Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3"

Transkript

1 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och karakterisering av Karboanhydras Labbhandledare: Ulla Andersson och Märit Karls

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Material och Metod Separation och hemolys av erytrocyter Affinitetskromatografi Mätning av enzymaktiviteten Proteinbestämning SDS Polyakrylamidelektrofores(SDS PAGE) Resultat Diskussion Litteraturförteckning Bilagor Bilaga I Diagram från Affinitetskromatografi Bilaga II Primärdata från aktivitetsbestämningen, mätning av enzymaktiviteten Bilaga III Primärdata från proteinbestämningen Bilaga IV Standardkurva för proteinbestämning av CA Bilaga V Standardkurva för molmassabestämning av CA Instuderingsfrågor... 10

3 1 Introduktion Syftet med laborationen är att rena karboanhydras (CA) från erytrocyer som innehåller stora mängder av enzymet. Enzymet katalyserar reaktionen där koldioxid och vatten omvandlas till bikarbonat. Karboanhydras är ett mycket effektivt enzym som ökar reaktionshastighet med en faktor För reningen använder vi oss av koblod. Reningen utförs mha affinitetskromatografi. Reningen följs upp genom aktivitetsbestämning, proteinbestämning samt kontroll av renhet och bestämning av molmassan mha SDS polyakryamidelektrofores (PAGE). 2 Material och Metod För en mer detaljerad beskrivning av metoden se laborationskompendiet Projekt: Rening och karakterisering av Karboanhydras 2010 (1). 2.1 Separation och hemolys av erytrocyter Erytrocyterna separeras från plasman genom centrifugering. Supernatanten innehåller plasman med de olika plasmaproteinerna och övriga blodceller. Pelleten innehåller erytrocyterna. Pelleten tvättas två gånger med NaCl för att få bort rester av plasman. Genom att tillsätta iskallt vatten lyserar man cellerna och får ut CA. Detta gör att koncentrationen av salt blir större i erytrocyterna än utanför. Detta vill utjämnas och gös genom att vatten diffunderar in i cellen. Cellera blir större och större och då de är riktigt stora spricker cellväggen. Hela mängden hemolysat ( 50 ml) späds med buffert till 250 ml. Av det tas ett prov, Provpåsättning (prov 1). (1, sid 6 7) 2.2 Affinitetskromatografi Metoden används för att rena karboanhydras från erytrocyterna innehållande en mängd andra proteiner, till största delen hemoglobin. Man använder sig av en ligand, i detta fall sulfanilamid som är bunden till gelkornen. Karboanhydras kommer att binda till sulfanilamid, som är en icke kompentitiv hämmar till CA och bilda ett Enzym Ligand komplex medan alla andra proteiner kommer passera ut ur kolonnen. Av vätskan med proteinerna som runnit rakt igenom tas ett prov, Rakt igenom (prov 2). För att få ut enzymet ut måste den elueras vilket det görs genom att man använder sig av en annan icke kompetitiv, Clˉ vilket binder till samma ställe som sulfanilamid. Denna lingand är fri vilket gör att då CA binder till Clˉ och bildar EI komplex stället för med sulfanilamid kommer CA komma ut ur kolonnen. Vi använde oss av ett flöde på 20mL/h och en fraktionstid på 10 minuter under elueringen. (1, sid 7 9) 2.3 Mätning av enzymaktiviteten Karboanhydras enzymaktivitet mäts med para nitrofenylacetat (pnpa) som substrat, vilket ger en gul färgad produkt, para nitrofenoxidjon som absorbansmaximum vid 400 nm. Man kan därför följa bildning av produkten genom att mäta absorbansökningen vid denna våglängd. Först mäter man spontanaktiviteten, aktiviteten utan enzymet CA. Därefter mäter man totalaktiviteten, aktiviteten med enzym. Till sist mäter man aktiviteten med en hämmare till CA. Totala aktiviteten minus aktiviteten mätt med hämmare ger den totala aktiviteten av CA.

4 Aktiviteten mäts på prov 1, prov 2, fraktionsrören innehållande proteiner samt affinitetspoolen (fraktionerna med högst innehållande enzymaktivitet, dvs innehållande mest enzym). (se bilaga II) Vid varje mätning använder man 2,82 ml buffert och 40 μl prov. Från affinitetspoolen tas prov 3, Affinitetspool. Dessutom tas ett fjärde prov på fraktionen med allra högst enzymaktivitet Toppfraktion. (1, sid 9 13) 2.4 Proteinbestämning Proteinbestämningen görs enligt Lowry på samtliga av proverna. Detta görs genom att mäta absorbansen vid 750nm och sedan läsa av proteinmängden i standardkurva (bilaga IV). Standardkurvan görs genom att mäta absorbansen på en standard, Bovin serum albumin (BAS) med olika proteinmängder (bilaga III). Absorbansen sätts sedan in på y axeln och koncentrationen på x axeln. Mellan punkterna dras en rät linje. (1, sid 13 15) 2.5 SDS Polyakrylamidelektrofores(SDS PAGE) Är en typ av elektrofores metod som används bl a för att se om man har fått den önskade reningen, se förändringen efter varje reningssteg och bestämma minsta molmassan för proteiner. En separationsgel och en koncentrationsgel gjuts. Koncentrationsgelen är till för att samla ihop proteinerna till ett band innan de separeras i separationsgelen. Proteinerna separeras efter storlek. Gelen färgas in med SimplyBlue SafeStain för att kunna se banden och gelen kopieras. Molmassan bestäms på det proteinband i provpåsättningen, som innehåller mest protein (tjockaste bandet). Detta görs genom att rita upp en standarkurva med logaritmen för molmassan på standardproteinerna på y axeln och Rf värdena på x axeln som är markörproteinets vandringsväg delat på frontens vandringsväg. (se bilaga V) (1, sid 16 20) 3 Resultat Resultatet aktivitetsbestämning, proteinbestämning samt kontrollen av renheten av CA kan ses i tabell I nedan. Renhetsfaktorn är ett mått på renheten, ju högre värde desto renare protein. Om renhetsfaktorn är hög har man lyckats bra med reningen men man vill inte bara ha rent enzym utan man vill även ha mycket enzym så därför räknar man ut utbytet. Det totala utbytet (toppfraktion + pool) = 35,6 %. Tabell I Reningsschema Renigssteg nr Volym (ml) Aktivitet (μmol/min ml) Totalaktivitet (μmol/min) Protein (mg/ml) Totalmängd protein (mg) Specifik aktivitet (μmol/min mg) Reningsfaktor Utbyte % , ,55 26, , ,255 53,55 28, ,009 0,75 45, ,335 38,715 0,153 4,437 8, ,5 33,2

5 4 1 2,76 2,76 0,295 0,295 9, ,5 2,4 1: Provpåsättning, 2: Rakt igenom, 3: Affinitespool och 4: Toppfraktion. Resultatet på SDS PAGE kan man se i figur 1.. Trots att bilden inte är vår v egna gel (färgnigen misslyckades) så borde den har ungefär samma utseendee som bilden. Figur 1. Bild på SDS gelen innehållande fr v Prov 1: Provpåsättning, markör, m Prov 2: Rakt igenom, Prov 3: Affinitespool, markör och Prov 4: Toppfraktion med två olika provmängdep er.(bilden är inte vår egna gel). Genom avläsning i standardkurvan för bestämning av molmassan (bilaga V) fick k vi fram en molmassa på Da för hemoglobin och Da för karboanhydras.. 4 Diskussion För prov 1 fick vi en totalaktivitett på 116,55 μmol/min och för prov 2 fick vi 53,6 μmol/min. Detta beror på att i prov 1 hade vi alla plasmans proteiner med karbananhydras därför fick vi högre aktivitet än i prov 2. I prov 2 fanns alla proteiner utom karbananhydras som har bundit till sulfanilamid på gelen och därför fick vi mindre aktivitet i det provet. Men vi kan inte säga om allt karbananhydras har bundit till gelen. Detta för att vi fick fyra lite olika värden vidd mätningarna av aktiviteten i prov 2. Detta kanske beror på att vi mätte aktiviteten en gång först på prov 1 och prov 2 och sedan mätte aktiviteten på dubbelproven en timme t senare. Detta kanske påverkar enzymaktivitet eller så beror det på att vi vid de första mätningarna använde ett substrat i plaströr och vid mätningarna av dubbelprov använde vi substrat förvarat f i ettt glasrör. En annan förklaring kanske kan vara attt vi råkade blanda om proven, vid första mätningen var de färska men vid andra mätningen hade de stått en stund utan omblandning. Resultatet på det totala utbytet som s vi fick till 35,6 % är väl inte sådär jättebra. Mera av CA gick rakt igenom kolonnen än fastnade i gelen och kom sedan ut vid elueringen då det varr 46% som gick rakt igenom. Detta kan bero på att vi satta till mera av hemolysatet till provpåsättningen än vad man egentligen skulle för att få ett större utslag på aktiviteten. Eftersom vi v hade en större mängd CA kan

6 det vara så att gelen inte räckte till för att binda allt CA och överflödet av CA gick rakt igenom kolonnen. Utbytet på Rakt igenom, Affinitespool och Toppfraktion tillsammans blir inte 100% (blir 81,5%) vilket man kan tycka att det borde bli. Detta beror förmodligen på att vi inte tog med alla fraktionerna som innehöll CA i poolen utan bara de fraktioner som innehöll mest (fraktion 3 13). Dessutom kan det vara så att en del CA satt kvar i gelen. Något jag tycker är lite konstigt är att totala mängden protein är större i prov 2, rakt igenom än i provpåsättningen. Proteinmängden kan inte bli större, den borde bli mindre eftersom CA fastna i gelen. Detta kan ev bero på felmätning av absorbansen, fel avläsning i standardkurvan eller feldragning av linjen i standardkurvan (kanske inte i vårt fall, linjen är ganska bra dragen), eller en kombination av alla. Det är även möjligt att vi kanske glömde blanda innan provet toga, men jag är inte så säker på det då vi försökte vara noga med att blada efter att vi glömde blanda om vid mätningen av Slope värdet. En annan förklaring skulle kunna vara att vi förväxlat prov 1 och 2. De mest troliga kanske ändå är de två senare förklaringarna. Om man tittar på renhetsfaktorn ska den vara hög för prov med mycket Ca och lita annat protein, hög renhet. Den är lägst i prov 2 vilket den borde och högst i prov 4 som innehåller mest CA borde vara renast. Renhetsfaktorn i prov 3 och 4 är högre än i prov 1, från början vilket är bra för då har vi fått bort andra proteiner som fanns i provet från början. Man kan inte bara titta på renhetsfaktorn utan man måste även titta på utbytet eftersom man inte bara vill har rent prov utan man vill även ha mycket. Vad gäller molmassan för hemoglobin (Hb) fick vi ju ett värde på Da medan litteraturvärdet på molmassan för Hb ligger på ungefär Da. (2) Det kan man tycka är en stor skillnad men detta beror på att Hb består av fyra lika stora subenheter på vardera ungefär Da. Det vi får fram är alltså molmassan för en av subenheterna eftersom vi har denaturerat proteinerna och därför fått fyra polypeptidkedjorna var för sig. Möjligtvis kanske laborationen kunde ha gått bättre men det var första gången vi gjorde många av momenten och man lär ju sig av sina misstag (får man hoppas). 5 Litteraturförteckning 1. Laborationskompendiet Projekt: Rening och karakterisering av Karboanhydras 2010 i kursen Analytisk Kemi och Biokemisk metodik

7 6 Bilagor 6.1 Bilaga I Diagram från Affinitetskromatografi a) Kromatogram från provpåsättningen b) Kromatogram från elueringen

8 6.2 Bilaga II Primärdata från aktivitetsbestämningen, mätning av enzymaktiviteten Prov Prov 1 Prov 1 Prov 2 Prov 2 Prov 2 Prov 2 Prov 2 Rör 2 Rör 3 Rör 4 Rör 5 Rör 6 Rör 7 Rör 8 Rör 9 Rör 10 Rör 11 a 0,046 0,049 0,05 0,045 0,05 0,045 0,045 0,043 0,048 0,038 0,043 0,041 0,040 0,040 0,041 0,041 0,041 Slope värde (ΔA/min) b c 0,116 0,078 0,121 0,085 0,110 0,110 0,098 0,074 0,101 0,090 0,106 0,085 0,100 0,088 0,042 0,040 0,100 0,038 0,161 0,035 0,220 0,038 0,221 0,037 0,165 0,036 0,127 0,036 0,134 0,038 0,106 0,037 0,087 0,039 b c 0,038 0,036 0,000 0,024 0,011 0,021 0,012 0,002 0,062 0,126 0,182 0,184 0,129 0,091 0,096 0,069 0,048

9 Rör 12 Rör 13 Rör 14 Rör 15 Pool Pool 0,040 0,039 0,041 0,042 0,042 0,039 0,074 0,066 0,060 0,061 0,143 0,111 0,036 0,039 0,039 0,037 0,038 0,038 0,038 0,027 0,021 0,024 0,105 0,073 a = spontanaktiviteten, b = enzymaktiviteten + spontanaktiviteten, c =annan enzymaktivitet än CA + spontanaktivitet, b C = totala CA aktiviteten.. Pool är sammanslagning av rör Bilaga III Primärdata från proteinbestä ämningen Prov Absorbans Proteinmängd (μg) Standardd 1 Standardd 2 Standardd 3 Standardd 4 Standardd 5 Standardd 6 Standardd 7 Standardd 8 Prov 1 a Prov 1 b Prov 2 a Prov 2 b Prov 3 a Prov 3 b Prov 4 a Prov 4 b Blank 0,042 0,065 0,086 0,171 0,247 0,313 0,374 0,110 0,206 0,119 0,214 0,036 0,072 0,064 0, , ,5 54,5 7 16, a och b är dubbelprov med olika mängd provvolymer. 6.4 Bilaga IV Standardkurva för proteinbestämning av CA

10 6.5 Bilaga V Standardkurva för molmassabestämning av CA Standardkurva Molmassabestämning Log Molmassa y = 1,2949x + 5,0576 R² = 0,981 Rf Primärdata till standardkurvan Rf Log Molmassa 0,103 4,989 0,172 4,821 0,276 4,653 0,414 4,491 0,552 4,332 0,724 4,158

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

Introduktion till labkursen på Biokemi 1

Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag. BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores 2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler

Läs mer

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,

Läs mer

Jonbyteskromatografi

Jonbyteskromatografi Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas

Läs mer

Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp

Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinska Analytikerprogrammet Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp Laborationer Simuleringsprogram för T3 HT 2010 ADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Karolinska

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p). Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:

Läs mer

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Fakulteten för teknik och naturvetenskap Johan Celander Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Optimization of a Purification Method for Cytochrome c-id1 from Ideonella

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemi Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Laboranter

Läs mer

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2

Läs mer

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Översikt metodprinciper Allmänkemianalyser. Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Översikt metodprinciper Allmänkemianalyser. Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Översikt metodprinciper Allmänkemianalyser Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vi måste ha koll på vad vi mäter Viktigt att veta vid felsökning/konstiga resultat Viktigt att

Läs mer

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum

Läs mer

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur

Läs mer

Downstream Processing

Downstream Processing Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.

Läs mer

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004 AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi Uppdaterad 2 augusti 2016 Obs! Medtag frågor, papper, penna, föreläsningsanteckningar och miniräknare till lektionstillfället. Potenser

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN

emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN BRUKSANVISNING DC Bead M1 emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN BESKRIVNING: DC Bead M1 M1, tillverkas av DC Bead M1 kan binda och eluera irinotekan och

Läs mer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Välkomna till dagens laboration i Klinisk Kemi, som i huvudsak kommer att beröra analyser som syftar till att bedöma njurarnas tillstånd.

Läs mer

Biokemisk analys och separationsteknik VT08

Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Rening, inmärkning, analys av affinitetsliganden Z inför detektion av IgG Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Jesper Gantelius Marcus

Läs mer

Laboration Enzymer. Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI

Laboration Enzymer. Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Labföreläsning Introduktion - enzymer och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA

Läs mer

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-02-01 9.00-11.00

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-02-01 9.00-11.00 Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-02-01 9.00-11.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv

Läs mer

Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier. En pilotstudie från Örebro

Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier. En pilotstudie från Örebro Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier En pilotstudie från Örebro BAKGRUND - CELIAKIPROJEKT Forskningsprojekt/Kvalitetsarbete under ST. Celiakidiagnostik (Per Olcén, Anna-Karin Åberg).

Läs mer

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger. 1(5) S/U-Proteinprofil Bakgrund, indikation och tolkning S-Proteinprofil ger främst en uppfattning om akutfasreaktionen och immunglobulinmönstret hos patienten. Indikationerna är utredning av förhöjd SR,

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Vårterminen 2009. Reviderad januari -09 Craig Wheelock

Vårterminen 2009. Reviderad januari -09 Craig Wheelock Vårterminen 2009 Reviderad januari -09 raig Wheelock Syftet med laborationen är: 1) att du skall lära dig hantera humana blodprodukter vid laboratoriearbete 2) att studera hur leukotrienbildningen resp

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Ekologisk lunga för biogasuppgradering 610401 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon Telefax Hemsida

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Biologisk katalysator

Biologisk katalysator Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER EQUALIS Användarmöte, Molekylärdiagnostik 2012 Quality Hotel, Ekoxen, Linköping 7 8 november, 2012 DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER Majid Osman, kemist, PhD Klinisk kemi, Linköping DNA stabilitet Provtagning

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng. Karin Franzen, 6 poäng. Rolf Pettersson, 6 poäng. Eva Funk, 5 poäng. Siw Lunander, 6 poäng

Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng. Karin Franzen, 6 poäng. Rolf Pettersson, 6 poäng. Eva Funk, 5 poäng. Siw Lunander, 6 poäng Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 121022 Skrivtid 180 minuter Totalpoäng: 49 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2015:02 2016:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01

Läs mer

LABORATIONS-KOMPENDIUM

LABORATIONS-KOMPENDIUM KAROLINSKA INSTITUTET VERSION 110910 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Tandläkarprogrammet, Termin 1 LABORATIONS-KOMPENDIUM Säkerhet på kurslab Pipetteringsövning Laboration Syrabas Laboration

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

OMTENTAMEN 1 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

OMTENTAMEN 1 I LÄKEMEDELSBERÄKNING Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 1 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2013-12-21 09.00-11.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Molekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi

Läs mer

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna Författare: Eva Piscator, ST-läkare Akutkliniken Solna Godkänt av: Per Lindmarker, Verksamhetschef, Oscar Hägglund, Medicinskt ansvarig Akutmottagningen båda vid Akutkliniken Solna Datum: 2012-10-11 Giltighetstid:

Läs mer

Analys av nukleinsyra. Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls

Analys av nukleinsyra. Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Analys av nukleinsyra Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Studietips Detta kompendium är INTE en lärobok. Det är inte meningen att man skall kunna läsa kompendiet och förstå innehållet. Ni

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 14 januari -2012 Skrivtid: 240 min Totalpoäng:

Läs mer

Kvalitativ undersökning av solkrämer

Kvalitativ undersökning av solkrämer Kvalitativ undersökning av solkrämer http://www.dollmyface.com/tanning/self-tanning-spray-on-tan-tips.html Projekt i Farmaceutisk fysikalisk kemi och Galenisk farmaci 2011-03-21 Student x, student y Innehållsförteckning

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Välkomna till dagens laboration i Klinisk Kemi, som i huvudsak kommer att beröra analyser som syftar till att bedöma njurarnas tillstånd.

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Mäta rakhet Scanning med M7005

Mäta rakhet Scanning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 141121/150411/150704/SJn Mäta rakhet Scanning med M7005 Mätgivare Detalj Mäta rakhet - Scanning 1 (12) Innehåll 1 Ett exempel... 3 2 Beskrivning... 6 2.1 Scanna in

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje

Läs mer