7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

Transkript

1 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att de centrala delarna av tätorten bör avlastas från genomfartstrafik för god säkerhet och miljö. Att behålla en godtagbar tillgänglighet för besökande till centrum. Att förändra trafikanternas beteende speciellt avseende körhastigheter i lokalvägnätet. 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT Uppbyggnad Gatunätet i centrum och i villakvarteren norr om centrum är uppbyggda i en rutnätsstruktur. Rutnätssytemet består av mer eller mindre raka gator utan inbördes rang. Husen ligger ofta nära gatan och utfarterna tätt. Strukturen är mindre lämplig att klassificera i olika funktioner eftersom systemet bygger på att varje gata har samma funktion. Stora delar av det övriga gatunätet är uppbyggt efter ett system med uppsamlingsgator som grenar ut i minde lokalgator. Detta gäller särskilt inom de nya bostadsområdena. Hastighetsnivåerna i de olika gatunäten beror till stor del av utformningen. Att långa uppsamlingsgator utan utfarter inbjuder till höga hastigheter är självklart. Däremot kan rätt trafikbelastning på en rutnätsstruktur ge anpassade hastigheter. På utpräglade lokalgator är det mestadels de som bor utmed gatan som trafikerar den. Lokaliseringen av tex ett dagis i slutet av en lokalgata kan medföra problem, då stressade föräldrar ofta visar för lite hänsyn. Dagens biltrafiknät kan klassificeras i infart/genomfartsgator, huvudgator, uppsamlingsgator och lokalgator. Klassificeringen visas i bilden på motstående sida. Vissa delar av dagens infartsnät har en otydlig struktur med dubbla, nästan parallella, länkar. Kyrkogatan fungerar som en genomfarts/infartsgata vilket medför att onödigt mycket trafik passerar genom den mindre trafiktåliga miljön vid centrum. Alternativet Ågatan används i mindre utsträckning, förmodligen kör man Kyrkogatan av gammal vana och i tron att den går snabbare. Infartstrafiken från söder (tex Trelleborg) svänger av i korsningen mellan Börringevägen och väg 108 och kör därefter Börringevägen mot centrum. Huvudgatorna utgör stommen för gatunätstrukturen inom tätorten Svedala. Flera av gatorna som har klassificerats som huvudgator fungerar även till viss del som infartsgator, detta gäller tex Bökebergsgatan. Uppsamlingsgator eller lokalgator redovisas inte i dagens bilnät eftersom de ska behålla sin lokala funktion. 20

2

3 Trafikmängder Trafikräkningarna visar att trafiken har minskat i ett antal snitt kring centrum jämfört med tidigare räkningar från Tabellen visar en sammanställning för de snitt som var gemensamma för de båda mätningarna. Minskningen kan bero på den ekonomiska utvecklingen. Sammanfattningsvis kan sägas att både trafikmängder och andelen tung trafik är låg i Svedala. Trafikmätningen utfördes våren 2001 under vecka och avser att representera årsmedeldygnstrafiken (ÅDT). Gata Diff Aggarpsvägen 3000 f/d 1600 f/d f/d Kyrkogatan 3600 f/d 2800 f/d -800 f/d Börringevägen 4000 f/d 3400 f/d -600 f/d Malmövägen 4200 f/d 3700 f/d -500 f/d Bökebergsgatan i norr 4500 f/d 4100 f/d -400 f/d Hyltarpsvägen öster 5100 f/d 5100 f/d 0 f/d Bökebergsgatan i söder 1700 f/d 1800 f/d 100 f/d Figuren på motstående sida visar i vilka snitt som mätningar utfördes under I figuren finns även andelen tung trafik redovisad. Andelarna är relativt låga, 3-4 %, i de inre delarna av Svedala. På infarts/genomfartsgatorna är andelen något högre ca 7 %. Den framtida trafikutvecklingen förväntas följa de generella uppräkningsfaktorerna, vilket innebär en ökning på ca 1,5 % per år. 22

4

5 Egenskaper Parkering/ Tillgänglighet Miljön kring centrum i Svedala har genomgått förändringar under de senaste åren. Den mest genomgripande förändringen innebar att Storgatan gjordes om till gågata. Detta samt att dubbelsidig parkering numera inte är tillåtet utmed vissa gator har medfört att antalet parkeringsplatser har minskat med ca 55 stycken från 765 till 710 platser. I en undersökning från 1999 visas dock att medelbeläggningen trots borttagning av parkeringsplatser fortfarande är relativt låg, ca 53 % på fredagen och ca 41 % på lördagen. Att beläggningen är högre på fredagen än lördagen tyder på att en hel del av parkeringarna används av personer som arbetar i centrum. Det finns ett relativt stort antal parkeringar/gatuavsnitt som har nära nog full beläggning. Främst gäller detta parkeringarna som ligger i nära anslutning till Storgatan, som tex parkeringarna vid mataffärerna ICA på Trädgårdsgatan och Domus med parkering på Hantverkaregatan. Även Marknadstorget och parkeringen vid Brandstationen har hög beläggning. Gatuparkeringarna kring Stortorget och kommunhuset har också hög beläggning närheten till Storgatan och arbetande/besökande på kommunhuset bidrar till detta. Framkomlighet Framkomligheten är generellt god i Svedala. Den största problempunkten är järnvägspassagen vid Kyrkogatan och Aggarpsvägen som medför köbildning vid tågpassager. Orienterbarhet Centrums placering i sydöstra delen av Svedala tätort försvårar möjligheterna att orientera sig. En bilist hamnar inte automatiskt i centrum utan får köra en lite krokig väg för att hitta dit. En bilist som inte känner till Svedala tätort är beroende av skyltning för att kunna hitta. Utanför centrum bidrar den i formen trädliknande bebyggelsestrukturen till att orienterbarheten i bostadsområdena blir försämrad. Hastigheter Hastighetsmätningar utförda i samband med trafikflödesmätningen visar att medelhastigheterna ligger mellan km/h i Svedala centrum. Den uppmätta hastighetsnivån visar på godtagbara förhållanden. Något högre medelhastighet uppmättes på Kyrkogatan väster om centrum, 54 km/h. Den högre hastigheten beror troligen på att trafiken ut från centrum accelererar för att nå 70 km/h som skyltas ca 250 m väster om mätpunkten. Resultatet tyder på behov av hastighetsdämpning. På Hyltarpsvägen ligger hastighetsnivåerna högre, kring 60 km/h, även inom avsnitt där det är skyltat 50 km/h. Den breda vägbanan och goda sikten bidrar till att hastighetsnivåerna höjs. På Bökebergsgatan uppmättes medelhastigheten till 51 km/h, i nivå med parkeringen till sportanläggningen på den västra sidan om vägen. Här finns en planskildhet för gång- och cykeltrafiken men eftersom ett flertal passager förmodligen ändå sker i plan är hastighetsnivån något för hög. 24

6

7 Buller och avgaser Bullerskydd bör utföras på avsnitt där den ekvivalenta dygnsnivån överstiger de mål som anges i Miljöskyddsprogrammet. För den befintliga miljön innebär detta att åtgärder i första hand ska vidtagas där den ekvivalenta bullernivån utomhus överstiger 65 db(a). Inomhus är riktvärdet 35 db(a). För att ge en översiktlig bild av hur buller- och avgassituationen ser ut i Svedala har beräkningar gjorts i ett antal snitt. Snitten ligger dels i centrum och dels på huvudvägnätet. Bedömningar har gjorts för dagens situation och för år 2011 och representerar värsta-fallet. Beräkningarna visar att bullernivåerna i samtliga snitt understiger det riktvärde för befintlig miljö, 65 db(a), som anges i miljöskyddsprogrammet. Målet på lång sikt samt vid nybyggnad, 55 db(a), överskrids dock på flertalet gator. Bullernivåerna i centrum, där gaturummen är trånga, ligger på drygt 60 db(a). Längs Hyltarpsvägen ligger bullernivåerna på ca 55 decibel utan bullerskydd. På Hyltarpsvägen strax väster om korsningen med Bökebergsgatan, där trafikmängden är större men en bullervall skyddar, sjunker nivån till ca 50 db(a). På Bökebergsgatan norr om Malmövägen ligger nivån runt 58 db(a), medan värdet på den södra delen av gatan är ca fem decibel lägre. Större flöden och busstrafik förklarar det högre värdet. 58 db(a) gäller även för bebyggelsen på Malmövägen vid Centralskolan. På Malmövägen väster om Bökebergsgatan är nivån ett par decibel lägre. För bebyggelsen strax söder om Marbäcksskolan intill väg 108 visar beräkningarna på 56 db(a). De ökade trafikmängderna år 2011 resulterar i en marginell ökning av bullervärdena, cirka 1-2 db(a). Denna förändring kan inte uppfattas av det mänskliga örat. De framtida trafikmängderna baseras endast på en uppskrivning av dagens trafiksiffror. Hänsyn till eventuella förändringar i gatustrukturen etc. har alltså inte tagits. En sänkning av hastigheten från 70 km/h till 50 km/h på Hyltarpsvägen kan förväntas ge en bullerminskning på cirka 2 db(a). Beräkningar av avgashalter för koloxid och kvävedioxid ligger långt under angivna gränsvärden. Sammanfattning av problem och brister Figuren på motstående sida visar identifierade problempunkter eller problemsträckor i bilnätet: Väg 108/Börringevägen, höga hastigheter på väg 108 medför trafiksäkerhetsrisker. Malmövägen/Bökebergsgatan, korsningen syns dåligt, främst från Bökebergsgatan som har väjningsplikt. Medför risk för kollision. Hyltarpsvägen/Västra Infarten, otydlig identitet och dålig synbarhet. Hyltarpsvägen/Bökebergsgatan, viktig korsning då den leder mot centrum, har idag otydlig identitet. Hyltarpsvägen/Östra Tvärgatan, får en förändrad funktion med större trafikbelastning i samband med att industriområdet norr om Hyltarpsvägen byggs ut. Kyrkogatan/Bökebergsgatan, höga hastigheter in mot centrum skapar problem. Anslutningen från Bökebergsgatan har dålig sikt. Kyrkogatan/Södergatan dålig sikt. 26

8

9 7.3 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA BILNÄT Principer för nätets uppbyggnad Det framtida bilnätet i Svedala ska vara konsekvent utformat med gator som ger rätt signaler om tex lämplig hastighetsnivå till trafikanten. Infarts/genomfartsgatorna skapar en sammanhängande struktur som erbjuder olika valmöjligheter för trafikanten, samtidigt som trafiken lyfts bort från mer trafikkänsliga miljöer i centrum. Innanför infartsgatorna finns ett mindre grenverk av huvudgator med ett flertal hastighetsdämpande åtgärder. Åtgärderna syftar till att ge ett lugnare tempo och en mer harmonisk trafiksituation. Huvudgator har normalt hastighetsbegränsningen km/h. Vid hastighetsdämpning högst 30 km/h. Huvudgatorna utgör stommen för gatunätstrukturen inne i Svedala. Önskemål har förts fram om att huvudgatorna även ska vara huvudleder, dvs anslutande trafik ska väja för trafik längs huvudgatan. Erfarenheterna visar dock att biltrafikens hastighet ökar vid en sådan reglering. Det ökande tempot utsätter bland andra oskyddade trafikanter för ökande risker. I trafikplanen föreslås därför att nuvarande system behålls, dvs huvudgatan är viktig för biltrafiken men de ska inte fungera som huvudleder. hastighet eftersom cirkulationsplatserna återkommer med jämna mellanrum De funktionella kraven på huvudnätens uppbyggnad redovisas i bilden på motstående sida. Utformning Infarts/genomfartsgator Ågatan tillsammans med Södra Infarten blir den nya infarts/genomfartsled som medför att trafikanter som inte har mål i centrum inte heller behöver passera. Ågatan passerar redan idag järnvägen planskilt vilket är gynnsamt för dess framtida funktion. Roslättsvägen behåller sin nuvarande utformning. Hastighetssänkningen på Hyltarpsvägen från skyltat 70 km/h till 50 km/h och cirkulationsplatsen Hyltarpsvägen/Kapellvägen kommer att medföra en hastighetsdämpning vilket underlättar utfart från Roslättsvägen. Börringevägen kommer i framtiden att ledas över väg 108 i en planskild korsning utan anslutningar. Detta medför att trafikanter från söder på väg 108 istället kommer att köra Södra Infarten mot centrum. Trafikanter från norr avses nu köra via Hyltarpsvägen Bökebergsgatan mot centrum. I nätet föreslås sex stycken nya cirkulationsplatser. Den främsta anledningen är att cirkulationsplatser har en hög trafiksäkerhet och fungerar som effektiva fartdämpare. Det finns också en fördel med att skapa ett system av cirkulationsplatser. På Hyltarpsvägen där det totalt (inklusive befintlig cirkulationsplats Hyltarpsvägen/väg108) blir fem stycken, kommer körrytmen att påverkas. Trafikanten kommer naturligt att hålla en lägre 28

10

11 Att Hyltarpsvägen klassificeras som en infarts/genomfartsled innebär att funktionen för genomgående trafik prioriteras i högre utsträckning än på en huvudgata (exempelvis genom vägvisning). På Hyltarpsvägen förslås att fyra nya cirkulationsplatser anläggs i korsningarna: Hyltarpsvägen/Västra Infarten, ger korsningen en starkare identitet som markerar Svedala tätort. Hyltarpsvägen/Kapellvägen, underlättar för kollektivtrafiken att svänga av och på Hyltarpsvägen. Ger ett lugnare tempo och minskar risken för korsningsolyckor. Hyltarpsvägen/Bökebergsgatan underlättar för kollektivtrafiken att svänga av och på Hyltarpsvägen. Ger ett lugnare tempo och minskar risken för korsningsolyckor. Hyltarpsvägen/Östra Tvärgatan På Ågatan-Södra Infarten planeras två cirkulationsplatser: Ågatan/Södra Infarten/Kyrkogatan, funktionen av Södra Infarten beror av korsningens utformning. Med en cirkulationsplats finns möjligheter att låta förbifartstrafiken naturligt gå via Ågatan. Södra Infarten/Aggarpsvägen Huvudgator Kyrkogatan föreslås bli en huvudgata istället för en genomfarts/infartsgata. Motivet är att Ågatans tillsammans med Södra Infarten ska överta Kyrkogatans funktion som genomfartsgata. Infartstrafiken till centrum kommer dock fortfarande att finnas kvar på Kyrkogatan. Hastighetsdämpning i korsningen Kyrkogatan/Bökebergsgatan och i korsningen Kyrkogatan/Södergatan ger 50/30 standard. Cirkulationsplats anläggs i korsningen Bökebergsgatan/ Malmövägen, åtgärden förväntas förbättra trafiksäkerheten i korsningen. Det är en av de mest olycksdrabbade korsningarna i Svedala. Uppsamlingsgator och lokalgator Funktionen förändras ej för nuvarande uppsamlingsgator och lokalgator. En hastighetsdämpande åtgärd förslås på Malmövägen söder om Kyrkogården. Åtgärden motiveras bland annat av att en olycka med en oskyddad trafikant har inträffat på platsen. Dämpningen syftar till att minska de höga hastigheter som gatans utformning inbjuder till. Hastigheter Hyltarpsvägen skyltas 50 km/h genom hela Svedala. Motivet är främst att öka trafiksäkerheten. Hastighetsbegränsningen tillsammans med cirkulationsplatserna och gång- och cykelbanan bidrar dessutom till att minska barriäreffekten. 30 km/h föreslås införas på Erlandsdalgatan och kring Ekspinnaregatan. Att 30 km/h begränsningen finns i områdena runtomkring motiverar att hastighetsbegränsningen införs även här. 30

12 I centrum och i bostadsområdet norr om centrum behålls hastighetsbegränsningen 50 km/h. Gatorna i centrum som ingår i huvudnätet ska fungera som 50/30 gator, vilket innebär att de skyltas 50 km/h men att den faktiska körhastigheten kan vara lägre. Genomförda mätningar visar att de nuvarande hastigheterna ligger tydligt under den skyltade hastigheten 50 km/h. I korsningspunkter med oskyddade trafikanter är hastigheten inte högre än 30 km/h. Åtgärder i korsningarna säkrar 30 km/h. 7.4 KONSEKVENSER När anslutningen till väg 108 stängs beräknas Börringevägen bli avlastad från trafik, vilket medför att även Långgatan, Skolgatan och Södergatan avlastas från trafik. Omläggningen av trafiken från Börringevägen till Södra Infarten kommer dock att medföra att belastningen på järnvägsöverfarten ökar. Det är därför önskvärt att en planskildhet prioriteras. Cirkulationsplatserna ger en högre framkomlighet för sekundärtrafiken medan primärtrafiken får en något lägre framkomlighet. Totalt sett förbättras framkomligheten för biltrafiken med cirkulationsplatserna. Effekterna för bullernivåerna är svåra att bedöma. Cirkulationsplatserna medför en dämpning av hastigheterna som i sin tur kan medföra lägre bullernivåer. Detta motverkas av att samtliga fordon som ska passera korsningen tvingas att bromsa in för att därefter accelerera igen vilket kan medföra högre bullernivåer. Omläggningen av busslinjenätet medför att vissa gatuparkeringar behöver tas bort. Detta gäller enstaka p-platser på Kyrkogatan som försvinner för att bereda plats åt busshållplats. Av totalt 16 platser behöver uppskattningsvis 3 stycken tas bort. I kvarteret Stella planeras bussen stanna på Nils Fredrikssongatan i närheten av äldreboendet. På Marknadstorget kan nya parkeringsplatser skapas då mark som tidigare användes för busshållplatser frigörs. 31