Intensiv arbetsrehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intensiv arbetsrehabilitering"

Transkript

1 Intensiv arbetsrehabilitering Hälsoekonomisk utvärdering av intensiv multimodal rehabilitering för patienter med kronisk smärta

2 Introduktion I Sverige är problem med rörelseapparaten den näst största anledningen till utbetalning av sjukförsäkringsersättning, det vill säga ersättning för sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar (Försäkringskassan, 2011). Sett till enskilda diagnoser är ryggvärk den mest kostsamma sjukdomen tillsammans depression, och bland kvinnor står även andra sjukdomar i mjukvävnaderna för stora kostnader. En stadig nedsättning av arbetsförmågan ses oftare bland de som har en sjukdom i rörelseorganen jämfört med dem som har andra sjukdomar (Försäkringskassan, 2011). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har uppskattat att samhällets kostnader för långvarig smärta var 87.5 miljarder kronor år Av dessa beräknades 7.5 miljarder vara direkta kostnader relaterade till vårdutnyttjande medan indirekta kostnader, så som till exempel produktivitetsbortfall, stod för de resterande kostnaderna (SBU, 2006). Vid smärtenheten, Kungälvs sjukhus har sedan 2008 behandlingsutbudet utvecklats för patienter med långvarig smärta. Utvecklingsarbetet har utgått ifrån Acceptance and Committment Therapy (Hayes, et, al., 2006; Twohig, 2006) där patienter via träning och utbildning utvecklat sin kroppskännedom och fokuserat på en återgång till ett så normalt liv som möjligt. För behandlingen, som idag innebär en intensiv arbetsinriktad rehabilitering för patienter med benign smärta, krävs att patienterna har förhållandevis goda copingstrategier och en inte alltför lång smärtanamnes. Stor vikt behöver därför läggas på urvalet av patienter och långt ifrån alla patienter med långvarig smärta är lämpliga för behandling. De patienter som väljs ut behöver genomgå behandling fem dagar i veckan under minst 2 månader. Efter att statliga stimulansmedel erhållits ur rehabiliteringsgarantin från år 2010 har fler patienter kunnat erbjudas den mer intensiva behandlingen. Patienter som genomgått behandling sedan 2010 har också monitorerats vad det avser de hälsoekonomiska konsekvenserna av den mer intensiva behandlingen. I denna studie redovisas resultaten av den hälsoekonomiska utvärderingen. Rapporten har utarbetats av folkhälsovetare Maja Olsson och hälsoekonom Krister Järbrink. Metod Design Studiens design är av före- och efter karaktär med tre mättillfällen, där tyngden ligger på en jämförelse mellan utgångsläget och det första uppföljningstillfället som sker sex månader efter att interventionen avslutats. En senare uppföljning som skedde två år efter att interventionen avslutats omfattar endast åtta patienter och rapporteras avslutningsvis. Kostnader Kostnadsinformation inhämtades genom en enkät som tillställdes de patienter som erhöll interventionen vid Kungälvs sjukhus. Enkäten hade sitt ursprung i Client Service Receipt Inventory (CSRI: Beecham & Knapp, 1992; 2001) som har använts i hundratals studier och som tillåter att kostnadsinformation inhämtas från ett brett urval av tjänster. Enkäten innehöll frågor relaterade till vårdutnyttjande inklusive läkemedelskonsumtion, anhörigstöd och produktivitet under de senaste sex månaderna. 2

3 För beräkning av kostnader så har som enhetskostnader huvudsakligen använts priser från Västra Götalandregionen och Kungälvs sjukhus. I de fall respondenten uppgett utnyttjande av alternativa eller komplementära behandlingsmetoder och preparat så har priser använts vilka insamlats från utövare av dessa samt från hälsofackhandel. Gällande läkemedelskonsumtion har kostnaderna beräknats utifrån respondenternas egenrapporterade dosering och kostnad per dos med större förpackning. Kostnaderna för vårdutnyttjande och genomsnittslöner är tagna från år 2012 och priserna för läkemedel och komplementära medikament och behandlings metoder är insamlade från år 2013 (med undantag för ett läkemedel som avregistrerades 2012). Enhetskostnader för prestationer inom sjukvården har uppskattats lågt i de fall informationen har varit bristfällig. En del av variationen i enhetskostnaden för en prestation, t.ex. ett besök, kan variera då tidsåtgången för ett besök skiljer sig mellan olika yrkeskategorier. I beräkningen av samhällskostnader för sjukskrivning och produktivitetsförluster har utgåtts ifrån en referensperson som arbetar heltid och tjänar en genomsnittlig månadslön inklusive sociala avgifter (Statistiska centralbyrån, 2013). Gällande stöd och hjälp från anhöriga har kostnaden beräknats med humankapitalmetoden där kostnaden för en timme förlorad fritid skattats till 65,20 kronor. Detta baseras på antagandet att 35 procent av bruttolönen motsvarar värdet av förlorad fritid (Järbrink, 2007; Johannesson & Fagerberg, 1992; Johannesson et al., 1995). Kostnaden för interventionen, det intensiva rehabiliteringsprogrammet, har godtyckligt skattats till 100 tusen kronor per deltagare. Detta baseras på en behandlingsgrupp om åtta individer som under två månader har daglig närvaro på mottagningen och där behandlas av en sjukgymnast, en kurator och en arbetsterapeut. Därutöver gör de åtta deltagarna i genomsnitt 30 besök vardera hos olika vårdgivare under urvalsprocessen och under fyra veckor som en utslussning efter behandlingsperioden. Dessa kostnader har beräknats generöst, t.ex. så har kostnader för lokaler och utrustning antagits vara lika höga som lönekostnaderna vilket inte torde vara fallet i den aktuella studien i vilken verksamheten bedrevs i befintliga lokaler och med befintlig utrustning. Därmed kan den skattade interventionskostnaden också anses täcka kostnader för besök av de individer som testas för deltagande men som ej kvalificerat sig. Hälsorelaterad livskvalitet För en skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten och för att möjliggöra jämförelser av upplevda hälsoeffekter samt olika domäner utav denna före och efter interventionen fyllde respondenterna även i den validerade hälsoenkäten SF-36 (Sullivan, Karlsson & Taft, 2002). Användningen av detta instrument gjorde det också möjligt att beräkna vunna kvalitetsjusterade levnadsår genom att använda ett begränsat antal frågor och den algoritm som utvecklats vid University of Sheffield (Kharroubi et. al., 2007). Kvalitetsjusterade levnadsår (Quality Adjusted Life Years- QALYs), är det utfallsmått som används mest frekvent i hälsoekonomiska analyser. När hälsorelaterad livskvalitet mäts representerar värdet 0 sämsta tänkbara hälsa eller funktion medan värdet 1 står för en fullgod hälsa. Dimensionerna som mäts inom instrumentet SF-6D består av fyra till sex olika svarsnivåer vilka sammanlagt kan generera i olika hälsotillstånd (Kharroubi, et.al., 2007). Omvandlat till kvalitetsjusterade levnadsår så är en QALY detsamma som ett år i fullgod hälsa. Bortfall Vid de tillfällen då enstaka värden saknats för olika variabler har metoden last observation carried forward använts för att kunna bibehålla volymen av deltagare i studien. När respondenter svarat på frågor utan att ange i vilken utsträckning en viss tjänst eller dylikt använts och inget annat mättillfälle funnits att tillgå har ett konservativt förhållningssätt tillämpats där en minimal användning är det som förutsatts. Detta för att hellre underskatta än överskatta interventionens effekt och undvika bias till interventionens fördel. Enstaka värden har nollats då de framstått som direkt orimliga i förhållande 3

4 till verkligheten och har tolkats som att respondenten missförstått frågan. De enkäter som varit ofullständigt ifyllda och där inga tidigare eller senare värden finns att tillgå har räknats som bortfall i studien. Kostnadseffektivitet I kostnadseffektivitetsanalysen görs som en så kallad kostnadsnyttoanalys där kostnaderna relateras till vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Vid framskrivningen av den vunna hälsorelaterade livskvaliteten och framtida kostnader så tillämpas genomgående en diskonteringsränta om 3 procent. I analysen görs känslighetsanalys med olika antaganden om varaktigheten i interventionens effekt och interventionens kostnad. För ökad förståelse om effektens varaktighet görs också en analys av en två-årsuppföljning. Resultat Urval och deltagare i studien Deltagarna i studien bestod initialt av 37 personer som besvarade den första enkäten. Den yngsta deltagaren var vid detta tillfälle 24 år och den äldsta 57 år. Vid uppföljningen sex månader efter att interventionen ägt rum återstod 24 deltagare vilka kom att bli de deltagare som inkluderades i studien. Bortfallet hos männen (50%) visade sig vara högre än hos kvinnorna (32%). Personer som var gifta eller sammanboende och med hemmavarande barn var i högre utsträckning benägna att delta studien än andra grupper. Medelåldern för de slutgiltiga deltagarna var 43 år (32-55 år) och med en medianålder på 44 år. Av studiens 24 deltagare var 19 födda i Sverige (79%), 3 i övriga Europa (13%) (inklusive Ryssland och Turkiet) samt en person i något annat land utanför Europa. Antal barn som bodde i hushållet varierade hos respondenterna med ett genomsnitt på 1,75 barn per hushåll (spann 0-4). Tabell 1. Totalt urval och egenskaper hos respondenter Urval n=37 Respondenter n=24 Antal % Antal % Kön: Kvinnor Män Social status*: Gift/sambo med hemmavarande barn Gift/sambo utan hemmavarande barn Ensamstående med hemmavarande barn Ensamstående utan hemmavarande barn Ursprung: Födda i Sverige Födda utomlands Medelålder (år) 42 (sd 8,0) 43 (sd 7,0) *En deltagare i urvalsgruppen ville vid utgångsläget inte besvara frågan gällande social status 4

5 Kostnader för hälso- och sjukvård Tabell 2. Genomsnittliga kostnader för hälso- och sjukvård under 6 månader, n=24 Före interventionen 6-mån uppföljning Enhetskostnad (kr/prestation) Användare Kostnad / individ Användare Kostnad / individ Slutenvård (vårddag) (4) (4) Öppenvård (besök) Akutsjukvård (17) (17) Distriktsläkare (88) (79) Neurolog (8) (8) 113 Psykiatriker (21) (8) 262 Andra specialistläkare (42) (54) Sjuksköterska (46) (33) Psykolog/psykoterapeut (17) (17) Sjukgymnast (83) (54) Arbetsterapeut (63) (67) Socionom/kurator (42) (25) Bettfysiolog (4) (4) 94 Delsumma 23 (96) (96) Undersökningar Datortomografi (CT) (8) (0) 0 Ultraljud (8) (4) 51 Röntgen (13) (14) 141 EEG (0) 0 4 (17) 569 Blodprov (50) (63) Delsumma 16 (67) (71) Läkemedel Anti-inflammatoriska/ antireumatiska 10 (42) (46) 161 Opioider och kombinationspreparat 10 (42) (29) 118 Övrig analgetika 15 (63) (50) 253 Astma/allergi 2 (8) 88 4 (17) 85 Hjärta/kärl 4 (17) (17) 169 Mage/tarm 5 (21) 42 8 (33) 116 Anti-depressiva 11 (46) (38) 350 Sömn/lugnande 3 (13) 14 4 (17) 75 Anti-epileptika 4 (17) (17) 787 Centralverkande sympatiometika 4 (17) (25) 536 Migrän 2 (8) 10 1 (4) 5 Övriga 4 (17) 89 3 (13) 52 Delsumma 22 (92) (83) Totalsumma 24 (100) (96)

6 Vid utgångsläget var genomsnittskostnaden för all konsumerad hälso- och sjukvård under 6 månader kronor, motsvarande siffra vid uppföljningen var kronor, det vill säga en minskning i kostnad om kronor (19 procent) (Tabell 2). Den största minskningen var i kostnader för sjukgymnast som minskade med nästan 10 tusen kronor mellan de jämförda perioderna. Endast en individ av 24 hade varit inneliggande under såväl 6-månadersperioden före interventionen som under 6-månadersperioden efter att interventionen avslutats. Totalt är det en något lägre kostnad för slutenvård efter interventionen men det begränsade utnyttjandet bör tolkas med stor försiktighet. Detta gäller också kostnader för behandlingar och undersökningar som respondenterna genomgått under de senaste sex månaderna. Kostnaderna har mellan utgångsläget och uppföljningen minskat med 363 kronor (7 procent). För läkemedel ses sammantaget en ökad kostnad mellan utgångsläget och efter interventionen om 219 kronor (9 procent). Även i detta fall är förändringen för liten och talen för små för att kunna säkerställa en skillnad. Kostnader för komplementära behandlingar Tabell 3. Genomsnittliga kostnader för komplementära behandlingar under 6 månader, n= 24 Enhetskostnad (kr/besök) Före interventionen Användare Kostnad/ individ 6-mån uppföljning Användare Kostnad / individ Behandlingar: Akupunktör (8) (13) 290 Naprapat/kiropraktor (13) (8) 183 Osteopat (8) 69 0 (0) 0 Hawaiiansk massage (4) 38 0 (0) 0 Healing (0) 0 1 (4) 50 Kinesiologi (4) (0) 0 Reflexologi (4) 50 1 (4) 25 Massage (8) 50 2 (8) 298 Delsumma 7 (29) (29) 846 Kosttillskott (m.m.): Vitaminer/mineraler/fetter 6 (25) (25) 283 Värklindrande 1 (4) (8) 71 Mage 1 (4) 6 2 (8) 249 Energi 0 (0) 0 2 (8) 245 Övriga kosttillskott 1 (4) 30 0 (0) 0 Delsumma 7 (29) (33) 848 Totalsumma 10 (42) (50) Före interventionen utnyttjandes komplementära behandlingsmetoder till en kostnad av 973 kronor per användare. Vid uppföljningen sex månader efter interventionen hade dessa kostnader minskat med 127 kronor (13 procent). För kosttillskott och komplementära preparat var det en ökning av den totala kostnaden efter interventionen jämfört med utgångsläget om 356 kronor (72 procent). De få användarna innebär dock att det inte är möjligt att säkerställa en skillnad i användningen av komplementära behandlingar mellan de två perioderna. 6

7 Informell vård Tabell 4. Genomsnittliga kostnader för informell vård och stöd under 6 månader, n= 24 Före interventionen 6-mån uppföljning Användare Kostnad/ individ Användare Kostnad/ individ Typ av hjälp: Barnpassning 10 (42) (50) Personlig vård 3 (13) (8) 283 Hushållet 18 (75) (67) Utanför hemmet 16 (67) (46) Övrigt 2 (8) (0) 0 Totalsumma 20 (83) (83) Informell vård och hjälp av vänner omfattar den tid som lagts på att stötta och hjälpa respondenterna med barnpassning, personlig vård, sysslor i hushållet, transport och inköp samt om respondenterna angivit något övrigt. Tiden som anhöriga tillbringat med att hjälpa respondenten antas vara obetald och därmed beräknats som en förlust av tillfälle för fritid. Minskningen i genomsnitt antal timmar mellan utgångsläget och uppföljningen indikerar en minskning på 33 timmar (13%) per genomsnittsindivid under en sexmånadersperiod. Med den värdering som tillämpas av en förlorad timme fritid (65,20 kr) så motsvarar det en minskning i kostnader för informell vård om kronor per individ och sexmånadersperiod. Produktivitetsbortfall Tabell 5. Produktivitetsbortfall per individ under 6 månader, n=24 Före interventionen 6-mån uppföljning Antal individer Bortfall, kr Antal individer Bortfall, kr Produktivitetsbortfall 24 (100) (76) 24 (100) (61) Produktivitetsbortfall relaterat till arbetsfrånvaro mättes utifrån frågor om huvudsaklig sysselsättning, grad av denna samt om respondenten varit sjukskriven helt eller delvis. Om respondenten varit sjukskriven fick vederbörande fylla i antal dagar sjukdomsfrånvaro under en sexmånaders period. Minskningen i produktivitetsbortfall beräknades till 15 procent mellan mättillfällena före interventionen och uppföljningen efter sex månader, motsvarande en kostnad om kronor. I studien räknas förtidspension och arbetslöshet som produktivitetsbortfall. 7

8 Bidrag och ersättningar Tabell 6. Bidrag och ersättningar under 6 månader, n=22* Före interventionen 6-mån uppföljning Antal Ersättning/ individ Antal Ersättning/ individ Sjukpenning 5 (23) kr 3 (14) kr Aktivitetsstöd 2 (9) 664 kr 1 (5) 546 kr Ersättning från försökringsbolag 3 (14) 405 kr 1 (5) 318 kr Inkomstförlust 1 (5) 127 kr 1 (5) 127 kr Summa 7 (32) kr 4 (18) kr * Två bortfall bland respondenterna för bidrag och ersättningar Bidrag och ersättningar innefattar de ersättningar som deltagarna i studien erhåller samt hur dessa förändrats från ursprungsläget till uppföljningen (Tabell 6). Bidrag och ersättningar innefattar både de som erhålls från samhället och de som utbetalas av försäkringsbolag. Bidrag och ersättningar minskade mellan mättillfällena vad det avsåg sjukpenning med 528 kronor (33 procent), aktivitetsstöd med 118 kronor (18 procent) samt ersättning från försäkringsbolag med 87 kronor (21 procent). Ersättning för inkomstförluster var oförändrade. Samtliga kostnader sammantaget Tabell 7. Samtliga kostnader per individ över 6-månader, n=24 Före interventionen 6 mån uppföljning Differens Slutenvård och akut kr kr 186 kr Öppenvård kr kr kr Undersökningar kr kr -363 kr Läkemedel kr kr 221 kr Summa HoS kr kr kr Komplementära behandlingar 972 kr 846 kr -126 kr Kosttillskott 492 kr 847 kr 355 kr Delsumma kr kr 230 kr Informell vård kr kr kr Produktivitetsbortfall kr kr kr Totalt kr kr kr Bidrag och ersättningar kr kr -733 kr 8

9 I tabell 7 redovisas samtliga kostnader sammantaget. Ersättning och bidrag redovisas separat och inkluderas inte i totalsumman då detta inte är en samhällelig kostnad utan en transferering inom samhället. Totalt minskar kostnaderna för en sexmånadersperiod med 46 tusen kronor. Huvuddelen utgörs av minskade kostnader för produktivitetsbortfall som svarar för hela 75 procent av de minskade kostnaderna. Resterande utgörs till stora delar av minskade kostnader för öppenvård som svarar för drygt 18 procent av den totala kostnadsminskningen. Denna reduktion kan härröras till färre besök hos sjukgymnast. I övrigt är det minskat stöd från närstående som svarar för 7 procent av kostnadsreduktionen. Hälsorelaterad livskvalitet I resultaten från de olika dimensionerna i studien påvisas inom samtliga en förändring mot en bättre hälsa och livskvalitet, där de största förändringarna är med 0,9 respektive 0,7 och avser dimensionerna rollbegränsningar samt fysiskt funktion (Tabell 8). Den minsta förändringen var det för dimensionen psykisk hälsa (0,15). Det aggregerade indexet för hälsorelaterad livskvalitet (0-1) ökade med 0,069. Tabell 8. Genomsnittliga värden för hälsorelaterad livskvalitet, n=20 Före interventionen 6 mån uppföljning Differens SF-36 Fysisk funktion 4,05 3,35 0,70 Rollbegränsningar 3,25 2,35 0,90 Social funktion 3,35 2,75 0,60 Smärta 4,85 4,30 0,55 Psykisk hälsa 2,40 2,25 0,15 Vitalitet/energi 4,20 3,85 0,35 SF-6D QoL 0,548 0,617 0,069 Kostnadseffektivitetsanalys I studien har konstaterats en ökning i hälsorelaterad livskvalitet hos de patienter som deltagit i den intensiva rehabiliteringsinsatsen. Före interventionen var den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten 0,548 och sex månader efter att interventionen avslutats var motsvarande uppgift 0,617, en ökning på 0,069. Kvarstår en sådan förändring över en 12-månadersperiod så motsvarar det en vinst om 0,069 kvalitetsjusterade levnadsår. I studien har också skattats kostnader för utnyttjande av hälso- och sjukvård och annan service samt stöd från anhöriga och produktivitetsbortfall utifrån kartläggningar som täckte 6-månadersperioder. Dessa kartläggningar genomfördes vid tre tillfällen, före interventionen, sex månader efter att den avslutats samt för några patienter två år efter att interventionen avslutats. Kostnaden för interventionen per individ räknat har godtyckligt uppskattats till 100 tusen kronor. Med hjälp av dessa uppgifter är det nu möjligt att beräkna kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. 9

10 I Sverige finns inget bestämt värde för ett kvalitetsjusterat levnadsår men Socialstyrelsen har i sina arbeten med nationella riktlinjer för olika sjukdomsområden använt sig av vissa gränsvärden där t.ex. en kostnad per QALY under 500 tusen kronor betecknas som måttlig (Socialstyrelsen, 2011). Det är därmed möjligt att värdera i vilken utsträckning som den intensiva rehabiliteringsinsatsen som praktiseras vid Smärtenheten, Kungälvs sjukhus, är kostnadseffektiv eller inte. Det föreligger dock vissa osäkerheter som behöver hanteras där den främsta är behandlingsresultatets varaktighet. Sex månader efter att interventionen avslutades uppmättes en genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet om 0,617. Det är högst sannolik att denna nivå, eller en högre nivå, förevarit från det att interventionen avslutades till mättillfället, alltså under 6 månader. Detta skulle då ge en vinst om 0,0345 QALY. Det är ett högst rimligt antagande att behandlingens resultat, såväl vad det avser hälsorelaterad livskvalitet som kostnader kvarstod under en längre tid men utan längre uppföljningsdata är detta en osäkerhet. Att det finns vissa positiva effekter av behandlingen som sträcker sig långt fram i tiden och kanske under hela patientens levnad får anses sannolikt även om dessa är svåra att kvantifiera. Den två-års uppföljning som gjorts för vissa patienter, och som redovisas längre fram i rapporten, kan ge viss klarhet för fördjupade tolkningar. För att hantera denna osäkerhet kommer resultaten i kostnadseffektivitetsanalysen att redovisas över tid från 6 månader till 5 år. Det förstnämnda, 6 månader får dock anses vara mycket konservativt. Analysen kommer att göras ur ett samhälleligt perspektiv som inkluderar alla kostnader (exkl. bidrag som inte är en samhällelig kostnad). Resultaten redovisas också med och utan produktivitetsbortfall då produktivitetsbortfall i viss mån kan samvariera med hälsorelaterad livskvalitet och därmed innebära en viss grad av dubbelräkning (Shiroiwa et al., 2013). Då det förekommer en viss arbetslöshet är en värdering av produktivitetsbortfall med humankapitalmetoden en överskattning av kostnaderna varför resultatet som inkluderar produktivitetsbortfall bör tolkas med viss försiktighet. Resultatet av beräkningarna redovisas i Tabell 9. Genomgående har en årsränta om 3 procent tillämpats i diskonteringen av hälsoeffekter och kostnader. Tabell 9. Kostnadseffektivitet i olika tidshorisonter 6-månader 1 år 2 år 3 år 5år QALY-vinst 0,0342 0,0680 0,1340 0,1981 0,3207 Intervention kr kr kr kr kr Hälso- och sjukvård kr kr kr kr kr Komplementära behandlingar 228 kr 453 kr 893 kr kr kr Informell vård kr kr kr kr kr Delsumma kr kr kr kr kr Kostnad/QALY kr kr Dominant kr kr Produktivitetsbortfall kr kr kr kr kr Delsumma kr kr kr Kostnad/QALY kr kr Dominant Dominant Dominant 10

11 Som framgår av Tabell 9 så är interventionen kostnadseffektiv om effekten håller i sig i ett år efter avslutad intensiv behandling då vinsterna av minskat produktivitetsbortfall inkluderas i analysen. Inkluderas inte dessa minskade kostnader för förlorad produktivitet så behöver effekten hålla i sig i två år för att vara kostnadseffektiv givet att betalningsviljan för ett kvalitetsjusterat levnadsår är högre än 418 tusen kronor. Tas hänsyn till produktivitetsförlusterna så är behandlingen dominant i jämförelse med traditionell behandling efter två år. Med det avses att behandlingen är såväl bättre som billigare ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Om produktivitetsbortfallet inte inkluderas så behöver effekten hålla i sig i fem år för att behandlingen skall vara dominant. Håller effekten i sig i sju år så är behandlingen kostnadsbesparande för hälso- och sjukvården. Dessa siffror redovisas inte i Tabell 9 men innebär att besparingen i kostnader för hälso- och sjukvård överstiger de 100 tusen kronor som behandlingen bedömdes kosta. Förutom den osäkerhet om varaktighet i behandlingseffekt så kan kostnaden för interventionen antas variera beroende på tillgänglig kapacitet i form av lokaler och utrustning. Som en känslighetanalys så redovisas därför i Tabell 10 olika kostnader för interventionen då behandlingseffekten antas bestå i ett respektive två år. Tabell 10. Känslighetanalys avseende interventionens kostnad 1 år 2 år 1 år 2 år QALY-vinst 0,0680 0,1340 0,0680 0,1340 Intervention kr kr kr kr Hälso- och sjukvård kr kr kr kr Komplementära behandlingar 453 kr 893 kr 453 kr 893 kr Informell vård kr kr kr kr Delsumma kr kr kr kr Kostnad/QALY kr kr kr kr Produktivitetsbortfall kr kr kr kr Delsumma kr kr kr kr Kostnad/QALY 2 Dominant Dominant kr Dominant Som framgår av Tabell 10 så är resultatet mycket känsligt för hur längre som effekten kan antas bestå och även om interventionskostnaden reduceras med 30 procent så behöver effekten hålla i sig i två år då vi inte inkluderar produktivitetsbortfall. För de tjugo patienter för vilka data finns för hälsorelaterad livskvalitet redovisas i Diagram 1 spridningen utifrån förändring i kostnad och hälsorelaterad livskvalitet. För 10 patienter så har den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrats och de totala kostnaderna har minskat. Dessa befinner sig i den nedre högra kvadranten. För sex patienter så har livskvaliteten förbättrats och kostnaderna är desamma eller har ökat, för fyra patienter så är den hälsorelaterade livskvaliteten densamma eller sämre och kostnaderna har minskat. Ingen patient befinner sig i den vänstra övre kvadranten vilket innebär att för ingen patient så har kostnaderna ökat samtidigt som den hälsorelaterade livskvaliteten har försämrats. 11

12 Diagram 1. Förändring i total kostnad och hälsorelaterad livskvalitet per patient, före intervention och sex månader efter, n=20 Två-årsuppföljningen För åtta patienter så fanns det kostnadsdata från uppföljningen två år efter interventionen. Det är ett förhållandevis litet antal men då interventionens kostnadseffektivitet är starkt avhängig effektens varaktighet så kan detta lilla urval komplettera med värdefull information och ökad förståelse. Även om uppgifter saknas om individernas hälsorelaterade livskvalitet så är det högst troligt att det finns ett starkt samband mellan utnyttjandet av olika tjänster, produktivitet och å andra sidan hälsorelaterad livskvalitet. Som framgår av Tabell 11 så verkar det vara en starkt ihållande trend som snarare förstärks än förminskas över tid, med ett undantag. Kostnaderna för hälso- och sjukvård minskade från 58 till 38 tusen sex månader efter interventionen fortsätter att minska och är efter två år nere i drygt 32 tusen över en sex-månaders period. Kostnader för komplementära behandlingar har ökat något men det är bara marginellt i absoluta tal. Det skulle också kunna ha ett samband med produktiviteten som har ökat kraftigt och en ökad inkomst kan ha inneburit ekonomiskt utrymme för denna typ av service. Det är också för produktivitet som vi ser den största skillnaden. Förändringen i produktivitetsbortfall har mer än fördubblats sedan sex-månaders uppföljningen. Kanske något förvånande så har det informella stödet ökat, men även här kan ett samband finnas till den ökade produktiviteten med ett större behov för hjälp med t.ex. barnpassning. Även om detta urval är litet så kan det anses ge ett gott stöd för att effekten kvarstår över en tvåårsperiod. 12

13 Tabell 11. Förändringar i kostnader över tid, 6-månader, n=8 Baseline 6-månaders uppföljning Differens baseline/ 6 2 års uppföljning Differens baseline / 2 år månader Slutenvård och akut 186 kr kr kr 744 kr 558 kr Öppenvård kr kr kr kr kr Undersökningar kr kr kr kr kr Läkemedel kr kr 573 kr kr 421 kr Summa HoS kr kr kr kr kr Komplementära behandlingar kr kr -445 kr kr 398 kr Kosttillskott kr kr 336 kr kr -27 kr Delsumma kr kr -109 kr kr 371 kr Informell vård kr kr kr kr kr Produktivitetsbortfall kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr kr Diskussion och konklusion Långvarig smärta är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och ungefär 18 procent av befolkningen uppskattas lida av ihållande smärta under lägre tid. Att leva med smärta under längre tid innebär reducerad livskvalitet och lidande för såväl de drabbade som dess anhöriga samt kostnader för samhället. Att utvärdera insatser för denna patientgrupp är angeläget då utformning och innehåll i interventioner för målgruppen ofta ser olika ut och indikationer behövs för att bättre kunna förstå vilka behandlingsmetoder som ger goda effekter (Nationella Medicinska Indikationer, 2011). Då sjukvårdens resurser är begränsade är utvärderingar av kostnadseffektiviteten viktiga för att kunna värdera om behandlingsresultat och dess kostnadskonsekvenser kan motivera behandlingskostnaden. Få studier finns på området och vi har endast kunnat identifiera en finsk randomiserad studie (Niemistö, et al., 2005) som studerade hälsoekonomiska aspekter av en kombinerad rehabiliteringsintervention för personer med kronisk ryggsmärta. Upplägget i den finska interventionen skiljde sig markant från interventionen på Kungälvs sjukhus varför några jämförelser med denna studie inte var möjliga. Den uppenbara avsaknaden av tidigare kostnadseffektivitetsstudier för den typ av behandling som genomförts på Kungälvs Sjukhus vittnar om behovet av fler hälsoekonomiska studier av behandlingsinterventioner som riktas mot personer med långvarig smärta. Denna studie är därför, trots det begränsade urvalet och den relativt korta uppföljningen, ett angeläget tillskott i kunskapen att behandla dessa patienter. Studien har dock vissa begränsningar vilka bör framföras. Den allvarligaste torde vara den begränsande uppföljningstiden vilket tillsammans med ett allt mindre urval i den längsta uppföljningen skapar en stor osäkerhet. Även i den kortare uppföljningen, sex månader efter att interventionen avslutats, har på grund av bortfall i mätningarna av hälsorelaterad livskvalitet ett något mindre urval. Urvalen vid sexmånadersuppföljningen för kostnadsdata (n=24) och hälsorelaterad livskvalitet (n=20) matchar 13

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVITETSANALYSER I REHSAM

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVITETSANALYSER I REHSAM MANUAL FÖR BEDÖMNING AV KOSTNADS- EFFEKTIVITETSANALYSER I REHSAM Framtagen av professor emeritus Björn Lindgren rev 2012-03-16 Björn Lindgren Hecon AB Bärsärkagången 1 224 75 LUND Telefon: 046-131733 1

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala

NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala Företrädare: Ulf Rosén SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

7. Hälsoekonomiska aspekter 1

7. Hälsoekonomiska aspekter 1 7. Hälsoekonomiska aspekter 1 7.1 Evidensgraderade resultat Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för slutsatser om de utvärderade metodernas kostnadseffektivitet ( ). 7.2 Bakgrund De samhällsekonomiska

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader 3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader Definition I Sverige är det numera vedertaget att skilja mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård, vilket behandlas i denna rapport [3]. En alternativ

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår?

Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår? Nationalekonomiska Institutionen Handelshögskolan Göteborgs Universitet Kandidatuppsats 15 hp Vårterminen 2015 Handledare: Kristian Bolin Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår? -En kostnadsnyttoanalys

Läs mer

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret 1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Etiska problem med statens styrprinciper av vården? Etiska problem med statens styrprinciper av vården? Lars Sandman och Karin Bäckman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vårdgaranti etiska farhågor Att vårdgarantin ska leda till undanträngning

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

HÄLSOEKONOMISK UTREDNING AV SAMLOKALISERING RÄTTSPSYKIATRISK ÖPPENVÅRD (RPÖV) OCH FRIVÅRDEN GÖTEBORG

HÄLSOEKONOMISK UTREDNING AV SAMLOKALISERING RÄTTSPSYKIATRISK ÖPPENVÅRD (RPÖV) OCH FRIVÅRDEN GÖTEBORG HÄLSOEKONOMISK UTREDNING AV SAMLOKALISERING RÄTTSPSYKIATRISK ÖPPENVÅRD (RPÖV) OCH FRIVÅRDEN GÖTEBORG Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Beställningsnummer: 7141 ISBN 978-91-86903-61-9

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Mikael Svensson & Henrik Jaldell 2014-08-20 Presentation vid MSB Seminarium, Westmanska palatset, Stockholm 1 Översikt arbetslag 1 För

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Emelie Heintz 1,2, Marieke Krol 3, Lars-Åke Levin 2 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU),

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer