Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas"

Transkript

1 Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring av metylgrupper till vissa typer av cytostatika (cellgifter), vilka därmed blir inaktiva. I denna laboration ska TPMT isoleras från ett lysat av E coli-celler med hjälp av affinitetskromatografi, varpå eluatet ska renas ytterligare genom jonbyteskromatografi. Därefter analyseras reningsprocessen med SDS-PAGE för att kontrollera det preparerade proteinets molekylvikt och renhet. Teori Affinitetskromatografi I denna laboration används affinitetskromatografi för att isolera TPMT från ett lysat av E coli-celler. Materialet i kolonnen är försett med immobiliserade nickeljoner. Nickel har egenskaper som gör att vissa atomer lätt binder till och bildar komplex med nickeljonen. Detta utnyttjas dels för att få nickeljonerna att binda in till kolonnmaterialet, och dels för att få protein att binda till de immobiliserade nickeljonerna. Med hjälp av gentektik har proteinet TPMT försetts med en så kallad His-tag. Denna består av 6 st histidiner som sitter i proteinets N-terminala del. Histidinernas sidokedjor innehåller kväve, vilket har hög affinitet för nickeljoner och lätt bildar komplex med dessa. Då proteinet passerar kolonnen kommer därmed His-taggen binda in till nickeljonerna på kolonnmaterialet varpå proteinet immobiliseras, medan övriga proteiner i lösningen passerar genom kolonnen utan att binda in. På så sätt kan TPMT isoleras ur lysatet och en högre renhetsgrad uppnås. För att eluera det inbundna proteinet från affinitetskolonnen tillförs en elueringsbuffert. Denna innehåller hög koncentration imidazol, vilket liknar sidokedjan hos aminosyran histidin. Imidazolen kommer därför att konkurrera med His-taggen om inbindningen till nickeljonerna på kolonnen. Eftersom halten imidazol är mycket högre än halten histidin som är inbundet till kolonnen så kommer det His-taggade proteinet att dissociera från kolonnen och eluera. Dialys Efter att proteinet eluerats från affinitetskolonnen måste koncentrationerna av imidazol och NaCl sänkas, eftersom dessa är alldeles för höga för jonbyteskromatografi. Ett buffertbyte kan då göras genom dialys, där eluatet dialyseras mot en buffert som har mycket lägre koncentrationer av imidazol och NaCl. Vid dialys används ett semipermeabelt membran som tillåter mindre molekyler att passera. 1

2 Eftersom TPMT är en mycket stor molekyl kommer denna att hållas kvar innanför membranet, medan mindre molekyler, så som imidazol och NaCl, kan diffundera fritt över membranet utmed sina respektive koncentrationsgradienter. Halten av dessa ämnen sänks därmed tills jämvikt uppstår mellan insidan och utsidan av membranet. Jonbyteskromatografi Efter att eluatet har dialyserats för att sänka koncentrationerna av imidazol och NaCl ska proteinet renas ytterligare med hjälp av jonbyteskromatografi. Vid jonbyteskromatografi utnyttjas den elektrostatiska interaktionen mellan olika laddningar. TPMT har en beräknad isoelektrisk punkt på ca 5.9, och är därmed negativt laddat vid ph 8. Eftersom kolonnmaterialet innehåller positiva laddningar (en så kallad anjonbytarkolonn) så kommer TPMT alltså att binda in till kolonnen på grund av den elektrostatiska interaktionen mellan proteinet och kolonnmaterialet. För att eluera det inbundna proteinet från jonbytarkolonnen måste den elektrostatiska interaktionen minskas. Detta kan göras antingen genom att sänka ph eller genom att öka salthalten. Eftersom TPMT är känsligt för förändringar i ph så används istället en förhöjd halt NaCl i elueringsbufferten. Detta medför en ökad halt kloridjoner som interagerar med den positivt laddade kolonnen och därmed konkurrerar med proteinet om att binda till kolonnmaterialet. Eftersom olika proteiner har olika laddningar på ytan, så krävs olika salthalt för att förmå dem att eluera från en jonbytarkolonn. TPMT interagerar dock mycket svagt med jonbytarkolonnen och 100 mm NaCl är tillräckligt för att eluera proteinet. Absorbansmätning För att avgöra hur mycket protein en lösning innehåller kan man använda sig av absorbansmätning. Ljus av en bestämd våglängd och känd intensitet skickas genom en kyvett fylld med provlösning. Om någon komponent i provlösningen absorberar ljus av just den våglängden så minskar intensiteten på ljuset som passerat genom provet. Detektorn jämför då intensiteten på det mottagna ljuset med intensiteten för det ljus som sänts ut mot provet, och räknar då ut absorbansen enligt A= log Io I (1) där A är absorbansen, I 0 är intensiteten för ljuset som sänds in i provet och I är intensiteten för ljuset som passerat provet. Absorbansen är proportionell mot koncentrationen av det absorberande ämnet enligt Lambert-Beers lag: A = c l ε (2) där c är koncentrationen i molar (M), l är längden på kyvetten (cm) och ε är den molära absorptiviteten (cm -1 M -1 ). För proteiner mäts oftast absorbansen vid 280 nm. Här absorberar aromatiska aminosyrors sidokedjor, framför allt tryptofan. Genom att använda Lambert-Beers lag kan koncentrationen protein i en lösning med känd absorbans beräknas. 2

3 SDS-PAGE SDS-PAGE står för sodiumdodecylsulfat polyakrylamidgelelektrofores. Som namnet antyder är det en elektrofores genom polyakrylamidgel, vilken består av polyakrylamid tvärbunden med bisakrylamid. Tvärbindningarna gör att en tredimensionell nätverksstruktur bildas. Ju högre grad av tvärbundenhet, desto mer finmaskigt nätverk. Genom att en spänning appliceras över gelen förmås laddade molekyler att vandra genom gelen mot fältets poler. Gelen kan på så sätt användas för att separera molekyler med avseende på storlek, där mindre molekyler lättare kan passera och därmed vandrar snabbare. Större molekyler däremot retarderas i varierande grad av gelen, och därmed uppnås en separation med avseende på storlek. Vid vanlig polyakrylamidgelektrofores (PAGE) så inverkar både proteinernas nativa form och nettoladdning. Eftersom globulära och mer kompakta proteiner lättare vandrar genom gelens nätverksstruktur, så kan de uppföra sig som om de hade en lägre molekylvikt än vad de i själva verket har. Omvänt så uppför sig avlånga och mer utsträckta proteiner som om de vore tyngre än vad de egentligen är, eftersom de i högre grad retarderas av gelen. Proteinernas nettoladdning beror av sammansättningen av polära och laddade grupper på deras yta. Eftersom proteiner har olika aminosyrasammansättning så har de även olika sammansättning av laddningar på ytan. De påverkas därmed också olika av ett elektriskt fält och vandrar olika snabbt mot polerna. Bestämning av molekylvikten blir därmed ytterst osäker eftersom så många olika faktorer spelar in vid PAGE. För att undvika att form och laddning påverkar separationen så använder man sig oftast av SDS som är en detergent. Denna bryter icke-kovalenta bindningar och förstör därmed sekundär-, tertiär- och eventuell kvartärstruktur hos proteinerna. För att även bryta kovalenta disulfidbindningar tillsätts β- mercaptoetanol. Alla peptidkedjor får då samma form och eftersom SDS har negativ laddning får protein- SDS-komplexen en negativ nettoladdning. Dock får de olika hög laddningstäthet i och med att mängden SDS som binder till peptidkedjan beror av dess längd (alltså dess storlek). De får alltså olika elektroforetisk mobilitet och kommer att separeras enbart med avseende på storlek. SDS-PAGE används i den här laborationen för att bestämma molekylvikten för preparerat TPMT och för att kontrollera renheten för det preparerade proteinet. Eftersom ett synligt proteinband på gelen (oftast) motsvarar ett protein, så kan vi enkelt avgöra renheten i proteinprover. Om endast ett band syns är provet alltså rent. För att avgöra om det är TPMT så bestäms också molekylvikten som proteinbandet motsvarar och jämför detta värde med den kända molekylvikten för proteinet. Material 5 ml-affinitetskolonn med immobiliserade Ni 2+ -joner 5 ml-jonbyteskolonn stativ med muffar och klämma E coli-lysat peristaltisk pump kyvetter automatpipetter och spetsar Buffertar och lösningar Inbindingsbuffert (5 mm imidazol, 250 mm NaCl) ph 8.0 Tvättbuffert (20 mm imidazol, 150 mmn NaCl) ph 8.0 Elueringsbuffert (500 mm imidazol, 150 mm NaCl) ph 8.0 Ekvilibreringsbuffert (0 mm imidazol, 15 mm NaCl) ph 8.0 Saltbuffert (0 mm imidazol, 100 mm NaCl) ph M NaCl laddningsbuffert elektroforesbuffert 3

4 Utförande Medan 30 ml lysat av E coli-celler tinades så ekvilibrerades affinietskolonnen med inbindningsbuffert på flödeshastigheten 5 ml/min under ca 20 minuter. Lysatet filtrerades genom ett 0.45 µm-filter för att avlägsna partiklar som annars kan fastna och täppa till kolonnen. Därefter applicerades lysatet med en flödeshastighet på 2.5 ml/min, varpå kolonnen tvättades med 50 ml inbindningsbuffert (2.5 ml/min) för att avlägsna oönskade proteiner som bundit in till kolonnen. Efter det tvättades kolonnen med 50 ml tvättbuffert (2.5 ml/min). Tvättbufferten innehåller en något högre halt imidazol, vilket ytterligare tvättar bort oönskade proteiner från kolonnen. His-taggat TPMT eluerades därefter från kolonnen med ca 15 ml elueringsbuffert (2.5 ml/min). Ett prov om 100 µl togs ut i varje reningssteg för senare analys med SDS- PAGE. Eluatet sätts därefter på dialys. Önskad längd på dialysslangen mättes upp och slangen lades i avjonat vatten en stund för att mjukna. Därefter förslöts ena änden med klämma och eluatet pipetterades ner i slangen, varpå även den andra änden förslöts. Eluatet dialyserades därefter mot 5 l ekvilibreringsbuffert vid 4 C över natt. Följande dag ekvilibrerades jonbyteskolonnen med ekvilibreringsbuffert på flödeshastigheten 5 ml/min under 20 minuter, medan det dialyserade eluatet överfördes från slangen till ett 50 ml-rör. Efter avslutad ekvilibrering så applicerades det dialyserade provet på jonbyteskolonnen med flödeshastigheten 2.5 ml/min. Därefter applicerades ytterligare ekvilibreringsbuffert (2.5 ml/min) för att fortsätta kromatografin. Voidvolymen samlades upp separat och därefter samlades eluerat TPMT upp i fraktioner om 5 ml. Absorbansen mättes på de uppsamlade fraktionerna och elueringen avbröts när koncentrationen i fraktionen understeg 1 mg/ml. Fraktionerna hälldes samman i ett 50 ml-rör och förvarades vid 4 C. Jonbyteskolonnen tvättades sedan med 2 M NaCl för att eluera proteiner som eventuellt finns kvar på kolonnen. Prover om 100 µl togs ut i varje reningssteg för senare analys med SDS-PAGE. 15 µl av varje prov som tagits ut blandades med 15 µl laddningsbuffert vardera i eppendorfrör. Hål gjordes i varje lock med kanyl, varpå rören och deras innehåll kokades i vattenbad i 5 minuter. Under tiden monterades en SDS-gel i kassett och vanna, som fylldes med elektroforesbuffert. När proverna kokat klart applicerades 10 µl av vardera prov i separata brunnar på gelen. En molekylviktsstandard applicerades också på gelen. Elektroforesen kördes sedan vid 200 V tills banden med bromfenolblått vandrat till slutet av gelen. Elektroforesen avbröts då och gelen togs loss från kassetten. Skyddsglasen bräcktes isär och akrylamidgelen överfördes försiktigt till en bytta med avjonat vatten. Gelen tvättades sedan genom att byttan kördes i micro tills vattnet nästan kokade. Därefter hälldes vattnet av och ersattes med nytt. Detta upprepades 3 gånger. Därefter hälldes istället infärgningslösning över gelen. Infärgningen pågick i ca 5 timmar. Därefter hälldes infärgningslösningen av och rikligt med avjonat vatten hälldes över gelen för att avfärga den. Avfärgningen pågick över natt. Dagen därpå analyserades den avfärgade gelen. Gelen lades på en ljusramp och vandringslängder för molekylviktsstandarden och rent TPMT uppmättes med linjal. Gelen fotades för renhetsanalys. 4

5 Resultat och beräkningar Absorbansmätning vid eluering av TPMT från jonbytesskolonn Voidvolymen uppmättes till 5 ml. Därefter mättes absorbansen på varje 5 ml-fraktion som samlades. Då absorbansen översteg 1 späddes provet. Den absorbans som därefter upmättes användes för beräkning av koncentrationen TPMT med hjälp av Lambert-Beers lag. Kyvetter med längden 1 cm användes vid mätningarna. För TPMT är den molära absorbtiviteten cm -1 M -1, och detta värde har använts vid beräkningarna. För varje absorbansvärde beräknas koncentrationen i provet enligt: c= A l För fraktion 1 uppmättes efter 10 gångers spädning en absorbans på Koncentrationen för det spädda provet beräknas enligt c= = M Det erhållna värdet multipliceras därefter med spädningsfaktorn för att räkna ut koncentrationen i provet innan spädning: c 10= M 10= M Utifrån detta värde omvandlas koncentrationen i molar (mol/l) till koncentration i g/l. Detta görs enkelt genom att multiplicera koncentrationen i molar med molekylvikten, som för TPMT är g/mol: mol/l g/mol=5.6 g/l=5.6 mg/ml Eftersom varje fraktion innehåller 5 ml eluat så beräknas den totala mängden protein i varje fraktion enl 5.6 mg/ml 5ml=28 mg På samma sätt utförs beräkningarna för resterande prover. Rådata och beräknade koncentrationer och mängder redovisas i tabell 1. Datan har sedan använts för att konstruera kromatogrammet i Figur 1. Tabell 1. Rådata från absorbansmätning och beräknad proteinkoncentration. Fraktionsnum mer Uppmätt absorbans Eventuell spädning Uppmätt absorbans efter spädning Koncentration (M) Koncentration (mg/ml) Mängd protein (mg) 1 -* 10X * 10X * 5X * 4X * 2X * Provets absorbans översteg 1 och späddes därför för att hamna inom det linjära absorbansintervallet. 5

6 Den totala mängden TPMT i det poolade eluatet fås genom addition av beräknade mängder protein i sista kolumnen i Tabell 1. Detta ger en total mängd på 75 mg TPMT efter jonbyteskromatografi Kromatogram Jonbyteskromatografi koncentration (M) elueringsvolym (ml) Figur 1. Kromatogram över elueringen från jonbyteskolonn. Analys av SDS-PAGE Figur 2 visar den fotograferade gelen. Innehållet i de olika brunnarna redovisas i Tabell 2. Uppmätta vandringslängder för referensproteinerna redovisas i Tabell 3. Utifrån dessa värden har ett logdiagram konstruerats genom att molekylvikterna för referensproteinerna har logaritmerats och avsatts mot respektive vandringslängd på gelen i mm. Diagrammet redovisas i Figur 3. TPMT Figur 2. Fotografi på gelen från SDS-PAGE. 6

7 Tabell 2. Applicerade prover vid SDS-PAGE. Provbrunn Applicerat prov 1 Molekylviktsstandard 2 Lysat av E coli-celler 3 4 Flow-through från affinitetskolonn Tvätt av affinitetskolonn med inbindningsbuffert 5 Eluat från affinitetskolonn 6 Eluat från jonbyteskolonnen 7 Tvätt av jonbyteskolonn Tabell 3. Vandringslängder för molekylviktsstandard. Vandringslängd (mm) Molekylvikt (g/mol) Log-diagram SDS-PAGE f(x) = -0.02x Logaritmerad molekylvikt vandringslängd (mm) Figur 3. Log-diagram baserat på vandringslängderna för referensproteinerna som används vid SDS-PAGE. 7

8 Genom avläsning i diagrammet i Figur 3 kontrolleras molekylvikten för det framrenade proteinet. Vandringslängden för rent protein på gelen har uppmätts till 40 mm. Genom avläsning i diagrammet fås ett värde på ca Molekylvikten erhålls genom att ta antilogaritmen enligt =26915 Beräknad molekylvikt är alltså ca g/mol. Diskussion Utifrån kromatogrammet i Figur 1 ser vi att TPMT eluerar tämligen omgående från jonbyteskolonnen, eftersom det mesta av proteinet eluerar i de 5-10 ml som följer efter voidvolymen på 5 ml (storleken på kolonnen). Detta stämmer väl överens med att TPMT inte binder in till anjonbytaren vid 100 mm NaCl. Koncentrationen avtar sedan successivt i efterföljande fraktioner, vilket troligen beror på att proteinet späds av elueringsmedlet under passagen genom kolonnen. Vidare har även reningsförfarandet analyserats med hjälp av SDS-PAGE. Utifrån fotot på SDS-gelen i Figur 2 analyseras renheten för det preparerade proteinet och de olika reningsstegen. Då brunnarna för lysat av E coli-celler och flow-through från affinitetskolonn jämförs (brunn 2 respektive 3) kan vi se att TPMT bundit in till affinitetskolonnen, eftersom bandet som motsvarar proteinet saknas i flow-through (se markering vid bandet för TPMT). Eluatet från tvättsteget i brunn 4 visar att flera orenheter tvättas bort i detta steg och eluerar från kolonnen. Eluatet från afftinitetskolonnen i brunn 5 visar tydligt att otaliga orenheter förekommer trots tvättstegen, eftersom flera band syns både över och under TPMTbandet. Det räcker alltså inte med affinitetskromatografi för att erhålla ett rent prov. Eluatet från jonbyteskolonnen visar däremot på ett helt rent protein då bara ett band (molekylvikt motsvarande TPMT) syns. I provet för brunn 7 (tvätteluat från jonbyteskolonnen) återfinns istället otaliga proteiner. Orenheterna eluerar alltså vid högre saltkoncentrationer än TPMT, vilket betyder att vi kunnat separera TPMT från orenheterna genom att selektivt eluera det önskade proteinet medan orenheterna förblir inbundna på kolonnen. Den höga intensiteten för bandet vid en molekylvikt som är något lägre än den för TPMT beror på att mer protein har laddats på gelen i detta prov jämfört med övriga prover på gelen. Sammanfattningsvis är resultatet ett rent proteinprov. Det bekräftar därmed att elueringsprofilen i Figur 1 endast motsvarar TPMT och koncentrationsberäkningarna har alltså inte påverkats av absorbansbidrag från förorenande proteiner. Den experimentellt bestämda molekylvikten på g/mol som har beräknats för det rena proteinet stämmer väl överens med litteraturvärdet på g/mol. Den lilla avvikelse som faktiskt förekommer speglar de felmarginaler som normalt förekommer vid SDS-PAGE och beror sannolikt inte på att ytterligare faktorer påverkat resultatet. Eftersom resultatet stämmer så väl överens med den kända molekylvikten så kan vi dra slutsatsen att det verkligen är TPMT som har renats fram. Eftersom vi fått fram ett så pass rent protein med förväntad molekylvikt så finns det förmodligen inga nämnvärda felkällor i utförandet. Dock kan det inte uteslutas att vi kan ha haft onödiga förluster av protein i de olika reningsstegen, vilket skulle ge mindre utbyte. 8

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

Introduktion till labkursen på Biokemi 1

Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Fakulteten för teknik och naturvetenskap Johan Celander Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Optimization of a Purification Method for Cytochrome c-id1 from Ideonella

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Jonbyteskromatografi

Jonbyteskromatografi Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas

Läs mer

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2

Läs mer

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemi Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Laboranter

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip

Läs mer

Downstream Processing

Downstream Processing Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Vårterminen 2009. Reviderad januari -09 Craig Wheelock

Vårterminen 2009. Reviderad januari -09 Craig Wheelock Vårterminen 2009 Reviderad januari -09 raig Wheelock Syftet med laborationen är: 1) att du skall lära dig hantera humana blodprodukter vid laboratoriearbete 2) att studera hur leukotrienbildningen resp

Läs mer

KRISTALLISERING AV LYSOZYM

KRISTALLISERING AV LYSOZYM KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores 2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Biokemisk analys och separationsteknik VT08

Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Rening, inmärkning, analys av affinitetsliganden Z inför detektion av IgG Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Jesper Gantelius Marcus

Läs mer

Biokemisk och immunologisk karaktärisering av pepsin-spjälkade mjölkallergener

Biokemisk och immunologisk karaktärisering av pepsin-spjälkade mjölkallergener UPTEC X 13 020 Examensarbete 30 hp Augusti 2013 Biokemisk och immunologisk karaktärisering av pepsin-spjälkade mjölkallergener Kristoffer Jonasson Molecular Biotechnology Programme Uppsala University

Läs mer

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia

Läs mer

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0 Ballingmetoden Jonas Roman En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik Utgåva 2.0 Innehållsförteckning Inledning 3 Teoretisk bakgrund 4 Uträkning av doseringarna 6 Recept 10 BALLING CLASSIC 10 BALLING

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson Western blot BMA-09, VT-11, Termin 4 Ylva Hedberg Fransson Laborationer I denna laboration ingår tre laborativa moment; 1) lösningsberedning 2) elektrofores med SDS-PAGE och transfer 3) immunodetektion

Läs mer

LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH

LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26 UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Laboration 1 BLADCO. Intracellulär signalering. Inledning. Venös provtagning. Neutrofilpreparation. Dag 1. Stimulering av neutrofiler

Laboration 1 BLADCO. Intracellulär signalering. Inledning. Venös provtagning. Neutrofilpreparation. Dag 1. Stimulering av neutrofiler Laboration 1 BLADCO Intracellulär signalering Inledning Neutrofiler är kroppens primära försvar mot bakterieinfektioner. Genom fagocytos isolerar neutrofilen bakterien från omgivningen för att sedan med

Läs mer

Aquatron UV brunn. Aquatron International AB Ekebyvägen 4 725 92 Västerås 021-560 20 mail: info@aquatron.se

Aquatron UV brunn. Aquatron International AB Ekebyvägen 4 725 92 Västerås 021-560 20 mail: info@aquatron.se Aquatron UV brunn Funktion: Funktion Aquatrons UV-enhet utnyttjar både vattnets skruvrörelse som åstadkommes av Meandereffekten samt tröskeleffekten (alla partiklar snurrar runt och belyses på alla sidor

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Kalcium- och magnesiumkoncentration i hemodialysvätska validering av en ny analysmetod

Kalcium- och magnesiumkoncentration i hemodialysvätska validering av en ny analysmetod Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet, inr laboratoriemedicin Kurs: BMLV C: Biomedicinsk laboratorievetenskap,

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB Göteborg SWECO VIAK AB Miljö- och grundvattengruppen Uppdragsnummer 2342395.000 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel Gungande tvätt Du vill bygga en sensor som känner av när din upphängda tvätt har hunnit torka. Tvätten hänger på galgar och gungar i blåsten. Du ska kolla om du kan använda gungningsperioden för att avgöra

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004 UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2004 TERETISKT PRV 20040323 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

Avancerad skyddsutrustning för kemiskt skydd Ända sedan vi utvecklade våra första produkter för kemiskt skydd 1992, har vi arbetat i samråd med

Avancerad skyddsutrustning för kemiskt skydd Ända sedan vi utvecklade våra första produkter för kemiskt skydd 1992, har vi arbetat i samråd med Kemskydd Avancerad skyddsutrustning för kemiskt skydd Ända sedan vi utvecklade våra första produkter för kemiskt skydd 1992, har vi arbetat i samråd med slutanvändare över hela världen. Idag kan vi erbjuda

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos.

Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Utgiven av: Stephan Mangold Till: Björn Sundvall, Arid AB 2016-04-04 Klassifikation: Öppen Dränering utan att gräva Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Sammanfattning

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Produkt: TopSpa XS Poly, isolerat bubbelbad, sandfiltrering

Produkt: TopSpa XS Poly, isolerat bubbelbad, sandfiltrering Produkt: TopSpa XS Poly, isolerat bubbelbad, sandfiltrering Eftersom vi är gamla kunders hos SpaDealers var det naturligt att kontakta dem när det blev aktuellt att skaffa ny badtunna. Vi skickade vår

Läs mer

Isolering av Eugenol

Isolering av Eugenol Isolering av Eugenol Läkemedelskemi 2011-04-07 Författare: Student x Student y Handledare: Z Karlstads Universitet Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Utförande... 5 Resultat och diskussion...

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Ekologisk lunga för biogasuppgradering 610401 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon Telefax Hemsida

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp

Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinska Analytikerprogrammet Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp Laborationer Simuleringsprogram för T3 HT 2010 ADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Karolinska

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer