Bestämning av fluoridhalt i tandkräm
|
|
- Ingrid Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och Bioteknik Chalmers tekniska högskola Fluoridhalten i Apoteksgruppens tandkräm analyserades med hjälp av UV/Vis-spektroskopi. Provlösningar bereddes både med extern standard (för koncentrationsbestämning via kalibrerkurva) och standardaddition genom komplexbindning av fluoridjoner till ett överskott av ett alazarinkomplexon-lantan(iii)-komplex. Detta komplex absorberade starkt vid 620 nm; våglängden bestämdes med hjälp av en av provlösningarna. Båda beräkningsmetoderna gav resultat som var snarlika det specificerade 0,32 viktsprocent natriumfluorid; kalibrerkurvan gav en slutlig siffra på 0,330 % och med standardaddition erhölls värdet 0,305 %.
2 Teori Komplexbildning med fluoridjon För att kunna göra kvantitativ analys med UV/Vis-spektrofotometri på fluoridjoner komplexbinds dessa med lantan(iii)-joner och alazarinkomplexon enligt de förenklade jämvikterna: refererar här till alazarinkomplexon i en delvis deprotonerad form. Produkten i (2) är starkt blåfärgad och om lantanjoner och alazarinkomplexon finns i stort överskott kommer fluoridjonerna endast att förekomma i komplexet; de går således att mäta kvantitativt. Linjäritet hos Lambert-Beers lag Eftersom absorbansen vid en viss våglängd är additiv, och lantan-alazarinkomplexonkomplexet absorberar vid samma våglängder som det fluoridinnehållande komplexet, kommer uttrycket för absorbansen vid en viss våglängd att se ut som följande: I ekvation (3) refererar index a till analyten (fluoridkomplexet) och index l till liganden. När liganden förekommer i stort överskott (vilket också krävs för att komplexbinda samtliga fluoridjoner) kommer termen att kunna betraktas som konstant. Absorbansen kan då uttryckas som ekvation (4). (1) (2) (3) (4) Genom att ett blankt prov utan fluoridjoner körs kan då termen erhållas. subtraheras, och ett värde på Metod Apoteksgruppens tandkräm valdes ut för analys. En provlösning bereddes genom att 0,3329 g tandkräm späddes till 100 ml i mätkolv med MilliQ-vatten. En stamlösning av 10-2 mol/dm 3 NaF späds hundra gånger i en 100 ml mätkolv till 10-4 mol/dm 3. Tandkrämsprovet analyseras sedan kvantitativt med avseende på fluoridhalt med hjälp av UV/Visspektrometri. Både metoden med enkel kalibrerkurva ( metod A ) och standardadditionsmetoden ( metod B ) används parallellt. Samma reagenslösning användes till båda metoderna; lösningsmedlet var 50 % aceton i vatten och reagensen var som följande: alazarinkomplexon 0,55 mm; La(NO 3 ) 3 0,7m mm; natriumacetat 0,5 M samt ättiksyra 0,5 M. För att finna absorptionsmaximum användes prov 5B. Ett maximum vid 620 nm uppmättes, och alla påföljande mätningar gjordes vid denna våglängd. Kalibrerkurvemetoden Sex standardlösningar bereddes tillsammans med en provlösning i 25 ml mätkolvar enligt tabell 1 nedan. Lösningarna späddes till märket med MilliQ-vatten, skakades och tilläts stå mörkt i 20
3 Absorbans minuter. Dessutom bereddes två extra lösningar innehållande 3 ml 2 M natriumhydroxidlösning respektive 2 M saltsyra. Tabell 1: Provberedning för analys med kalibrerkurva. Natriumfluoridlösningen var av koncentrationen 10-4 M. Till det basiska provet sattes dessutom 3 ml natriumhydroxidlösning 2 M; till det sura sattes 3 ml 2 M saltsyra. Prov Reagenslösning Fluoridtillsats 1A 8 ml 0 ml NaF 2A 8 ml 2 ml NaF 3A 8 ml 4 ml NaF 4A 8 ml 6 ml NaF 5A 8 ml 8 ml NaF 6A 8 ml 10 ml NaF 7A 8 ml 2 ml provlösning Basisk 8 ml 6 ml NaF + 3 ml NaOH Sur 8 ml 6 ml NaF + 3 ml HCl Prov 1A används för att nollställa spektrofotometern och subtrahera bruset från efterföljande mätningar. Prov 5B, se standardadditionsmetoden nedan, hade redan använts för att bestämma absorptionsmaximum till 620 nm, varpå denna våglängd användes för mätningarna. Proverna 2A till 7A kördes och absorbanserna noterades. Absorbanserna för prov 2A till 6A avsattes mot respektive koncentrationer i ett diagram, som visas i figur 1. Ur detta diagram beräknas sedan provlösningens fluoridjonhalt genom linjär regression; från absorbansen för prov 7A avlästes motsvarande koncentration från kalibrerkurvan. 0, , , , ,20000 Standard Prov Linear (Standard) 0, , ,000 0,010 0,020 0,030 0,040 0,050 [F - ] mmol/l Figur 1: Kalibrerkurva med uppmätt absorbans avsatt mot fluoridjonkoncentration. Provet uppvisar en absorbans av 0,26387 vilket medför att [F - ] = 0, mmol/l. För den linjära anpassningen gäller R 2 =0,9994;
4 Absorbans Lösningarna med sur och basisk miljö analyserades också, och deras absorbanser jämfördes med ett prov av samma fluoridjonkoncentration. Standardadditionsmetoden Sex stycken prov med varierade innehåll av tandkrämslösningen bereddes i 25 ml mätkolvar enligt tabell 2 nedan. Tabell 2: Provberedning för analys via standardaddition. Natriumfluoridlösningen var av koncentrationen 10-4 M. Till det basiska provet sattes dessutom 3 ml natriumhydroxidlösning 2 M. Prov Provlösning (ml) Reagenslösning (ml) NaF-lösning (ml) 1B B B B B B Proven späds med MilliQ-vatten till 25 ml, skakas om och vilar mörkt i 20 minuter. Prov 1B användes för att nollställa spektrofotometern och subtrahera bruset från efterföljande mätningar. Prov 5B kördes för att finna absorptionsmaximum; absorbansen vid denna våglängd registrerades samtidigt. Därefter analyserades proverna 2B till 4B samt 6B, och absorbanserna noterades. Absorbanserna för prov 2B till 6B avsattes mot respektive koncentrationer i ett diagram, som visas i figur 2. Ur detta diagram beräknades sedan provlösningens fluoridjonhalt genom linjär regression; punkten där linjen skär x-axeln motsvarar fluoridjonkoncentrationens negativa värde. 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Standard Prov Linear (Standard) 0,1 0-0,020-0,010 0,000 0,010 0,020 0,030 0,040 [F - ] mmol/l Figur 1: Standardadditionskurva med uppmätt absorbans avsatt mot fluoridjonkoncentration. Med extrapolation fås att linjen skär x-axeln vid [F - ] = - 0, mmol/l. För den linjära anpassningen gäller R 2 =0,9994;
5 Resultat De uppmätta fluoridkoncentrationerna räknades om för att kompensera för spädning och omvandlades sedan till motsvarande massa natriumfluorid. Genom kännedom om invägd mängd tandkräm (0,3329 g) vid beredningen av tandkrämslösningen kunde sedan en viktsprocent natriumfluorid i tandkrämen erhållas. För metod A blev denna 0,330 %; motsvarande siffra för metod B blev 0,305 %. Specifikationen på tandkrämstuben angav 0,32 % NaF-innehåll. Resultaten sammanfattas i tabell 3 nedan. Tabell 3: Resultaten från mätningarna samt omvandling till viktsprocent natriumfluorid i tandkrämen. Metod Uppmätt [F-] (mm) Volym provlösn. (ml) Spädningsfaktor Konc. i tandkrämslösning (mm) Massa NaF (mg) Vikts-% NaF A 0, ,0 12,5 0, , ,3299% B 0, ,0 12,5 0, , ,3047% Innehåll enligt specifikation 0,32% Diskussion I det aktuella försöket visade sig metoden med enkel kalibrerkurva ge ett bättre resultat, även om de båda metoderna gav snarlika värden och dessutom nära det specificerade. Man kan således anta att provet: (1) antingen är relativt fritt från interferenser eller (2) det uppkom fel i en eller båda mätserierna. Eftersom båda regressionerna uppvisar korrelationskoefficienter nära 1 kan det antas att spädningar och mätningar utförts med god noggrannhet. Således är tandkrämsprovet troligtvis fritt från ämnen som stör mätningen. Troliga felkällor diskuteras nedan, under avsnittet Frågor, fråga 4. Frågor Fråga 1: Vad händer med kalibrerkurvan vid den spektrofotometriska analysen om halten av fluoridkomplex närmar sig en punkt då allt reagens har förbrukats, dvs när reagens inte längre finns i överskott? Då det inte längre finns överskott av reagens kommer inte heller fluoridjonerna att binda till komplexet jämvikten förskjuts inte kraftigt åt höger. Eftersom fria fluoridjoner inte absorberar UVljus kommer kalibrerkurvan att flacka ut. Fråga 2: När är metod A att föredra? När är metod B att föredra? Varför? Vilka är fördelarna/nackdelarna med de olika metoderna? Metod B är att föredra då det förekommer interferenser då denna metod kan i viss mån kringgå dessa. Alla prov får samma fel; det kan då enkelt räknas bort. Då interferenser inte förekommer i så stor utsträckning är metod A att föredra eftersom det är en enklare och billigare metod, framförallt vid upprepade mätningar. Om man har 30 prov med tandkräm kan man med metod A använda samma kalibrerkurva till alla 30 prov, och behöver inte heller tillsätta standard till alla prov.
6 Fråga 3: Reagenslösningen innehåller en ph-buffert. Vad är orsakerna till detta? Hur påverkas spektrumet för reagenset och fluoridkomplexet då ph på lösningarna ändras? Vad kan vara anledningen till detta? Vilken inverkan kan ett felaktigt ph ha på analysresultatet? Då lösningen har ett högre ph (basiskt) kommer absorbansen att stiga, och på motsvarande sätt sjunka i sur miljö. Detta beror på att reaktion 1 ovan (se avsnittet Teori) drivs åt höger då lösningen är mer basisk enligt Le Chateliers princip. LaL - är den begränsande reaktanten i reaktion 2 och om fler LaL - bildas kommer fler fluoridjoner att bindas i komplex, vilket ger högre absorbans. I sur miljö minskar tillgången av LaL - och således komplexbinds färre fluoridjoner; absorbansen minskar. Fråga 4: Vilka felkällor kan ha påverkat det erhållna resultatet? Metoden är känslig för olika slags smuts som kan förekomma på kyvetterna, till exempel fingeravtryck och spill från provlösningar. Spektrofotometern som användes hade tidigare under dagen fungerat dåligt. Dessutom användes automatpipetter, vilkas noggrannhet både när det gäller kalibrering och handhavande kan ifrågasättas.
2. Spektrofotometri och potentiometri
Laboration i analytisk kemi (KEGBAA, BLGAK0) 2. Spektrofotometri och potentiometri Laborationen syftar till att introducera två olika metoder för att bestämma fluorhalten i tandkräm och munskölj. 1 Teori
Läs merTitrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merGlukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel
Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merManual för analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri
Manual för analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merMetodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III
Metodutvärdering I Metodutvärdering -validering Nya metoder utvecklas för att Förbättra noggrannhet och precision Tillåta automation Minska kostnader Arbetsmiljö Bestämning av ny analyt Metoden måste verifieras
Läs merBestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen
Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merSelektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas
Läs mer6. FÖRFARANDE. 6.1 Provtagning av lösningen. 6.2 Beredning av utfällningen
6. FÖRFARANDE 6.1 Provtagning av lösningen Pipettera en delmängd av en av extraktionslösningarna enligt punkt 2, som innehåller mellan 20 och 100 mg S, eller mellan 50 och 250 mg SO 3. Placera denna delmängd
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merElektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal
Elektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal Jesper Hagberg Simon Pedersen 1 december 011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Carolina
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merKalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)
Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?
Läs merBIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merSvar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Läs mera) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?
UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merAnalys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri
Analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 Innehåll
Läs merTitrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Läs merLAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som
Läs merBestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan
1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merGRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.
BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5
Läs merAtt göra i ordning en byrett för titrering
Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merEXPERIMENTELLT PROV
EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje
Läs merKemisk kvalitetssäkring av dialysvätska
Kemisk kvalitetssäkring av dialysvätska Gert-Inge Bertinsson, Ph.D. Staffan Bergström, Ph.D. Nordiatrans 2012-03-09 2012, Gambro Lundia AB2012 / Gambro Lundia AB 1 Agenda Krav Flödesbanor, Indosering Konduktivitet
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs merMatematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Läs merSyra/bas och Energi Kurskod 1BA001
Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004
UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2004 TERETISKT PRV 20040323 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter ges i problemtexten. Dessa hämtas
Läs merKyvett-test LCK 555 BOD 7
Kyvett-test Princip Bestämning av biologisk syreförbrukning efter 7 dagar ( ) med tillsats av 5 mg/l allyltiourinämne (ATU) för eliminering av nitrifikation. Bestämningen av halten löst syre sker i alkalisk
Läs merAnalytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Läs mer4. VÄTSKEKROMATOGRAFI
LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merBIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete
BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området
Läs merDriftinstruktion DULCOTEST DT1
Driftinstruktion DULCOTEST DT1 1 Instruktionshandbok Innehåll Funktioner 2 Allmänt 3 Meddelanden/Tekniska data 3 Metoder Klor 4 Klordioxid/ozon 5 Ph-värde/cyanidsyra 6 Kalibrering 7 Rekommenderade kalibreringsvärden
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merKyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol
Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till
Läs mer1 Förberedelseuppgifter
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli
Läs merEKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER
EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merGör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).
Matematikcentrum Matematisk statistik MASB11: BIOSTATISTISK GRUNDKURS DATORLABORATION 4, 21 MAJ 2018 REGRESSION OCH FORTSÄTTNING PÅ MINIPROJEKT II Syfte Syftet med dagens laboration är att du ska bekanta
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merRäkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Läs merSekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018
Sekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018 1. Inledning Inom matematiken är det ofta intressant att finna nollställen till en ekvation f(x),
Läs merSpädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén
Spädningsserier och spädningsfaktorn Niklas Dahrén Vad är en spädningsserie? En spädningsserie innebär a. man u1från en stamlösning, med rela(v hög koncentra(on av e2 specifikt ämne, (llverkar (bereder)
Läs merBEKRÄFTELSE SS
BEKRÄFTELSE SS 02 81 52 SIS/TK 424 Fastställd 1993-05-12 Datum 2004-11-05 Utgåva 2 Vattenundersökningar Atomabsorptionsspektrometri i flamma Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt,
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merKemikaliehantering praktiska tips
praktiska tips Kemikalieanvändning i praktiken Säkerhet Skyddsanordningar Att göra beredningar Utrustning: Glas, vågar, pipetter och ph-meter Beräkningar 2 Säkerhetsutrustning Dragskåp och/eller utsug
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merElektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH
Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ
Läs merKapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
Läs merEDTA-titrering för bestämning av hårdheten hos vatten
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 3 EDTA-titrering för bestämning av hårdheten hos vatten Laborationen demonstrerar principerna för EDTA-titreringar och några olika metoder för manipulering av kemiska
Läs merNr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 15 oktober 1984
13/Vol 13 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 207 384L0500 Nr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 201084 RÅDETS DIREKTIV av den 15 oktober 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas
Läs merAnalys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Läs merLaboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,
Läs merÖvningsuppgifter Syror och baser
Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi
Läs merÖvningar Stökiometri och Gaslagen
Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,
Läs merLaboration 4 R-versionen
Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner
Läs merLaboration 2: Styrkefunktion samt Regression
Lunds Tekniska Högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 2 Styrkefunktion & Regression FMSF70&MASB02, HT19 Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Syfte Styrkefunktion Syftet med dagens
Läs merSura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Läs merTopp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering
Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering Blir din analys volym större? Blir dina kunders specifikationer strängare? Du är inte ensam. Analytiska krav växer inom många branscher
Läs merUV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26
UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg
Läs merKapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel
Läs merPraktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare
SPICE-parametrar för halvledare IH1611 Halvledarkomponenter Ammar Elyas Fredrik Lundgren Joel Nilsson elyas at kth.se flundg at kth.se joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Shaho Moulodi moulodi
Läs merHemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merEXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12
EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst
Läs merTentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011
Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs mer