TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10"

Transkript

1 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig betygsskala tillämpas enligt följande: Poäng Betyg A B C D E Fx 0 35 F Tänk på att vid frågor med flera svarsalternativ kan felaktiga uppräkningar medföra poängavdrag. Möjlighet till komplettering för att erhålla godkänt, betyg E, finns för den som ligger nära godkändgränsen. Med nära gränsen menas minst 36 poäng, betyg Fx. Kompletteringen sker muntligt efter överenskommelse med kursansvarig. Den som önskar komplettera skall kontakta kursansvarig inom en vecka efter det att vi på hemsidan och Bilda meddelat att tentorna är rättade. Hjälpmedel: Utöver penna och papper är endast kalkylator och det utdelade materialet Formler och tabeller statistiska metoder i Kemisk mätteknik tillåtna. Om du gått kursen ange kursnummer KD1110, om du gick kursen 2006 eller tidigare ange det gamla kursnumret 3B1770 på omslaget. Samma poäng gäller för godkänt och komplettering som ovan. LYCKA TILL!

2 Uppgift 3 Den kromatografiska upplösningen beror av selektivitet, retention och effektivitet. Hur ändras selektiviteten i a) GC? (1p) b) Jonbyteskromatografi? (1p) c) Normal phase LC? (1p) Värdet på retentionsfaktorn bör hållas inom intervallet ca 2-8 för ett kromatografiskt system. d) Förklara kortfattat orsakerna till detta. (2p) I vandeemter-ekvationen och vandeemter-kurvan beskrivs tre faktorer (A, B, C) som påverkar effektiviteten. e) Vilka är dessa tre faktorer? Namnge dem och beskriv dem kortfattat.(3p) Uppgift 4 I bla Kanada utvinner man fossila bränslen från sk oljesand, där oljan ligger blandad med sand/lera. Det är en mycket omdebatterad utvinning då stora mängder förorenat vatten blir kvar. Hur skulle föroreningarna i detta vatten analyseras mha kromatografi (ange teknik, stationärfas, mobilfas och detekor motivera dina val) om a) de var lättflyktiga? (2p) b) de var svårflyktiga? (2p) Föreslå ett (verkligt eller fiktivt) analytiskt problem som skulle kunna lösas kromatografiskt mha c) gelfiltrering/gelpermeation (SEC) (2p) d) elektroninfångningsdetektorn (ECD) (2p) Beskriv kortfattat problemet och motivera varför ovanstående tekniker skulle användas. Uppgift 5 a) Rita och beskriv en valfri jonselektiv elektrod. Vad behövs mer för utrustning vid mätningen? Vad mäter man och hur förhåller sig signalen till halten. (4p) b) Vad är TISAB och varför används det vid mätning med jonselektiv F- elektrod. (2p) c) Förklara varför man bör mäta vid ph 5 ungefär då man använder en fluoridelektrod. (2p) Uppgift 6 a) ICP, AAS, NIR och röntgenfluorescens (XFS) är fyra olika spektroskopimetoder. Välj och motivera ditt val av vilken metod som är lämpligast då det gäller: 1) Ta reda på och kvantifiera vilka metaller som finns i dräneringsvattnet från ett båtvarv. 2) Kontrollera att fukthalten är på en jämn nivå hos spannmålsprodukter. 3) Ta reda på och kvantifiera vilka metaller som finns i en civilingenjörsring. (3p) b) Beskriv AAS-instrumentet och speciellt de delar som skiljer sig från en vanlig spektrofotometer. (3p) c) Vilka kalibreringssamband gäller för AAS respektive ICP? Vilken metod har bredast linjäritetsområde? Vad beror det på? (2p)

3 Uppgift 7 a) Vid en spektrofotometrisk analys i det synliga området använder man ofta en komplexbildare till analyten. Vilka egenskaper bör denna komplexbildare ha? (2p) b) En viktig del i en spektrofotometer är den sk analysatorn. Varför behövs denna del? Vad består den av? (2p) c) Nämn två vanliga detektorer som används i spektrofotometrar. (2p) d) Vad menas med kromofor respektive absorptivitet? (2p) Uppgift 8 a) Kalibreringsfunktionen vid en spektrofotometrisk analys av Fe 3+ med tiocyanat (SCN - ) blev A = 4563*c Fe + 0,02, där halten av Fe anges i mol/l. Beräkna detektionsgränsen då absorbansen för tre mätningar av lösningar utan järn blev 0,005, 0,003, 0,002. (2p) b) Ett vattenprov som man vill analysera med metoden ovan innehåller järn samt även fosfater som man tror kan ge problem pga komplexbildning med järnet. Hur kan man undersöka detta? Hur kan man undvika problemet? Visa med lämplig figur. (3p) c) Cu 2+ kan också bilda komplex med tiocyanat. Rita en våglängsdkurva som förklarar hur man skulle kunna analysera båda metallerna i blandning. (3p) Uppgift 9 a) När man arbetar med GC använder man ofta intern standard. Varför? Hur gör man praktiskt när man arbetar med intern standard? Hur ser kalibrerkurvan ut? Vad krävs för egenskaper av den interna standarden? Förklara varför intern standard ibland används vid ICP men inte vid AAS. (4p) b) Vid injektion av provet i GC används ofta split-injektion. Förklara vad det är och varför man använder split. (2p) c) Vilken injektionsteknik använder man som regel i HPLC? Vad gör att repeterbarheten då denna teknik används blir högre än med tekniken för GC ovan. (2p) Uppgift 10 a) Tänk igenom de olika stegen i analysen av järn i ett prov med den spektrofotometriska metoden beskriven i uppgift 8a). Rita ett fiskbensdiagram som visar vilka olika felkällor man har vid analysen. (3p) b) Beskriv hur man bestämmer selektiviteten för en GC-metod, jonselektiv elektrod respektive en spektrofotometrisk metod. (3p) c) Beskriv kort två kontrollkort som kan användas vid processtyrning. (2p)

4 SVAR Uppgift 3 a) Byte av stationärfas (polär-opolär). b) Förändrad laddning på stationärfasen. c) Byte av komponenter i mobilfasen. d) Om k är för lågt är interaktionen för liten för att uppnå separation. Om k är för högt blir analystiden längre utan att R ökar särskilt mycket (R~k /(k +1)) e) A är eddy diffusion dvs att analyterna kan ta olika vägar i en packad kolonn, B är longitudinell diffusion dvs att analyterna kommer att diffundera i längdriktingen så att bandbreddning uppstår, C är motstånd mot masstransport i statfas och mobfas dvs förflyttningen av analyter i faserna och mellan faserna bör gå fort för att inte bandbreddning ska uppstå tex pga olika flödeshastigheter i kolonnen. Uppgift 4 a) GC, med opolär fas för separation av lättflyktiga ämnen map kokpunkt. He som bärgas för säker och effektiv separation. FID som detektor för kolväteinnehållande ämnen. b) LC, RP med opolär statfas (C18) och polär mobfas (metanol.vatten), för svårflyktiga huvudsakligen opolära ämnen. UV för detektion av föreningar med dubbelbindningar och RI för övriga. c) Individuella svar. Storleksseparation. d) Individuella svar. Tex halogeninnehållande ämnen. Uppgift 5 b) Bild på jonselektiva elektroder finns i kursmatarielet. Förutom indikatorelektroden behövs en referenselektrod med saltbrygga och en voltmeter. Potentialen över membranet mäts. Nernsts ekvation beskriver förhållandet mellan signal och log(aktivitet). E = E 0 +/- RT/nFln10*log(a). (a är jonens aktivitet, a = γ*c). c) TISAB är en buffert med hög jonstyrka (Total Ionic Strength Adjustment Buffer). Eftersom elektroden mäter aktivitet och denna påverkas av jonstyrkan måste jonstyrkan hållas konstant vid mätningarna. (γ i uttrycket ovan beror av jonstyrkan). d) Vid låga ph bildas HF, elektroden mäter bara fria F -. Vid höga ph interfererar OH-joner pga lika laddning och storlek som F-jonen. TISAB justerar även ph till lämpligt värde, ca 5. Uppgift 6 a) 1) ICP är bra vid analys av låga halter metalljoner i vatten. Man kan mäta flera ämnen samtidigt. Man behöver inte veta i förväg vilket ämne man söker vilket man behöver vid AAS. 2) NIR är utmärkt när det gäller fukthaltbestämningar. Vatten absorberar ljus i detta våglängdsområde. Proverna kan mätas direkt utan förbehandling. 3) Här vill man ha en metod som inte förstör provet. Då passar röntgenfluorescens bäst. b) För beskrivning av AAS-instrumentet se kursmaterialet. De delar som är speciella är hålkatodlampan och förstoftare.

5 c) A = abc respektive I = k*c. AAS har smalats linjäritetsområder eftersom vid höga absorbanser får man problem med ströljus. Endast en liten del av det infallande ljuset når detektorn. Uppgift 7 a) komplexbildaren ska binda selektivt till analyten, reagera snabbt och kvantitativt. b) Analysatorn behövs för att dela upp ljuset i olika våglängder och göra det möjligt att välja ut rätt våglängd som passar provet. Gitter eller prisma kan användas. c) fotomultiplikator eller dioder. d) Kromofor är den del i molekylen som absorberar ljus tex en dubbelbindning. Absorptivitet är en konstant som beror på vilket ämne (komplex) man analyserar och vid vilken våglängd. Ingår som є i Beers lag, A = є * b * c. Uppgift 8 a) Detektionsgränsen beräknas som DL = 3,3*s blank /lutning. s blank = 0,00153; DL = 3,3*0,00153/4563 = 1,1 * 10-6 M. b) Genom att göra en kalibrering med standardtillsatsmetoden kan man upptäcka om det finns problem med komplexbildning, då blir lutningen för linjen lägre än för kalibrerkurvan med jämförelsestandard. Skärningen med x-axeln då man ritar upp standardtillsatskurvan ger totalhalten. Bilder på de olika kurvorna finns i kursmaterialet. c) Våglängdskurva för de båda olika metallkomplexen ritas i samma diagram där A avsätts mot λ. En lämplig våglängd för vardera ämnet markeras. Blandningen analyseras vid båda dessa våglängder sedan man gjort en kalibrering för båda komplexen vid bägge våglängderna dvs man har bestämt fyra є-värden. Beräkningen sker genom ett ekvationssystem. A λ1 = є 1Fe *b*c Fe + є 1Cu *b*c Cu A λ2 = є 2Fe *b*c Fe + є 2Cu *b*c Cu Uppgift 9 a) Intern standard används i GC för att kompensera för svårigheter att injicera samma mängd prov varje gång. Till varje analyt-standard samt till det okända provet sätts samma mängd intern standard. Areakvoten beräknas ur kromatogrammet och avsätts mot halten analyt i standardlösningarna i en graf. (Figur i uttdelat marerial). Den interna standarden ska ha liknande egenskaper som analyterna tex kokpunkt och poläritet men måste separera tydligt från de undersökta ämnena. Intern standard används vid ICP för att kompensera för förluster vid upparbetning. IS tillsätts då tidigt i upparbetningen. Då man måste kunna mäta två olika ämnen vid samma tillfälle oberoende av varandra är inte AAS lämpligt då varje ämne kräver sin speciella lampa. b) Splitinjektion innebär att provet som injiceras splittas och bara en liten del går in till kolonnen från injektorn, största delen av provet förs ut. Detta gör man för att den smala kapillärkolonnen bara kan belastas med en mycket liten provvolym så att inte bandbredden blir för stor. c) I HPLC använder man en ventil/provloop. Provloopen fylls med en exakt volym prov som förs in till kolonnen vid varje tillfälle man öppnar ventilen. Detta ger en högre repeterbarhet än då man använder injektionsspruta.

6 Uppgift 10 a) Vid en spektrofotometrisk analys måste man först göra en kalibrering med kända halter. Invägning av järnstandard, spädning, uttagning av delmängd, spädning igen, mätning i spektrofotometern. Invägning eller uppmätning av prov, spädning och mätning. Dessutom finns en osäkerhet i själva kalibrerkurvan. Reaktionstid, ph och temperatur kan också påverka resultatet. Fiskbensdiagrammet kan se ut som nedan: b) När man testar en metods selektivitet måste man tillsätta möjliga interferenser. När det gäller GC kan man ur kromatogrammet beräkna selektiviteten som α = (t R2 t M )/ (t R1 t M ). För jonselektiv elektrod tillsätter man interferensen och undersöker hur olika tillsatsmängder påverkar potentialen. Vid spektrofotometrisk analys kan man också göra tillsatser och mäta absorbansen. Man kan på så sätt bestämma vid vilken halt av interferensen som påverkan av signalen sker. c) X-kort används för att kontrollera riktigheten, medelvärdet för varje omgångsmätningar avsätts i ett diagram där målvärde, varningsgränser och aktionsgränser ritats upp. R-kort används på motsvarande sätt för att kontrollera om någon förändring i spridningen sker. Ett mått på spridningen inom varje omgång (tex range) avsätts mot omgång i ett diagram med framtagna gränslinjer.

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770), 2007-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng, för betyg

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2008-06-03 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2009-03-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation. Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2010-03-17 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2010-01-11 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-10-24 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2007-10-22 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010), TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), 2009-03-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av mars 1997. NATIONELLT PROV

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2

Läs mer

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod. Övning 8 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. Kunna beräkna medeltiden som en kund tillbringar i ett könät med återkopplingar.

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009 Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterialet Provet Poäng och betygsgränser NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 009 40 minuter för Del I och Del II tillsammans. Vi rekommenderar att du använder

Läs mer

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext. PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät

Läs mer

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013 SF626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 23 Skrivtid: 8:-3: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Mattias Dahl Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. De tre

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov.

Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov. Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov. (Lärare: Ingemar Carlsson) Anvisningar Provtid Hjälpmedel Del A Del B Del C Kravgränser 110 minuter för Del B, C och Del D. Du får påbörja del D (och börja använda

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010), TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), 2009-06-05 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Kursombud sökes! Kursens syfte är att ge en introduktion till metoder för att förutsäga realtidsegenskaper hos betjäningssystem, i synnerhet för data- och telekommunikationssystem. Såväl enkla betjäningssystem,

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014. Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar

Läs mer

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF904 MARKOVPROCESSER MÅNDAGEN DEN 26 AUGUSTI 203 KL 08.00 3.00. Examinator: Gunnar Englund tel. 073 32 37 45 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling i Matematisk

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant

Läs mer

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22 Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

2. Spektrofotometri och potentiometri

2. Spektrofotometri och potentiometri Laboration i analytisk kemi (KEGBAA, BLGAK0) 2. Spektrofotometri och potentiometri Laborationen syftar till att introducera två olika metoder för att bestämma fluorhalten i tandkräm och munskölj. 1 Teori

Läs mer

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Tentamen i Systemteknik/Processreglering Institutionen för REGLERTEKNIK Tentamen i Systemteknik/Processreglering 22 augusti 2011 kl 14 19 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-13 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-13 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-13 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 20121124 kl. 8.3012.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

Fria matteboken: Matematik 2b och 2c

Fria matteboken: Matematik 2b och 2c Fria matteboken: Matematik 2b och 2c Det här dokumentet innehåller sammanfattning av teorin i matematik 2b och 2c, för gymnasiet. Dokumentet är fritt att använda, modifiera och sprida enligt Creative Commons

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD UTRUSTNING Utöver utrustningen 1), 2) and 3), behöver du: 4) Lins monterad på en fyrkantig hållare. (MÄRKNING C). 5) Rakblad i en

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 08:00 12:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Analys av sexvärt krom i jord

Analys av sexvärt krom i jord Analys av sexvärt krom i jord Totalhalt v.s. vattenlakad Martin Stener ALS Scandinavia AB Analyser - Hur får man ett korrekt analysresultat? - Vad är det som har analyserats? Bestäms av analysmetoden inte

Läs mer

28 Lägesmått och spridningsmått... 10

28 Lägesmått och spridningsmått... 10 Marjan Repetitionsuppgifter Ma2 1(14) Innehåll 1 Lös ekvationer exakt................................... 2 2 Andragradsfunktion och symmetrilinje........................ 2 3 Förenkla uttryck.....................................

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014 SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 214 Skrivtid: 14.-19. Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Roy Skjelnes Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor.

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Färska livsmedel, exempelvis mjölk, som vi i Sverige är vana vid att hitta i kyldisken, distribueras i många andra länder utanför kylkedjan. Tetra Pak

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och brus Introduktions föreläsning Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer

Läs mer

METALL/STRÖM DETEKTOR

METALL/STRÖM DETEKTOR METALL/STRÖM DETEKTOR Bruksanvisning Läs denna bruksanvisning noga innan användning. INTRODUKTION Detta är en avancerad detektor med multifunktion. Den kan söka och lokalisera metall, ström och ribbor.

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv

Läs mer

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

NpMaD ht 2000. Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

NpMaD ht 2000. Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E. NpMaD ht 000 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av december 010. Anvisningar

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1997. Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1997. Tidsbunden del Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av november 1997. NATIONELLT

Läs mer

LABORATION 4 DISPERSION

LABORATION 4 DISPERSION LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va

Läs mer

Betygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Betygskriterier Matematik E MA1205 50p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna Betygskriterier Matematik E MA105 50p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA105 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaD ht2007 för Ma4 1(10) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007 2 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Förord Kom ihåg Matematik

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1 ATM-Matematik Mikael Forsberg 6-64 89 6 Matematik med datalogi, mfl. Skrivtid:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor.

Läs mer

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Omtentamen i DV & TDV

Omtentamen i DV & TDV Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Högskoleverket NOG 2006-10-21

Högskoleverket NOG 2006-10-21 Högskoleverket NOG 2006-10-21 1. Rekommenderat dagligt intag (RDI) av kalcium är 0,8 g per person. 1 dl mellanmjölk väger 100 g. Hur mycket mellanmjölk ska man dricka för att få i sig rekommenderat dagligt

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26 UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof.

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. KEM M06 Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09 Av Lars Erik Andreas Ehnbom Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. Jan-Åke Jönsson Föreläsningarna delas in i ett antal delar: KF = kromatografiföreläsningar

Läs mer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning

Läs mer

TNSL11 Kvantitativ Logistik

TNSL11 Kvantitativ Logistik TENTAMEN TNSL11 Kvantitativ Logistik Datum: 25 mars 2013 Tid: 08:00 12:00 i TP56 Hjälpmedel: Hjälpmedel av alla slag, förutom kommunikationsutrustning (telefoner, datorer, och andra saker som kan ta emot

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer