7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

Transkript

1 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande bebyggelsen och att skapa vackra gaturum. Lars Fyhrs väg finns direkta utfarter mot gatan öster om Lindesborgsvägen. Detsamma gäller delar av Fredentorpsvägen. I övrigt förekommer inga direkta utfarter på ortens uppsamlingsgator. På samtliga gator i lokalnätet gäller 30 km/h. På flera ställen i Klågerup finns säkerhetshöjande åtgärder för de oskyddade trafikanterna. Gupp sänker biltrafikens hastighet på bland annat Gamla Malmövägen och Tejarpsdalsvägen. I övrigt är det framför allt genom skyltning och målning (stora 30-symboler) man avser att begränsa hastigheten till 30 km/h. 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT Uppbyggnad Dagens biltrafiknät består av genomfartsgator, uppsamlingsgator och lokalgator. Huvuddelen av bebyggelsen i Klågerup ligger söder om Malmövägen. Malmövägen är den primära vägen i huvudnätet och fungerar som genomfart och som infart till samhället. Gatan används även som en förbindelse för biltrafik inom samhället. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h väster om Vårdala och 50 km/h öster därom. Även väg 108/Lundavägen är viktig för samhället, även om enbart korsningen med Malmövägen berör Klågerup på ett mer påtagligt sätt. Övriga gator i samhället är lokalgator, varav fyra har en uppsamlande funktion. Till de sistnämnda hör Stensminnevägen, Lars Fyhrs väg, Tejarpsdalsvägen och Fredentorpsvägen. Längs 14

2 Trafikmängder Under våren 2001 har trafikräkningar genomförts i Klågerup. Resultaten visas i bilden nedan. Bilden visar även andelen tung trafik. De största flödena finns på Malmövägen, där trafikmängden uppgår till ca fordon per veckomedeldygn (f/vmd). I samband med räkningen gjordes även hastighetsmätningar. Medelhastigheten i respektive snitt visas också i bilden. Mätningarna visar på medelhastigheter runt 30 km/h både på Stensminnevägen och Gamla Malmövägen. Något högre värden, ca 45 km/h, uppmättes på Lars Fyhrs väg. 90-percentilen, den hastighet som överskreds av 10 % av trafiken, uppmättes till 60 km/h på Lars Fyhrs väg, 40 km/h på Gamla Malmövägen och 44 km/h på Stensminnevägen. Egenskaper Klågerup har ett väl fungerande bilnät idag. Såväl framkomligheten som tillgängligheten är god. Normalt förekommer inga parkeringsproblem. Korsningen väg 108/Malmövägen upplevs av många trafikanter som osäker. Framför allt beror det på de höga hastigheterna på Lundavägen. För att förbättra säkerheten genom sänkta hastigheter har kommunen tagit fram ett förslag till en cirkulationsplats. Lutningsförhållanden gör emellertid att en sådan utformning kan vara svår att genomföra. Bullerberäkningar visar att nivåerna normalt ligger under gränsen 55 db(a). Längs Malmövägen ligger de något högre. Trafikmängder, andel tung trafik och medelhastigheter

3

4 Principer för nätets uppbyggnad Det framtida bilnätet i Klågerup bygger till stor del vidare på det nuvarande nätet. Med utgångspunkt från dagens kvalitéer utvecklas det befintliga nätet. En målsättning i förslaget är att skapa ett nät med hög säkerhet. Åtgärder som minskar konflikter, både konflikten mellan bilar och konflikten mellan bil och oskyddad trafikant, föreslås därför i korsningspunkter. Fysiska åtgärder sänker biltrafikens hastighet, förbättrar samspelet mellan olika trafikslag och skapar en jämnare trafikrytm. Därmed ökar säkerheten. I bilden på föregående sida har beteckningen 50/30 använts. Beteckningen innebär att 50 km/h tillåts på sträcka medan högsta hastighet i korsningspunkter med gång- och cykeltrafik är 30 km/h. Ett av Nollvisionens grundkrav är att hastigheten högst är 30 km/h där bilar och oskyddade trafikanter blandas i tätort. Det föreslagna nätet syftar vidare till att skapa bättre balans mellan gatunätet och omgivande bebyggelse samt att ge vackrare gaturum. Åtgärder för att skapa en bättre övergång mellan landsbygd och tätortsmiljö föreslås därför i trafikplanen. Utformning Det framtida bilnätet i Klågerup bygger i mycket stor utsträckning vidare på det nuvarande nätet. Åtgärder för att säkerställa låga hastigheter där biltrafik möter oskyddade trafikanter föreslås i en rad punkter och finns beskrivna tidigare i rapporten. Längs Malmövägen mellan Stationsvägen och Bagaregatan sänks hastighetsbegränsningen till 30 km/h. Även på Lars Fyhrs väg, öster om korsningen med Lindesborgsvägen, sänks hastigheten till 30 km/h. I väster anläggs en hastighetsdämpande tätortsport för att förstärka samhällets entré. Porten, som föreslås placeras strax väster om Vårdala, kan tyckas något central i samhället med tanke på bebyggelsens utbredning. Läget motiveras dock av att det är här hastigheten förändras, gående och cyklister korsar gatan mer frekvent och bebyggelse omger vägen på båda sidor. Det är här man känner att man kommer in i samhället. Längre västerut ligger husen mer perifert. Cirkulationsplatsen vid väg 108 är önskvärd men svår att genomföra. Frågan måste diskuteras vidare. 7.4 KONSEKVENSER Trafikplanens förslag innebär att säkerheten förbättras. Gatunätets koppling till och sampel med den omkringliggande bebyggelsen blir bättre. De fysiska åtgärder som vidtas där oskyddade trafikanter korsar Malmövägen och gator i lokalnätet gör att säkerheten förbättras. Biltrafikens hastigheter sänks och samspelet mellan trafikslagen blir bättre. De säkerhetshöjande åtgärderna på huvudnätet innebär samtidigt att framkomligheten för biltrafiken minskar något. En tätortsport förstärker mötet med Klågerup när man som bilist kommer västerifrån på Malmövägen. 17

5 Rekommendation 4 Använd inte begreppet framkomlighet i betydelsen hög referenshastighet som ett kvalitetsmått på städers gatunät. Begreppet framkomlighet används många gånger på ett otydligt sätt. I handboken "Tråd 1982" kopplas framkomligheten för biltrafiken till den så kallade referenshastigheten, dvs skyltad hastighet. I handboken "Lugna gatan 1998" behandlas framkomlighet tillsammans med tillgänglighet. Eventuella skillnader framgår inte. Begreppet framkomlighet har i planeringen fått en tyngd som inte motsvaras av de mål som formulerats för trafikplaneringen på nationell nivå. Begreppen framkomlighet och tillgänglighet har definierats i trafikplanearbetet. Begreppet tillgänglighet ingår som en av målsättningarna för arbetet, däremot inte begreppet framkomlighet. Tvärtom medför målsättningen ökad säkerhet för oskyddade trafikanter att framkomligheten för biltrafiken försämras. Rekommendationen får därför anses vara uppfylld. Rekommendation 5 Frångå nu gällande utformningsråd för gators geometriska utformning. Utformningen av trafiknäten bygger i hög grad på de planeringsprinciper som tillämpats och de handböcker som använts, exempelvis handboken "Argus 1987", som ger råd för hur stadens gator bör se ut med utgångspunkt från planeringshandboken "Tråd 1982". Dimensioneringen baseras enligt dessa i huvudsak på tre faktorer: gatans funktion, hastighetsklassen och trafikflödet. När detta är bestämt tillämpas en trafiksituationsmodell för att klargöra hur stort utrymme fordonen behöver. Paradigmrapporten menar att detta har lett till att gatorna har blivit överdimensionerande, vilket i sin tur leder till högre hastigheter än önskvärt. Först måste man konstatera att Argus 1987 inte gäller längre som handbok. Trots detta har den naturligtvis påverkan på hur gatorna utformas. Det finns dock inget motsatsförhållande mellan tänkesättet i Argus, exempelvis trafiksituationsmodellen, och möjligheterna att skapa en välfungerande tätortsgata. Ytterst handlar det om att använda modellen på rätt sätt, dvs att tänka sig in i de förhållanden som råder på platsen. Rekommendationen ska nog främst ses som en uppmaning att tänka genom vilka utrymmen som verkligen behövs på den enskilda gatan. Bedömningen blir därför att rekommendationen i huvudsak är uppfylld i trafikplanearbetet, även om det inte finns så tydliga exempel i Klågerup. 24

6 Rekommendation 6 Tillämpa inte de utformningsråd för 30/30-gator som finns i Lugna gatan och Säkrare trafikmiljö i tätort. Mot bakgrund av de studier av 30-zoner som gjorts på Chalmers Tekniska Högskola (med en särskild mätmetodik) menar man i rapporten att önskad hastighetssäkring inte säkerställs på gatusträckor och att bilister alltid ökar farten efter en fartdämpning, vilket leder till ryckig körning. Utformningen överensstämmer således vare sig med trafiksäkerhetsmålet (nollvisionen) eller miljömålet (ryckig körning medför ökade utsläpp). I trafikplanearbetet utnyttjas generell trafikteknisk kunskap som bland annat kan återfinnas i de två handböcker som nämns i rekommendationen. Kunskap och erfarenheter finns dock att hämta även från andra håll. Inte minst från kommunens eget trafiksäkerhetsarbete. Rekommendationen är därför alltför schematisk. Genomförda hastighetsmätningar tyder inte på alltför ojämna körmönster eller stora avvikelser från det önskvärda. Rekommendation 7 Minska biltrafikarbetet genom att sänka genomsnittshastigheten. Ökad medelhastighet gör det möjligt att resa längre under en given tidsperiod. Detta faktum påverkar lokaliseringen av bostäder och olika verksamheter. Funktionstätheten minskar, samhällena blir glesare, trafikarbetet ökar. Hög reshastighet för biltrafiken har inte eftersträvats i trafikplanen. Däremot har målsättningen varit att öka tillgängligheten (minska restiderna) för kollektivtrafiken och cykeltrafiken. Ett tydligt exempel på detta är diskussionen kring att låta Malmöbussen gå via Lars Fyhrs väg. Skånetrafiken vill inte gå med på detta eftersom det innebär att körtiderna försämras. Bedömningen blir därför att rekommendationen får anses vara uppfylld. 25

7 Rekommendation 8 Öka andelen gc-trafik genom sammanhängande gc-nät, prioritet i korsningar och på övergångar samt åtgärder mot korta bilresor. Rapporten menar att klassificeringen av gatunätet (huvudnät och lokalnät), utformningen av gatorna (ofta överdimensionerade), trafikregleringar (enkelriktningar) och belysningsförhållanden signalerar till bilisterna att de har prioritet och kan köra fort. Motsatt förhållande gäller för de som önskar gå eller cykla. Rekommendation 9 Garantera den avsedda miljöns kvalitet på och kring gator i detaljplan. Kommentar Frågeställningen ingår inte i trafikplanen. Trafikplanen för Klågerup innehåller ett stort antal fartdämpningar på såväl huvudnätet som lokalnätet. Fartdämpningarna ligger ofta där gc-trafiken ska passera en gata, vilket bland annat innebär att prioriteten förändras mellan trafikslagen. Trafikplanen föreslår inga enkelriktningar däremot nya kompletterande gc-vägar som ökar närheten för de som vill gå eller cykla. Rekommendationen får därför anses vara uppfylld. 26