Lokal arbetsplan för Lindängehus förskola

Transkript

1 Malmö stad Lindängehus förskola Lokal arbetsplan för Lindängehus förskola Fastställd

2 Del 1: Vår gemensamma grund 3 Arbetsplanens syfte 3 Lindängehus förskola 3 Vad är Reggio Emilia för oss? 3 En lärande organisation 4 Del 2: Vårt arbete 4 Normer och värden 4 SET/ Stegvis 4 Utveckling och lärande 5 Grön flagg 5 Språkutveckling 5 Datorer, IT och teknik 5 Dokumentation 5 Miljön - den tredje pedagogen 5 Barns inflytande 7 Förskola och hem 7 Välkomnande av nya barn 7 Utvecklingssamtal 8 Del 3: Vår organisation 9 Det pedagogiska året 9 Planeringstid, mm 10 Förhållningssätt 10 Studiebesök 11 Bilaga 1: Grön flagg 12 2

3 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Syftet med vår lokala arbetsplan är att den ska fungera som handledning för pedagogerna som arbetar här samt som ett dokument där vi tydliggör vår verksamhet. Materialet ska även kunna användas som en introduktion för nyanställda pedagoger på vår förskola samt som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Lindängehus förskola Lindängehus förskola är en kommunal förskola med sju arbetslag. Ett av arbetslagen består av en ateljérista och en pedagogista. Resten av arbetslagen består av pedagoger i barngrupp. Vi är många pedagoger på varje enhet. Fördelen med detta är att vi kan fördela våra kompetenser samt att det finns fler vuxna för barnen att knyta an till. Vi har också en förskolebuss som barn över 15kg åker med. Här på Lindängehus förskola inspireras vi av Reggio Emilias filosofi. Vad är Reggio Emilia för oss? Reggio Emilia är för oss ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. En pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens begär som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi arbetar ständigt med att erbjuda barnen en utmanande och stimulerande miljö både inomhus och utomhus. Med detta menar vi att enheterna är inbjudande och skapar nyfikenhet. Likaså uppmuntrar gården till upptäckter och äventyr. I vår verksamhet ser vi vår miljö som den tredje pedagogen som ständigt är i förändring efter barnens begär och intressen. Förskolan ska aktivt forma en framtida demokratisk medborgare som tar ansvar för sina val och beslut. Vi ska medvetet synliggöra lärandet och aktivt arbeta med att utveckla det didaktiska och pedagogiska arbetet. Detta kräver aktiva, engagerade och medvetna vuxna. Inom Reggio Emilia pratar man om de hundra språken. Detta innebär att barn har flera sätt att uttrycka sig med, förutom det verbala språket, som olika skapande aktiviteter som till exempel: rörelse/dans rytmik drama lera måla/rita klippa/klistra teknik naturvetenskap media snickra Detta är något som vi pedagoger ger dem möjlighet att göra genom att erbjuda barnen ett rikt och varierat utbud av både aktiviteter och material. Vår uppgift är att hitta just det språk som varje barn föredrar och uppmuntra och utmana barnet tills han eller hon är redo att prova något nytt. Våra viktigaste verktyg i verksamheten är barnen, föräldrarna, pedagogerna och miljön. Vi ser föräldrarna som en tillgång i vår verksamhet som alltid är välkomna till oss. Den kunskap som vi pedagoger kan få om och av barn är lika värdefull som den kunskap barnen kan få av oss vuxna i en anda av jämlikhet, respekt och demokrati. 3

4 Vi använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att synliggöra barns och pedagogers läroprocesser samt utveckling. Vi ser barnen som rika, kompetenta och aktiva i sökande efter nya kunskaper och skapande av nya teorier. Dokumentationerna vänder sig till olika målgrupper så som kollegor, föräldrar, barn, och andra samhällsmedborgare. Vi tar in barnens tankar, vi väntar in deras tankar och vi bygger på deras tankar. Att som pedagog vänta sig det oväntade är väsentligt. All personal på Lindängehus förskola får kontinuerligt tillgång till fortbildning inom Reggio Emilia. En lärande organisation För att förstå dagens barndom ska pedagogerna på Lindängehus förskola ha ett förhållningssätt som bygger på att hela tiden kunna tvivla, lyssna, fundera, prova och läsa aktuella teorier. Vi anser att ingen av oss pedagoger är fullärda utan att vi hela tiden lär av varandra samt att vi hela tiden håller oss ajour med aktuell litteratur. Del 2: Vårt arbete Läroplanen Lpfö 98 (reviderad 2010) ska genomsyra hela förskolans verksamhet. Den lokala arbetsplanen är därför uppbyggd efter Läroplanens kapitel 2, dess mål och riktlinjer. Den lokala arbetsplanen i kombination med Lpfö 98 (reviderad 2010) och de pedagogiska dokumentationerna används kontinuerligt av arbetslagen i det systematiska kvalitetsarbetet: planera, genomföra, utvärdera, analysera och utveckla. Normer och värden Målen i Lpfö 98 (reviderad 2010) uppnås genom att: Vi ser olikheten som en tillgång och anser att varje röst är lika mycket värd. Vi är goda förebilder. Vi tar hand om vår miljö, både inne och ute. Vi ser oss som en del av samhället i stort. Vi ser barnen som rika och kompetenta. Barn kan! Vi förbereder barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. SET/ Stegvis SET (Social, Emotionell träning) /Stegvis är ett speciellt framtaget material vars syfte är att träna barns emotionella och sociala utveckling. Vi arbetar på olika sätt på vår förskola med detta. Vi använder oss av sagor och bilder men även av färdigt material, för att samtala och berätta om hur vi känner och tycker om saker och ting. Vi använder oss också av situationer som uppstår i den dagliga verksamheten. Allt på olika sätt beroende på barnens ålder. 4

5 Utveckling och lärande Målen i Lpfö 98 (reviderad 2010) uppnås genom att: Pedagogerna skapar situationer och möten för att gynna barnets utveckling samt för att stärka barnet. Miljön är medvetet utformad och hela tiden föränderlig så att barnet kan göra egna val. Det är dock viktigt att barnen får möjlighet att prova sina teorier om och om igen innan miljön förändras. Vi arbetar efter ett projektinriktat arbetssätt utifrån Lpfö 98 (reviderad 2010). I projekten arbetar vi engagerat och medvetet med matematik, språk, naturvetenskap, teknik, empati, olikheter, uttrycksformer, demokrati, etik och moral. Vi arbetar aktivt med en pedagogisk medvetenhet och en tydlig tanke kring vår utemiljö där vi erbjuder barnen olika upptäckter och äventyr (det barnen gör inne kan de också göra ute). Gården ger även barnen möjlighet att utforska de hundra språken, oavsett ålder. Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering av skola och förskola. Det är ett konkret sätt att arbeta med miljöfrågor och ett bra sätt att strukturera förskolans och skolans miljöarbete. På vår förskola arbetar vi med Grön Flagg. Våra mål utgör bilaga 1. Språkutveckling Vi arbetar i enlighet med vår språkpolicy. Detta görs dagligen genom att tala och diskutera med barnen och genom att vi använder ett rikt och varierat språk. Vi samtalar med hela meningar med mycket innehåll och korrekta begrepp. Vi är medvetna om hur vi ställer frågor och är nyfikna på barnens intressen och teorier. Vi anser att många intryck måste få uttryck och detta kräver att våra sinnen är öppna för en lyssnande position. Med detta menas att vi måste skapa en stimulerande miljö som utmanar de hundra språken. Datorer, IT och teknik I dagens tekniska samhälle har datorn en naturlig plats på vår förskola. På förskolan finns många edubuntu-datorer tillgängliga. På förskolan har vi en teknisk ateljé med stort urval av teknisk utrustning som är anpassad efter barnens ålder, till exempel smartboard, filmkameror och digitalkameror, digitala mikroskop samt ljusbord. Dokumentation På vår förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation enligt Lpfö 98 (reviderad 2010). Nu har vi prioriterat detta mål och ska utveckla nya strategier för att bli ännu bättre på pedagogisk dokumentation. Vi kommer att använda oss av vår barnfria tid att diskutera och reflektera kring våra dokumentationer för att stödja och utmana varandra i vårt fortsatta arbete. Vi pedagoger är nyfikna på barns lärande och ser dokumentationerna som ett verktyg för att synliggöra barnens läroprocesser, teorier och utforskande av världen. Miljön - den tredje pedagogen Vi arbetar aktivt för att skapa en inspirerande och utvecklande miljö för barnen som väcker lust och nyfikenhet, såväl inne som ute. På vår förskola ser vi miljön som den tredje pedagogen, för oss innebär detta: - Miljön som inspiration till utforskande aktivitet och initiativtagande. 5

6 - Vi strävar efter att använda den pedagogiska dokumentationen som grund till utformning av miljön inne och ute. - Vi skapar möjlighet för möten och kommunikation. - Vi erbjuder en miljö som gör det möjligt för barnen att vara självständiga och göra egna val. - Vi erbjuder ett tillåtande förhållningssätt, genom att erbjuda ett rikt utbud av material och en förståelse av barns utforskande av materialet. - Hos de yngre barnen har pedagogerna ansvar för att presentera olika material. - Hos de äldre barnen har pedagogerna ansvar för att ge barnen detaljerad kunskap i de olika materialen. - Vi använder barnens inflytande för att förändra miljön och skapa en varierad, stimulerande och lustfylld miljö efter barns olika begär och intressen. - Det är viktigt att som pedagog erbjuda en miljö, utifrån sin yrkeskunskap, men samtidigt måste man kunna ta en paus från sina egna åsikter och vara en aktiv lyssnare. - Vårt mål är att arbeta långsiktigt för att bättre kunna tillfredsställa barnens behov, t.ex. deras behov av att klättra. Tanken med vår miljö såväl inne som ute är att den ska kunna vara föränderlig och vår verksamhet ska kunna utövas både inne och ute. I våra gemensamma utrymmen erbjuds barnen t.ex. IT-ateljé, bibliotek, en stor ateljé och ljusbord. Vår inspirerande utemiljö erbjuder byggtorg, olika former av vattenlek, plantering, olika motoriska utmaningar samt material som stimulerar barns rollek och fantasi. Vår närmiljö erbjuder fantastiska möjligheter för oss. När vi tar oss utanför vår förskola händer mycket. Amfiteatern, Lindängebiblioteket, skolans bibliotek, Lindängens centrum, 4H-gården, Katrinetorp, mm ger många möjligheter till kultur- och naturupplevelser. Dessutom är det lätt för oss att ta bussen, använda våra Christiania-cyklar, mm. så att vi kommer ännu längre bort. Närmiljön ska vara trygg för barnen. Att vara en del av närmiljön är en del av att vara medborgare. På naturskolans hemsida hittar du ett bildspel om vår utemiljö: Eftersom vårt syfte är att arbeta med barnens 100 språk innebär det att allt barnen gör inne ska de göra ute, t ex: skapande verksamhet, bygg och vatten. Barnen får: klättra i alla träden, utom där det finns en ställning runt om. Gärna klättra på gården, men inte på solskyddet och inte på hus vid rutschkanan. spela boll på gräset nedanför kullarna - inte närmre huset cykla överallt, utom i gattet mellan Neapel och Milano, i vår ute-ateljé och på gräset. Plocka de mogna bären på buskar men inte blommor och omogna bär. 6

7 Barns inflytande Målen uppnås genom att pedagogerna är aktiva och utmanar och inspirerar barnen. Barnen får från tidig ålder lära sig att ta ansvar för sina egna val och konsekvensen av dessa val. Vi ger barnen tid, tilltro och tålamod att göra egna val och fatta egna beslut i allt från vardagliga rutinsituationer till pedagogiska lärandesituationer. Vi låter barnen, genom deras teorier och intressen, vara delaktiga och ha inflytande i sin vardag vad gäller miljö, verksamhetens innehåll och arbetssätt. Vi arbetar medvetet för att ge flickor och pojkar lika stor plats i förskolan. Förskolan erbjuder ett stort utbud av material som är till för alla barn. Barnen får från tidig ålder lära sig ta ansvar för det material de använder. Barnen får på egen hand dokumentera det arbete och det lärande de deltar i. Detta för att barnen ska få syn på sitt eget lärande. Barn i kommunikation med andra barn och pedagoger utvecklar sitt lärande och genom detta får de också en möjlighet att reflektera och analysera sitt lärande. Vi har ett barnforum på förskolan. Det är förskolechefen, ateljéristan och pedagogistan som håller i detta. Barn från varje enhet deltar. Förskola och hem Målen uppnås genom att vi: har tre föräldraforum; två arbetslag i samverkan ansvarar (C+S, N+F, V+M) har en professionell hållning gentemot föräldrarna genom att inte prata om andra barn, föräldrar och kollegor. Vi kan vara personliga men inte privata. bemöter alla föräldrar och barn på samma sätt. har en aktiv diskussion om hur vi kan få föräldrarna mer delaktiga i det pedagogiska arbetet på förskolan. Vi skickar ut enkäter till föräldrar som sedan utvärderas så att föräldrarna kan påverka verksamheten. skickar ut brev/kort till nya barn och vi har introduktion, visar runt på förskolan och berättar om verksamheten för nya föräldrar. skriver föräldrabrev minst en gång i månaden. har dagböcker framme för föräldrar där vi berättar om vår dagliga verksamhet. har projektböcker framme som beskriver olika projekt som vi arbetar med. firar olika högtider som vi bjuder in föräldrarna till bjuder in till en gemensam grillfest varje höst och firande av förskolans födelsedag på våren. Välkomnande av nya barn Hur välkomnandet av nya barn sker är mycket viktigt för förskolans samarbete med familjerna. Under denna tid skapas goda relationer mellan barn och pedagoger såväl som mellan vårdnadshavarna och pedagogerna. Det är viktigt att välkomnandet ger vårdnadshavarna en bra och trygg bild av förskolans verksamhet. Vårdnadshavarna ska få möjlighet att vara med om det som händer på förskolan; att de får uppleva den omsorg och det lärande som sker. Därför utgår vi från att vi har heldagsinskolning så att vårdnadshavarna kan vara med under så många aktiviteter och rutinsituationer (mat, 7

8 blöjbyte, vila, mm) som möjligt. Vi erbjuder föräldrarna lunch under heldagsinskolningen. Under inskolningen får också pedagogerna möjlighet att ta till sig barnens/familjernas vanor, egenskaper, intressen, mm. Detta kräver att vi som pedagoger är lyssnande, öppna och flexibla. Under välkomnandet utgår vi alltid från familjernas och barnens bästa. Det innebär att välkomnandet ser olika ut för alla barn/familjer. Vi utgår från att välkomnandet tar ett par dagar, men för barn som har besökt förskolan mycket innan kanske perioden blir kortare än för ett barn som aldrig varit här. Vårdnadshavarna får också ett välkomstpaket: Förskolan är till för ditt barn, När ditt barn blir sjukt, Lindängehus välkomstkort, Trygghetsinformation, Redovisning av studieoch arbetstider, Inkomstanmälan. Vårdnadshavarna ska också få möjlighet att låna hem läroplanen och likabehandlingsplanen samt informeras om förskolans hemsida. Välkomnandet utvärderas under första utvecklingssamtalet. Ett utvärderingspapper kommer att delas ut till alla nya familjer. Det ska vara med som en del av diskussionsunderlaget till utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal Alla pedagoger kan ha utvecklingssamtal, men förskollärarna har ett övergripande ansvar. Ansvarsbarn fördelas inom arbetslaget och då kan t.ex. nyanställda få stöd av kollegor inför samtalen. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavarna i november och april. Barn över tre år är med under hela samtalet och barn under tre är med en stund. Vi ska ha med dokumentation som visar barnet och dess dag på förskolan, där föräldrar kan se vad som händer kring deras barn. Utvecklingssamtal ska vara ett positivt samtal (ingen redovisning, utan en dialog) som alltid ska utgå ifrån hur vi på förskolan arbetar med barnens: Delaktighet och inflytande Demokrati Jämställdhet Livsfrågor Lek och lärande Föräldrasamverkan Empati och trygghet Matematik Motorik Naturvetenskap och teknik Självständighet och relationer Språk Dokumentationer familjekvällar, familjeforum, mm Vi kommer att försöka hitta andra former till ett samarbete med förskoleklassen. 8

9 Del 3: Vår organisation Sicilien 2 år Neapel 1-2 år Florens 3 år Capri 1 år Förskolechef Marina Karlsson Venedig 4 år Det pedagogiska året Rom Ateljérista, Pedagogista Bussen Andrés Milano 5 år Augusti September o Uppstart. Inledning av förskolans utvecklingsområden. Förskollärarna planerar inför projektstarten. Observationer ligger som underlag för reflektion och diskussion kring Det livliga språkandet. o Projektstart Oktober November början av December o Analys av observationerna görs i samband med planeringsdag/planering och vi beslutar om fortsättning. Vilka vägar ska projektet ta? o Föräldraforum syftar till att involvera föräldrarna i arbetet. o Utvecklingssamtal o Utvärdering och uppföljning i början av november. December o Paus med projekt och dokumenterande för inläsning och sammanställning av projektet. Januari April o Fortsätter med projektet. Fördjupning av pågående arbete och projekt. o Uppföljning/avstämning. o Utvecklingssamtal om året som gått och genomfört projekt. Maj o Sammanställer och utvärderar materialet från läsåret. o Utvärdering. o Utvecklingssamtal om året som gått och genomfört projekt. Juni o Avslutar, städning, materialvård, mm o Miljödagar inför kommande år. 9

10 o Rom och förskolechef förbereder revidering av den lokala arbetsplanen och likabehandlingsplanen. Sammanställning av årets utvecklingsområden och planläggning av nästa års utvecklingsområden. Juli o Semester. Sommaraktiviteter. Inläsning, planering. Planeringstid, mm Varje arbetslag har gemensam planering varannan vecka. Alla förskollärare har en och en halv timmes reflektionstid i tvärgrupper varannan vecka. Förskollärare och barnskötare/pedagoger har regelbundet fastställd tid för samtal. Vi har också ett pedagogiskt forum varannan vecka, i två timmar, där pedagoger från de olika arbetslagen träffas för att diskutera pedagogiska frågor. Arbetslaget Rom håller kontinuerligt fortbildning för all personal samt Reggio Emilia filosofins förhållningssätt och detta sker på dagtid. Varje morgon klockan 7,45 har vi morgonmöte där en pedagog ifrån varje enhet medverkar. Här går vi igenom dagen, vilka som är sjuka, vilka som behöver hjälp och vad som erbjuds barnen på förskolan. Det är viktigt att mötet är kort och effektivt. Vi har arbetsplatsträff (APT) kontinuerligt under året, ca var fjärde vecka kl Vi turas om att hålla i arbetsplatsträffen. Vår ateljerista och pedagogista kommer att arbeta tillsammans med pedagogerna och barnen på olika sätt. Vid behov kan vi boka in tid med vår ateljerista och vår pedagogista för att få handledning eller praktiskt arbete med barngrupperna. Dagordning för planering, forum mm, utifrån pedagogiska dokumentationer i projekt: Läroplan, lokala arbetsplan, likabehandlingsplan, språkpolicyn, teorier Material Miljö, gemensamma utrymmen, alla ateljéer, gården Alla kompetenser, ateljérista, pedagogista Förhållningssätt utifrån Reggio Emilia filosofin Förhållningssätt På vår förskola har vi kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt. Hålla tider Vara rädd om miljön och materialet. Inte skrika på barnen utan ta dem till sig och förklara. Vuxendiskussioner ska hållas utanför barngruppen. Ge positiv feedback. Inte använda privata mobiltelefoner under arbetstid. Inga vuxendiskussioner ute, cirkulera. Erbjud barnen aktiviteter. Alla har ansvar för gemensam trivsel. Alla har ansvar för gemensamma utrymmen. 10

11 Vi respekterar den pedagogiska tiden, genom att inte störa barn och pedagoger med privata telefonsamtal. Den som har telefonen tar ett meddelande och ger det till den det berör. Studiebesök På Lindängehus tar vi gärna emot studiebesök för att inspirera och dela med oss av vår verksamhet och våra idéer. För att kunna skräddarsy studiebesöket behöver vi veta hur många som kommer och i vilket syfte besöket sker. Utifrån studiebesökets behov utser vi vilka som tar emot just då. Vill man studera miljön, vår organisation, vårt arbete med tema eller något annat? Studiebesök hålls företrädesvis efter Fotografering av miljön är tillåten, så länge våra barn eller bilder på barnen i dokumentationen inte fotograferas. Vi bjuder på kakor, kaffe och te. Pris för 2 timmar: 1 9 personer 3,000 kronor personer 5,000 kronor 20 personer och uppåt 8,000 kronor Förskolor från vårt eget område gratis 11

12 Bilaga 1: Grön flagg Mål 1 Närmiljö, Hur påverkas vi av vår miljö och våra mötesplatser? Hur delar vi erfarenheter och upplevelser och hur skapar vi gemenskap med varandra? Mål 2 Närmiljö; Att vara aktsam och värna om de resurser vi har. Vare sig det gäller våra relationer till varandra, till våra material, till vår miljö inne och vår miljö ur ett naturperspektiv. Hur ska vi kunna vara undersökande med försiktighet gentemot det vi undersöker? Mål 3 Närmiljö; Hur kan vi samarbeta med samhället? Hur kan vi utifrån ta in nya resurser till förskolan? Nu har vi en buss knuten till förskolan som kommer vidga våra förutsättningar att ta oss omkring i vår närmiljö och samarbeta med samhället. Övrigt Personalen på förskolan försöker gemensamt arbeta för att spara på el och vatten. Släcka när vi inte är i rummet och inte låta vattnet rinna i onödan. Ha som en punkt att prata om Grön Flagg vid föräldrasamtal och olika träffar med föräldrarna. 12