Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén"

Transkript

1 Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén

2 Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en avancerad form av vätskekromatografi. Det finns även andra enklare och mer begränsade former av vätskekromatografi, t.ex. papperskromatografi, tunnskiktskromatografi, jonbyteskromatografi och gelfiltrering. Namnet kromatografi kommer av det grekiska ordet chroma som betyder färg. I början användes kromatografiska metoder endast för färgade ämnen men nu används dessa även Cll ofärgade ämnen så namnet är därför lite missvisande.

3 Vad används GC och HPLC till? 1. Separera (rena) olika ämnen som finns i eb prov: Vi kanske har ee prov som innehåller ee stort antal olika ämnen, men vi är enbart intresserade av ee av dessa ämnen. Vi kan då använda GC eller HPLC för ae separera ämnena från varandra och därmed isolera det ämne vi är ute eker. 2. Undersöka vilka okända ämnen som finns i eb prov: Vi kan idencfiera okända ämnen (t.ex. giker, droger, dopingpreparat, miljögiker eller läkemedel) med dessa metoder. Om vi dessutom kopplar vår GC eller HPLC Cll en masspektrometer får vi ee mycket krakfullt verktyg för ae idencfiera okända ämnen. 3. Bestämma koncentraionen av olika ämnen som finns i eb prov: GC och HPLC kan också användas kvanctacvt för ae mäta koncentraconen av de ämnen som finns i ee prov. 4. Renhetstester: Vi kan undersöka om ee prov är förorenat med andra ämnen som inte bör finnas där (t.ex. renhetstester av läkemedel eller livsmedel).

4 3 saker är gemensamt för både GC och HPLC Prov: I både GC och HPLC CllsäEs ee prov innehållande olika ämnen som ska analyseras. Mobil fas: I både GC och HPLC finns en s.k. mobil fas (rörlig fas). Den mobila fasen i GC består av en gas (helium, kvävgas eller vätgas) medan den i HPLC består av en vätska (en blandning av olika ämnen). SyKet med den mobila fasen är ae transportera provet genom gas- eller vätskekromatografen, alltså genom den maskin som ska uqöra själva analysen. StaIonär fas: I både GC och HPLC finns en kolonn (ee ihåligt rör) som på insidan är beklädd med en staconär fas (scllastående fas) som består av olika molekyler. Molekylernas uppgik i den staconära fasen är ae binda Cll de olika ämnena i provet så ae dessa ämnen bromsas upp inuc kolonnen. Vissa ämnen kan binda mycket starkare Cll molekylerna i den staconära fasen och tar därför längre Cd på sig genom kolonnen och det är grunden Cll hela analysen i GC och HPLC.

5 En högupplösande vätskekromatograf (HPLC)

6 Principen bakom HPLC En pump som pumpar den mobila fasen och provet genom hela systemet Pump Detektorn gör ee kromatogram där varje topp motsvarar ee ämne i provet Mobil fas Behållare med den mobila fasen (vätska) Här CllsäEs provet Injektor Detektorn känner av när ee ämne passerar och registrerar retenconscden och intensiteten Detektor Kolonn med staconär fas I kolonnen separeras ämnena i provet från varandra ekersom olika ämnen binder olika läe Cll den staconära fasen och kommer därför ut vid olika Cdpunkter

7 Separationen i HPLC sker utifrån polaritet Polära och opolära ämnen: Alla ämnen kan delas in i polära ämnen (dipoler) och opolära ämnen (ej dipoler). Det är dock en scgande skala där vissa polära ämnen har ganska hög polaritet medan andra ämnen har mycket hög polaritet etc. Polära och opolära ämnen skapar olika typer av intermolekylära bindningar: Polära ämnen kan dels bilda vätebindningar eller vanliga dipol-dipolbindningar och dels van der Waalsbindningar (alla ämnen kan bilda van der Waalsbindningar) medan opolära ämnen endast kan ge upphov Cll van der Waalsbindningar. Polär eller opolär staionär fas: Den staconära fasen i kolonnen är ancngen polär eller opolär (väljs bl.a. beroende på vilka ämnen som ska analyseras, dock vanligast med opolära kolonner) och det kommer påverka separaconen av ämnena i provet. Polär eller opolär mobil fas: Om kolonnen är opolär väljs en mobil fas som är mer polär än den staconära fasen och om kolonnen är polär väljs en mobil fas som är mer opolär. SeparaIon uifrån polaritet: Ämnen som är polära kommer i högre grad välja den fas som är mest polär. Om den staconära fasen i kolonnen är polärare än den mobila fasen så kommer dessa ämnen vilja binda Cll den staconära fasen i högre grad (och tvärtom).

8 Separationen i HPLC sker utifrån polaritet Om den staionära fasen i kolonnen är polär (består av polära molekyler) samcdigt som den mobila fasen är mer opolär kommer de polära ämnena i provet bromsas upp mest inuc kolonnen ekersom dessa kan binda med starka bindningar (vätebindningar eller dipol-dipolbindningar) Cll den staconära polära fasen. De opolära ämnena kommer åka snabbast igenom kolonnen ekersom dessa ämnen inte kan binda Cll den staconära fasen lika bra. Opolär mobil fas Polärt ämne som binder Cll den polära staconära fasen Polär Polär Polär Opolärt ämne som inte binder så bra Cll den polära staconära fasen Opolär Opolär Opolär De opoläraste ämnena åker ut först Polär staconär fas inuc kolonnen

9 HPLC-analyser kan utföras på 2 olika sätt 1. Normal-fas-kromatografi (polär kolonn): Polära ämnen binder med starka vätebindningar eller dipol-dipolbindningar Cll den polära staconära fasen och bromsas därför mest i kolonnen. Opolära ämnen binder inte lika bra Cll den staconära fasen och åker därför ut först genom kolonnen. 2. Omvänd-fas-kromatografi (opolär kolonn): Opolära ämnen består oka av kolvätekedjor och kan därför skapa relacvt starka van der Waalsbindningar Cll den opolära staconära fasen som också består av kolvätekedjor. SamCdigt trivs de polära ämnen bäere i den mobila fasen ekersom de kan binda Cll den med starka vätebindningar eller dipol-dipolbindningar. DeEa sammantaget leder Cll ae de polära ämnena åker ut först genom kolonnen. Normal-fas-kromatografi (straight-phase) Opolär mobil fas (t.ex. en blandning av hexan och kloroform) Polär staconär fas (OH-grupper) Omvänd-fas-kromatografi (reversed phase) Polär mobil fas (t.ex. en blandning av vaben och metanol) Opolär staconär fas (kolväten, t.ex. C18) De opoläraste ämnena åker ut först De poläraste ämnena åker ut först Obs. De mobila faserna består av blandningar av olika ämnen med olika polaritet. Vi vill nämligen inte ha en mobil fas som 100 % polär eller 100 % opolär ekersom alla ämnen Cll slut ska kunna ta sig igenom kolonnen.

10 Separationen i HPLC sker utifrån polaritet Omvänd-fas-kromatografi: Normal-fas-kromatografi:

11 Exempel på hur en HPLC-analys fungerar Opolär staconär fas Polär mobil fas Opolär staconär fas Ämne RetenIonsId (min) 1,5 3,0 6,5 9,5

12 De 4 ämnena får olika retentionstid beroende på deras polaritet Ämne RetenIonsId (min) 1,5 Polaritet 3,0 6,5 9,5 RetenIonsIden: Den Cd det tar för ämnet ae passera igenom kolonnen och fram Cll detektorn. RetenIonsIden är specifik för varje ämne och vi kan därför använda retenconscden för ae idencfiera de ämnen vi har i vårt prov.

13 Intensiteten Ett kromatogram visar intensiteten och retentionstiden för de 4 ämnena Ämne 1 Ämne 2 Ämne 3 Ämne 4 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5 10 RetenIons- Iden RetenIonsIden är specifik för varje ämne och visar därför vilket ämnet är (kvalitacv analys). Toppens area avslöjar däremot hur stor koncentracon vi har av ämnet (kvanctacv analys).

14 Exempel på ett riktigt kromatogram Bildkälla: "Hplc-perfume-chromatogram" by Lukke - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons - heps://commons.wikimedia.org/wiki/file:hplcperfume-chromatogram.png#/media/file:hplc-perfume-chromatogram.png

15 Här CllsäEs provet Injektor Principen bakom GC Ugnen förgasar ämnena i provet Detektorn gör ee kromatogram där varje topp motsvarar ee ämne i provet Mobil fas Gasbehållare med den mobila fasen (gas) Ugn Kolonn med staconär fas Detektorn känner av när ee ämne passerar och registrerar retenconscden och intensiteten Detektor I kolonnen separeras ämnena i provet från varandra ekersom olika ämnen binder olika läe Cll den staconära fasen och kommer därför ut vid olika Cdpunkter

16 En gaskromatograf (GC)

17 Separationen i GC skiljer sig åt jämfört med separationen i HPLC Den mobila fasen i GC har ingen direkt interakion med ämnena i provet (inga bindningar skapas) utan fungerar bara som ee transportmedel ( knuffar på våra ämnen så ae de rör sig framåt). Därför används inte begreppen polär eller opolär när vi pratar om den mobila fasen. I GC finns en ugn som höjer temperaturen så ae våra ämnen i provet förgasas. Ämnena måste vara i gasform för ae kunna transporteras från start Cll mål i en gaskromatograf. Desto högre temperatur desto snabbare kommer ämnena transporteras genom kolonnen ekersom ämnena kommer ha svårare ae binda Cll den staconära fasen vid en högre temperatur. Det är alltså gasen + temperaturen som Cllsammans får ämnena ae transporteras genom kolonnen. Kokpunkt och polaritet påverkar separaionen och retenionsiden: När ämnen kommer in i kolonnen kommer vissa ämnen binda starkare än andra ämnen Cll kolonnen. I en opolär kolonn är det ämnenas kokpunkt som indirekt avgör hur läe de binder Cll kolonnen. I en polär kolonn är det kokpunkten Cllsammans med ämnenas polaritet som har betydelse.

18 Separationen i GC sker utifrån kokpunkt om det är en opolär kolonn Om kolonnen är opolär är det enbart van der Waalsbindningar (LondonkraKer) som kan uppstå mellan ämnena i provet och den staconära fasen (inga vätebindningar eller dipol-dipolbindningar är möjliga). Stora molekyler (oavsee polaritet) är dels tyngre än mindre molekyler och de kan dessutom skapa starkare van der Waalsbindningar (LondonkraKer) Cll kolonnen. Stora molekyler är därför okast mindre flykcga och har i regel högre kokpunkt jämfört med mindre molekyler. Ämnenas kokpunkt är därför relaterat Cll retenconscden i en opolär kolonn. Opolära kolonner används framförallt om man i förväg vet om ae provet innehåller mest opolära ämnen. Mobil fas Ämne 3 De ämnen som har lägst kokpunkt åker ut först Ämne 2 Ämne 1 Opolär staconär fas (kolväten, t.ex. C18)

19 Separationen i GC sker utifrån kokpunkt och polaritet om det är en polär kolonn Även om kolonnen är polär så har forzarande ämnenas kokpunkt betydelse (t.ex. så kan van der Waalsbindningar uppstå mellan alla olika ämnen), men skillnaden nu är ae polära ämnen i provet kan bilda starka vätebindningar och/eller vanliga dipol-dipolbindningar Cll den staconära fasen vilket också påverkar retenconscden. De ämne som stannar kvar längst i kolonnen (längst retenconscd) är därför de ämnen som består av stora och polära molekyler medan ämnen som består av små och opolära molekyler kommer åka ut först. Opolära kolonner används framförallt om man i förväg vet om ae provet innehåller mest polära ämnen. Här är det svårt ae säga vilket ämne som får längst retenconscd. EE litet ämne med möjlighet Cll många vätebindningar kan få längre retenconscd jämfört med större opolärare ämnen. Mobil fas Ämne 3: Liten och polär Ämne 2: Stor och opolär Ämne 4: Liten och opolär De ämnen som har lägst kokpunkt/polaritet åker ut först Ämne 1: Stor och polär Polär staconär fas (OH-grupper)

20 Vad är de viktigaste skillnaderna mellan GC och HPLC? Olika mobila faser: I gaskromatografi används en gas som mobil fas (helium, kvävgas eller vätgas) medan en vätska (en blandning av olika ämnen) används vid HPLC. HPLC kan användas för fler ämnen: GC kan enbart separera ämnen som är flykcga (kan övergå i gasform relacvt läe) och som är värmetåliga. Det är enbart ämnen som har en lägre kokpunkt än 350 grader som kan analyseras med GC, vilket motsvarar ca % av alla kända ämnen. HPLC kan däremot användas även för icke flykcga ämnen och för ämnen som är värmekänsliga och har därför ee större användningsområde (t.ex. används HPLC för kolhydrater, feeer och proteiner och har därför stor betydelse inom biokemi, medicin etc.). Fördelen med GC framför HPLC är framförallt ae det är en snabbare och lite enklare metod ae genomföra.

21 Vi kan förbättra separationen i kolonnen genom att ändra olika faktorer Ibland blir upplösningen inte Illräckligt bra. I kromatogrammet kan det det vara så ae topparna från 2 olika ämnen sammanfaller vilket innebär ae det är svårt ae veta vilken topp som är från vilket ämne och det är svårt ae göra en koncentraconsbestämning av ämnena. Åtgärder för ab förbäbra separaionen och få en bäbre upplösning i kromatogrammet: 1. Använda en kolonn med en annan storlek: I en längre och/eller smalare kolonn kommer de olika ämnena i provet binda fler gånger Cll den staconära fasen och därmed separeras från varandra i högre utsträckning. 2. Sänka hasigheten av den mobila fasen: Om vi sänker den mobila fasens hascghet så kommer ämnena i provet ha längre Cd på sig inuc kolonnen och de kommer hinna binda i större utsträckning Cll den staconära fasen. Det leder Cll en bäere separacon. 3. Ändra kolonnens polaritet: Om vi får en dålig separacon på en opolär kolonn så kan vi testa med ae byta ut den mot en polär kolonn (eller tvärtom). 4. Ändra den mobila fasens polaritet (HPLC): I HPLC kan vi öka eller minska polariteten av den mobila fasen genom ae påverka sammansäeningen av de ämnen som ingår. 5. Ändra temperaturen (GC): I GC kan vi sänka temperaturen vilket innebär ae ämnena kommer ha läeare ae binda Cll den staconära fasen (övergår inte i gasform lika läe). Det leder Cll totalt säe fler interakconer mellan ämnena och den staconära fasen och därmed en bäere separacon.

22 Exempel: Analys av droger i ett urinprov med hjälp av HPLC De kemiska forensikerna på NaConellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping får Cll uppgik ae analysera ee urinprov från en person som misstänks ha intagit någon form av drog. Forensikerna väljer ab analysera provet med hjälp av HPLC. Bildkälla: By James Heilman, MD (Own work) [CC BY-SA 3.0 (hep:// creacvecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons. hep://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/29/pyuria2011.jpg.

23 Kända retentionstider för några utvalda ämnen Utseende: Namn: RetenIonsId (min) Urinämne 2,5 Kokain 6,0 Anabola steroider 8,2 Amfetamin 8,9 Innan de uzör analysen tar de fram en tabell med kända retenconscder för de ämnen de misstänker kan finnas i urinprovet (obs. påhieade retenconscder!). Genom ae jämföra de erhållna retenconscderna med de kända så kan de lista ut vilka okända ämnen som finns i urinprovet.

24 Vilket eller vilka ämnen finns i urinprovet? Ämnen som passerar detektorn: RetenIonsId (min): 2,5 IdenIfiering av ämnena: Urinämne 6,0 Kokain Slutsats: Urinprovet innehåller urinämne och kokain.

25 Intensiteten Kromatogram av urinprovet Urinämne (urea) Kokain 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5 10 RetenIonsIden

26 Uppgift: Ett prov med okända ämnen analyseras med hjälp av HPLC (polär kolonn). Tre retentionstider erhålls; 2,5, 7,7 och 12,3. Kemisterna identifierar nedanstående tre ämnen i provet. Men vilken retentionstid tillhör vilket ämne? Butan Glycerol Butanol RetenIonsId 2,5: Opolärt ämne, kan ej bilda vätebindningar eller dipol-dipolbindningar med den polära kolonnen. Åker därför snabbast genom kolonnen. RetenIonsId 12,3: Polärt ämne, har 3 OH-grupper och kan därför bilda många vätebindningar med den polära kolonnen. Åker därför långsammast genom kolonnen. RetenIonsId 7,7: Polärt ämne, har 1 OH-grupp och kan därför bilda vätebindningar med den polära kolonnen. Kan dock inte bilda lika många vätebindningar som glycerol. Åker därför igenom kolonnen näst snabbast.

27 Uppgift: Ett prov som innehåller cyklohexan (80,7 C), butanon (79,64 C) och etanol (78,37 C) analyseras i en GC som har en polär kolonn. Vilket ämne får längst retentionstid? Cyklohexan Butanon Etanol Svar: I en GC med en polär kolonn är det kombinaconen av kokpunkt och polaritet som avgör retenconscden. Alla 3 ämnen har likartade kokpunkter vilket innebär ae det är deras polaritet som kommer vara avgörande i det här fallet. Cyklohexan är ee opolärt ämne som ej kan binda Cll kolonnen med vätebindningar eller dipol-dipolbindningar. Cyklohexan kommer därför transporteras snabbast genom kolonnen och har därför kortast retenconscd. Butanon är ee polärt ämne (dipol) och kan binda med dipol-dipolbindningar Cll kolonnen. Butanon kan dock ej skapa vätebindningar och kommer därför ha näst kortast retenconscd. Etanol innehåller en OH-grupp och kan därför binda med starka vätebindningar Cll den polära kolonnen. Etanol kommer därför bromsas upp mest inuc kolonnen och får den längsta retenconscden.

28 För den bästa kvalitativa analysen krävs dock en masspektrometer som detektor Många prover är komplexa och innehåller eb stort antal ämnen med likartade retenconscder. Dessa är därför svåra ae idencfiera med enbart GC eller HPLC kopplad Cll en vanlig detektor. Om vi däremot kopplar vår GC eller HPLC Cll en detektor som heter masspektrometer (MS) så kommer vi få ee mycket krakfullt verktyg. Dessa analysmetoder kallas för GC-MS resp. HPLC-MS. Med hjälp av en masspektrometer kan massan av de olika ämnena i provet bestämmas. Masspektrometern kan även lista ut vilka delar som finns i de olika ämnenas molekyler ekersom molekylerna slås sönder i mindre beståndsdelar och sedan vägs varje beståndsdel. Varje beståndsdel i molekylen kan då idencfieras och vi kan göra en strukturbestämning av hela molekylen. Masspektrometern skapar på deea säe ee kemiskt fingeravtryck för varje ämne. Därmed kan vi idencfiera helt nya ämnen (t.ex. helt nya droger).

29 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hbp:// hbp://

Analysera gifter, droger och andra ämnen med pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med pappers- och tunnskiktskromatografi Niklas Dahrén Vad används pappers- och tunnskiktskromatografi (TLC) till? 1. Separera (rena) olika ämnen som finns i e4

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation. Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering

Läs mer

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland.

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Arkeologiska forskningslaboratoriet Uppdragsrapport 24 Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Ludvig Papmehl-Dufay, 2005 Metodbeskrivning Totalt fem krukskärvor från Glamilders

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin Blodsockerkoncentra3onen Glukagon Insulin sänker blodsockret ü Insulin är e+ hormon

Läs mer

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Vad är fetter och lipider? Niklas Dahrén

Vad är fetter och lipider? Niklas Dahrén Vad är fetter ch lipider? Niklas Dahrén ü ü ü ü Vad är fett? Fe$er är rganiska ämnen sm /llhör gruppen lipider ch de är framförallt uppbyggda av kl- ch väteatmer. Triglycerider: Begreppen fe; ch fe;mlekyler

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén PCR-metoden PCR= Polymerase chain reac/on. Kopiera upp specifika DNA-sekvenser: Med hjälp av PCR kan vi välja ut de områden i DNA:t (t.ex. STRområden

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Visste du att På vin & spritcentralen får man vid destillation fram 92-93%-ig sprit. Detta kan vi många gånger slå!

Visste du att På vin & spritcentralen får man vid destillation fram 92-93%-ig sprit. Detta kan vi många gånger slå! Tryckfrihetslagen möjliggör utgivandet av denna PDF. Det som beskrives i denna PDF är olaglig och vad "man" gör i den här PDFen, det är ingen uppmaning till er. Men kunskapen är en lätt börda. Trevlig

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med ninhydrin Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översiktlig beskrivning över hur ninhydrin fungerar Elektronega7vitet Kemin bakom ninhydrinanalys Översiktlig beskrivning

Läs mer

Extraktion och isolering av naturprodukter

Extraktion och isolering av naturprodukter Extraktion och isolering av naturprodukter Anders Herrmann 1) Teori och metoder för olika isoleringsarbeten 2) Praktisk isoleringsarbete Vad är en naturprodukt? Alla biologiska molekyler är egentligen

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

5 AVSLUTANDE DISKUSSION

5 AVSLUTANDE DISKUSSION 5 AVSLUTANDE DISKUSSION Detta arbete visar på att det finns ett samband mellan rum-funktionaktivitet-människa. En komplex rumslig struktur i staden ger ett varierat utbud av funktioner och aktiviteter

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Materia. Niklas Dahrén

Materia. Niklas Dahrén Materia Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad innebär materia? Indelning av materia Skillnaden mellan rena ämnen och blandningar Homogena och heterogena blandningar Grundämne eller kemisk

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Separation av Yamadas universalindikator med TC

Separation av Yamadas universalindikator med TC För eleven Separation av Yamadas universalindikator med TC Vilka färgämnen ingår i Yamada? Syftet med laborationen: Att identifiera komponenterna i en universalindikator med hjälp av tunnskiktskromatografi.

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2010-03-17 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Beräkna substansmängd, molmassa och massa. Niklas Dahrén

Beräkna substansmängd, molmassa och massa. Niklas Dahrén Beräkna substansmängd, molmassa och massa Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Bestäm molmassan för glukos (C 6 H 12 O 6 ). 2. Hur många mol glukos (C 6 H 12 O 6 ) finns i den

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

FRÅGOR. Tre lag vinner:

FRÅGOR. Tre lag vinner: Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker

Läs mer

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 4 november 2010 Stockholm Analysomgångar 2010-06 A-E 2010-23 A-E 2010-41 A-E Prov A-C: Etanol, metanol,

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Kod:... Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Personlig identifierare: Läs detta först: 1. Skriv din kod på varje blad! 2. Mobiltelefoner (tysta!), väskor och ytterkläder

Läs mer

Frågor och svar om gode män i Växjö

Frågor och svar om gode män i Växjö Frågor och svar om gode män i Växjö Innehåll: Sidan 3. Det är vi som har gjort en undersökning Sidan 4. Vad en god man är Sidan 5. Vi förklarar några ord Sidan 6. Vad gör en god man? Sidan 7. Skillnad

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof.

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. KEM M06 Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09 Av Lars Erik Andreas Ehnbom Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. Jan-Åke Jönsson Föreläsningarna delas in i ett antal delar: KF = kromatografiföreläsningar

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer