TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),"

Transkript

1 TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig betygsskala tillämpas enligt följande: Poäng Betyg A B C D E Fx 0 25 F Tänk på att vid frågor med flera svarsalternativ kan felaktiga uppräkningar medföra poängavdrag. Möjlighet till komplettering för att erhålla godkänt, betyg E, finns för den som ligger nära godkändgränsen. Med nära gränsen menas minst 26 poäng, betyg Fx. Kompletteringen sker muntligt efter överenskommelse med kursansvarig. Den som önskar komplettera skall kontakta kursansvarig inom en vecka efter det att vi på hemsidan meddelat att tentorna är rättade. (Tentorna kommer att vara färdigrättade senast ) För studenter registrerade på kursen före HT07 gäller kursnummer 3B1775. Poängskalan för betygen på 3B1775 är följande: poäng ger betyget poäng ger betyget poäng ger betyget poäng ger betyget U För komplettering (minst 36 poäng) se ovan. Hjälpmedel: Utöver penna och papper är endast kalkylator tillåten. Skriv på omslaget till tentan vilket kursnummer som gäller dig! LYCKA TILL!

2 1. För att ett golvmaterial ska kunna få Svanenmärkning (dvs dokumenterat miljövänligt) krävs att produkten/tillverkningen uppfyller ett antal krav när det gäller innehåll/utsläpp av farliga substanser. Exempelvis finns det ett gränsvärde på 2g/m 2 för utsläpp av organiska lösningsmedel vid tillverkningen. Materialet får heller inte avge organiska lösningsmedel efter utläggning på plats i bostäder och andra lokaler. a) Vid provtagning kan antingen slumpprov eller systematiska prov användas. Förklara principerna för dessa provtagningssätt. (2p) b) Skulle slumpprov eller systematiska prov vara lämpligast för att ta prov på utsläppen (i gasform) av organiska lösningsmedel från tillverkningen? Förklara! Beskriv också vad man måste tänka särskilt på för att inte få felvisande resultat. (4p) c) Delar av det färdiga golvet bör också testas innan det lämnar fabriken. Föreslå ett lämpligt sätt att bestämma hur stora golvbitar som behöver testas. (2p) 2. a) Golvbitarna som nämns i fråga 1c kan exempelvis läggas i en tät kammare och luftprov tas sedan ut därifrån. Proven analyseras för att undersöka hur mycket lösningsmedel som avges. Vilken teknik, vilken metod inom denna teknik och vilken utrustning bör användas för att analysera lösningsmedlen? Motivera ditt svar! (4p) b) Antimon, bly, kadmium och kvicksilver är också ämnen som inte får finnas i det Svanenmärkta golvet. Hur bör dessa ämnen analyseras? Ange lämplig teknik, metod och utrustning. Motivera valet! (4p) OBS! Du ska inte använda masspektrometri i något av problemen i 2 a) och b)! 3. Emission, absorption, fluorescens och fosforescens är de fyra grundläggande spektroskopiska principerna. a) Rita blockdiagram för instrumentering för var och en av de tre första principerna (em, abs, fl). (3p) b) För fluorescens och fosforescens ser blockdiagrammet för instrumenteringen lika ut. Vad är det istället som skiljer fluorescens och fosforescens åt? Förklara kortfattat! (1p) c) Rita ett blockdiagram för ett gaskromatografiskt respektive vätskekromatografiskt instrument. (2p) d) Detektorerna är inte desamma för GC som för LC. Vilken är den vanligaste detektorn för GC respektive LC? Vilken typ av analyter passar dessa detektionstekniker bäst för? (2p) 4. Nedan finns två analytiska problem beskrivna. Hur ska dessa lösas kromatografiskt? Vilken teknik (LC eller GC), vilken metod, vilken stationär-/mobilfas och vilken detektor bör användas (ej MS)? Motivera svaren! a) Forskare i USA har upptäckt att polyfenoler (föreningar med några aromatiska ringar och många hydroxylgrupper) som finns i tex vindruvor (såsom i restprodukter från vintillverkning) hämmar en munbakterie som ger upphov till karies. Olika typer av druvor och extrakt från dessa ska analyseras för att kartlägga polyfenolinnehållet.(4p) b) Glädjande nog sjunker halterna av nu förbjudna miljögifter som DDT och PCB i naturen. Dessvärre visar analyser av tex ägg från Sillgrissla (en havsfågel) att andra

3 oönskade ämnen ökar. Bland ämnen som måste analyseras finns bromerade flamskyddsmedel som hexabromcyklododekan (HBCD). (4p) 5. Det har visat sig att många privata brunnar innehåller bl.a. arsenik som är hälsovådligt. a) Föreslå en spektroskopisk absorptionsmetod du känner till för analys av arsenik i brunnsvatten. (1p) b) Vad behöver ingå i utrustningen då du ska analysera arsenik med den metoden, varför? (1p) c) Kan det innebära problem med ett hårt vatten dvs med relativt hög halt kalcium och magnesium. Ange vilka spektroskopiska störningar du i detta fall kan få problem med och hur man kan åtgärda dem. (4p) d) Vilken metod väljer du om du vill analysera flera metaller samtidigt i provet? Finns det några nackdelar med den metoden. (2p) 6. a) Du har optimerat en separation av två olika ämnen men separationen är trots det inte fullständig. Det som nu krävs är att byta till en längre kolonn. Den kolonn som först användes var 10 cm lång och den optimala flödeshastigheten var 0,5 ml/min, nedanstående värden erhölls för separationen. Substans retentionstid toppbredd Vatten(t m ) 2,05 min Ämne 1 13,2 min 63 sek Ämne 2 14,3 min 67 sek Hur lång måste den nya kolonnen vara för att få baslinjeupplöst R s värde? Hjälp: Antag att andra parametrar är konstanta. (3p) b) Vad skulle hända om man tog bort organfasen i mobilfasen i en separation? (1p) c) Provvolymen som injiceras mha provloop är liten men när provet når detektorn har provet breddats. Hur går breddningen till? (förklara kort, bilder kan underlätta) (4p) 7. a) Vilken typ av elektroder använder man ofta i sensorer? Varför? (2p) Det finns ett antal kriterier för att en sensor ska anses ha god/tillräcklig kvalitet. b) En av dessa kvalitetskriterier är selektiviteten. Vad innebär detta för en sensor? Hur kan man minska kravet på selektivitet? (2p) c) Ett annat kriterium är det dynamiska området. Hur definieras detta? Rita gärna en figur? (2p) d) Definiera också precision och riktighet för sensorer. (2p)

4 Svarshänvisningar omtentamen KD a) Slumpprov tas efter noggrann planering mha tex slumptabell efter att ha delat in tex utsläppsluften i segment i tid och volym. Systematiskt prov tas tex kontinuerligt varje timme eller var tusende utsläppt liter gas. b) Systematiska prov vore lämpliga så att man kan ha kontinuerlig kontroll på utsläppen. Man måste dock vara noggrann när man bestämmer provtagningsintervallet. Det måste vara tillräckligt tätt så att inget stort utsläpp missas och man måste undvika att införa systematiska fel som att alltid testa på natten, under ett särskilt skift eller en specifik utrustning etc. c) Olika stora bitar kan analyseras och spridningen undersökas. Den storlek som ger acceptabel spridning kan användas. Ingamells provtagningskonstant kan användas. 2. a) Kromatografi då många ämnen troligen behöver analyseras och därför separeras. Eftersom det är luftprov är GC lämpligt. FID kan användas generellt. Annan detektor kan användas som komplement om vissa lösningsmedel innehåller annat än rent kolväte. b) Spektroskopi då det är olika metallslag. Atomemissionsspektroskopi med ICP kan användas för flera element samtidigt men om lägre detektionsnivåer krävs kan atomabsorbtionsspektroskopi med grafitugn användas för var och ett av ämnena. 3. a) Se kompendiet för Kemisk mätteknik avsnitt S. b) Vid fosforescens sker en förbjuden energiövergång från triplett till singlett. Detta kommer därför att ske mycket långsammare och ge upphov till långvarigare ljusstrålning. c) GC bärgasbehållare, tryck-/flödesregulator, injektor, kolonn/ugn, detektor, datainsamling/utvärdering. LC vätskebehållare, gradientblandare, pump, injektor, kolonn, detektor, datainsamling/utvärdering. d) GC FID för kolväten, LC UV/VIS-abs för aromatiska ämnen eller andra ämnen med dubbelbindningar som absorberar i UV/VIS-området. 4. a) LC eftersom det är relativt stora substanser med hydrofila grupper. RP tex C18 pga de aromatiska ringarna med en polär mobilfas som anpassas för att ge tillräcklig retardation. UV pga aromaterna. b) GC eftersom ämnena rimligen kan fås i gasfas. Medelpolär till opolär kolonn som utgångspunkt och helium som mobilfas för snabba analyser med bibehållen effektivitet. ECD pga bromeringen. 5. a) AAS b) Hålkatodlampa med arsenik som ger den rätta smala emissionslinjen. c) Problem kan uppstå med spektrala störningar om Ca eller Mg har absorptionslinjer i närheten av As. Eftersom dessa metaller har myckket högre halt kan även linjer som motsvarar högre energiövergångar bli problem. Jonisationsstörningar kan också inträffa. Gör standardlösningar innehållande Ca och Mg för att få lika förhållanden eller använd standardtillsatsmetoden. Fysikaliska störningar är inte omfattande när det gäller vattenprover men även där

5 kan man använda standardtillsatsmetoden. Det är möjligt att det finns joner som kan ge upphov till kemiska störningar också vid analysen. Mot det kan också standardtillsatsmetoden vara en lösning. d) ICP. Dyrare apparatur och dyrare i drift pga stor förbrukning av argon. 6. a) Baslinjeupplöst R s 1,5 Beräkna först upplösningen med givna data, för den kortare kolonnen. R s 2( t W r 2 2 t + W r1 1 ) 2 (14,3 13,2) ,015 Med hänsyn till antagandet n α 1 k R s n 4 α k + 1 H n L n H L R s H L H har antagits konstant R s L R R s1 s2 n n 1 2 1, L2 1,5 L 2 21,8 DVS 22 cm för att uppnå baslinjeupplöst. b) Antingen trycka in ämnena i stat.fasen eller hålla dom kvar i mob.fasen, beroende på om ämnena är polära eller opolära. Hålla ämnena lösliga och eluera ut ämnena genom fördelningen stat/mob-fas. c) Se föreläsning samt bok, angående van-deemter kurvan/ekvationen. 7. a) Jonselektiva elektroder. Man vill ha en snabb och enkel bestämning av ett specifikt ämne i ett mer eller mindre komplext prov.

6 b) Förmågan att endast detektera det intressanta ämnet. man kan använda multivariat kalibrering. Kompensera för interferenser genom selektivitetsfaktorer. c) Se handouts för föreläsning i potentiometri i Kemisk mätteknik. d) Precision - Spridning vid upprepad analys av samma prov. Riktighet Om svaret avviker från det rätta pga tex systematiska fel.

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2009-03-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120), TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2010-03-17 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2010-01-11 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770), 2007-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng, för betyg

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010), TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), 2009-06-05 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),

TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010), TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), 2009-03-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2007-10-22 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-10-24 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.

Kromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation. Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering

Läs mer

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska

Läs mer

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)

Kalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5) Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Tentamen: INTE 2011-10-26

Tentamen: INTE 2011-10-26 Tentamen: INTE 2011-10-26 Det enda godkända hjälpmedlet är ett exemplar av den personliga fusklappen som lämnats in som inlämningsuppgift tre på kursen. På nästa sida finns ett utdrag ur instruktionerna

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL! TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet

Läs mer

VT Introduktionsföreläsning för kursen. Ekonomi för tolkar och översättare. delmoment Företagsekonomi. Föreläsare. Emmanouel Parasiris

VT Introduktionsföreläsning för kursen. Ekonomi för tolkar och översättare. delmoment Företagsekonomi. Föreläsare. Emmanouel Parasiris VT 2010 Introduktionsföreläsning för kursen Ekonomi för tolkar och översättare delmoment Företagsekonomi Föreläsare. Emmanouel Parasiris tisdag den 30 mars 2010 Emmanouel Parasiris 1 EMMANOUEL PARASIRIS

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler Spektroskopi Atomer Breddning Intensitet Naturlig energitillst. ändras, 0,1-1pm Doppler atom rör sig mot/fr det., 1-2 pm Kollision får/ger energi vid krock, 1-5 pm Våglängd, nm Molekyler Intensitet Absorbtion

Läs mer

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC) Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar

Läs mer

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ

Läs mer

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Tentamen Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2013-08-27, kl. 09.00-12.00 Hjälpmedel: Färgkritor, pennor,

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: Miroslava Sedlakova, Maria Öhman Sektion: Materialanalys E-post: miroslava.sedlakova@swerea.se Datum: 20130604 Er referens : Lars Narhed

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för examination vid Högskolan i Gävle

Gemensamma riktlinjer för examination vid Högskolan i Gävle Gemensamma riktlinjer för examination vid Högskolan i Gävle Fastställd av Grundutbildningsnämnden 2001-01-30 Revidering fastställd av rektor 2008-11-03 Revidering fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM815 Avancerad organisk kemi, 15 högskolepoäng Advanced Organic Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Delkursplan för Sociologisk Analys HT 11, 7,5 högskolepoäng.

Delkursplan för Sociologisk Analys HT 11, 7,5 högskolepoäng. 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Delkursplan för Sociologisk Analys HT 11, 7,5 högskolepoäng. 1. Allmänt om delkursen. Delkursen omfattar 7,5 hp och ges på grundnivå termin 3 på Kandidatprogram

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Kursplan för Makt och social skiktning VT 09, 6 högskolepoäng. (Power and Social Stratification 6 ECTS)

Kursplan för Makt och social skiktning VT 09, 6 högskolepoäng. (Power and Social Stratification 6 ECTS) 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Kursplan för Makt och social skiktning VT 09, 6 högskolepoäng. (Power and Social Stratification 6 ECTS) 1. Beslut Kursplanen är fastställd av styrelsen

Läs mer

Relativa, kriteriebaserade och målrelaterade betyg. Målrelaterade kriterier. Relationen betygskriterier lärandemål

Relativa, kriteriebaserade och målrelaterade betyg. Målrelaterade kriterier. Relationen betygskriterier lärandemål 1 Relativa, kriteriebaserade och målrelaterade betyg Verkliga eempel på betygskriterier och eamination Viggo Kann Relativa betyg Kriteriebaserade betyg Målrelaterade betyg Skolan för datavetenskap och

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2017-08-22 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 9.00 14.00 Jourhavande lärare: Mykola

Läs mer

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof.

KEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. KEM M06 Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09 Av Lars Erik Andreas Ehnbom Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. Jan-Åke Jönsson Föreläsningarna delas in i ett antal delar: KF = kromatografiföreläsningar

Läs mer

Delkursplan för Sociologisk Analys kvantitativ del VT 11, 4,5 hp

Delkursplan för Sociologisk Analys kvantitativ del VT 11, 4,5 hp 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Delkursplan för Sociologisk Analys kvantitativ del VT 11, 4,5 hp 1. Allmänt om kursen. Delkursen omfattar 4,5 hp och ges inom kurserna Sociologi III,

Läs mer

Undervisning Ylva Hedeland

Undervisning Ylva Hedeland Jag har undervisat på följande program: Apotekarprogrammet Biomedicinarprogrammet Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik med inriktning mot läkemedel Farmaciekandidatprogrammet (samarbete med Södertörns

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005, Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv

Läs mer

Kursplan för Sociologisk Analys VT 09, 7,5 högskolepoäng. (Syllabus for Quantitative Sociological Methods, 7.5 ECTS)

Kursplan för Sociologisk Analys VT 09, 7,5 högskolepoäng. (Syllabus for Quantitative Sociological Methods, 7.5 ECTS) 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Kursplan för Sociologisk Analys VT 09, 7,5 högskolepoäng. (Syllabus for Quantitative Sociological Methods, 7.5 ECTS) 1. Beslut Kursplanen är fastställd

Läs mer

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 1 Innehåll Kort om Bestwood. NIR vad är det? On-line mätning Mottagningsmätning 2 Bestwood Startade 1996, med grunden

Läs mer

hur väl kursens lärandemål uppfylls Syften med betygskriterier Uppgift i grupper om fyra Betygskriterier är bra men kräver ny examination

hur väl kursens lärandemål uppfylls Syften med betygskriterier Uppgift i grupper om fyra Betygskriterier är bra men kräver ny examination Betygskriterier / bedömningskriterier LH216V Utveckla lärandet med betygskriterier, dag 1 Viggo Kann Skolan för datavetenskap och kommunikation och hur väl kursens lärandemål uppfylls Skolan för teknikvetenskaplig

Läs mer

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Betygskriterier CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan vuxenutbildningen, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2017-06-07. Gäller fr.o.m. ht 2017.

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Nr 134 Nr 134 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av vattenförordningen för landskapet Åland Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2007 Med stöd av vattenlagen (1996:61) för landskapet

Läs mer

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip

Läs mer

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic Tentamen i Matematisk analys, HF95 exempel atum: xxxxxx Skrivtid: timmar Examinator: Armin Halilovic För godkänt betyg krävs av max poäng Betygsgränser: För betyg A, B, C,, E krävs, 9, 6, respektive poäng

Läs mer

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007 MITTUNIVERSITETET TFM Modelltenta 2007 MA014G Algebra och Diskret Matematik Skrivtid: 5 timmar Datum: 1 oktober 2007 Den obligatoriska delen av denna (modell)tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan

Läs mer

Kemiska analyser allmänt

Kemiska analyser allmänt KIU Kemiska analyser Monika Franzén Kemiska analyser allmänt Varje enskild länk i analyskedjan är lika viktig för slutresultatet Avloppsvatten Prov Behandlat prov Signal Kemisk info Provtagning Provberedning

Läs mer

Kemisk kvalitetssäkring av dialysvätska

Kemisk kvalitetssäkring av dialysvätska Kemisk kvalitetssäkring av dialysvätska Gert-Inge Bertinsson, Ph.D. Staffan Bergström, Ph.D. Nordiatrans 2012-03-09 2012, Gambro Lundia AB2012 / Gambro Lundia AB 1 Agenda Krav Flödesbanor, Indosering Konduktivitet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM360 Biomolekylers struktur och dynamik, 15 högskolepoäng Structure and Dynamics of Biomolecules, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av november 1997. NATIONELLT

Läs mer

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx). TENTAMEN 7 juni 2011 Tid: 13:15-17:15 Moment: TEN2 (Analys), 4 hp, skriftlig tentamen Kurser: Analys och linjär algebra, HF1008 (Program: Elektroteknik), lärare: Inge Jovik, Linjär algebra och analys,

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs KTH Matematik Tentamen del 1 SF154, 1-3-3, 8.-11., Numeriska metoder, grundkurs Namn:... Bonuspoäng. Ange dina bonuspoäng från kursomgången läsåret HT15/VT1 här: Max antal poäng är. Gränsen för godkänt/betyg

Läs mer

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik

Läs mer

MITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007

MITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007 MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2007 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 9 januari 2007 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3:

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3: Stockholms universitet Version: 2017-03-05 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3: KURSSTART:

Läs mer

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15

Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15 Välkommen till kursen Termodynamik HT- 15 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:

Läs mer

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg 1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och brus Introduktions föreläsning Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer

Läs mer

Innehåll. Inledning... 3

Innehåll. Inledning... 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för

Läs mer

1 (5) A /

1 (5) A / Kravspacifikation bilaga 1 1 (5) Datum 2017-07-11 Diarienr (åberopas) Saknr A.289.760/2017 935 Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum - NFC Handläggare Björn Sundkvist E-post bjorn.sundkvist@polisen.se

Läs mer

Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen

Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen Matematisk statistik TMS64/TMS63 Tentamen 29-8-2 Tid: 4:-8: Tentamensplats: SB Hjälpmedel: Bifogad formelsamling och tabell samt Chalmersgodkänd räknare. Kursansvarig: Olof Elias Telefonvakt/jour: Olof

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Tentamen i Robotteknik MPR160 och MPR210, 20 oktober 1997

Tentamen i Robotteknik MPR160 och MPR210, 20 oktober 1997 www.pe.chalmers.se/student/robot Tenta i Robotteknik 1997-10-20 1/5 Tentamen i Robotteknik MPR160 och MPR210, 20 oktober 1997 Lärare: Rolf Berlin, 070-799 24 89 Anders Boström ank 1526 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent) Skriftlig tentamen i FINANSIELL STATISTIK, grundnivå, 7,5 hp, HT08. Torsdagen 15 januari 2009

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent) Skriftlig tentamen i FINANSIELL STATISTIK, grundnivå, 7,5 hp, HT08. Torsdagen 15 januari 2009 Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent) Skriftlig tentamen i FINANSIELL STATISTIK, grundnivå, 7,5 hp, HT08. Torsdagen 15 januari 009 Skrivtid: 5 timmar (13-18) Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll

Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Michelle Co (PhD Analytisk Kemi) & Nora Åhlander (leg. Apotekare) Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket michelle.co@mpa.se, nora.ahlander@mpa.se

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik

Läs mer