:e årgången. Häfte N:r 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1937. 100:e årgången. Häfte N:r 7"

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 7

2 -425- Arsberättese i navigation och sjöfart för år 936. A.vgiven vid Kung. örogsmannasäskapets sammanträde een 3 mars 937 av edamoten C. A. Simonsson. (Forts. från häft. 6, sid. 370.) Internatione utprickningsöuerenskommese. Arbetet för ernående av ett internationet system för utprickning och utbojning i såvä öppen sjö som i fared har under 936 fortskridit. Detta arbete, viket sedan 924 bedri ves genom Nationernas Förbund, har varit föremå för omnämnande i å rsberättese i navigation och sjöfart i TiS 927 (sid. 5) och 928 (sid. 288). Sedan dess hava diverse konferenser ägt rum i detta ärende b. a. i Genua 929 och i Lissabon 930. Vidare har i jui 933 ett försag ti överenskommese angående ett internationet utprickningssystem utarbetats av ett beredningsutskott inom Nationernas Förbunds sjöfartstekniska kommitte. Detta sistnämnda försag översändes ti samtiga av eventue överenskommese intresserade stater för yttrande. Svar hava ingått från 28 stater, däriband de nordiska rikena. Svaren ha ~~ den 28 nov ember 935 offentiggjorts genom Nationernas orbund. Nämnda svar utvisade, att situationen vid detta tifäe var den d " h 'd 'd f" n" samma enna ange agen et son vr b en or nyssi ~~nda konferenser i Genua och Lissabon. En grupp sta ter, ~v'ken de festa äro europeiska, voro beredda att biträda en erenskommcse rörande internatione utprickning, under det r d krift i Sjöväsendet. 28

3 ar dr a stater band vika befin na sig U. S.-\., ick att VJSSa < < ' o \)' e önska biträda en överenskommese pa de av,'u ar ~ bered. ningsutskott angivna grunderna T t de u.. oåtta svaren voro tdstyrkanth utan 0 re on av. b voro tistyrkande med st.orrc 'h r indr. nnngar, n0 svar..,.... e... nsförsa" tre vor o ren t a vs ty r kand c och tr c '. ke Iii!. ::t(b 0 '. ')-. t. "" Det ' V Svcn"e den ~0 scp en t J ""± ::\\'. eer a v styr wnc e. ". h t. t'[jst\tkandc under [orutsatmng at 0\. erens. b..... biträdees 'V. 'edcräncerna, Bcgttn. Frank....,_,. a Jrand Noro e. Danmat, ~sk and o vna svare va t.. L. konune sen.amva < ". rike, Storbnttantcn,!>Oe,. h. Estand, Lctand och Finand.... d... '. ny in omna vitranden och [or ~.ag besöt, ~ re an et nu M"' '.... d.. cxpcrt<onnnite at viken uppd roe;~ att, med tdsatan e av en.....,.,...,,,., ttranccna och fors agen, td,ii IH a ett has\' ti (e cvbjvh c J...,.,[ J, t' övercnskommcsp, viket senat t,, u e fot reviderat 0 s cg..... t'. ta"ns dc stater som pritctprct ansu t s:g ti yttra n c c s " ' o -t fej- g;)3 ars försag..... t f. o Sven"e oet J~uma Nämnda expertkommie sa nunaniraeide c ~n i London. Represen ta n. t an,,..,. ruau ij som tidi 'mt dayara ndc för övriga nordiska stater var nu ~ h oeneraotsdircktörcn E. Hägg..,....., har där b ~ Ic ccdnin" av denna cxpcrtkommtues utlt <~n '' Is,, h... c h me ' eer inom t\ationcrnas Förbund ut~rh_c \~~6e)n ~~~\:c t: n'u uhiinh IC 96 M 5±. 936 VI den 0 JUnt, ' Hnru ' -, '. d' a er för unccrtecknan e.. ti nvssnamnda Jrcssea c s".. Jua stg. t.. n komrna att,jns mån, a stater eer vika sta er sm......, skon ti övercnskommf'scn iir tt s "''are ~.. H.i fi it'da se,,.'t n "C.IH'rasckreeraren i ~aioncrnas Forhunc ~-~ - ~- srrrn h 'I 'd ic c ]" S,,!C V- u n - ".. e o ".. 9 J 93"' överenskommesen star opp ' k u as c ' - maj '.. )' kon to a. de. stater., V ',u v or o rc[)h'scncradc Ltssa 0L ',.., " den 6-93 oktober 930. "r'' rensen c ars ac e" -.. i)ycrgan" <\nsunino ti konventionen innebar bl a. a.. IS sn~ ",..,. t n d s"t pahoi} t ti de internationea u tpnc <.mgssys c r - H.ner c r tf"rt senast 0 a c..,,.t ras möjigt och arbetet vara s u o...., anses "' r t Ihaftncandet sj,, trr övcrcnskmnmc!sen rar tcera s. ~ L ' tio s i ~ J.ttJ.OiCic rjao en efter den dag da samnhtn\,,, nrm a.,.., ansutit sig ti överenskommesen J sak icbär denna Överenskommese i stort sett föjande, ) Utprickningsöverenskommesen gäer aa fasta och tand e märkeu, fyrar och fyrsk epp dock undantagna, vika t} a ti uppgift at umärka: j]<j\ d) andra för sjöfa rande vikiga punkter, sasom angöringspunkter. a) gränser och mcdcji n j er i farbara eder; b) naturig::t sjöfartshincer; c) andra sjöfartshindcr, såsom vrak; 2. Upricku ingssyscmeu äro två, de ateraa och de kardinaa. De atera a systemet ska gäa fareder (es chcnaux bien definis); utprickningen ska verkstäas i förhaande ti een huvudsakiga färdriktningen. Det kardina a systemet ska ::mviincas för utprickning så rä av grun d m. m., beägna uanför kusten, som för sjöfartshinder i öppen sjö. ~!ärke ska giyas den karaktär, som enigt örerenskommcscn gäer Jör märke pacerat i närm as iggande kardin a-b~iring i förbiiande ti ct och samma sjöfa rtshinder. 3. Det ska bero av de okaa förhaan dcna, huruvida antingen nterasystcm eer kardinabyscm eer bägge samtidigt skoa auviincas inom samma stat. Som vikor- uppstäes dock, att dc anv~indas enigt fassäica grunder, som tydigt fra mgå av sjökort och scgingsbeskrivniugar. 4. Karaktären pä huvudtyper av fytmue pricknr och ~o jar bes tämmes a v formen p a deras övre syn iga de och pc ;ormen av deras topptecken. Karaktären p f huvudtyper av Usa prickar hesämmes av deras form och av formen pa dctas topp tcckcn. 5 :_. I princip ska utprickningeu enig dc! In ternia sys e a n~/::a ~a infarhcce r ti hamnar, foder. fodmyn ningar ('cr iu.a fareder från sjön men må även tiämpas med hänsyn fods t... '' '.. o f IonrncPs ndnmrr ampmngcn s;:a 0 sa er- Otdr b as Vara definierad i segingsbcskrivningarna.

4 De oika huvudtyperna av sjömärken och toppte c\e framgå av pansch.'!') 7. Det ateraa systemets märken och fyrkaraktärer framgå av pansch 2.*) 8. Det kardinaa systemets märken och fyrkaraktärer framgå av pansch 3.*) 9. Karaktären av vissa prickar och bojar, som kunna användas inom såvä det kardinaa som det ateraa systeet frautgå av pansch 4.'i' ) 0. Såvä det ateraa som det kardinaa systemets mär. ken och fyrkaraktärer för utprickning av vrak framgå av pansch 5.*). Ett diagram/') bifogat N. F :s försag, ger en bid av det ateraa systemets tiämpning. 2. Om färgade sektorer användas för edfyrar är det önskvärt, at deras fyrkaraktärer ansuta sig ti dem, som en. igt pansch 2 gäa det ateraa systemet. I de fa detta icke kan anses ändamåsenigt, är det att föredraga, att färgerna för dyika edfyrars sektor er äro enhetigt anor dnade för visst område. Sektorerna böra vara underkastade samm a J":~ ge vid ikartade förhåanden. För Sveriges de skue en ansutning ti över ensk om m ~ sen icke innebära någon principie ändring beträffande utsjo ut )fickningen, viken ju redan är ordnad enigt k ardiasy s t e:,~men samtiaa utsjöprickar skue komma att ändr a karak t ~I t... a marstörsta skinaden kan kansk e anses hgga dan att V -JO('. o d"... art-vita, ken skue komma att sta ost om grund mot b gare s~ '. ed och sv-art-vita dyika väst on grund mot tidigar e roda nf\.. o nedåtvänd kvast. Baongerna a sam t" ga puc k ar ' skue d.. ttas e svinna (utom å kry ssbaong) och komma att ersa koner. tni ns Beträffande inomskärsutprickningen skue en ai;s fråi..... raan" ti överenskommesen innebära en prmcpe ove,-,' "' nj... t -asyste ett kombinerat atera-kardinasystem t e tt rent a er,. ens Ruskprickar och sätprickar skue därvid atjämt. i avet *) Av kostnacsskä ej här reproducerad. Red "pnnese m ed pansch 2, k unna användas men i det nya sys:net komma att paceras enigt andra grunder än hittis. 5 ~jdvatt en sm ä r ken enigt sistnämnd pansch torde hos oss ~omma ti föga användning. Kung. Lotsstyresens kwgörese ~en 23 m ar s 886 angående edernas stråckningar, viken är u pgjort med hänsyn ti edemas huvudsakiga sträckning i /...-s eer 0 -W måste ändras eer het utgå och ersättas av an d ra f(reskrifter '. Beträffande direkta infartseder från sjön ti hamnar och ankarsättningar torde inga svårigheter behöva föreigga för bestäinmesernas tiämpande i vårt and. Annorunda stäer det sig beträffande ängs kusten öpande skärgårdseder. För ernående a v enhetighet för riket s samtiga kuster i ifrågavarande avseende torde vara ämpigast att anse fartyg som framgå i riktning Strömstad- Haparanda såsom varande på ing ~tende. Ett dyikt ingående fartyg skue såunda på färd inmnskärs från Strömstad ti Raparanda under hea resan komma att taga sätprickar om styrbord och ruskprickar om habord. Ett fartyg på samma resa ska med vårt nuvarande utprickningssystem taga prickar i enighet m ed vad nyss sagts på västkusten och sydkusben m en på motsatt sida på ostkusten. En an sutning ti överenskommesen och ett godtagande av nyssnäm nd princip för skärgårdsedernas sträckning skue såunda för Sveriges de innebära b. a. en ompacering av ruskprickar och sätprickar enigt n edansteånde tabe. =- Västkust tydknst Ostkust Ledens sträckning från sjön Nord- Ost- ~ Syd- ~ Nord- Ost-~Väst-~Nord - Syd-~Västvart vart vart vart vart vart vart vart vart nfartsed Ledens nuvarande sträckning N-S W-0 S-N kärgärdsed nm.. = ompacering av ruskprickar och sätprickar. - = ingen förändring beträffande sätprickar och ruskprickar

5 -430- Beträffande vrakutprickningen är att observera a L den skue komma att ske enigt ett kar~inasyst em, v~~'t p rincj~~ et överensstämmer med det som gaer ovan angtven ny nts'". k.. o ]Outprickning, under det att vrakutpnc nmgen vart and hit. tis sket enigt ett system, som skue kunna benämtus inter. kardinas y s temet I övrigt skue en ansutning t i I överenskommcsrn heträf. fande inomskärsutprickningen b. a. innebära, at inomskärs. baonger (dock ej krvssbaong) skue konnna att 'ö rsyinna samt att märke för prickbyte (marques dc transition) änd. rades samt att särskida märken i vissa fa skue kom ma i användning för att markera att eeer öpa samman (marque 3 de jonction), respektive förgrena sig. Överenskommesen har för yttrande varit hos Kung. Lotsstyresen, viken i utåtande den 3 noven'ber 936 u taat, at ifrå ga varande överenskommese endast i vissa detajer ski jer sig från 933 års försag, varför överenskommesen W Kttng. Lotsstyresen tistyrkts under samma förutsättning, som fram år av Sveri"es ovannämnda skrivese ti Nationernas För- ~ ~ hund den 25 septem:ber 934. Tis vidare har Sverige dock ej avgivit något definitivt svar. Sjöb:arteverkets vusamhet. Uneer 936 har Kung. Sjökarteverket utfört föjande sjö mätningar: A norrandskusten hava nymätningar av södra och östfa inoppen ti Lue[t påbörjats. Avsikten har bl a. varit a~ t un: dersöka möji«heterna att framdraga fared för djupgaendc ~. fartva des väst om BorussJU!-(rund des norr om J un ~ 0... Re J~ " en sutatet a v mätningarna ger vid handen, att båda aternatt äro reaiserbara. och Mätningar hava vidare gjorts i inoppet ti H ojsnd i för anorduandet av fn-sektorer för inseging.. ". sj,aa För utgivning av sjökortet 26 SundsvasomradeL oo, h ava odnings- och rekognosceringsarbeten utförts dsvasbukkn och farvattnen omkring Sundsv-a. ~ tjii " d J.. " e t.. t. t" I t J Orcgrun s s {argar ava nts ma nmgar ver {S a s nti"jet närmast n orr Om Öregrund. far"" J Stockhoms skärgård hava kustmätningar utförts inom Jrådet Stora :\Iöja- Fej:m för uppagande av en fared Kant:o]msfjärden- Granhamnsfjärden. Mätningarna hava icke ~,e t kunna t sutföras, men avsikten är att fuföja a rbetet under år 9i37. Rekognosceringar hava vidare utförts för ny uppaga av s ensk Lots, de III, som är avsedd att utgivas under våren J937. Det m agnetiska huvudnätets punk.ter hava devis ommätts. Uneer åres mätningar hava m etoderna för ekoods anrändande i båt ytterigare utveckats. Resutaten hava varit mycket tif redsstäande. Under anskaffning äro ytterigare två båekood av typ A \V, varigenom sammanagt.fyra med ekood förseeda motorbåtar skoa kunna vara i verksamhet under 937. Föjande sjökort hava under året utgivits: N :r 232 Öregrunds skärgård, Öregrunc-Simpnäskubb skaa : , itografi. N:r 252 Östersjön, Arkö-Stora Aö i skaa : , itografi. N :r 272 Oresund, norra eden i skaa : , itografi. N:r 3 Öregrund i skaa : , koppartryck (reviderad de av sjökort n :r 60) samt sjökort över Sveriges tugräns, sammanagt 4 st., övertryck. D Sutigen har ny uppaga av Svensk Lots, de IV utkommit. sen san~ma utgör en omarbetning av H27 års uppaga och anb~ ~.: r Sig ti det uppstäningssätt, för viket redogjorts i års- 43 ~~ ~t es e i navigation och sjöfart för år 935 (TiS 936, sid.

6 -432- Miitär väderekstjänst. Verksamheten vid Statens Meteoroogisk-Hydrografis! o ~u Anstats miitäravdening har vad angar ~narmen stort sett under år 936 fortgått od:'örändrad. Den samband ed fö. "d. r svarsväsendets om.organisation panerade utv gmn gcn av de -. n miitära väderekstjänst.en.kommer ej att gora sg gäande förrän under nästkommande budgetår.»instruktion för miitär väderekstjänst i fred (IVT)», de har utkommit och faststäts genom generaorder N:r ()~8 / 936, sjöförsvaret. Ehuru denna de i första h_and är av. sedd för tjänsten vid de miitär-meteoroogiska statwnerna, är den dock av stort värde även för navigeringsofficerare, vakt. aörande befä och undetbefä m. f., vika komma i beröring ~ned väderekstjänsten. Boken innehåer även en fuständig beskrivning m. m. över den inom försvarsväsendet f~re~om. mande meteoroogiska materieen samt noggranna anvsnmgar för utförandet av meteoroogiska observationer såvä med instrument som utan dyika. Bokens bad äro utbytbara.?ateriabeskrivningarna kunna såedes genom utbyten av bad håas nwderna. Efter tikomsten av denna andra de av»instruktion för miitär väderekstjänst i fred >, äro andra meteoroogiska ID struktioner för fartyg icke ängre erforderiga. b "d t f dessa k. k t. crs a probem, sutigen har ett ferta skioptikon er Jam e. hörande föredrag, avseende pra ts a me eoro Ooi '".. r.tarbctats. Såvä bider som text utånas kostnadsfnt ti. itära förband (fartyg). Litteratur. t. och I Tyskand användes vid örogsfottans äroansta er ocb de civia navigations~roa_nsta~~rn~ nästan u_tesut an~e ~~viga samma ärobok i navgation namgen»leubuch d ez ]nf r ok tian» av Dr. H. Medau och O. Steppes. Denna aro J ; e J under sutet av 935 utkommi ny uppaga, som di jsering av den närmast föregående. Den avhandar, i särder» överskådig oih instruktiv form, den praktiska navigatio- ( Je)es h 5 san tig a astrononuska oc terrestra probem. Dessutom e andar boken användningen av df'n moderna navigationens ~~Jpn e d e sådana som gyrokompassen, ekoodet, radiopejbja oe J.»o. t r d t t" k.. o d Av stort resse or en eore s a navjgatwnen a an ra dan är den av amerikanen Edward.J. vviis, även under su ;:t av 935, utgivna boken»the Metwcs of Modern Navigation» Arbetet beyser, i en 0 gine form, huvudsakigen den astronomiska na vigatianens teoretiska probem ur hittis jäm. föresevis obeaktade synpunkter. För den praktiska naviga tionen saknar arbetet intresse, utom vad avser dess sista kapite,»navigati on - a guess at the future», viket avsnitt har amänt intresse. Under \:35 har sutigen även utgivits ännu en höjdtahel nämigen >> Atitud e tabe s for Mariners an e Aviators >>, denna gång författad av r ektorn vid Kamar navigationsskoa, kapten E. Timan. Den förste, som begagnade sig av en perpendike i den färiska triangen, i och för dess ösande för navigatoriskt bruk, >ynes hava varit Sir \Viiam Thomson såsom framgår av hans 876 utgim :i arbete»tabes for Faciiating Sumner 's Mcthoc at Sea». Perpendiken var i detta fa fäd från himakroppen mot meridianen. Nautiska tabeer enigt denna princip hava även senare utgivits b. a. av förra kejseriga ryska marinministeriets hydrografiska byrå år 90 (författare var den tyske astronomen Puss), vidare av den brasiianske sjöofficeren och navigationsäraren commander Rader de Aquino år 909, och ~~tigen av Hydrographic Office, U. S. A., år 930 (författare Jerce) Förutom nämnda tabeverk finnas för närvarande :: 4 0-ta~ mera kända dyika vika bygga på andra, mer eer d ndre hkartade, förfaringssätt. I Timans tabeer tiämpas en 'hosonska metoden i moderniserad fonn. JCh Verket utgöres av nio oika tabeer, av vika tab. VIII IX äro de egentiga höjdtabeerna. Med b eteckningar en-

7 igt nedanstående figur, hava m ed hjäp av Napiers rege här. etts föjande ekvationer. sin a = cos å. sm t () cot t = sin b cot a (2) cot A = sm b 2 co t a (4) sin h = cos a cos b 2 (5) sin å = cos a. cos b (3). I ta b. VIII erhåes enigt ekvation () kvantte e: ~ m ot å och t. Ekvationerna (2) och (4) samt (3) och (J) um e~. k f kf er Tabe IX håa parvis samma tngonometns a un 0n är med stöd härav uppstäd sa, att pa samma u ". A o o [)psa" kan d ) o t e\ ej mot kvantiteterna a och b (i hea gra er er a as. b" ge.vt.\\ eer h Differenserna finnas utsatta J ag a t ern at u. r t ek'a koumnerna. Värdet av b erhåes ur tabeen en g Jo. o I.. fo rm e.. b = b _ (U0 - cp), viken forme doc<. ej ar e t' on (3) mot å och a. K vaniteten b2 er w e s,u. tyd Jg. 2. f" rdear Tabeerna synas icke e r~juda. några speci ebs id~ nt act framför fera andra dyika, utgivna samma syfte.... i "en.... t"... nan o är becrränsat m en formatet staet desto s O L,. nni 24 X 38 o cm. Trots proportwnenngsta.. )e en \ r konnet e.j ifrån tre mutipikationer av faktor X differens. ft ni f' i\ c ' Samtiga tabeverk son. hava perpendiken ". rr dt'... ' r ~ [tnh himakroppen, ha va den svagheten, att regerna fiss a kvantiteter biva kompicerade. Så är även faet i.t' a tabeverk. Hiir gäer det regerna för finnande av kvan,jrt ))., och namngivbingen av A. Föjden härav har bivit, tite e - '". J o nämnda reg er mans ta )e er mast )eredas pats pa,~t t e sida i tabe IX, varigenom nästan ' / 0 -de av utrymmet ":rj,arj e sida, och s[tunca i hea hnvuctabeen, tages i an- "' \<A r' iii för r eger. Tabeverkets text är avfattad på engeska,pr',, p ' Under 936 har öjtnanten vid fygvapnet S. E. Corneius råket. utgivit en bok»luj'tnouigntion jämte j'ygmeteoroogi >>, viken,edennera faststäts såsom instruktionsbok för fygvapnet..\rbetet avhandar i ätlförsteåig summarisk fonn uftnaviga.. tianens terrestra probem jämte för uftnavigering erforderig strumentering. Den astronomiska uftnavigationen är icke berörd i arbetet. Boken är den första i sitt sag på svenska språket. Tidigare har uftnavigationen i vårt and behandats i samband m ed navigationen i härför avsedd ärobok. Härigenom har tidigare även den fördeen vunnits, att uftnavigationens termino ogi, i ikhet m ed vad som synes vara faet utomands, ansutit sig ti navigationens. Den na nya ärobok ger emeertid stöd för antagandet, att denna förde nu h åer pa att gå förorad beträffande vissa tennet. Såsom exempe må anföras, att kurs över grund benämne:; ~årdvinke och fartygets väg, d. v. s. kursinjen på jorden eer kortet, benämnes färdin je. Kursinjen i uftnavigationen är däremot, enigt denna käa, den tänkta väg i ufthavet, ute~ te r viken uftfartyget skue färdas i den stävade kursriktimgen. om m gen av d n f t f' unnes. E n d y ' ;: >> vag.. >> )enannes.. ; inom navigationen enär ju ett fartyg, iika itet som Ptt uftk:tyg, färdas någon >> väg >> i dyik riktning om avdrift föreufne:. Genom denna omkastning av terminoogien h ar he ~avig-atioiwn såunda kanunit att tiägga et navigatoriskt a!epp en innebörd det icke äger. Såsom framgår av t. ex. : ar?oken >Air Navigation >> ay commander \Vcems, U. S, A., rit detta omfattande arbete någon eyik omkastning icke vaerfonerig. Det svenska arbete innehåer ingen motive-

8 ino för nämnda och andra avsteg från navigationens er. ooi. Uppenbart är emeertid att, om en och samma ben" o... no o f" t o d k <.n ning användes på två oika sak-er, m.ss ors an "Unna up Genom den nämnda ärobokens tikomst h ar uftn a~ist a. o k oket ho ga. tianens terrestra probem pa svens a spra -ei a t en., Vi. serigen kortfattad, men sammanhängande och ~ era öve rsk å~. io behanding än vad tidigm e varit faet. Laroboken tord d~rför häsas med tifredsstäese av såvä miitära som civi: ärare och eever i ämnet uftnavigation. (Forts.) Fottans tekniska organ för radio och eektroteknik. Några refektione-r och synpunkter. Anförande jäm. stadgarnas 3 vid Kung. örogsmannasäskapets,sammanträde een 3 febr. 937 av edamoten Monteius. Vår tids vetenskapiga forskningsarbete har som bekant medfört fukomigt fantastiska resutat beträffande kännedomen om materiens struktur och om oika naturfeno ~men. Ofta innehåa tidningarna notiser om nya vetenskapiga rön eet om konsekv,enser av tidigare gjorda sådana. Den amänna tendensen visar sig därvid, att gränserna mean oika fm skningsgrenar biva atmera diffusa, och inom en vetenskaps gren gjorda upptäckter få ofta vittgående betydese för förståesen för och ösningen av probem inom het andra forskningsområden. Samtidigt med att såunda ett at intimare sam ~be~.e kommer ti stånd mean oika vetenskapsmän, nödväna ggores en sträng speciaisering beträffande sjäva forsknings drbetet, då mänskig hjärna och arbetsförmåga icke förmår i eta]j Oinfatta aa de probem, som tihöra en viss vetenskapsgren 'tt o t" o d.. k' t ' ge se nagon grans or ur angt en nans ga m e nsen ska förmå karä!ua ännu outforskade naturföretee \ er... ~~ för :r _cke möjigt. Ett dyikt skådande in i framtiden skue ovngt för det praktisk a ivets män huvudsakigast vara av

9 -438- teor eisk intresse, då det för dem framför at gi er a et (ag ga tvets )C 0v tt ampa ors znmgsar Wes re. or ḋ r då så är möjigt. SJ!tat. Den de av tekniken, för viken den vetenskapina f d J ft d.. ~ Ot sk mngcn un er c e stsa ceccnmerna a en s orsa prak ti. betydesen, är otviveaktigt e/e.:trotekniken, även om på sisku r J "I k >to ne en nosvung et art visat sg ttjom 'emiens onnade. dan fysik och k emi fat at n~irm a re samband med, arat;d~e. Eektroteknikens bcycebc i det dagiga ivet är i ständigt st~: gande och har redan nu nått en omfattning, som ti fuo be. rätigar i d benämnande av vår Lid såsom de eekt ri ska epoken, pa samm a sät som det föregående arhundradct ofta kaas angcpoken. inom eicktrotekniken har därvid pa iknande ~iit som in. om veenskapen i övrigt visat sig -en eneens t i ttts udcbnd, av gränserna m ean dess oika, tidigare reativ\ sk u p atskjj. da huvuddear. starkströmsteknik och svagströmst\'k nik. i och med u ök n ingen a v de k trotekniken m ed försiirk t~ tek niken Denna gren av eckroekniken är det kanske diirfiir. ~ om i det praktiska Ji.;et nwdfört dc största omyävningarpa. då een kommit ti användning inom snart sagt varje arw,om radp pft grund a v dc med eensamma vu nna möjighet'"iw at! för stärka svaga eektriska impuser ti nära n og för Yarjc prak iskt behov önskyärt beopp. Därmed har een biyi e värde fut hjäpmede inom a eektroteknik. Radiotd.:nikcn anv~inde under de c:a 20 för~ta m cn a sin tivaro e ganska speci et sag av eektri!'ju ~~p p::trnrr. vika p a grund av d en d å tiämpade principen för de cck!ro " J k ' ' I" J{on magncts za vagurnas a s tran c (' a ancs gmstappara L.. U struk tioncn n v så v ä i söncnre som motagare var princtpte se ganska enke, och del fo rdrades ic{( nå~(on nwrn inga ', d P' dc teknisk kunskap vare sig för tiverkning, handhaya e "d, er reparatjon av desamma. Forstad.'\en for vad m r>n ' f '.,.. o "' ' rcr d o... ".. d. t t ' yrrr so ccn a( c ur st g, c a man an van e gms apparn er, ' a., " J 'o:!id rege cke sa stor hos een p er sona, som handhnc t' ( ~ s:i. och behövde icke h eer vara det, ch de fe, som. kt!.hic upp ' en ,,oro av så m ånga oika sag och i amänh et voro ätta i C~e.,.fi upptäcka som avhjäpa. ;tt 5 vnder dessa förutsättningar orga niserades /"ottans mcio- rfe och ansågs av a a utomstående vara något m ycket,,rfst fl _.~ L ', 5 isd och omfatta synnerigen svarbegnpg matene, vi- berodd e des på a ti dcb~mma knuen persona - med ~. - I och annat ysande u neanag - spva hade gans-w dimmiga 'örcstänin gar om sina ap p n raters v0rknijgssä! t, des på att ;ok icke voro vana vid a i dagiga ivet träffa på de ( Icktriskn företeeser, som kommo tiij mwändning inom den s. k. nist.cn. " Den senare storarade utvecking n av radiotek niken ti rad den n u är, är att hänföra ti ([(>t arbe te, som utförts av,adnna m än som dc ovannä.m nda ~ sa nde unciant:gen. D e :ir även dessa vctenskapsmioi I< p a det rad ioekniska omradet, 3om uppammat förstärkarck n ikcn i amänhet, då för radiorknikcn gjorda uppfinningar och konstruktioner inom fiir,tärkningsgehitct ofta funnit användning inom een övriga eektrotekniken, framför at svagströmstekniken. Därigenom har åren väsensskinaden mean mdiotekni.: och övrig ce/;trotrkuik överbryggas och mvstikrn över radion ski ngrats. I rara dagar har v~i var och en atmin;.lone ct amänt begrepp om racionpparaer och om huru de skoa användas samt tror ig säkeri!!;cn oa vea mvcket mera än han i Yerki<<heen ' ' o g~ r. (I förbigående sagt kanske detta icke är särskit ypisk fot radion, utan mosvarande överskattning av de egna kun 'kaperna förefinnas nog itet hiir och var, icke minst b e träffande den amänna cektroekniken.) bdioappar ater orck ':unda i det amiinna medvetandet n umera icke vara märk ~ rardig... ej 'are an va nhga tc fon pparn ter. Samtid ig har mm' a eer tid nog som rege en stark känsa av, a tiverkninl:cn v d '.....,, c nuvarande, kompicerade radtl)dppn raterna ar nagot, rt~~ fordrar bttdc hög te\:ni sk utbidning hos konstruktöre.rna arb stor yrkesskickighet hos med tiverkningen syssesatta etarc o.. c nonorer. Liknande :csiktcr ha även ett ti n,tt försn" ti omor""a- ~... n v

10 -440- nisation av marinens organ för handäggning av r::tdiot.k ska ärenden tid efter annan framagts, b. a. av 9;{0 års r-tsvarskommission och nu senast i en i TiS häftena 5 och 6 gående år införd uppsats av öjtnant Fogeberg,, F ö rb i n d e s~: : sendes högsta edning». Dessa försag ha ene~er~ i d icke e~: fört några påtagiga förändringar i een orgamsatwn, so bi\. cades och även fungerade fut tifredsstäande u nder d primitiva,, gniststadiet». Anedning härti kan m öjigen b. :I ha varit, att radiotekniken i försagen atför intim t samman. änkats med förbindeseväsendet i övrigt Det är emeertid möjigt och kanske erforderigt a tt se de hithörande organi. sationsprobemen i ett annat och större sammanhang. Som tidigare antytts, ingår numera i radiotekmken i hög grad en viss tiämpning av försärkartekniken och är inom fottan utan jämförese den tekniska gren, där försärkartekniken får sin största användning. Som exempe på rörstärkarteknikens mångsidiga och dock ikartade användning kan föjande anföras. Fotoceen m ed rörförstärkare anviindes för teevision och hidteegrafering, tjuvaarm, axräkning i Norrands-ävarna, automatisk astning av mamvagnar i Gäivare, förpackning av cigaretter, styrning av torpeder, stabiisering av kanonpattformar m. m., m. m. Nästan iden tisk t samma sags förstärkare användas i radiomottagare, h ydrofoner, un dervattenssignaapparat er, ekood, gvrokompasser, centrankt anordningar~ m. 'n. Överat tjänar förstärkaren sanu:a' än~a: m å niiminen att förstärka eektriska impuser. Van ft an e ' tf "'. d f förstärk puserna ursprungigen konjjna och vartji e e tet. d.... kt a ttjjde ro rdna mgen anvandas ar ur prmcpe synpun v a betydese för förstärkarens konstruktion. I och med dess... 'f..... r on även omständigheter kan ma n uta n overdn t saga, att r,h kt.. 0 t. ' 'f '. t'd' k. st dpui inorn arinen kmnnut ran su rg:ue ex ustva ' a.... k.... san i fråga om. de har berorda konstru twnsprmcper n a... dr> principer och i vissa fa exakt samma konstruktion anvai för apparater, a v ~rd d a för h et andra än racioäncb n ud;.. w.. tt d.. q"() '> Vad marinförvatningen srtt y ran e over ' jck svarsk ommissions betänkande framhö, nämigen at de t - {4 de vara erforderigt att bida en särskid förbindeseavde t~r ej inom ämbetsverket för huvudsakigast radioärendens benio" k.. d d.. ajding s u e stamma me e ovan framforda synpunkterna, b med y ttrandet ifråga avsågs, att aa i eektwtekniskt hän- Of " d.. d b seende samman oran e are en orce handäggas i ett och saj a organ inom verket. Möjighet gives även ti en dyik tokning, enär i yttrandet ytterigare utsäges, >> att det synes Jöjigt att genom omfyttning av vissa ärenden mean verkets oika avdeningar vinna större koncentration av förbindesematerieen, än vad nu är faet. Var böra då tekniska frågo r rörande radioteknik och för särkarteknik i amänhet handäggas med ämbetsverkets nuvarande organisation på oika avdeningar? Ja, framstädes denna fråga ti en av ekonomiskt ratione organisation beroende industriedare, skue han otviveaktigt svara ingenjörsavdening>ens eektrodetaj. Inom denna finnes emeertid f. n. icke ens sär <;kida utideravdeningar för starkström.steknik och svagströmsteknik, utan det förutsättes, att en och samma person ska icke endast fut behärska utan även hinna med aa eektrotekniska ärenden, undantagandes radioärenden, på samma.sätt som för ett par tiota år sedan var möjigt Redan med nuvarande nrbetsområde måste detta m ed härusyn ti eektroteknikens utvecking och ökade användning inom marinen anses vara odmigt och kan icke vara annat än ti m en för tivaratagande av eektroteknikens aa möjigheter för marinens behov. En omorganisation av marinförvatningen s eektradet aj och en ny fördening beträffande eektrotekniska ärendens behanding inom ämbetsverket är därför erforderi (j' och bör i p "' '!ncip ske enigt föjande: Behandingen av samtiga eektrotekniska ärenden förägges ti eektradetajen under en särskid chef. Eektradetajen uppdeas på tre underavdeningar, en för starkströi t ' f" t.. 'k h f" d' eknik, var och en med en speciain!ip!].ör, direkt understäd o t ns e { <:, en or svags roinste {J oc en or ra w- va.. ". nnarnnd chef. (Ti underavdeningen för svagströmstek- ''idscrift i Sjöväsendet. 29

11 -442- nik skoja h änföras ärenden rörande a trådteefon, orderap rater, gy'okompasser, h ydrofoner, underva~ tenssig n::: ap pa r afe: ekood, centrariktanäggningar m. m. dyhkt.) ' Att det icke går att utan vidare överfytta exem.pdvis he torpedavdeningens radiodetaj ti ingenjöravdeningen är sjä v~ kart. Det måste finnas ett orgnn inom marinföryatni ngen som företräder den miitära sakkunskapen inom förbindcsevä: sendet (icke endast dettas radiodetaj), ikavä som de t fi nns artieriteknisk, torpedteknisk, m inteknisk och nautisk miitär sakkunskap representerad. För viket ändamå en apparat kon. strueras, vika uppgifter den ska kunna fya och huru an. skaffade apparater skoa fördeas är som rege h e heroende av miitära synpunkter. Konstruktion och tiverk ningsko. tro samt större reparationsarbeten äro däremot ingenjörsfrågor. Det kan såunda icke vara riktigt att b egära av <'n speciautbidad offic-er, att han på teknikens nuvarande standp unkt ska vara i stånd at pä samma sätt som en speciainge njör föja utveckingens detajer eer behärska tekniken i detaj. Officersutbidningen avser eer bör avse danande av sjökrigare, icke speciaingenjörer. Med den så ofta fram h ~n a bri sen på officerspersona inom fottan bör det också vara ett önskemå att överåta så mycket som möjigt av det tekniska ar betet ti ingenjörer ti båtnad för såvä tjänsten i amänhet som för den tekniska materieen. En speciautbidad officer t t t han kan bör ha sådana kunskaper mom sm.jans egren, a... föj a utveckinoen i stort inom densamma, så att yppade moj igheter ti dess effektivisering tivaratagas, samt vara i stanc "' o... k. k,. a dess att handhava och prova mateneen pra tjs t, Jec JJ ämpiahet, möjigheter och begränsmng... S peca.. m gpn. J örerna däremot skoa känna detajutveckmgen, vara e a J t b.. d " insatta.. on s i aa konstruktioner samt des sjäva kunna ver k s t a a '.. ojcra ruktionsarbete, des fuständigt kunna föja och kon t~,] at.. "I o " frack o detajarbetet hos en everantör, varvd t gang tj I < anta speciaingenjörer är det icke minst viktiga.."\ve :. :.... "k ä. "k. e " nr h ctsfat, den nhtara te in en g er son mon an r" "' och en (här atså officeren resp. ingenjören) bör håa ra., ti sitt egentiga verksamhets område och tjänsten föras 50 Ja' t o enom förtroendefut samarbete fra o. Liknande synpunkter, som ovan framagts beträffande rinförvatningens organisation för eektrotekniska ärendens Ia...., ' behanding, ku~m a hampas pa motsvarande organisation å örogsvarven. A dessa böra såvä radiomaterieen som a annan eektroteknisk materie handhavas av ingenjördepartementets eicktrodetaj uneer en särskid chef samt ifrågavarande detaj uppdeas på underavdeningar, motsvarande marinförvatningens, var och en under sin speciaingenjör. Beträffande radiounderavdeningen torde uan oägenhet erforderig miitär sakkun skap kunna erhåas genom att å vederbörande öro«s- 0tation tjänstgörande förbindeseofficer med radioutbidnin()' stä es ti varvschefens förfogande vid besiktningar, inmontering eer ändring av radioapparater m. fl tänkbara fa. Om emeertid här framförda skä icke skue anses vara tiräckigt bärande för att motivera en förändring av de nuvaran de förh åandena och man ifråga om radiotekniken fortfarand e vi fordra, att officerare skoa vara nära nog radioingenjörer --viket för övrigt då är nödvändigt på grund av den bristande ti gången på verkiga sådana - måste man också inse vikten av att deras kommenderingar h et rättas efter denna speciautbidning..ht ~å icke hittis varit faet torde med foo unna pas tås. Deras a n vändbarhet inom det e«enti,,.a officerskaet m åste ovivcakti!!t 2enom sådana å ";rce 0 neccra' / c et fordras mycken tid och m ycket arbete, om detajutveck- k o, " d' " " "' b, Igen in...k k om ra c wte m en s a kunna föjas. Vore vi en s tor marin m ed mindre beo ränsade tijaåncrar g s orre behov :tv materie, kunde det kanske vara ämpiast att var J e... t h d. OCh.. n "' "' deta vapen- e e~ Jan ~ egren a e sm egen eektriska J :n ed egna eekromgcn.]orer och eektriska verkstäder, en da e tt förh' ] e a gnretvs Ic~e kan genomforas under dc aktuea at a andena bör det vara rationet at ha en enh etig orc'"ani- Ion f.. "' r 4 or konstruktion och underhå av een numera så omande eek triska materieen. "' n

12 -444- För övrigt är det nog va ra en ganska ahn änt OJf.. t k atta ct menm.g mom fottan, att antaet e e trom.genjorer overhuv taget inom marinen är adees för itet m ed hän syn tagen u~. eektroteknikens ökade b etydese och omfattning. Band h! nat torde det vä numer a få anses nödvändigt, att på kustf;ntans fartyg tigång finnes ti en eektroingenjör. En Utö~: ning av antaet eektroingenjörer erford"as därför, bortsett frå om en oncorganisation i h är antydd riktning sker eer ej. A~ vid ett sanunanförande av aa eektrotekniska detajer ti en enhetig organisation en dyik utökning är ofrånkomig, bör stå kart även för dem, som p å grund av den nuvaraide organisa. tionens decentraise rade natur icke h aft anledning att närmare tänka sig in i dessa frågor. Den eektriska materieens fördening på u ppbörder, behov av särskid m ontörspersona för specie eek trisk materie, radiopersonaens utbidning och pacering i fottans personaorganisation m. m. äro probem, som äga nära sanunanhan m ed vad här o,van berörts. Dessa frågo-r äro dock icke av den art, att de ovikorigen rnåste ösas, innan sådan omorgani sation i övrigt företag,es, som här föresagits. Det må emeer tid framhåas, att den atmera kompicerade eektriska ma terieen på fottans fartyg säkerigen skue kunn a Yara ti räckigt motiv för införandet av en särskid yr kesgren inom fottans underofficers- och sjömanskårer för vård, underhå och reparation av materieen ifr åga Nordiska Försvarsprobem inför norskt forum. De t i ~~S:s 5 :e h äft; 937 införda i nägget >> Förbistring» av översteojtnant N. E arem an r esumer as i NTS, jui 937, av dess redaktör, kommendörkaptein E ina ng efter föjande in!edning.sord: >> Ökonomisk og poitisk er der jo m ej em Nor ue Sve - (fe O ' D ' Damn a_i'k og Fmnand i_ vår tid innedet et betydningsfut og fruktbrmgende samarbede, som jcvnig om taes og disk uteres i dagspressen og föjes m ed inter esse av amenh eten også h er i!~j.j d e t. I forbindc:se m ed omtaen av dette ökonomiske og p o h!iske feesskap har der nok ved enkete ancdningcr i fm bi ~ående v::.ert pek t på önskei gb eten av å få istand et samarbeide også på det m iitrer c område ti sikring av Norden s nöitraitet m~de r en stormaktskrig i Europa. \fen som det ömtåige spörs ~a] det er, har det foröuig hos oss ikke v::.er t beh aucet offentig, s_ev ikke i forbinde!sc med noen av dc m ange for svarsutrednmger vi...,. h. Der ha.. ",.. o c e scnrc a ar ah. Andericdes i Sveriae.. spo sm ac t om nordisk forsvarssamarbeide hvppia tert o er er f....., ".. o d _o a:c e cs g.j en~ t a n c for apen behancmg b åde j agspi essen oa fao'i c~ I r ft e.. f J. d,.. ~ n L o ~ ~ r or Jinc e se ne C tskusswnene om forsvarsordningen. n h Det kan vc ncppe hestrides at r et under de forhod som Pr u ersk er runct om i Europa Yirk'ig existerer visse forsvars - Obemer. f" I. f" IU h som ej e e s 0 :\fo eens JWSJOner, probem er woriaut Ver enket av cisse nasjoncr, om dc ikke har n-j" ort det fo'"r a! u... t> ' bi.. ndcr en putseg opdukkc'ndc konfiktsituasjon kan odt ti,,.. a m a! te ta s ta ndpunkt på kortes te vars.c. For oss r) ".. IT... ern d c enne SI C en a y "~cj O en ka n dpt ca v::.ere av. esse O f"". L - iub a oge m ed i de anskuese, som kommer ti orde i v '.r o and.,, L

13 Kadettskoan i Karskrona A v teo. och fi. kand. Wihem Sjöstrand. KAP. IV. (Forts. från häft. G, sid. 395.) Grundprinciperna för kadettskoans uppbyggnad och verksamhet: utiism och snieva. Den edande synpunkten för frihetstidens skorefonnato utiistisk-endemonistisk: uppfostran ska riska s trä vanden är vara ett mede ti såvä individens som san~hä e ts gagn och.. d ' det som bor veka. >' Ungdomens rätta uppfostnng ar a, ', " och ".. U fok ska kunna ma va främst iband at anses, om e ' essa biva ycksai«t. Det är en sådan förbindese emcankc Ii" b. f t.... inacn yc sa o båda att utan ungdomens rätta upp os nng ar. b " tt pp ' o.. d.. di ot en ra. he t och där fok är ycksahgt, maste no van b... t \05,, c. d 76) I ]ans fostrina nått förut», heter det hos Ekun. n a' b b k träder en anna denna utiistisk-eudemomsts a prmcip Jttryck k ',t Den med detta d P svkooaiskt sag, det s. sm eva e... hnv 0 J 700 t t betecknade urvastanken var mt - a e s bor., F.. en )J Oi f " der fnhetstc Sakio en negativt begränsande men ar un... frme o J on dc ) n da ooo i.ska rcfonnsträ varna en postiv mne) te 5 3 ' ~ " o b... h, enk us stäningen bir m. a. o. mte angre, ur man pa 76) a. a. företaet A 2.. J från ärdomsskoorna avföra aa dem, som visat sig vas ~i avsaknad av de för den där bjudna undervisningen nödr ~ ndiga kvaifikationerna, utan i stäet föjande: Hur skoa v~dana anstater kunna träffas för dem,».som hava naturig 5 kvämighet ti vissa saker, att de utan stor svåbi:het, möda, tids och omkostningars förspiande må bekomr 0 sådan ärdom och övning, som deras böjese och de ut ~; ~da syssorna kräva ti riksens västånds befrämjande»? 77 De i den pedagogiska diskussionen framförda synpunkterna stannade emeertid i stor utsträckning på papperet. Ett av de få tifäen då de här nämnda principerna få sitt faktiska förverkigande genom omsättning i praktiken, är i kadettskoans tikomst och verksamhet. Kadettskoan är ju i sin hehet en produkt av den utiistiska andan. Liksnem man ge nom naturahistoriens införande vid äroverken avsåg att gagna näringsivet, syftade kadettskoan ti att genom framskapande av dugiga officerare effektivisera försvarsväscndet, som i sin tur enigt t. ex. Hichardson var nödvändigt för >>fädernesandets säa västånd, som innefattar at vad varjom och enom enskit i timmeig måtto bör vara kärast och dyrast». 78 ) Aa atgärder, som kunde bidraga ti ett dyikt ändamå, ha därför förvi sso utiistisk grund. Enkast skue man kanske kunna uttrycka saken så, att utiism och rationaisering ti uppnående av avsett resutat bi synonymer. Bestämmeser och anstater av ratione karaktär saknas ingahuda. ng 756 motiverar önskemået om antaets höjande ti 00 med att fara ejest måste uppstå, att kadetterna ~onnna att fyttas ti öjtnantsbestäningar inom kortare tid an som för deras fukomnande i teori och praktik är ämpigt, ~h stationeringen ti Karskrona grundas på samma skä so'n 77) G. Eucer: Anedning ti snievaet, Sthm 737, s. 3 f. 78 sk ) J. Eichardson: Historisk grunceig inedning ti krigsvetenan~ V,' Sthm , I, introduktionen. J fr sådana i det föregående ne d~rda motiv i kadettskoans tikomsthistoria som att det i fottan Sig agda kapitaet måste göras räntabet, att handen skue utvecka Under säkert skyde o. s. v.

14 -448- i det utformade projektet. 79 ) I Rg 759 anbefa koncentrering på det för en sjöman i första h and n ö dv äncj :~ o. s. v. Bättre än genom en uppräkning av sådana småde taj :a åsk ådiggöres ifrågavarande synpunkt av tvenne a ng v~n- i:r diskussioner om reformer i vissa undervisningsämnen. t>a Sindaii e hade band de åtgärder, som han ans[tg nödvfu _ diga ti kadettskoans förbättring, upptagit även o mäggnin" av info-rmationen i matematik, som enigt hans u pp fa ttnin ~ icke bedrevs tiräckigt ändamåsenigt. Det var vä nä nna s~ med anedning därav som prof. Bergström hösten 770 gav Ry. de anvisning om en genare undervisningsmet0d i aritmetiken. Sinkaire beordrade emeertid även gemensamma överägg. ningar ti utarbetande av»ett kort och nätt system uti matematiken, som endast refererade sig ti de kunskaper vika en miitär behöven. Direktörerna gåvo med anedning häray vid Särskit sammanträde den 6 mars 77 informationsofficerarna och matematikektorerna i uppdrag att inkomma med s;:riftiga yranden i saken. Sinkaire omnämnde dessa förber edande åtgärder i sin riksdagsberättese, och i Kung. Maj :ts förordnande av den 2 jan. 772 betecknas ett dyikt system som oumbärigt ; ti hjäp vid avfattandet anbefaas»de bästa auktnres som ti detta ämne tjänigast och mest ämpeiga finnas >>. Sa småninerom inkommo de infordrade utå tandena det ena efter de andra. Kint anser, att de som uneerag för undervi ~n i n gen navio-ation erforderiga matematiska discipinerna äsas i ti b ' böri~ utsträckning. T'Ots detta äro förhåandena dfck ångt ifrån tifredsstäande. Han skriver:»i övrigt far jag een s iap, som Jag tror c IC <:e es o m m re or c poss.u ' äran anmäa, det jag uti mina äsningar tid efter an wn funnit en tröghe hos sjökadetterna ui appicemndet ay den kun d r t b d ' '"t oc oaktat aa upptii.nkiga utvägar dem _jag för min ia de " ; jat ti deras upp Ja pan e arutmnan ar.jag n: e I. "' d.. h t cd den hunnit ti den grad av färdighet, som svarat mot mi t och, ~ da na kamraters bemödande. Jag har sökt detta feet pa ma " 79 ) Sc ovan s n men ej träffat det ti den säkerhet att 'arr funnit mig ' e,. o :t~ tygad varuti d e-t bestått». Den sannoikt ämpigaste- åt- er b t o '. d '- -AeJ to-rd e es a h gnpan e av en kortare och mera direkt (J"U....r. appikationen r t:iere.rande m etod i geometri än E ukices' menta samt m atematikens omedebara anpassniwr ti de aktiska ovnmgarna. angenom skuhe kadetternas tid, stn- ~.; de... D". o ~ : Just och förmåga att begagna sin kunskap ökas. Brein in :~~ä nker sig ti att bejaka förmånen av det anbefada syste Jiets utarbetande för undervisningen i attack, defense och fortifika tion och att ämna en deitteraturuppysningar. En kort,reometri, avpassad efter miitära behov, finnes så t. ex. i Vaubans»Nouvee Maniere de fortifier, av. une traite de Geomt>trie, mis en orch e p. e chevaier de Cambray» samt e C erc~ Traite de Geometric Theorique et Practiquc a 'usages des ;Jristes», och en ämpig matematisk kurs hade prof. Medcrcreutz utarbetat som ärare vid fortifikationskontoret i Stockbohn. Rääfs utåtande innehåer endast uppgifter på de matematiska kunskaper, som tarvas för in fornationen i a rti!er i, JCh Daman gör en iknande uppräkning för miitära ändamå :rer huvud. Ti frågan om vika auktorer, som höra nyttjas h dessa kunskapers inhämtande, anmärker den sis tn ämnde: ~ ti mathesis pura iiro fuer många goda auktorer men ingen 'anner jag, som fukomigen passar i kadetterna härstädes, ock tyckes \VofP.ns inedning ti matematiska ämarten vara joch. Genom utovande av ett premium kunde, menar hfn I'Jdare n t '.. 'i:. a ema ICI sporras t att utarbeta det önsknde korta h red ga systeme t. I \Iathesis appicata h ade för skeppsorgneriet "] ne ~, s ra >:nmg nyttps a rbeten av Bouguer och dn T Iam e:l.er~ sa snart Chapman beve färdig med sitt H ' dan p<! hörjade ' ~o r e nog detta det ämpigaste.,, ~ agol uttaa nde från direktörernas sida g:vo dessa bcän cen... Fak I~t e ancdmng tt. I brev av den 2 okt. 77 :i gjorde f:uoree " f"' o. J:Jfö] 5 n c ar or en ny pammnese om saken. Den O jui Jande år ut B t.. t -- I -- tra. ovar crgs rom, a cin-c;: torerna sn ar ast skoa Sig f"' e 8 ] t e ' en orst en okt. c aternce dc si utå tande. Dc iitär nödvändiga matematiska kunskapem a äro föc

15 -450- J ande Eementär teoretisk och praktisk geometri, a. t P o er. an och shi isk trigonometri, agebra och nagot av ko. t\(, ts\( sektwner, astrononu och natematsk geografi samt ti. a. f. k F.. d. otst nödiga dear av m ekamk och y.st. or em, som ärna. ti andar men, äro sfärisk trigonometri och astronom i icke s ' höviga. Vad sjäva det korta systemet beträffar, sä kan ~e. icke anses föreigga i vare sig nå got s.venskt e.et: u ~i nd s kt a~ bete; de förefintiga äro nämigen antmgen enstdjg a. i så åtto at de taga hänsyn ti endast en viss gren av krigsw ienskapen eer od;så för föga ingående. Den enda utvägen ii r a tsit at; särskit utarbeta den åsyftade kursen. >> Vad m etoden v!rkom mer, så synes bäst vara, att yngingarna i början vänjas vid geometriska bevis för a tt uppöva tankegåvan och fa smak uti tydiga demonstrationer. Men då det kommer ti proporti ons. äran och de soida kroppars avhanding att m ah matisk räkning och agebra samt methodus indivisibiium brukas, vari. o enom icke aena~t mycken ätthet och korthe vin nes u an o även yngingarna biva förda p å den väg. som sedermera hos de festa auktorer i krigsvetenskapen förekommer. De övriga dear av mathesi kunna var efter sin art på det ii mpeigase.sättet avhandas.» Som en praktisk åtgärd fö r e~ ås, at de högre dearna av matematiken skoa ti tjänst f i' dem.. som vija ytterigare förkovra sig, inarbetas m ed sär!>, id std.p ~ ä~piga stäen i framstäningen eer få formen av ett tdag. i sutet_ 8 0 ). ' ' er hade Behovet var atså konstaterat, och vtssa n '-.. i 'd A d. n cn masc uppdrauits. Därvid stannade det eme ert. n e n, o. o..... f.. f' t t c Faken vä sök as i svångheten att fa en amp g or a.!. \[e green ät ock tydigen icke saken faa. Scdan prol. anderhiem h åit sitt bek anta ta i Vetensk a ps a kad~~ ~u.. F k, t k o t \':iqda!i o ) vaknade ho.s 'a engreen an "Bn pa a.,. ~,., en u~< denne. ~:Ieanderhiem h ade mycket starkt beton. c So) SU :s kon c ; Ha n d. i öa. eu oed. tt. i "'konst 8) Om de matemabska vetenskapernas ny a <t,.,.. aa dess särskida gren ar !tiska insiktens nödvändighet för ett riktigt utförande av te~ t iira operauoner av vad sag de vara månde. För t. ex..,,en prectsera e an sma or rmgar sau n da:, Ti be(frep-!i\j d. f d. 0 ~IJ ~'- " t~ t av en rätt taktik och det, som uti affärer mot en fiende kan P:reko!Ja, fordras den matematiska teorien att kunna räkna. Ja' n"t att nan k an draga ut kvadrat- och kubikrötter att för - a o, t ' :tå proportionsäran, att kunna så mycket av den amänna aeametrien, som fordras ti en någorunda god insikt i den " ana trigonometrien, och att kunna praktisera denna sist ~iiunda och appicera densamma ti aa förekommande hän. deser». 82 ) Detta var jt, tankar, som pekade i samma riktning so! strävandena vid kadettskoan. Genom ektor Beckmark ät Fakengreen m eddea Meanderhiem, att han gärna önskade öredägga m ed honom om äroböcker för informationen i m a tematik. Deta gav Meanderhiem anedning att i ett brev ti Fakengreen av den 8 mars 783 kandra den metod, varefter undervisningen då bedrevs i Karskrona:»A v de berättcer, som jag fått av bemäte ektor, har jag funnit, att detta informationsverket i ferahanda måtto skue tarva nog förbättring, Den deen av astronomien, som fordras ti piotagen. har verkigen nu erhåit ett het annat och förbättrat skick emot det, som den kunde hava vid denna kadettskoans första ~n rä ttnin g, varefter information i denna vetenskapen ik vä an nu ska fortsättas. Detsamma k an på ika sätt sägas om den deen av den matematiska mekaniken, som är nödig att ~ ed d.e a principerna ti sjäva manövreringen med ett skepp, arutmnan vid denna kadettkorpsen ännu icke nåo'on tid ska ~ 'nf. o a ormerat.» Tankegången m ynnade denna gång ut i en rekomm d. o o en atwn av att Beckmark skue erhaa den da ediga :oogie ek torsönen, ty, h eter det,»den som vid en naviga ~:~ ssko]a ska informera i det, som hörer ti cgenteiga ändaan et av en sådan inrättning, synes vä vara mera ön värd h --.. den som skuue iformer a i teooo ien då det icke tyckes beova,., ' - "'----- era kunskap i denna senare än vad en sann och rätt &2) Meanderhi cm a. a., s. 3.

16 kristendom angår, i viket hänseende hea denna teooois b.. > "-n ektion vid kadettskoan skue kunna nm aras, enwdan kadett bör kunna sin kristendom, innan han bir antagen. ~n d k d. ''tt.. k.. ti kadett, och ändamået me a ettmra nmgen I C e ar att i skapa präst r. \' 83 ) M en i en år _7 85 ti Km:g. Maj :t ingiv~ promemoria påpekar :Meanderhem emeertid b ehovet av iu. formationsböcker i matematik för miitärt bruk i Yarje de] :\' krigsvetenskapen,»författade i a möjig men icke för mycken korthet, med tydighet och exempe av appikation >, och han erbjuder sig nu att utarbeta sådana. >> Vad amiraitete t angår. vore nödigt att jag med det första gjorde en resa ti Karskrona för Htt där på stäet göra mig underrättad om nuyurande ti. ståndet m ed information, och att tiika sjäv s e n ågot ay den där brukiga praktiken. Jag h ar anedning att tro det infor. mation där sk er p å ett, efter närvarande tids deco\ cr ter och skick, m yck et ofukomigt sätt». Promemorian ~ uta r med föjande försag:,, Ifa dessa mina underdåniga pro jp~tcr bi'a i nåder vidtagna, vi jag sedan i n ågot större deta uppgm de sätt och utvägar, varefter iiformation i aa m iitärens de ar ska kunna verkstäas med m insta kostnaden o c~ vec~~: böriga förbättringar upp:. d e inrättningar, som redan aro,. ' Det yar troin-en med anedning av cetta initiati\ som Gusa' III uppdrog 'åt ~Ieancerhie m at utarbeta dyika ii r~ ~JÖ ~ e~ i m atematik för den mstutwn, som var am.. nad 'd avtosa kn c < '. p t detskoan och sedermera fick namnet Krigsakadenuen ~ {arberg. Arbetet påbörjades 788, och efter 5 nr " 00.:, o\'cr h.rdi"a innehåande grunderna an m c t',., c 't t '] cr cojettj. ' v c b '.. ]3. pan och sfärisk trigonometri. agebra, komska sej... w ner,.... ~ tv rman> tematikeus Liämpnmg ti takttken. astronomen oc.. ten III f konsten. Genmn Gustav :s ran a e "omm c - adrig, att hi tryckta. 80 ) o f"] > } O H'>tSk'IP Trots rcsnta tösheten vittnar den har r eferera ck c u.. ' is(ts N) :fand. i OA. N) GP under sign.. F 420, 2 /n 783. ' '") Biogr. ex. IX, s open om den rationea anda, vari skoans högsta edning ~ Jänka dess verksamhet. Ehuru kadetternas undervisnino s- ' e...,. ;:, tod undet debatten bev forema fcir en ångt ifrån mid IJe o k ]" ~r d f" d f" f'. itik, fa VI IC e g omma, att den dock var oerhört mycket ättre avpassa or et or-e- mt ga behovet än om detta skue : Jas med de vaniga skoornas hjäp. Liknande är förhåan- det j fraga om ;:,'eogra.mn ervsnmgen. y o o. f' d.. Enigt uppgift 773 bedrev ektor Bergeström informationen i gcogtafi på föjande sätt:» Igenomgås en kurs ffiter Hi.ibc. 86)... k d ners ane nmg, var.jamte a etterna underrättas om de för - nämsta sjöstäder och deras inrättningar.» När \.foberg 774 utsetts ti Bergcströms efterträdare, ansåg von Sadern tiden mogen för förbättringar, eftersom - enigt vad han påstod sig ha funnit vid geografiska samta uneer a viseektionerna - kunkaperna i ämnet voro åtskiigt bristfäiga. Han inämnade därför en»ödmjuk förestäning >> ti direktörerna att kommuniceras ned de övriga ärarna. Detta var een 26 okt Nu inträffade en händese, som åter vittnar om den dåiga swmmanhåningen inom koegiet. Vid schemats uppgörande för det komman de äsåret hade von Sadern givit sitt medgivande ti att aviseektionen i de bägge första kasserna ersattes med geografi, 87 ) men när han senare fick äsa det brev, vari Fak:ngreen meddead es om denna förändring, ansåg han formuermgen vittna om partiskhet för Moberg och åtei;begärce i vred:smod sitt redan ingivna refo'nprojekt, som han sede'nera SJav i börj."" f"' d o.. e d' k '.. E r <U av o.jan e ar msan e r0 t ti ovennspektören. n Lgt en redogö!'ese a v vvagenrfect torde hea hän ceseförop Pe~ ha sin egentiga grund i att Mobero icke varit väkommen SIIt ",.., ambete. Därmed m å förhåa siq hur som hest men frågan k - ' c,, b' d. J t> t) O.. 0 på detta sätt redan från bör 'an i e tt o'rckiot äo'f> ~~ knappast ti att minska spittringen vid skoan. Qi'g 86 ) Härmed åsyftas knapj}ast det s. k >> Uttåo eb> en fö rsvonsk- " av 0 "' ' '>th ti" N. Len aens på 720-taet, utan een av L. Savius fortsatta 87) okade uppagan, Upsaa 763. Jfr. Bi. 5.

17 \'en i sig sjäv är debatten ett uttryck för strävanden i ta tio. naiserande riktning. 88 ) Von Saderns memoria är synnerigen utförigt. b "Tundäcr«ande tanken är, att >; geografien på ett h et annat :n., "'"'... ' satt bör äsas för een som arnar biva en statsman och minist åter på ett anna för den som tänker tjäna vid andarmen, pa :r, annat för den som vi i fmmtiden förestå ett h andeskontott P å ett annat för dem som vi biva historiens naturais r. än för en tikommande sj'öman, att denne senare, sa nocro so ;," möjeigt är, bör känna havens, vikars, uddars, öars, homars. skärens, sjöfästningars, handes- och stapestäders m. m. rätta beägenhet och beskaffenhet. men a tt han cär,emo har ganska ringa gagn utav, om h an ti nästa examen beaer aa dr konfusa och des m ed barbariska namn förseeda proyinsinde. ningar uti T yskand, Engand, Poen, Ryssand m. m., som han hoppas tryggt efter examen kunna gönuna, emedan han i h ea sin ivstid adrig mer behöver nyttja dem)). Go da kurr. skaper i en dyik sjömansgeografi förutsätta des en annan metod än een hittis brukiga, des fera ektioner i ämnet. Beträffande een förstnämnda ges föjande anvisi ngar: >Da vid terminens början geografiska ektionen för första kassen begynne~, ordas först ej matimatice eer astronomi('' utan bott historice om Yårt systema soare. Deta bör ske pa et ganska enfadigt, kart, efter deras begrrepp proportionerat och k o~ t sätt, som efter min tanke av en man, viken sjäv har tydig abso ide därom, ganska ätt kan ske och uh en enda e djon '. veras, vid viken, såvä som. aa i.e föjande, k adet terna ti!~; håas att uti en iten därti g jord bok uppnotera munnen (e t väsentigaste a v det som.sa o t biv i t viket ektorn i boi <J ;:, ' 0) jan med få ord kunde för dem diktera. Därefter intages ;k J ordujob och sedan man nämnt, att den förestäer en a~ e' P "' ' ] f\ aueter som höra ti det förkarade sosystemet, ]Jes' ci. '.. trop (definieras) och visas kort och tydegen, vad ekvaoi, di poer, pohöjd, atitud, ongitud, kimater, antipockr! '') JmH. i OA Aven förkaras kort och nätt orsaken ti årsomväxina..jgd...,.... b' deus och n attens ojka angd, kod och varme m. m. Dock ;;~nnn s aa probemer och at övrigt, som egenteigcn höre ::u Jiiran om! ord~o ct, viken hi:ir vid k~~ p sen adees ej äses 'i eft er mm \ amenta tanke borde asas enigt framidne Ii..... k. 8!!) o ktor Wkst oms ut a st av nagon av h errar matwseos ekt T'.. orcr.-- - J. a a cc namnca termers förstående och ti : ~r d e i g ide om dem, bör en sjöman vänjas i tid ; därigenom jn'sparas seder mera mycken tid för informationsofficeraren i narigation, som ejest därti bör använda fera timmar. Därigenom undviker även korpsen den skymfen, att å nga, ;am: gossar, som skoa h eta h ava fått edukation i kadett,koan men kvittera densamma, sedan dc gått igenom de 3 iörsta kasserna och atså förr än dc begynt med navigation, i kasom ohmniga pigor och drängar skratta åt dem, som säga!ör dem, att jorden går omkring, a t under poerna om sommarrn är ingen natt och om vintern ingen dag, at uti Torneådagen 'm sommaren är mycket ängre än i H om, att när kockan här.(f tov om m iddagen h on i Kanton redan ä r över sex om k väj. rn och i Brasiien itet före sex om morgonen. - Scdau 0 ~ at detta jämte de 4 bekanta och den 5 :te nyigen uppfunna ra r ~d s de bivit visat, framtagas kartor i större format än den ~!t is nyttjade upsaiska skoatas, som är gjord för barn och for andra än d... '.... cm som arna sig ti S]ostaten, iksom den ef!er njn tanke för vår ungdom adees onvttio a och otiräd:i<ra Jeskrivni er 9'J,. "' "'< I, n"' om densamma. ) Pa dessa VIsas nu tydeigen er nagorunda bekanta hamnar, vikar, uddar, öar m. m. runt,jrdko te t e f ~ h., se an OI st aa havets avdenmgar bivit namn da v VIsta. Vid detta undervisningssätt observeras föjande; ~ä Id vart och ett stäe som visas och nämnes, anmärkes dess genhet i a d t'.. d... nsccn e va erstreck och ti meridianskiso) För.... h Vä']d modhgen A. Wkstrom: Utkast ti före. om gobernas "') ens b yg~:nac, I~amar 'i'62. n h ~n Syftar formochgen på Andreas Åkermans Atas Juveniis ' t au de 9Q t f" U ' ' or 'b -,ar or mcc or { anng, pps. 768 förökad med j (J, '

18 nad i tidsminuter emot Stockhon~. b ) Dess oatitud Och r jakteigen pohöjd samt dess ong tu~ e~ter na~ on viss för ~; meridian, a ntingen Upsaas, son har Svenge geeni ~ brukas, eer den som går genom Canarieöarna, som i de n!:n navigationsböcker och r esebeskrivningar, undantagandes ta engeska, som nyttja Londonmen ~ a n e n, mes an ores, viket h errar dir-ektörerna täckas deternunera. c) I ntd anct 0 h. d" t f" " d~ f.. c provins det igger. d) Var gång, som kust er~ or ~~- ti ett förut ej beskrivet and, nämnes dess regent, regermgssatt, styrka ti ands och sjöss samt hande, fabriker, produkter m. m., dock at i k orthet utan att bry sig om provinsindeningar undan. tauandes om den vid sjökusten. >> Sverige måste dock behand. a: nåoot utförigare, och änder som Itaien, Grekand, Mindre Asien,"' Judeen och Egypten böra ikaedes ägnas större upp. m ärksamhet, eftersom de varit skådepats för de i biben skidrade händeserna.»e) Vid var ort nämnes dess förmåner och hesväricrheter i anseende ti inopp, säkerhet för vinden, :mk arbotte0n, fästningsverk, brist eer överföd på viktuaievarors dyrhet eer gott köp m. m. Även m åste stora str(~ m ma r s utopp, så kaade barres eer sandbänkar, som. dc sy nn erhe framför afrikanska kusten ymnigt förorsaka, deras op p efter : h t.. m ej' o [ÖUI Yäderstreck, deras sege Jar e, ursprung n. o... d... d a!jc;i"'!a ander'. '.. k ". cskrivna VIiUI f) Så snart ett eer fera Jre VH. varan I t>. kuster på kartan bivit vts ta oc t rac e rgen J. '.. t o b vanaenoi f kt t a " a 0 JOI er strax deras sträckning och be agen e pa g o er ' ' 0.. 'k r. styrkes ' efter min tanke inbiningskraften o- or J ne gen. ' d ken ej'es t h ar så svårt a tt begnpa, o-a a a r a Peru u" rundhet att man t. ex. från Kanton kan fara.. en '. H. dd InwcJJnat JO! a t passera varken Godn.hopps- eer or ns u. o... krins skue även myc :..et.a pas, om c e Ve o o... r or crått finae upr)ria dess kontur, skija därpå rikens g ra~,s es tn J!... ar eraona ett hav at b "'' "'. di"a.. ). oken J här och där usätta n ågon ort, och det under sm n. c " nhs der sam ju- och sommarfen er. g Annoatrons J.., find -.. o h o t',- JiJ.t; Jen. Yagcn borta t ftt.gt och a~ ~~u at. a as, : utswj;~ J,.,n a-er fo"r nyttj ot.att ae02tafj araren efter den D,i J~I I ub,. "' ~ ) v.~ o - J tur ' t-er andra principer utarbetar nagot kort system. t.,. _ ~u r vid var [ ektion~ dikter~r n_åg r~ ord f_ör kadetterna. Den 8 ]Jok ){unna de u hea sm hvsttd nyttja. För honom kan I t t b.. det ej h e. er var a ~- OI esv~r, emedan han var gång -ej behöutarbcta mer an som ti 3 a 4 ektioner erfordras oc er o ' när ban en gang absoverat kursen, sipper han för h ea sin Ö'riga ivsid, undantagandes att då och då uppteckna vad sonj i avisor eer böcker kan finnas om nya upptäckter. Bev den boken sedan tryckt, suppe kadetterna för a tid att meru uppnotera, jag är också övertygad, att den med begärighet såvä av Karskronas som Stockhohns och Sveaborgs stater skue uppköpas, ja även på andra språk ti auktm:s heder över sätas, emedan_ ~drig_ en sådan högst nyttig sjömansgeografi i något and bhvrt sknven. >> Sedan von Sadern därpå gett ett försag ti den ordning, vari änderna och värdsdearnas kus.. ter borde»kringfaras», övergår han ti att konstatera, att den nu ansagna tiden, som han beräknar ti 96 ektioner per äsnr, är otiräckig, viket framgår av att kadetterna egenticren enda=t medhunnit Europa. Enigt hans m ening bör i Lsam :~ga tr,e -~0 s ta _ka,sserna 4 tirmuar per vecka ansås. Kass kan ~a agna sg at den matematiska geografien samt Europa en IJ_gt ovan, kass 2 åt Asien och Afrika och kass 3 åt Amerika Jamte generarepetition. Den behöviga tiden står att erhåa genom indragning av överäsningstimmarna i de tv-enne äasta kasser. 9)... o. na, ty»att de saan eer adrig därti användas It>a 0 aen eten >>. I ett naara dacrar senare ino'i \Jsar dag et o- f" f.. h. o ' ret PM fr o. n o< t> -. amhaes, att h utarbetande av en evik SJ.ÖmansD"eograf k. ' "' F".. une e n yttjas ett av Eric ettersten 770 tryckt arbete: orsok ti ]"..,... o av r.. en "opmannageograf!,,, som statt recenserad i nr 29. ard t fe f"' o fisk c JHngar or ar 77, Samt vidare enuejskt ueon rat exikon oz\ t> o o is t~:n s_acj.ems teckning av den g,eografiska undervisningens inw ~ vtd kadettskoan är ångtifr:'m jus. Med den kritiska a In g f"'... ' en o.jcr JU dock garna en cndens ti överdrift, och ~----- "') Se B. - "').. :). '!' a iancmgarna återfinnas OA. z skritt,; S..... ' }o vasen G et. 30

19 -458- så tyck s även här vara faet. De uppysning~r an fseo den föjande diskussionen erhåer om de faksk a förhå. dena berättiga ti ett dy d antagan e. d an. Försagsstäarens syfte att r ationaiser a geografiinforn... rff" a. i.ionen i riktning mot den bivan e e SJOO cerens Wrkiga b hov är ovdvdiot. Lämpigheten av en särskid sjömans" e. " t>.. ~eo. grafi är emeertid band skoans ärare amant erkänd, Och undervisningen hade redan i viss mån anpassats därefter. En. igt Mobergs redogörese för den av honom föjda metoden fingo k adetterna historke ära.sig så m yck et av een matema. tiska geografien, som deras svaga matematiska :örutsättningar tiäto, de erh öo vidare en inbick i jordens fys ska bcskaff.en. het, särskit beträffande bayer, öar, h av, strömmar etc., och j den poitiska geografien k oncentrerades deras uppmärksam. het i stor utsträckning på för dem sjäva speciet viktiga omra. den såsom hamnstäder, fottstationer, sjöak adener m. m. Ge; temot den ytterigare radikaisering, som von Sacern ge. now sin metodiska gruppering önskade genomföra, fi\rsvaradc mec mycket starka pedagogiska skä den förutvarande.~m ord ningen att åta uppgifter om statsförfattningar m. m. hora! historien och ett djupare inträngande i matematisk och fystsk aeootafi ske på ett senare stadium hos n avigationsäraren och ~ sa~nband med fysikektionerna. Om den m atematiska geo arafien s orundinare genomgång i enighet ned vou Sacerm.. som t> t> t> försjaa skriver Kint:»När deras ungdom de { asscr,. t> o k f... e de sva creoorafien äses, konsider eras, sa tyc es or n c. t> t>.... rejugeer t>....., d.. k!an stoie rioheter möta, som göra det betankebgt, emec an P... k u nde ätch gen msmyga srg, vika se ermera IC e. a ka svårigheter kunde övervinnas». Enigt Mobergs nh''~. 0 jr sosystemet knappast fattas av 2-armgar. et> o Z oojstro I tv ar höaeioen på»att sa manga sars,r a. uns < f' o o I ' d k k ap er k u ni " t> f. k f... Jäsnga en späd åder nyttigt förenas med de geogr::tj IS a Ot r. oc och uttaar sin visshet om»a tt ang mera vmnes,... er o 0 vaj d d.. tt e instaj en de biver i sådan ord:,ung ~v~an ~. ' ~om )a ncdgivo med det som åder och forutgangna prmcper kunna sh tt Direktörerna sammanfatta denna as d, VI en o t' 'k cc an a i Sedan kadetten >> uti behörig ordning hunnit förvärva si<r.,,. t < o ' 0 :. ri" ::t k unskaper, som är o honom nödvändio a och med den d' ~:.a fis ka skoa förenas», bör denna senare to fördjupas»pä '>()".. t t o.. nii.rma re sa, som ans stanc och runne kräver, och den ett.. k... kun skapen rac a c en andra handen». Sadcrns fötsa!.!,tridcr, emot een huvudprmcp, som här är antagen och vid 0 ''.. ~ ett metodiskt äroverk bör iakttagas, att yngingarna föras uti den ordning ifrån det ena ärostycket ti det andra, som de,,rwda sig på varannan». Även i fr åga om kursernas omfatt ~ in g taa pedagogiska sk ä mot drt ingivna projektet. På,;ssa punkter griper von Sadc:rn här grundigt fe. :för anckadeu erna är ju kännedomen om ändernas inre beskaffen. bet, fästningar etc. absout nödvändig, skriver Mober g, och beträffand e provinsi ndeningens vrakande "så vet jag icke huru en ynging ska kunna förestäa sig dc orters äge, som igga inuti ande t och ej vid stränderna, ty om m an än har deras ongitud och atitud uträknade, ära de dock omöjcigen aa kunna fästas i minnet eer imaginationcn därigenom kwma hjäpa s>>. Direktörerna uttrycka sin uppfattning såunda: Som det adrig k an vara ändamået ;v nrtgot äroverk, att en ynging eer studerande där bör inhämta at vad h an för sin tihkomm:mdc tid behöver at veta utan ankommer det på inrattningens fukomighet och hirarnas ~kicke i<> he t att han där ' t> ' pa ett redigt och grundigt sätt får inhämta sådana principer nch föras så ångt, att h an,.sedan h an ämnat ärosätet kan på de anagda grunder sjäv vidare öka och bynera sin ' kun. kap,o o. toto., ' Sc angt han medhmner, och denna prmcp synnerhet iaste föj." d tt,.. d.,s v c e a mrosta c, c ar yng mgar vd en vss å- \ter och inom en besämd tid hava fera nödvändiga ärdoms-.... h o d ben()jmga, sa :Jora ase.;:urserna är sa vara inrätta- Yeken att c- o o r:h att de p å en emot varandra avp::~ssac tid hinna genomgås, Och et.occrna sådana, att yngingarna få inhämta tiräckiga an r:cjga principer, vm uppå de, seean de ämnat kadetskofji'' Vtdare kunna bv~um deras kunskajj och efter fit och crcnic Va.. " u~ t> - dtstmgerade officerare». bet i von S:derns försag m est iögonfa ande är den tyd-

20 igt m.ärkbara strävan efter åskådighet. EmeUertid synas å. gärder ti skapande av sådan ingaunda ha_ sakr~a ts: Mobe:n uppaer, att han för att ätta kadetternas»magm ation und~ t> " d h et ektionerna icke aenast nyttjat ba e s torre oc mm c re anct. kartor utan även ock stundom gober och. sjökorb.. h Nänn.ar e vo;;njnoar cre direktörerna. Vid undervsnmgen Upp a icke d J~ t> t>. n... e upsaiska kartorna nyttjats utan de ho~~ann.ska. ) DarJämte ha emeertid de förra kommit ti anvaudmng, emedan de äro tiräckiot biiga för att kunna uppköpas i större anta, vi\. ket är a~ nöden, eftersom. >> a geografisk undervisning, 80 fås hos äraren, vore onyttig och ti intet tjänande, om kadetterna ej hava tigång ti kartor att nyttj~ vid ö ~er äs n i~ gen hemma och på deras överäsningsstunder for att fasta utr Imaana. t' onen 'd'en e orr 0 -ternas äae,.., och att framgent därmed ~nderhåa densamrna». Ti yttennera visso h ar man åtit kadetterna, så ofta de genorngått något större parti,».~ ur botta minnet och im.aginationen upprita konturen av de ander, som de överfarit >>."'") otskä som framförts rnot von Saderns försag, ge D em,.. knappast intryck av att det berodde på konserv a ts ~n _upp d G'veiVIS pro«\as fattninaen när resutatet bev ett av )OJaD e. ''o. :::> ' ttosvnp unk n Saderns instäning av större ut sm, rn-en ) "... Vo n är av at at döma den normerande även f or.. c e.. ovn"a te..... fo refa n utåtandena i frågan, och begransnmgen densamrna.. d p. t t rekommendeas er vara äriat och sunt '0tvera. ro]e '- e.. ä ~.... d om Ze.ros\ ro S< att nyttjas vd generarepetrtwner, VcUV ' s,..,.. ka..,.. d d n' tema!s o-er kunde vis::ts, >huru sava enna som. en '. "tta t> ' h. Y sina ra ast onoi' i ska fvsiska, histonska o c a a an c I a '. ~Ii >, J f't idraua, tider och stäen förutgångna vetenskaper san< a ~- "t {ör. ' f or kt' anne s ()'öra en kadett mer och mer sucke Jg. pa an '...,vning b Fro' att n c uto rättninaar i den mån han S.Ja Y ar sorg a " F Jken t> f"k n a en vända sig dem ti godo och vidare or ovra» "3) bättrade 04) t fö'. t t t ro n f snn.j. Bv. Homannus, utgvare av ett s"or an a r editioner av andras kartor. Hanc. i öa , 5 uppfattning i frågan är svår att komma åt..\v de nee. o förefintiga. h~ndhng arna fram g ar, att h_an den 7 okt befanmg om >> utarbetande av en tr kadetternas behov ga; ändamft ämpad kurs uti geografien av herr ektoren Mo ~: rg >> efter en av honom sjäv uppgjord pan, viken em.eertid troigen byggde på Mobergs utkast ti de geografiska före Iiisningarna, som i sept. på begäran bivit honom översänt. Ti grund för detta utkast åg b. a. Biischings Neue Erdbeschreibung90) och kosmagrafiska säskapets värdsbeskrivning.96) Det förefaer dock, som om även von Saderns uppfattning vunnit ett visst beaktande, ty då Moberg 77\) som första frukt av sin möda insänder en framstäning av Europas geografi, skriver h,an b. a., att arbetet är Särskit avpassat för kadetternas specieha behov, i det att t. ex. en mängd indeningar jämte smärre orter och städer inne i änderna icke omnämnts. Huruvida manuskriptet n ågonsin bev befordrat ti trycket, som åsyftat var, kan icke avgöras. Det har icke kunnat återfinnas i någon bibiografisk förteckning, och eftersom direktörerna samtidigt med infordrat kostnadsförsag för tryckningen ge meddeandet, att professor Djurberg i Uppsaa h ade >priviegium excusivum > p;t ett geograi'iskt verk, kom samoikt just denna omständighet att ägga avgörande hinder i vägen. För kadettskoans geografiundervisning måste emeertid \Iobergs arbete även som m anuskript förmodas ha fått en viss betydese. På en mnkt k an eu fuständin-,.., seo er för von Sab <erns uppfattnin!:! koustateras. Geourafien fick nämiaen så o v,, b smaningom ett betydigt vidgat utr"mme på schemat. Eni"t 7 "7 o...) :> ars ek twnstabc~ ersattes atinektionen i kass med g'eografi, och 780 anvisades f"ra timmar åt ämnet i kass 3 m J.andagar, tisdagar, torsda~mr och freda~ar k. 2) samt ika ~a nga kass 2 (måndagar och tor sda!!ar k. 2 tisdagar och f ted. u ".,. "... agar samma tid ; överäsningstimmarna dessa sistnämnda ~-- 95) OG) Tryckt i Hamburg 770. ing.. Tre dear utkommo. Den 2:dra med titen >> Fysisk bcskriv- ~''t g over jordkotet>> bär årtaet.766 och var författad av Torben man.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 10-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Böner på vissa högtidsdagar

Böner på vissa högtidsdagar Böner på vissa högtidsdagar Långfredagens improperier Mitt folk, mitt folk, tänk på allt jag gjort för dig och hur jag bevisat dig e - vig Jag förde dig ju upp ur Egyp -tens kär - lek. land och visa -

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 54 - IBU 54 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 37-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

Registreringsprogram. kontrolluppgifter VIKTIGT! Programmet är avsett att användas på fristående pc (ej nätverk). Registreringsprogram för kontrolluppgifter INKOMSTÅRET 2004 Checklista Om du redan har ett ADB-program (t.ex. löne pro gram) som

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

DAGLIGA VINSTER - POSTKOD, 500 kronor vanns av följande postkoder:

DAGLIGA VINSTER - POSTKOD, 500 kronor vanns av följande postkoder: Dragningsresultat den 14 mars Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i månadens utlottning av vinsterna i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO 125

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

Uppsala Summer Heat Blues

Uppsala Summer Heat Blues Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto

Läs mer

1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6

1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6 1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6 - 343- Årsberättese i förbindeseväsende. AvgiYen av edamoten Stiy H: son ETicson. een 5 iejruari 1936. (Forts. fr. häft. 5, sid. 292.) II. Det miitära förbindeseväsendet

Läs mer

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS Social- och hälsovårdsn. 50 22.04.2015 ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS SOHÄN 22.04.2015 50 Beredning:

Läs mer

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och mellanvårdande Visionen om professionen Samverkan kring barn och ungdomar i riskzon i Kungsbacka. En utvärdering av B.U.S. Rapport 7:2001 U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande" insatser riktade

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark

Läs mer

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Kylvätska, tappa ur och fylla på Kyväska, appa ur och fya på Nödvändiga speciaverkyg, konro- och mäinsrumen sam hjäpmede Adaper för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/8- Rör för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/10- Uppsamingskär för

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 42-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Vårnatt. l l l l l l 2 4. f f f f 6 l 8 l l l l l 2 4 kz k s k k. l l l l l l 2 l l 4. k k k f k k k j kz kk k

Vårnatt. l l l l l l 2 4. f f f f 6 l 8 l l l l l 2 4 kz k s k k. l l l l l l 2 l l 4. k k k f k k k j kz kk k Soro 1 Soro 2 Ato 1 Ato 2 Teor 1 Teor 2 Bss 1 Bss 2 Pio 1 Pio 2 G =6 Vårtt Keyed by Gör Westig Gor@WestigHisso.et No dymic or temo exressios! Icomete io otes! Wihem Stehmmr yr. Oscr Lewerti f f f f 6 8

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr. Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer

Läs mer

5 2 God k ännande av dagordning. $ 3 Skr i ve l s er. I n g a i n komna.

5 2 God k ännande av dagordning. $ 3 Skr i ve l s er. I n g a i n komna. GSS styrelsemöte 19g2-01-08 Deltagare: M J anss o n, U L a r s s o n, U K a r l s s o n, B A n d e r s s o n, P Wolff, T M e dbr ant, H A r v i d s son oc h P G r a f g 1 Mö t e t s ö p p nande 5 2 God

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer