Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH"

Transkript

1 Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ metod. 1) Stort användningsområde. 2) Låg detektionsgräns. 3) God selektivitet. 4) God riktighet. 5) Enkel och snabb. Kromoforer Alla molekyler absorberar elektromagnetisk energi men bara vissa gör det i våglängdsområdet nm Kromofor λ max ε (nm) Alkene C 6 H 13 CH CH Konjugerad alkene CH 2 CHCH CH Karboxyl CH 3 COOH Azo CH 3 N NCH Aromatisk C 6 H Kaffein Cu Jod-stärkelse Fe-SCN Hur analysera ofärgade ämnen? Om analyten saknar kromofor så får man binda den till en eller låta den bilda ett komplex med lämplig absorption t.ex. SCN, dithizone De bästa reagensen ger en molär absorptivitet på ca Viktiga parametrar Våglängd (maximal känslighet, linearitet, reproducerbart) Fullständig reaktion (ph, reaktionstid, ligandhalt) Störande ämnen (färgade prov, icke-specifika reagens) Procedur Tillverka ljusabsorberande lösning. Vad påverkar absorbansen? ph? Temp? Tid? Rengöring av kyvetter. Val av våglängd. Bestämma förhållandet Abs - konc. Kalibrering a) standardlösningar. b) standardtillsatsmetoden. Analys av provet pss som standarden. Utvärdering

2 Spektrofotometrisk titrering Hjälp att finna slutpunkten. Krav: Produkter eller reaktanter abs. ljus. Beers lag gäller. Korrektion för utspädning. Fördelar Data från flera mätningar används. Andra abs. ämnen stör ej eftersom ändringen i abs mäts. Jämvikt behöver ej favoriseras. Utspädd lösning kan titreras. Analys av blandningar Beers lag är additiv, om de olika komponenterna inte påverkar varandra. Atot = A1 + A An A tot = a x bc x + a y bc y +..a n bc n Tag reda på alla a-värden genom kalibrering med rena ämnen eller använd multivariat kalibrering. Studera komplex Bestämning av bildningskonstant. Bestämning av hur många ligander som ingår i komplexet. Kontinuerlig variation av molförhållandet. Katjonen konstant, liganden varieras (titrering) Det molförhållande som ger maxabs svarar mot rätt komplex. Fluorescens Exciterar molekylen, mäter emitterat ljus. Många biologiskt intressanta molekyler är fluorescerande eller kan bindas till fluoriscerande ämne. Låg detektionsgräns. I = k*p*c Utsläckning, quenching, kan vara ett problem. Automatisering Diskret - robot. Kontinuerlig - flöde. Pump och flödescell. Segmenterat flöde - autoanalyser. O FIA. Provbehandling, spädning, reaktioner, extraktion sker automatiserat i ett slutet system.

3 Atomär spektroskopi Studera atomerna i ett prov oberoende av vilken kemisk form de befunnit sig i. Atomisering Atomerna måste vara separerade ifrån varandra dvs i gasform. Utnyttja de diskreta energiövergångarna, karaktäristiska spektrallinjer för atomen. Tillföra energi: Flamma, elektrotermiskt, induktivt kopplat plasma, direktströmsplasma. Provinförsel och atomisering Förstoftare (nebulizer) Aerosolkammare Atomreservoir motsvarar kyvetten Atomemissionspektroskopi, AES a) Flamemissionsspektroskopi, FES 1. Termisk atomisering i låga. 2. Excitering med termisk energi 3. Analyten själv strålningskällan. Lämplig teknik för lättexciterade atomer t ex alkalimetaller. b) Induktivt kopplat plasma 1. Argongas passerar ett kvartsrör som omges av en induktionsspole i ett alternerande magnetfält. 2. Fria elektroner genereras och accelereras. 3. Kollision med argonatomer ger hög temperatur ett plasma bildas. (10000 K) 4. Provets atomer och joner exciteras i plasmat. ICP, forts. Analysatorn är en polykromator. Flera ämnen kan analyseras samtidigt. Kylgas behövs. Metoden lämpar sig för de flesta ämnen.

4 Induktivt kopplat plasma Atomabsorptionsspektroskopi AAS 1. Atomisering med termisk energi. a) kemotermisk, flamma, FAAS b) elektrotermisk, grafitugn, GFAAS 2. Ljuskälla med specifik våglängd (hålkatodlampa) 3. Emitterade ljuset från lampan absorberas av provets atomer. FAAS Atomabsorption med Flamma Hålkatodlampa Modulator gör ljuset pulserat Förstoftare Aerosolkammare Låga kyvetten Monokromator - våglängdsväljare Fotomultiplikator - detektor Elektroniskt signalbehandlingssystem - dator Hålkatodlampa GFAAS hν Atomreservoiren-grafitugn Elektrotermisk uppvärmning 1. Torkningssteg 2. Föraskningssteg 3. Atomiseringssteg Prov förs in

5 Grafitugn för Atomabs Atomfluorescensspektrometri AFS Atomisering med termisk energi Extern ljuskälla exciterar atomerna Fluorescens vid återgång till grundtillstånd Detektorn vinkelrätt mot strålningskällan Spektroskopiska störningar Spektrala interferenser Kemiska interferenser Jonisationsinterferenser Fysikaliska störningar Atomära spektroskopiska metoder + Bra detektionsgräns + vissa är multielementmetoder + enkla att använda - kan ej skilja olika oxidationsstadier - ofta okänsliga för ickemetaller - relativt dyra IR och NIR Vad sker i molekylen? Hur ser instrumentet ut? Vilka tillämpningar? Vibrationer och rotationer IR, förändringar i molekylens dipolmoment. Elastisk kollision mellan foton och molekyl. Molekylvibrationergrundtoner. Raman, förändring i molekylens polariserbarhet. Lägre intensitet än IR. Oelastisk kollision. NIR, molekylvibrationer- övertoner och grundtoner.

6 Instrument Prov Provhantering Vad är transparant i våglängdsområdet? Tål materialet lösningsmedlet? Gaser, vätskor, fasta material? Strålningskälla Analysator Referens Dämpare Instrument Dispersiva Reflektion FTIR, Fourier Transform Infrared FT-IR Fourier transform spectroscopy Man kan observera ett helt spektrum i IRområdet på en gång. Matematisk omvandling av en kurva till en serie sinus och cosinustermer. Bättre signal/brus-förhållanden och vågtalsprecision. NIR Instrumentet liknande det för UV-vis. Rutinanalyser inom livsmedel, jordbruk, kemisk industri. Bra för mätning av fasta material. Mätning vid flera våglängder och multivariat kalibrering. Kan ge info om partikelstorlek mm. Höga halter, 0,1% Röntgenmetoder, x-ray Typisk våglängd: 0,1-25 Å Emission Absorption Fluorescence Diffraktion (ljusspridning)

7 Hur röntgenstrålning uppstår 1. Bombardemang av metallen med högenergetiska elektroner. 2. Exponering av en substans för en röntgenstråle varvid en sekundär stråle uppstår (fluorescence). 3. Användning av en radioaktiv källa som vid sönderfall producerar röntgenstrålning. Emission, XES Kollision mellan elektroner och ämnets atomer. Kontinuerligt spektra: För varje kollision bromsas elektronen och en foton med röntgenenergi produceras. Linjespektra: uppstår pga elektron-övergångar i de inre atomorbitalerna. K-linjer, L-linjer karaktäristiska för varje ämne. Provet bryts ner, förstörs Absorption, XAS Enkla spektra med väldefinierade toppar. Energin som krävs för att flytta en elektron ska vara exakt. Lätt matrix krävs, tex Pb i bensin. Ämnen med låga atomnummer stör inte. Medicinsk röntgen. Fluorescence, XRF Våglängden för fluorescencelinjen är alltid längre än den för absorption. Vanlig metod för identifiering av ämnen med atomnr > 8. Används även kvantitativt. Förstör ej provet. Röntgendiffraktion Optisk interferens uppstår då röntgenstrålningen träffar en kristall pga att våglängden är av samma storleksordning som kristallplanen. Analys av kristaller, polymerer, naturprodukter, strukturer. Kan analysera föreningar i ett fast material kvalitativt och kvantitativt. Ytanalys med röntgen Elektronspektroskopi. XPS eller ESCA dvs elektronspektroskopi för kemisk analys. Primär stråle av röntgenfotoner ger sekundär strålning av elektroner. Kinetiska energin hos emitterade elektroner mäts. PIXE, protoner mot ytan, röntgenljus mäts.

8 Val av metod Vad är det för prov? Halt? Ett ämne eller många? Vad kan störa? En analys eller många? Vilken utrustning finns?

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

XRF för kvalitetskontroll av farmaceutiska råvaror

XRF för kvalitetskontroll av farmaceutiska råvaror XRF för kvalitetskontroll av farmaceutiska råvaror - metodutveckling och utbildning av användare Linnea Danielsson Examensarbete på programmet Civilingenjör och lärare inom området Teknik och lärande Stockholm

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Analys av kväveoxid. - Analysatorer, standarder och apparaturuppsättning för kraftverks motorer

Analys av kväveoxid. - Analysatorer, standarder och apparaturuppsättning för kraftverks motorer Analys av kväveoxid - Analysatorer, standarder och apparaturuppsättning för kraftverks motorer Michael Söderlund matrikel nummer: 35429 datum: 5.5.2013 1 Innehållsförteckning Förord... 1 Inledning... 1

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x

Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x 1 Kväveoxider kontinuerlig punktmätning, kemiluminescens 2 Kväveoxider kontinuerlig linjemätning, DOAS 3 Kvävedioxid, NO 2 manuell metod, aktiv provtagning

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 1 Innehåll Kort om Bestwood. NIR vad är det? On-line mätning Mottagningsmätning 2 Bestwood Startade 1996, med grunden

Läs mer

Arbete A1 Atomens spektrum

Arbete A1 Atomens spektrum Arbete A1 Atomens spektrum 1. INLEDNING I arbetet presenteras de elektroniska energitillstånden och spektret för den enklaste atomen, väteatomen. Väteatomens emissionsspektrum mäts med en gitterspektrometer

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

FluoroSpheres Kodnr. K0110

FluoroSpheres Kodnr. K0110 FluoroSpheres Kodnr. K0110 Femte upplaga Kalibreringspärlor för daglig övervakning av flödescytometer. Satsen innehåller reagenser för 40 kalibreringar. (105803-003) K0110/SE/TJU/2010.11.03 p. 1/7 Innehåll

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Utveckling av Laser- och Ultraljudsbaserade metoder för förbättrad processövervakning. Tania Irebo tania.irebo@swerea.se

Utveckling av Laser- och Ultraljudsbaserade metoder för förbättrad processövervakning. Tania Irebo tania.irebo@swerea.se Utveckling av Laser- och Ultraljudsbaserade metoder för förbättrad processövervakning Tania Irebo tania.irebo@swerea.se Innehåll Vad vi gör på APMO (Analytisk Processövervakning) - våra tekniker : LUS,

Läs mer

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Zeemaneffekt Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Introduktion En del energinivåer i en atom kan ha samma energi, d.v.s. energinivåerna är degenererade. Degenereringen kan brytas genom att

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1 Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning

Läs mer

Väteatomen. Matti Hotokka

Väteatomen. Matti Hotokka Väteatomen Matti Hotokka Väteatomen Atom nummer 1 i det periodiska systemet Därför har den En proton En elektron Isotoper är möjliga Protium har en proton i atomkärnan Deuterium har en proton och en neutron

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR

LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR Grundläggande kemi för B och K LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR 5 B OCH 19 K 10,81 39,10 Lund 2010-08-19 2 Innehåll Hur man skriver om kemi... 4 LAB 1.: Titreringar... 7 LAB 2.: Spektrofotometriska

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

1. Hur stor är magnetkristallin anisotropi i järn uttryckt i ev per atom?

1. Hur stor är magnetkristallin anisotropi i järn uttryckt i ev per atom? Problem 1. Hur stor är magnetkristallin anisotropi i järn uttryckt i ev per atom? 1 Problem 2. Standardmetoden för att mäta fonondispersionskurvor har varit inelastisk neutronspridning. Men genom utveckling

Läs mer

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel Optisk strålning Innehåll Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus materia Biologiska i effekter i ögat Biologiska effekter i huden Radiometri Gränsvärden Beräkningsexempel Vad är optisk

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Martin Ek POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING 2013 Polymer & Materials Chemistry Centre for Analysis

Läs mer

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Över 500,000 kunder varje år. Omsätter $ 900 miljoner i årlig försäljning.

Över 500,000 kunder varje år. Omsätter $ 900 miljoner i årlig försäljning. NCH NCH är en ledande leverantör av - industriell hygien produkter, rengörings- och underhållslösningar. Över 500,000 kunder varje år Utvecklar, tillverkar och levererar över 100,000 produkter Omsätter

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING 1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,

Läs mer

Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION

Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION Ska formuleringar beskriver obligatoriska krav som måste uppfyllas. Anbud som inte uppfyller samtliga ska-krav kommer inte att behandlas vidare. Ska kraven ska bekräftas

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan

Läs mer

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel WeldPrint Gasbågsvetsning i metall Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel ABN 74 085 213 707 A genda Varför har WeldPrint utvecklats Nya användare och utmärkelser Beskrivning hur WeldPrint arbetar

Läs mer

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30>

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30> PROJEKTBESKRIVNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym Projektnamn < Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla FOM, FOS-850, FOS-1300, FOS-850/1300 Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla Anvisningar Inledning Denna Fiberoptikkraftmätare (FOM) mäter den optiska kraften i fiberoptikkablar. FOM anger eventuell

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius.

«RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och L. Hallstadius. A/0B6OOO6T0 INIS-mf 10463 Fjärde Nordiska Radioekologiseminariet, Gol, Norge, 27 februari- 1 mars, 1985. * * «RADIOKEMISK METOD FÖR 6 3Ni.»» * * (En metod under utveckling.) * «* E. Holm*, U. Nilsson och

Läs mer