Ett valt verktyg - pedagogisk dokumentation

Transkript

1 Ett valt verktyg - pedagogisk dokumentation Att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete Trolletdagar vt 16 Mia Mylesand Anne Wahlgren

2 Vi får inte förlora den empatiska relationen med det vi har runt omkring oss, barnet har det i sig och vi vuxna måste rädda den förmågan Gregory Bateson

3

4 Gruppen blir något som tillför varje barn något ytterligare, något mer än barnet kan nå som enskild individ Vea Vecchi. Modern barndom nr 8/2004

5 Ur Förskolan Trollets verksamhetsidé Pedagogisk dokumentation dvs observation, reflektion, analys och dokumentation är ett av våra viktigaste verktyg i förskolan. Vår utgångspunkt är ett seriöst intresse av att bättre förstå och att lära känna barnen. Genom pedagogisk dokumentationen försöker vi tydligt visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens en grupp barn tillsammans skapar. Genom att vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar stödjer vi barnens möjlighet att se, minnas, förstå och få syn på sina egna lärande processer.

6 Det finns viktiga demokratiska aspekter för oss i arbetet med pedagogisk dokumentation genom att vi delar det vi sett med kollegor för att på så vis öka förståelsen för barnens olika sätt att göra och tänka. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort, men också få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Det ger också familjerna möjlighet att bli delaktiga i det egna barnets lärande, att reflektera och tänka över vad deras barn gör tillsammans med andra. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för pedagogerna för att få fatt i barnens tankar och görande för att utmana dem vidare i det som berör dem. Observationen och dokumentationen är arbetsmaterial för pedagogerna att diskutera om och lära av. Det lär oss pedagoger att bli bättre på att lyssna, förstå och att möta barnen.

7 Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt om och om igen och vi gör oss synliga för oss själva. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete Hillevi Lenz Taguchi

8 Pedagogisk dokumentation som en cirkulär process för att få fatt i och kunna utmana barns lärande

9

10 Utgångspunkter Verktyg: Kollegor Handledning Refl.protokoll Refl.frågor Barnen Föräldrarna Reflektion Pedagogisk dokumentation Analys/tolkning Vilket lärande? Omvärlden - samhället Dokumentation Berättar vad som hänt Synliggör barnen Sammanställer material Reflektion Väcker nya frågor Barnens undersökande Pedagogens utmaning Observation Verktyg: Öron o ögon(mun) Hjärtat/etik Papper/penna Obs.protokoll Kamera/ipad Ljudupptagare Video/rörlig film Kollegor Samlar ihop material Organisation av tid/miljö Handledning Reflektion Utgångspunkter Barn kan Nyfikenhet på barnet Ha förväntningar Ställa sig frågor innan Uppmärksamhet/skärpa ögat Lyssnande aktivt utan att ta över barnens tankar Barnens ålder Min kunskap Kända el okända barn Reflektion

11 Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Samlar/sorterar materialet Barns utforskande och lärande Dokumentation Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Analys Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp

12 Vad kan pedagogisk dokumentation användas till: Att få syn på, reflektera och vidga vårt lärande kring: Barns kompetens Barns kooperativa lärandeprocesser Barns individuella lärande i relation Barns samarbete Barns delaktighet Barns skapande av empati och vänskap Hur barnen/et möter sin förskola-inskolning Hur barnen/et använder miljön och miljön betydelse för barns lärande Pedagogens roll i barns lärande - fokusera Hur vi omsätter Lpfö i praktiken En förutsättning för att kunna arbeta projekterande

13 Vår utmaning, som Reggio Emilia inspirerade är att förbinda och utveckla iden om de hundra språkens perspektiv. Att ha ett projekterande förhållningssätt där det kooperativa lärandet betydelsegörs. Att inte dela upp de förtydligade målen i den rev. Lpfö men ändå veta vad vi gör och varför och veta vad som är vad

14 Att förbereda sig innan vi börjar: Vad ska vi göra, varför och hur ska vi göra det? Vilka delar i vårt uppdrag, både vad vi själva formulerat och vad Lpfö formulerat som viktigt kan ingå i detta arbete? Vilka organisatoriska val behöver vi göra innan vi sätter igång? Hur blir våra valda värden gestaltade? Vad kan projektets demokratiska möjligheter vara? Vilka erfarenheter och kunskaper har barnen kring innehåll och arbetsformer som behöver utmanas? Vilka matematiska möjligheter kan detta projekt skapa? Vilka språkliga och kommunikativa möjligheter? Vilka naturvetenskapliga möjligheter? Vilka möjligheter finns att undersöka teknik finns? Hur involveras barnen i dokumenterandet? Hur involverar vi familjerna i det vi ska göra? Hur ska vi göra för att följa de gemensamma och individuella lärande processerna? Hur skapar vi tid för reflektion och analys? Hur utvärderar vi så vi kan använda detta vidare?

15 Gemensamt syfte med temat: Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning/resurshantering och matproduktion genom de 100 språkens perspektiv undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bl.a. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden.

16 Avdelningens syfte: Vi vill skapa en förståelse för att vi alla är delar av det komplexa system som är livet på jorden, att alla har en viktig del i samhället, såväl småkryp som du och jag. Hur en liten handling kan skapa avtryck på framtiden och allt runt omkring oss.

17 Verktyg för observation och reflektion

18

19 REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka Gemensamt Syfte:. Gemensamt Syfte: Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning och resurshantering och matproduktion genom att undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bla. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden. Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kort sammanfattning i punkter det finns i era observationer Fortsätta med småkrypsmemoryt, Noshornsbaggen, biet och getingen Barnen undersöker nogsamt noshornsbaggen, biet och getingen med hjälp av internetbilder, för att få syn på småkrypens utseende, detaljer och karaktär. Reflektioner/på hur många olika sätt kan vi förstå det vi sett och hört? Analys; Hur går vi vidare och varför? Gör jämförelse med färger och mönster, diskuterrar fram hur det ska se ut. Gör indelningar i detaljer för att kunna rita. Att sitta och lyssna på samtalen som sker vid tecknandet gör att de lägger märke till fler detaljer. De uppmanar oss att leta och titta på internet. De hittar liknelser i hur man ser detaljerna vilket gör att det blir lättare att tecknat ex gråsuggans form som liknar en croissant. Pedagogens frågor utmanar barnens tankar och gör att de lägger märke till, vår kunskap gör också att de hittar. Pedagogens frågor kring att se hur det ser ut påverkar i hur de tecknar. Barnens tankar kring småkrypen och deras funktion och egenskaper kan utmana dem att göra egna berättelser. Vi färdigställer memoryt, sen påbörjar vi tavlan till Berga vårdcentral, ( tavelram Norrlida: ) Louise kan arbeta med smågrupper som kan skapa berättelser om sina småkryp. Vad händer om vi tex spinner vidare på Theos tanke om Noshornsbaggen? Koppling till Lpfö VI :Naturvetenskap och matematik Använd begreppskartorna Ur VI:et erbjuder barnen tillfällen att göra jämförelser, se likheter och skillnader, göra rumsliga och kroppsliga erfarenheter, se former, figurer, mönster, antal och symboler, arbeta med mätning

20 Att värdesätta varje stund av dagen, så rutiner, strukturer, barnens självständiga arbete och projekterande bildar en helhet varje dag, varje vecka och över terminerna. Särskilt ansvar för miljön som den tredje pedagogen för att iscensätta lärandemiljöer som stödjer vårt projekterande sätt att tänka ur ett hundraspråkligt perspektiv, ute och inne som ett bidrag och verktyg i våra projekt och till hela dagens struktur. Särskilt ansvar för projekten och att utveckla vårt reflektions och analysarbete mellan pedagogerna och tillsammans med barn och familjer.

21 Gråsugga Leopardsniglar Sjösniglar Slem Äter bara växter Blåvinge Skogssniglar Mördarsniglar Nattfjäril Myra Snäckor Innan fjäril är den en larv Flygmyra Skalsniglar Sniglar Fjärilar som har färg Bara drottningen kan flyga? Nyckelpiga Mygga Bin Maskar Barnens teorier kring Vad är ett småkryp? Fjäril Spindel Insekt Korsspindel Giftspindel Fågelspindel Getingar Kryp som är väldigt små Flugor Som sticks Trollslända Gräshoppa Ormar? Är ormar ett småkryp? Möte

22 Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Samlar/sorterar materialet Barns utforskande och lärande Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Observation, samlar material

23 Samlar/sorterar materialet Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Reflektion och tolkning Barns utforskande och lärande Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Reflektion Analys Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp

24 Genom att sätta sig i nära relation till Gråsuggorna kan barnen befästa sina teorier via de 100 språken. Det man tänker i huvet ska rinna ut i pennan. Karin Furness

25 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Barns utforskande och lärande Nya observationer

26 Barns utforskande och lärande Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Dokumentation Dokumentation Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel

27 Dokumentationen som aktiv agent

28 Dokumentationen Berättar vad som hänt Synliggör barnen Hjälp för gemensam reflektion tillsammans med barnen

29 Det viktigaste momentet i ett dokumentationsarbete är att i så stor utsträckning som möjligt göra barnen delaktiga och föra en tät dialog med dem om innehållet i det man utforskar. Ur uppföljning, utvärdering, och utveckling i förskolan

30 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Barns utforskande och lärande Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Nya observationer och nytt uttryck

31 Barns utforskande och lärande Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Reflektion och tolkning, Analys Analys Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp

32 Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Barns utforskande och lärande Samlar/sorterar materialet Nya frågor väcks om och om Dokumentation igen. och igen och igen. Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Analys Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp

33

34 Både barn och pedagoger får möjlighet att vidga sin lärande potential och ta aktiv del av det svindlande, spännande och livslånga lärande som en förskola erbjuder. Ur uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation

35 Inför studiebesöken kan ni se??? En tydlig och konkret miljö med olika valmöjligheter, att arbeta i olika grupper, med olika material och olika miljöer? En miljö som synliggör barnens egna berättelser för dem själva, för varandra, för pedagogerna och för föräldrarna? En miljö där det finns möjligheter att skapa meningsfulla möten och relationer mellan barnen i många olika sammanhang med projektet som utgångspunkt. En miljö som ger varje barn olika möjligheter att berätta, kommunicera och minnas genom olika verktyg som bilder, barnens egna pärmar, material -saker, dokumentationer på väggarna, återberättandet