Pedagogisk dokumentationför bättre reflektion, analys och som förändringsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Pedagogisk dokumentationför bättre reflektion, analys och som förändringsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

2 Funkabotorget 33 Barn 5- åringar 5 förskollärare 1 barnskötare Lokomotivet 4 avdelningar Ringdansen 5 avdelningar Förskolan Trollet, en kommunal förskola i Kalmar 5,2 barn/personal år 2016 Trollet 6 avdelningar 59 barn 10 förskollärare 3 barnskötare 88 barn 13 förskollärare 4 barnskötare 108 barn 1-4 år 17 förskollärare 5 barnskötare

3

4 Barns rätt till lekoch lärmiljö Miljön som den tredje pedagogen Sammanställningen av allas tankar kring miljö o ljus

5 Ur Förskolan Trollets verksamhetsidé Pedagogisk dokumentation dvs observation, reflektion, analys och dokumentation är ett av våra viktigaste verktyg i förskolan. Vår utgångspunkt är ett seriöst intresse av att bättre förstå och att lära känna barnen. Genom pedagogisk dokumentationen försöker vi tydligt visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens en grupp barn tillsammans skapar. Genom att vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar stödjer vi barnens möjlighet att se, minnas, förstå och få syn på sina egna lärande processer.

6 Det finns viktiga demokratiska aspekter för oss i arbetet med pedagogisk dokumentation genom att vi delar det vi sett med kollegor för att på så vis öka förståelsen för barnens olika sätt att göra och tänka. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort, men också få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för pedagogerna för att få fatt i barnens tankar och görande för att utmana dem vidare i det som berör dem. Observationen och dokumentationen är arbetsmaterial för pedagogerna att diskutera om och lära av. Det lär oss pedagoger att bli bättre på att lyssna, förstå och att möta barnen.

7 En organisation för delaktighet Nu har vi använt två hjärnor istället för en! Emil 6 år

8 ENHETEN TROLLETS LOKALA ARBETSPLAN Läroplan för förskola (Lpfö98) VÅR SYN PÅ UPPDRAGET BARN FÖRÄLDER PEDAGOG VÅRA VALDA VÄRDEN VÅRA VALDA VERKTYG Denna figur är vårt sätt att tydliggöra de delar i verksamheten som vi tycker är särskilt viktiga och som står i förbindelse med varandra med förskolans läroplan som vår utgångspunkt.

9 Våra värden: Mångfald Meningskapande Ömsesidigt beroende Delaktighet Jämställdhet

10 Våra olika roller Förskolechef särskilt ansvar för allt! Bitr.förskolechef- särskilt ansvar för det rektor inte vill! Administrativ assistent särskilt ansvar för löner, fakturering mm Förskollärare särskilt ansvar för en barngrupp och att fördjupa projekten och övrigt pedagogiskt arbete på sin avdelning. Barnskötare- särskilt ansvar för en barngrupp och arbeta tillsammans med förskolläraren i det pedagogiska arbetet Pedagogista - särskilt ansvar för att i samarbete med övriga se till att verksamheten och projekten planeras, genomförs och utvärderas med hjälp av pedagogisk dokumentation. Ateljérista - särskilt ansvar för utveckla de 100 språken Torgetpedagog - särskilt ansvar för att främja möten mellan barn, föräldrar, pedagoger och allmänhet Utetorgspedagog - särskilt ansvar för att främja möten och arbeta pedagogiskt tillsammans med andra pedagoger UTE Kockar särskilt ansvar för att alla barn får en bra och näringsrik kost Lokalvårdare särskilt ansvar för att det är rent och snyggt för barnen Vaktmästare- särskilt ansvar för att underhålla och förbättra i den pedagogiska miljön

11 Pedagogiska året December- Uppföljning hur går vi vidare Fördjupning av projektet Undersökningsperiod Projektets Innehålls fokus Augustiprojektstart Juniutvärdering

12 Tema Vi ser rubriken Hur bygger vi tillsammans en hållbar framtid? som vårt undersökningsområde, en gemensam röd tråd som kan innehålla mindre projekt. Vi har valt ett projektinriktat förhållningssätt med ett projektinriktat arbetssätt där vi undersöker och observerar barnens processer kring vårt valda tema.

13 Barnsyn och kunskapssyn Vi har valt att se ett rikt och kompetent barn som är kunskaps- och kulturskapare men också kunskaps- och kulturåterskapare. Vi har valt att se en rik och kompetent pedagog som är medforskare, utmanare, fostrare och bidrar med sin kunskap till barnets kunskapande. Vi har valt att se att barn i mötet med varandra blir medforskare, utmanare, fostrare och bidrar med sina erfarenheter till gruppens och individens lärande.

14 Verktyg som stödjer oss i våra reflektioner och i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet 1 ½ tim. arbetslags reflektion/avdelning/vecka 2 3 tim. för förberedelse, dokumentation o efterarbete 1 ½ tim. gemensam reflektion/månad tillsammans med annat arbetslag 2 ½ tim. för pedagogiska perspektiv grupper/månad 1 gång/månad Pedagogisk Strategigrupp eller Adm. Samverkansgrupp.

15 Att värdesätta varje stund av dagen, så rutiner, strukturer, barnens självständiga arbete och projekterande bildar en helhet varje dag, varje vecka och över terminerna. Särskilt ansvar för miljön som den tredje pedagogen för att iscensätta lärandemiljöer som stödjer vårt projekterande sätt att tänka ur ett hundraspråkligt perspektiv, ute och inne som ett bidrag och verktyg i våra projekt och till hela dagens struktur. Särskilt ansvar för projekten och att utveckla vårt reflektions och analysarbete mellan pedagogerna och tillsammans med barn och familjer.

16 Veckans struktur måndag Tisdag onsdag torsdag Fredag Samling för alla barn tillsammans tex sång, drama Morgonsamling med barnen Fördjupat arbete med dokumentation Samling för alla barn tillsammans tex sång, drama Reflektions dag Barnen i andra gruppkonstellationer Planerade och iscensatta erbjudanden till barnen i mindre grupper Mötesdag Barnen i andra gruppkonstellationer LUNCH Verksamheten fortsätter ute eller inne Material finns tillgängligt i miljön för att möjliggöra för barnen att fortsätta sitt undersökande i valt fokus och egna val/lekar

17 Men vad händer innan vi sätter igång?

18 Fler förberedelser på olika nivåer och i olika sammanhang För hela enheten/organisationen Gemensam observationsfråga Gemensamma mål Hur stödjer vi den? Vilka roller har vi som stödjer? Vilka uppdrag ligger på var och en? Vikten av att tillsätta bra inspirerande o utvecklande litteratur på enhetsnivå För arbetslaget Hur gör vi? Vilka barn har vi? Vilka är deras intressen? Vilka utmaningar behöver de? Individuellt och gruppen? Barns delaktighet och inflytande Vikten av att HA TILLGÅNG till litteratur som berikar projektet Personligt Vad står jag? Hur påverkar min syn mig när jag möter barnen? Vikten av att läsa litteratur, skaffa sig kunskap egen ansvar Vad kan tema rubriken vara?

19 Pedagogisk dokumentation som en cirkulär process för att få fatt i och kunna utmana barns lärande

20 Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Reflektion Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Samlar/sorterar materialet Barns utforskande och lärande Reflektion Dokumentation Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Analys Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Reflektion Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp

21 Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt om och om igen och vi gör oss synliga för oss själva. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete Hillevi Lenz Taguchi

22 Vem är den pedagogiska dokumentationen viktig för och hur? Synliggör barnens arbete och kunskaps skapande för dem själva Bidra till att ge barnen en tydlig identitet Ökar deras möjlighet till delaktighet och inflytande Bidrar till att ge barnen en identitet som en lärande gemenskap

23 Kring VAD ska barnen mötas och lära känna varandra och förskolan? Starten på det Pedagogiska året Maj/Juni -utvärdering Augusti -projektstart Lära känna förskolan och varandra med ett innehåll i fokus Planering inför starten av höst terminen Sommaruppdragen förbereds och delas ut Formulera nyfikenhetsfråga att börja med Höstterminen börjar i Maj

24 Höstterminens projektstruktur Augusti t.o.m oktober Samla- på barnens ord/görande (Kring valt fokus /nyfikenhetsfråga) Stängningsdagen Slutet av oktober Sortera ringa in Vad är undersökningsbart? Kategorisera Kring vad rör sig barnens undersökanden, nyfikenhet, frågor Ringa in projektets möjligheter och begrepp

25 Pedagogernas förberedelse Att komma i stämning Fånga och (återanvända) spinna vidare på barnens undersökande Vad vet vi om de begrepp barnen utforskar? Vad behöver vi ta reda på mer om? Att göra sig beredd för att SE MER Erbjuda en VARIATION av utforskande Pedagogens uppgift BREDDA VIDGA FÖRDJUPA FÖRFLYTTA FÖRBINDA På vilka olika sätt kan vi erbjuda barnen fortsatt undersökande?

26 Att förbereda sig innan vi börjar: Vad ska vi göra, varför och hur ska vi göra det? Vilka delar i vårt uppdrag, både vad vi själva formulerat och vad Lpfö formulerat som viktigt kan ingå i detta arbete? Vilka organisatoriska val behöver vi göra innan vi sätter igång? Hur blir våra valda värden gestaltade? Vad kan projektets demokratiska möjligheter vara? Vilka erfarenheter och kunskaper har barnen kring innehåll och arbetsformer som behöver utmanas? Vilka matematiska möjligheter kan detta projekt skapa? Vilka språkliga och kommunikativa möjligheter? Vilka naturvetenskapliga möjligheter? Vilka möjligheter finns att undersöka teknik finns? Hur involveras barnen i dokumenterandet? Hur involverar vi familjerna i det vi ska göra? Hur ska vi göra för att följa de gemensamma och individuella lärande processerna? Hur skapar vi tid för reflektion och analys? Hur utvärderar vi så vi kan använda detta vidare?

27 Verktyg för observation-reflektion-analys

28

29 Veckans fokus: Datum/ Barn Syfte Utmaning Vad hände? Reflektioner Hur går vi vidare?

30 REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka Gemensamt Syfte:. Gemensamt Syfte: Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning och resurshantering och matproduktion genom att undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bla. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden. Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kort sammanfattning i punkter det finns i era observationer Fortsätta med småkrypsmemoryt, Noshornsbaggen, biet och getingen Barnen undersöker nogsamt noshornsbaggen, biet och getingen med hjälp av internetbilder, för att få syn på småkrypens utseende, detaljer och karaktär. Reflektioner/på hur många olika sätt kan vi förstå det vi sett och hört? Analys; Hur går vi vidare och varför? Koppling till Lpfö VI :Naturvetenskap och matematik Använd begreppskartorna Gör jämförelse med färger och mönster, diskuterrar fram hur det ska se ut. Gör indelningar i detaljer för att kunna rita. Att sitta och lyssna på samtalen som sker vid tecknandet gör att de lägger märke till fler detaljer. De uppmanar oss att leta och titta på internet. De hittar liknelser i hur man ser detaljerna vilket gör att det blir lättare att tecknat ex gråsuggans form som liknar en croissant. Pedagogens frågor utmanar barnens tankar och gör att de lägger märke till, vår kunskap gör också att de hittar. Pedagogens frågor utmanar barnens tecknande kring att se hur småkrypen ser ut Barnens tankar kring småkrypen och deras funktion och egenskaper kan utmana dem att göra egna berättelser. Vi färdigställer memoryt, så att vi sedan kan påbörja småkrypstavlan till Berga vårdcentral, Louise arbetar med smågrupper som kan skapa berättelser om sina småkryp. Vad händer om vi tex spinner vidare på Theos tanke om Noshornsbaggen? Kan berättelserna göra ett tillägg till småkrypstavlan, där barnens hypoteser om hur småkrypen levnads sätt och relationella koplingar blir tydligt. Ur VI:et erbjuder barnen tillfällen att göra jämförelser, se likheter och skillnader, göra rumsliga och kroppsliga erfarenheter, se former, figurer, mönster, antal och symboler, arbeta med mätning

31 Gemensamt syfte med temat: Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning/resurshantering och matproduktion genom de 100 språkens perspektiv undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bl.a. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden.

32 Välkommen! Det handlar inte bara om att säga ordet välkommen, det handlar mer om att sätta ordet i rörelse att GÖRA välkommen tillsammans! Sommaruppdraget!

33 att undersöka småkrypens liv Trollets femåringar hösten 13 - våren 14

34 Avdelningens syfte: Vi vill skapa en förståelse för att vi alla är delar av det komplexa system som är livet på jorden, att alla har en viktig del i samhället, såväl småkryp som du och jag. Hur en liten handling kan skapa avtryck på framtiden och allt runt omkring oss.

35 Myra Gråsugga Sjösniglar Slem Leopardsniglar Äter bara växter Skogssniglar Mördarsniglar Snäckor Blåvinge Nattfjäril Innan fjäril är den en larv Flygmyra Skalsniglar Sniglar Fjärilar som har färg Bara drottningen kan flyga? Nyckelpiga Mygga Bin Maskar Barnens teorier kring Vad är ett småkryp? Fjäril Spindel Insekt Korsspindel Giftspindel Fågelspindel Getingar Kryp som är väldigt små Flugor Som sticks Trollslända Gräshoppa Ormar? Är ormar ett småkryp? Möte

36 Genom att sätta sig i nära relation till Gråsuggorna kan barnen befästa sina teorier via de 100 språken.

37 - Hur kan gråsuggan gå upp och ner? Gråsuggorna trampade i lim för att sedan kunna gå upp och ned. De hade magnetfötter, då kunde de gå upp och ned Han hade spetsiga fötter. Kanske tar han in sina spetsiga fötter (i handen) utan att man känner det. Kanske får de limmet i mammans mage De har sugfötter De kan hålla balansen.

38 - Vad gör gråsuggan med sina antenner?

39 REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka Gemensamt Syfte:. Gemensamt Syfte: Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning och resurshantering och matproduktion genom att undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bla. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden. Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kort sammanfattning i punkter det finns i era observationer Fler barn behöver få undersöka och göra upptäckter, ta hjälp av de som redan undersökt för att spinna vidare och kanske upptäcka mer. Ta reda på mer om gråsuggornas levnads/närmiljö. Vad finns det mer för småkryp på gården än gråsuggor? Barnen undersöker småkrypen med hjälp av förstorings och luppar för att sedan teckna dem och sina teorier. Reflektioner Ju mer och noggrant barnen studerar småkrypen desto mera ser och upptäcker de kring dem. Att få hålla dem i handen ger också en närmare relation till gråsuggan än att du har ett verktyg mellan. Har vi fördjupat oss för tidigt i gråsuggorna? Det kanske inte är så konstigt eftersom de finns så nära och lättillgängliga på gården. Barnen har också hållit på med dem sedan de var små samt att de är tåliga att ta i. När det gäller att se gråsuggornas ben så förstår man att det är svårt att räkna, barnen räknar en till en principen och behöver tid. När gråsuggorna rör sig hela tiden har barnen svårt att veta vilken de räknat. Kanske kan vi försöka ta en bild underifrån. Kan vi få tillgång till mer teknik. I-pads och digitala ägget. Analys/Hur går vi vidare? Varför? Vi behöver upptäcka vad det finns mer för småkryp på gården än gråsuggorna. Men även hålla liv i gråsuggespåret. Vi försöker få tillgång till I-pads via Av-media. Vi väljer att undersöka fler småkryp så att barnen ska få en förståelse i skillnaderna i dess funktion tex vilken funktion har antennerna för en gråsugga och vad är skillnaden på hur en spindel använder dem tex? Koppling till de olika perspektivenvärdesätta dagen, projekterande, miljön Projektet lever verkligen hela dagen. Miljön och dokumentationerna hjälper till. Barnen frågar själva om de dokumentationer de varit med och tagit fram. Reflektionsväggen och hur den uppmärksammas är något som sker kontinuerligt. Faktaböckerna som finns lättillgängliga inspirerar barnen till att ta reda på mer.

40 Dokumentationen som aktiv agent Hur gör ni ert valda innehåll synligt med projektets plats och barnens reflektionsvägg? Hur sätter ni konkret igång? Hur välkomnar Hur välkomnar vi barnen vi barnen in i förskolans in i rum? förskolans rum?

41 Hur blir barnen involverade i arbetet med pedagogisk dokumentation? Det viktigaste momentet i ett dokumentationsarbete är att i så stor utsträckning som möjligt göra barnen delaktiga och föra en tät dialog med dem om innehållet i det man utforskar. Ur uppföljning, utvärdering, och utveckling i förskolan

42 REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka 46 Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kort sammanfattning i punkter det finns i era observationer Gemensamt Syfte:Att binda samman våra tankar om Hållbar framtid med vårt Grönflagg arbete, via områdena livskvalitet/konsumtion, resursfördelning och resurshantering och matproduktion genom att undersöka, förstå, förbinda och utmana vår gemensamma förståelse kring bla. papper, vatten, småkryp och växandet för att bygga hopp, glädje, inspiration, lust och gemensamt ansvar inför framtiden. Vi går upp till BC för att undersöka de platser som barnen gett förslag på under reflektionssamlingen på tis. Barnen återvänder gärna till trädet, de kommenterar att det är viktigt att ge ett minne som även småkrypen kan se. Det nybyggda huset är också intressant. Reflektioner De vill ju gärna ge ett minne till trädet men med tanke på väder så funderar vi på att ge barnen förslaget om tandvården och vårdcentralen och att det är platser som de själva kommer att besöka i framtiden. Vi tycker det viktigt att alla barn finns representerade på det framtida minnet. Vikten av att få hålla på med de 100 språken under tiden för att skärpa ögat för att kunna skapa minnet. Det blir mer levande ju mer de håller på med småkrypen i form av måleri, formskapande och att just få gå i nära relation med småkrypen för att sedan skapa i lera och andra material. Analys/Hur går vi vidare? Koppling till de olika perspektivenvärdesätta dagen, projekterande, miljön Fler behöver få tillfälle att undersöka vilken plats som kan vara lämplig att lämna ett minne på, vi behöver även tänka kring vad vi lämnar efter oss. Eftersom Berga Centrum varit en så stor del av barnens tid på förskolan Trollet så vill vi knyta samman alla våra projekt till ett minne som kan inspirera barn och vuxna i Berga Centrum men också påminna våra barn om deras relation med Berga Centrum. På reflektionsväggen gör vi det tydligt vilka förslag barnen vill ha som minne. Där de kan reflektera och tänka vidare tillsammans kring minnet under hela dagen.

43 Gruppen blir något som tillför varje barn något ytterligare, något mer än barnet kan nå som enskild individ Vea Vecchi. Modern barndom nr 8/2004

44 De tecknade gråsuggorna Irsana Emma Evelina

45 Irsana Emma Evelina

46

47 Både barn och pedagoger får möjlighet att vidga sin lärande potential och ta aktiv del av det svindlande, spännande och livslånga lärande som en förskola erbjuder. Ur uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation

48 mötet mellan färger.

49 Sen börjar det om. och om och om igen

50 Några av de gemensamma strukturer överenskommelser grundförutsättningar som stödjer oss i vardagen Tydligt formulerade värdeställningstaganden ( barnsyn - kunskapssyn) Tydlig organisation som stödjer reflektion och ett utforskande arbetssätt Gemensamt övergripande tema över hela enheten Gemensamma projektstrukturer och underlag för reflektion Gemensamma dokument för uppstart, uppföljning och utvärdering Gemensam veckostruktur Ålderindelade barngrupper Gemensamma överenskommelser vad gäller pedagogiska miljön/material

51 Handledning specialpedagog Stängningsdagar Reflektion - Arbetslagets - Egen - gemensam Upptaktsdagar Stödgrupp föräldraråd Fortbildning Miljögrupp Grön flagg Förskolan Trollet Pedagogisk Strategigrupp SAM arbetsglädje Jämställdhets och mångfaldsgrupp Ledningsgrupp 3 perspektivgrupper - Värdesätta dagen - Projekterande - Miljön som tredje pedagogen Extern handledning Kvällsmöten PK Arbetsplatsträff Adm. Samverkansgrupp

52 UTGÅNGSPUNKTER 1. Verksamhetsidén 2. Tema/projektår 3. Miljö miljösäkring, bygg och konstruktion 4. Organisation för reflektion och samarbete - organisation för refl o samarbete, överenskommelser o beslut, ansvar för projekterande o analysarbete, ansvar för att iscensätta lärande miljöer, ansvar för att värdesätta hela dagen, 5. Varje barns rätt PROJEKTSTRUKTUR Text om projektingång, planeringsunderlag för projektpärm, anvisningar till bildspel, projektstruktur för gemensam målning, projektstruktur större barn, möjlighetsfrågor OBSERVATIONSVERKTYG Dokumentationscirkel, observationsverktyg, spaltobservationer REFLEKTIONSVERKTYG Dagordning för refltid, reflektionsprotokoll, planeringsprokoll, spindlar, begreppskarta NA, matematisk begreppskarta, reflektionsfrågor, reception, VERKTYG FÖR BARNS DELAKTIGHET Val, Lathund för reflektion, reflektionsväggar och projektets plats FÖRÄLDRASAMVERKAN Dokumentation av barns utveckling och lärande,

53 Att välkomna varandra Barnen är inte föremål för verksamheten -de är en del av delaktiga i att skapa verksamheten tillsammans