulerades detta examensarbetes uppdragsbeskrivning av Karin Willner (enhetschef på kommunikationsenheten) och Magdalena Holmström, se Figur 1. Uppdragsbeskrivning Skatteverkets nya intranät togs i drift i december Det nya intranätet är resultatet av Strukturprojektets arbete som startade maj Projekttiden förlängdes till 31 maj 2004 med anledning av de tekniska problem som uppstod vid driftsättningen. I det nya intranätet finns nu den information som tidigare låg i arbetsområden, anslagstavlor, arbetsgrupper och diskussioner. Från intranätet nås e-post som öppnas i Notes. I förvaltningsplanen för intranätet finns ett uppdrag att genomföra en utvärdering av intranätet. Utvärderingen ska påbörjas hösten 2004, då intranätet har varit i drift i ett drygt halvår. Utvärderingen kommer att ske i olika delmoment. Denna del utav utvärderingen, Delmoment 1, kommer att ske med hjälp av intervjuer och användartester med medarbetarna, i deras egenskap av informationsproducenter och användare. 1 Figur 1 Uppdragsbeskrivning. Utvärderingen bestod i sin helhet av två delmoment. Examensarbetet gick ut på att utforma, genomföra och sammanställa resultatet av delmoment 1 av utvärderingen, samt att komma med rekommendationer för vidareutveckling av intranätet. I delmoment 1 deltog förutom undertecknad personer från avdelningen Projektstöd på Skatteverket vilka bidrog med infallsvinklar och även genomförde intervjuerna. Delmoment 2 utgjordes av en fokusgruppundersökning som utfördes parallellt med delmoment 1 utan undertecknads inblandning. För att höja den akademiska statusen och utöka uppgiften lades en litteraturstudie till uppdraget från Skatteverket. Denna bedrevs parallellt med hela arbetet och syftade till att bidra med ytterligare vidareutvecklingsförslag. 1 Willner och Holmström, 2004

10 3 1.4 Syfte med examensarbetet Syftet med examensarbetet var att förse förvaltningsansvarig för Skatteverkets intranät med idéer till vidareutveckling baserat på användarnas behov och förutsättningar, för att öka effektiviteten och underlätta kommunikationen i organisationen. Mot bakgrund av detta syfte formulerades det konkreta målet, se Figur 2. Målbeskrivning Målet med examensarbetet är att ta fram en lista med ett begränsat (i bemärkelsen genomförbart) antal förslag på hur intranätet kan vidareutvecklas för att göra det lättare för användarna att söka information och kommunicera med varandra. Denna lista ska vara fast förankrad i de studier (användarstudie och litteraturstudie) som genomförs. Figur 2 Målbeskrivning. Examensarbetet kan vara av intresse för andra studenter i och med att det visar hur information från användare i en mycket stor organisation kan samlas in, analyseras och användas som underlag för vidareutveckling av ett omfattande kommunikationssystem. 1.5 Problemformulering I en användarstudie av detta slag är det stora problemet att få tag på representativa åsikter från användare. Åsikterna ska vara sådana att de kan ligga till grund för vidareutvecklingsförslag som tillgodoser så många användares behov som möjligt. Mot bakgrund av uppdragsbeskrivningen formulerades ett antal frågeställningar och en övergripande problemformulering, se Figur 3 och 4. Vad menas med informationsproducent respektive användare? Vilka samband finns det mellan ålder/anställningstid/arbetsuppgifter och förmåga att använda/attityd till intranätet? Vilka konkreta problem med intranätet kan användare tala om direkt? Hur många problemområden ska identifieras för att det ska vara genomförbart att vidareutveckla dem? Hur skiljer man mellan användbarhet i bemärkelsen nöjd-användarindex och problemområden som bör vidareutvecklas? Hur bör enkäter och intervjuer utformas för att rätt sorts användbarhet ska mätas/undersökas? Figur 3 Frågeställningar. Hur kan intranätet vidareutvecklas för att underlätta användandet för de anställda på Skatteverket/Kronofogdemyndigheten? Figur 4 Problemformulering.

11 4 Resultaten av en undersökning som reder ut detta problem är av uppenbart intresse för intranätsansvarig i första hand, men även indirekt för samtliga anställda inom koncernen då det ligger i deras intresse att ha ett välfungerande intranät. 1.6 Avgränsningar Undersökningen syftade inte till att göra en allmän bedömning av intranätets användbarhet, i betydelsen nöjd-användarindex. 2 Något allmänt användbarhetsmått var därför inte relevant. De användarundersökningar som genomfördes skulle istället tjäna till att identifiera ett antal problemområden och ta fram förslag till hur dessa problemområden kan förbättras. De litteraturstudier som bedrevs tjänade endast till att ta fram vidareutvecklingsförslag. Uppdraget betraktades således som primärt praktiskt, och inte teoretiskt. I de fall prioriteringar behövde göras, med avseende på tidsåtgång och utrymme i rapporten, kom de konkreta vidareutvecklingsförslagen alltid att ha företräde. 2 D.v.s. ett mått på hur nöjd användaren är med produkten. Ett sådant mått kan användas för att jämföra två produkter, eller två versioner av samma produkt.

12 5 2 Metod I detta avsnitt beskrivs den metod som användes för att genomföra undersökningen. 2.1 Metodval För att identifiera ett antal viktiga problemområden på intranätet utformades en enkät som skickades ut till 2500 slumpmässigt utvalda respondenter inom koncernen, 2000 anställda på Skatteverket och 500 anställda på Kronofogdemyndigheten (där relationen mellan antal anställda inom respektive myndighet bevarades). Denna enkät låg till grund för de observationsintervjuer som sedan utfördes på 14 användare indelade i 5 grupper (se 2.4 för beskrivning av hur denna indelning gjordes). Intervjufrågorna utformades efter det att resultaten från enkäten analyserats. Detta för att intervjuernas syfte var att extrahera djupare information om de problem som utifrån enkäten visade sig mest allvarliga. Poängen med förfaringssättet var att intranätet är ett alltför stort system för att det ska vara möjligt att undersöka det i sin helhet vid intervjuer. Genom att ställa frågor om de flesta aspekterna av intranätet i enkäten kunde centrala problemområden väljas ut och sedan undersökas noggrannare i intervjuerna. Som datainsamlingsmetod lämpar sig den personliga samtalsintervjun bäst för framåtblickande undersökningar, eftersom den möjliggör en mer djuplodande diskussion. Enkäten lämpar sig bättre för att skapa en bred uppfattning om hur den nuvarande versionen av, i det här fallet, intranätet används. 3 Parallellt med dessa empiriska undersökningar bedrevs litteraturstudier, där kopplingen mellan intranät, organisation och användbarhet undersöktes. Enkäten får anses vara av kvantitativ art, medan intervjuer och litteraturstudier utgör kvalitativa studier. Begreppet reliabilitet förstås vanligtvis som den grad till vilken det aktuella tillvägagångssättet ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter. 4 I samband med undersökningar av människors åsikter, attityder och preferenser blir detta förhållningssätt problematiskt. Som människor deltar vi i processer som leder till utveckling och därmed förändrade preferenser över tiden. Ett alternativt synsätt på reliabilitet ges därför av de fyra 3 Bark (2002), s Bell (2000), s. 89

13 6 beståndsdelarna kongruens, precision, objektivitet och konstans. 5 Kongruens innebär att det ska finnas en likhet mellan frågor som mäter samma sak. Frågornas formulering ska alltså inte påverka svaret. För att hålla nere antalet frågor ställdes inga frågor som mätte samma sak som andra frågor. Det är rimligt att anta att frågorna uppvisar hög kongruens i och med att de testades av ett antal personer och reviderades mot bakgrund av den kritik som framkom. Med precision avses snarast typografiska aspekter, d.v.s. den grad till vilken enkätutformaren har försäkrat sig om att svarsblankettens utseende omöjliggör ikryssande av fel svarsalternativ. Ett enkätverktyg användes för att skicka ut frågorna digitalt till respondenterna. Den typografi som där används får anses vara av hög kvalitet (se Figur 21). Objektivitet är en aspekt som blir central vid intervjuer, där det är viktigt att intervjuarna registrerar svar på liknande sätt. Beståndsdelen konstans inför en tidsaspekt, som kan vara begränsad för att ta hänsyn till människors benägenhet att förändras över längre tidsperioder. För att ytterligare säkerställa reliabiliteten i dess klassiska bemärkelse testades enkäten av ett antal personer. Enkäten omformulerades och nya tester gjordes tills ingen eller obetydlig kritik inkom. Validitet, d.v.s. att en viss fråga mäter det man vill att den ska mäta 6, uppnåddes på samma sätt. En noggrann testning av enkät- och intervjufrågor bör ha resulterat i en hög validitet. Litteraturstudier av enkät- och intervjumetodik bidrog också till utformandet av enkäten. Figur 5 Undersökningens upplägg. 5 Trost (1994), s Bell, s. 90

14 7 2.2 Enkätmetodik En enkät bidrar med strukturerad, ofta numerisk, information som kan administreras utan forskarens närvaro, och som med tämligen enkla metoder kan analyseras. Samtidigt är det en förhållandevis osofistikerad, begränsad och oflexibel metod för informationsinsamling. 7 Vem som helst kan utforma en enkät, men att utforma bra enkäter är en svår konst. Vissa aspekter av arbetet med enkäten går att verbalisera, medan andra delar av processen handlar om att hitta greppet. 8 En riktigt bra enkät kan därmed egentligen endast utformas av en van enkätutformare. Eftersom någon sådan inte finns att tillgå här får vi förlita oss på de mer handfasta reglerna. Jan Trost, professor i sociologi vid Uppsala universitet, presenterar tio tumregler för enkätkonstruktion 9, se Figur Ställ endast en fråga per fråga. 2. Använd vanligt språkbruk. 3. Undvik negationer. 4. Undvik långa formuleringar. 5. Var konsekvent i språkbruket. 6. Blanda inte skeenden med tillstånd. 7. Undvik värdeladdade ord. 8. Undvik krångliga ord. 9. Undvik känsliga frågor, alternativt led in respondenten på området genom att ställa en allmän fråga först. 10. Placera bakgrundsfrågor sist, eftersom de är så tråkiga att besvara. Figur 6 Tumregler för frågekonstruktion. Förutom själva frågorna ska ett följebrev skrivas. Trost ger rekommendationen att detta bör vara så kort som möjligt, samtidigt som det ska innehålla en del viktig information, se Figur Organisation som skickar ut enkäten. 2. Namn på undersökningen. 3. Vad undersökningen ska användas till. 4. Löfte om anonymitet och konfidentialitet. 5. Telefonnummer dit respondenter kan ringa om de har frågor om enkäten. 6. Namn på dem som är ansvariga för undersökningen. Figur 7 Krav på innehåll i följebrev. 7 Cohen (2000), s Wärneryd (1990), s Trost, s. 75ff

15 8 När man skickar ut en enkät kan man inte räkna med att alla som tar emot enkäten också skickar tillbaka ett svar. Man måste därför vara beredd på ett visst bortfall. Trost menar att man kan vara nöjd om man uppnår en svarsfrekvens på %. 10 Det är viktigt att göra en bortfallsanalys för att ta reda på om eventuella skevheter i svarsmaterialet kan ha uppstått. 2.3 Intervjumetodik Intervjuer är omständligare att genomföra än enkäter eftersom intervjuaren vanligtvis måste förflytta sig till respondenten. Samtidigt har de fördelen att de uppvisar höga svarsfrekvenser. En inplanerad intervju ställs sällan in, varför man kan räkna med en svarsfrekvens på 100 %. 11 Användandet av intervjuer som undersökningsmetod innebär en annan syn på människan och kunskap. Där enkäten ser människan som manipulerbar och data som skild från människan, ser intervjun kunskap som något som genereras mellan människor, ofta genom konversationer. 12 En intervju kan ge ett rikt material och så att säga ge kött åt de ben som enkäten bidragit med. 13 Det verkar således vara ett rimligt förfaringssätt att använda enkäten som ett instrument i en första utforskande undersökning och sedan gå på djupet med hjälp av intervjuer. Det finns ett antal olika intervjuformer, som kan placeras utmed ett spektrum med avseende på formaliseringsgrad. 14 Eftersom intervjuerna här föregicks av en i hög grad formaliserad enkät, valdes en förhållandevis ostrukturerad intervjuform. För att säkerställa att resultatet från intervjuer inte uppvisar någon bias är det viktigt att intervjuaren förhåller sig neutral under intervjun. Han får heller inte försöka förklara för respondenten varför systemet beter sig på ett visst sätt. Frågor bör ställas så att de motiverar ett utförligt svar, och inte bara ja eller nej. 15 Under en intervju kan intervjuaren kontinuerligt göra en utvärdering av de svar som har framkommit och anpassa resten av intervjun utifrån tidigare svar, något som är svårt att göra i en enkät. 10 Trost, s Nielsen (1993), s Cohen, s Bell, s Bell, s Nielsen, s. 211

16 9 2.4 Population och urval Ett första steg i en undersökning som denna bör vara att definiera populationen noggrant. 16 På SKV arbetar personer, på KFM arbetar 2501 personer. 17 Det verkade rimligt att enkäturvalet skulle uppvisa samma fördelning, d.v.s. att enkäten skulle skickas ut till en fjärdedel så många respondenter på KFM som på SKV. För att få så stort svarsmaterial som möjligt valdes det högsta antal respondenter enkätverktyget klarade av, vilket var Därför skickades enkäten ut till 2000 respondenter på SKV och 500 respondenter på KFM. I båda dessa fall valdes respondenterna ut slumpmässigt, något som enkätverktyget säkerställde. Uppdragsgivaren ville att personer skulle intervjuas. Antalet intervjurespondenter valdes därför till 15. Dessa delades in i fem grupper om tre personer. För att säkerställa en variation i svarsmaterialet tillämpades s.k. strategiskt urval. Detta går till så att man väljer ut ett antal centrala variabler som man tror har teoretisk betydelse (dessa kan vara t.ex. ålder, kön, anställningstid, etc.). Sedan väljer man ut ett antal värden på dessa variabler som man vill ska vara representerade. Respondenterna väljs sedan ut så att det finns respondenter som representerar alla dessa värden. 18 Även här hade uppdragsgivaren synpunkter som skulle tillgodoses. De fem grupperna definierades enligt tabell 1. Tabell 1 Planerad gruppindelning för intervjuerna. (S)olna, (L)inköping, (K)arlstad Grupp Beskrivning Lokal Antal 1 Anställda vid IT-avdelningar S 3 2 Anställda vid Skatteverkets kontor (ej huvudkontoret), anställningsdatum senare än L 3 3 Anställda vid Skatteverkets kontor (ej huvudkontoret), anställningsdatum tidigare än L 3 4 Anställda vid Kronofogdemyndigheten K 3 5 Anställda vid huvudkontoret S 3 I en undersökning av detta slag är man beroende av de praktiska omständigheter som råder, där det kontaktnät som finns utgör ett viktigt inslag. Då förvaltningsansvarige tog på sig att kontakta intervjurespondenter och gjorde detta genom att ringa till personer som redan tidigare hade 16 Trost, s Nyberg (2004) 18 Trost, s. 31

17 10 vidtalats om deltagande i denna undersökning kom den faktiska gruppindelningen (se Tabell 2) att se något annorlunda ut än vad som först hade planerats. Det visade sig t.ex. svårt att få tag på respondenter som anställdes efter december Antalet intervjurespondenter sänktes därför till 14 st. Tabell 2 Faktisk gruppindelning för intervjuerna. (S)olna, (L)inköping, (K)arlstad, (H)almstad Grupp Beskrivning Lokal Antal 1 Anställda vid IT-avdelningar S 3 2 Anställda vid Skatteverkets kontor (ej huvudkontoret), anställningsdatum senare än L 1 3 Anställda vid Skatteverkets kontor (ej huvudkontoret), anställningsdatum tidigare än L+H 5 4 Anställda vid Kronofogdemyndigheten K 3 5 Anställda vid huvudkontoret S Metodkritik Vid användning av intervjuer som undersökningsmetod föreligger alltid en risk för att respondenten påverkas av intervjuaren på olika sätt, t.ex. genom att försöka svara på ett sätt som intervjuaren förväntas uppskatta. Vidare finns vid den sortens intervjuer som har genomförts här, där inga exakta frågor har formulerats i förväg, en risk för att intervjuaren ställer ledande frågor för att få respondenten att svara på ett önskat sätt. För att försöka komma bort ifrån dessa problem anlitades intervjuare från Projektstöd på Skatteverket, som har stor vana av att genomföra användartester i form av intervjuer. Dessa professionella intervjuare bör rimligtvis vara tillräckligt erfarna för att i viss mån kunna undvika skevheter och vinklade intervjuer. Vad gäller enkäten som undersökningsverktyg finns ett antal problem. Det krävs stor skärpa i frågeformulerandet för att undvika ledande, vaga eller värdeladdade frågor. För att förhindra att sådana problem uppstod lades det ner mycket arbete på att formulera och testa frågorna innan enkäten skickades ut. Vid undersökningar som denna används ibland datorloggning för att studera användares beteenden. Datorloggning går ut på att man låter ett system spela in varje knapptryckning och musförflyttning för att med hjälp av den informationen ta reda på hur användare använder ett datorsystem. Fördelar med datorloggning är att det är en billig metod, och att användaren inte störs i sitt naturliga interagerande med systemet. Nackdelar är att det är en metod som genererar

18 11 stora datavolymer som kan vara svåra och tidskrävande att analysera. 19 P.g.a. studiens begränsade omfattning har inte en sådan metod valts här, men i ett större projekt vore det intressant att se vad datorloggning skulle kunna bidra med. 2.6 Tidplan Nedanstående tidplan för arbetet fastställdes. v. 44 (måndag eller tisdag) Enkäten skickas ut till 2500 slumpmässigt utvalda respondenter i hela koncernen. v. 45 (måndag) Påminnelse skickas ut till de respondenter som ännu inte svarat. v. 46 (måndag) Under förutsättning att tillräckligt många svar (minst 50 %) kommit in avslutas enkäten och excelrapport skapas. Analys av resultaten inleds. v. 47 Analys av resultaten färdigställs. Intervjuer utformas. (fredag) Intervjuerna inleds. v. 48 Intervjuer utförs. v. 49 Intervjuer utförs. v. 50 Intervjuer utförs. Sammanställning färdigställs innan slutet på veckan. v. 51 Rapport till uppdragsgivare påbörjas. v. 52 Rapport till uppdragsgivare färdigställs. 19 Dix et. al. (1998), s. 428

19 12 3 Utredning I detta avsnitt redovisas arbetet med och resultatet av undersökningen. Avsnittet inleds med en teoretisk diskussion om kommunikation och intranät, vilken följs av en beskrivning av intranätet på Skatteverket. Arbetet med att utforma och genomföra enkäten och intervjuerna redovisas sedan. Slutligen presenteras de vidareutvecklingsförslag som togs fram mot bakgrund av de empiriska och teoretiska studierna. 3.1 Intern kommunikation och intranät Ett intranät används för att stödja den interna kommunikationen. En kort teoretisk bakgrund ges därför här Om intern kommunikation Kommunikation har blivit en alltmer uppmärksammad aspekt vid studiet av organisationer. 20 Enligt James Carey finns det två sorters kommunikation, transmissionskommunikation och rituell kommunikation. Transmissionskommunikation har som syfte att sprida och möjliggöra förvärvande av information, medan rituell kommunikation syftar till att skapa kontakt mellan människor för att skapa sammanhållning. 21 Begreppet kommunikation kan beskrivas som processen för individers och gruppers kontakt med varandra. Den traditionella synen på kommunikation beskriver denna process som en linjär mekanisk förmedling av signaler. En modernare syn inser vikten av interaktivitet och talar om deltagare istället för sändare och mottagare. 22 Om kommunikation är en process så är information innehållet i den processen. Informationens centrala egenskap kan anses vara att reducera osäkerhet för deltagarna. 23 Det finns ett antal anledningar till att individer och grupper kommunicerar med varandra, se Tabell (De för intranätet mest relevanta anledningarna har markerats med fetstil.) Poängen är här att kommunikation är en sammansatt aktivitet som bedrivs av ett stort antal anledningar varav många är relevanta för intranätet. 20 Larsson (2001), s Larsson, s Larsson, s Larsson, s Larsson, s. 12

20 13 Tabell 3 Anledningar till kommunikation. överleva och få hjälp i svåra situationer förstå världen och sin omgivning samarbeta med andra och skapa relationer tillgodose sociala behov uttrycka sin personlighet ge och erhålla information hålla ihop grupper planera aktiviteter och fatta beslut övertala andra människor att uppfatta saker på ett visst sätt och att utöva makt tillgodose materiella behov och erhålla ekonomisk vinning Intern kommunikation är en speciell sorts kommunikation som blir aktuell i en organisation. Det finns fyra organisationsteoretiska perspektiv som kan bidra till att skapa förståelse för den interna kommunikationens förutsättningar. Dessa fyra sätt att analysera och förstå en organisation brukar benämnas det strukturella perspektivet, det personinriktade perspektivet, det kulturella/symboliska perspektivet samt det politiska perspektivet, se Tabell 4.

21 14 Tabell 4 Organisationsteoretiska perspektiv. Perspektiv Fokus Kommunikation Strukturellt 25 Personinriktat 26 Kulturellt/Symboliskt 27 Politiskt 28 Den hierarkiska strukturen, generella regelsystem, arbetsindelning och specialisering. Processer, beslut och interaktion. Informationsströmmar, hur människor tar till sig information. Behov och motivation: styrs av två faktorer hygien (lön, arbetsmiljö etc.) och individens inre (självkänsla, ansvar etc.). Individers missnöje beror mest av hygien. Organisationens kultur (värderingar, normer, relationer). Kulturen påverkar såväl externa som interna kommunikationsmönster. Makt, konflikt och individers och gruppers intressen. Organisationen är en arena där intressen och grupperingar tävlar om makt, vilket leder till konflikter. Intresseskillnader kan leda till förändring och utveckling, och måste inte nödvändigtvis vara av ondo. Nedåtriktad, i enlighet med den traditionella synen. Används för att överföra fakta och information. Kommunikationen utgör organisationen, i enlighet med den moderna synen. Kommunikation används för att utbyta information och för att uttrycka känslor och behov. Kommunikation är den ritual där symboler används för att uttrycka värderingar (som är individernas grund). Kommunikation används för att framföra berättelser. Kommunikation är konfliktlösning och maktspel. Kommunikation är ett redskap för att påverka andra individer och grupper. Det finns alltså inte en enhetlig bild av vad kommunikation är och hur den är relaterad till den organisation där den äger rum. Poängen är att kommunikation är ett mångfacetterat begrepp som rymmer många olika funktioner och därför utgör en av de viktigaste komponenterna i en fungerande organisation. Den interna kommunikationen kan delas in en formell och en informell del, se Tabell Larsson, s Larsson, s Larsson, s Larsson, s Larsson, s. 67

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden

Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10 med utlåtanden 23 Motion 7 Motion angående: Kontaktuppgifter på Eniro.se, Hitta.se m fl. Mitt förslag är att på riksnivå (eller delegerat till någon regional Hgf) utse

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Lite om lanseringstankar

Lite om lanseringstankar Lite om lanseringstankar Carina Asplund Informationsstrateg (internkommunikation) och projektledare för nytt intranät Björn Hagström Systemintegratör (webb) och projektmedlem i intranätprojektet med speciellt

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Hur mår Sveriges universitets och

Hur mår Sveriges universitets och Hur mår Sveriges universitets och högskolors webbplatser?...och organisationen bakom? VAD FINNS BAKOM MASKEN? Hur mår Sveriges Universitets och högskolors webbplatser? Trendundersökning Erfarenheter från

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen Bakgrund I maj 2007 beslutades att UB skulle satsa på att skaffa egen kompetens inom området usability. Ärendet hamnade på kvalitetsgruppens

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

ICT - Inklusive undernoder KTH

ICT - Inklusive undernoder KTH ICT - Inklusive undernoder KTH Medarbetarundersökning Rapport ICT skolan 2013 ICT - Inklusive undernoder Bakgrund I det här dokumentet kan du ta del av resultatet för din avdelning samt jämföra det med

Läs mer

Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward

Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward Vägledning för att genomföra en undersökning med UsersAward Detta dokument, tillsammans med UsersAwards frågepaket, är en instruktion för kartläggning av digital arbetsmiljö på arbetsplatser. Den kan användas

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition Nu i specialversion för ESF-projekt inom kompetensutveckling Spara massor av administration - och ge era projektdeltagare bättre service! I samarbete med flera ESF-projekt

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Webbenkät för Lunds universitet

Webbenkät för Lunds universitet Webbenkät för Lunds universitet Webbenkät Utlösare: Del 1: Besök på webbplatsen Del 2: Spenderat 2 minuter på webbplatsen. Visas bara till dem som har valt att svara på del 1. Data insamlad under 24 dagar

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen

Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen 1(5) Datum 2012-08-21 Handläggare Vår Referens Helena Zimmerdahl 469/2010/004.991 1. Varumärkets betydelse En omvärld som präglas av ökande konkurrens och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Blekinge tekniska högskola Karlskrona

Blekinge tekniska högskola Karlskrona Blekinge tekniska högskola 371 79 Karlskrona Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Rurling 08-563 088 67

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.

Läs mer

- en expertanalys. av Anna Olvenmyr

- en expertanalys. av Anna Olvenmyr IT-universitetet i Göteborg MDI. Interaktionsdesign - en expertanalys av Anna Olvenmyr Grafiska Gränssnitt, 5 poäng 2003-10-27 Inledning och kategorisering...3 Utvärdering indelad i kategorier...4 Impression/

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Kön...

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet.

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet. Projektarbeta med DOTPROJECT Projektplattformen Dotproject kan användas direkt via webben med en vanlig webbläsare. Systemet är framförallt lämpligt om du snabbt och enkelt vill dela all projektinformation,

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 4 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 4 Producerad av Linda Borglund, Anita Eklöf vid Centrum för Lärande och Undervisning, Högskolan i Borås.

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer