BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

Transkript

1 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området cellbiologi. Laborationerna kommer att starta och sluta med genomgångar. Ni ska också lämna in en labrapport efter laboration II och III. Lab. I Mikroskopering Lab. II Vad innehåller ägget? Lab. III DNA-tekniker

2 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 2 1. Att tänka på innan ni börjar: Teoretisk introduktion till laborativt arbete inom cellbiologi Ha alltid labrock på er under laborationerna. Börja inte med själva laborerandet innan ni gått igenom med er assistent vilka moment som är känsliga eller vådliga. Gå igenom när ni bör arbeta med handskar p.g.a. arbete med farliga kemikalier eller biologiskt material, t.ex. kloroform eller bakterier. Se till att inte få i er farliga eller vådliga kemikalier eller biologiskt material. Detta undviker ni genom att aldrig äta, dricka eller snusa i lablokalerna samt genom att tvätta händerna innan ni äter eller snusar efter laborationen. Ta det lugnt i lablokalerna, spring inte omkring. Om man rör sig för snabbt så stör man flödet i dragskåpen. Organisera arbetet på din labbänk och plocka fram vad du behöver. Läs protokollen väl för att förstå laborationen, inkl. hälsoriskerna. Använd handskar och dragskåp när det står så i protokollet! Fråga assistenten om något är oklart. Alla kemikalier har en etikett som informerar dig om hälsoriskerna. Läs etiketten före användning. Fråga gärna assistenten om något är oklart, som t.ex. vad dessa etiketter står för (vad innebär egentligen brandfarlig, toxisk, cancerogen etc?). På kurslabbet finns det en pärm som innehåller information om alla kemikalier vi kommer att använda. Vid kroppskontakt med farliga kemikalier: tvätta med kallt vatten och informera assistenten. Be någon att titta i kemikaliepärmen för at få mera information om kemikaliens egenskaper, toxicitet etc. Om det är bråttom till sjukhus kan man ta med burken med etikett, för att snabbt få korrekt behandling. Använd dragskåp för arbete med starka organiska lösningsmedel, starka syror och liknande lösningar. Fråga

3 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 3 assistenten om råd ifall ni känner er osäkra på hur man arbetar säkert i ett dragskåp. Fundera redan innan ni börjar laborationen på vad ni skall göra med avfallet från dagen. Fråga assistenten om vad man kan kasta i soptunnan eller i vasken. Mycket av avfallet skall tas om hand separat och det finns därför lådor eller flaskor märkta med t.ex. Riskavfall, Biologiskt/Bakteriologiskt material, Glasavfall, Organisk slask, Tungmetaller slask. Använd dem. Lämna utrusningen, labbänken, pipetter etc. i samma skick som du själv vill finna dem. 2. Praktisk labintroduktion Gemensam genomgång av säkerhetsföreskrifter samt särskilda regler för arbete i BMA-utbildningens lokaler Kort rundvandring i laborationslokalerna och en snabb titt på datorer som ni kommer att använda under laborationerna. Utdelning av labrockar och skyddsglasögon. Pipetteringsövning. Praktiskt övning i hur man använder en spektrofotometer. Övning i att väga komponenter till en lösning samt att kontrollera ph på denna..

4 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 4 Pipetteringsövning Automatpipetter är gjorda för att kunna mäta vätskevolymer med hög noggrannhet. För att kunna leva upp till detta måste pipetterna kontrolleras med jämna mellanrum. Det görs lätt med tillgång till en våg och med kännedom om att vattens densitet (δ) vid 20 o C är g/ml. När man väger in en pipett så kontrollerar man tre volymer. En volym ska vara pipettens maximala volym, en annan ska ligga nära dess undre gräns och den tredje ska vara en volym mittemellan. Om pipetten avviker för mycket från rätt pipetteringsvolym kan man rengöra och kalibrera den. 1. Finn en pipett att arbeta med och välj ut tre volymer att kontrollera. 2. Använd en analysvåg och registrera vikten av vattnet som kommer från pipetten vid en viss inställning. 3. Upprepa mätningen 5 gånger och beräkna medelvärdet. 4. Beräkna pipettens noggrannhet. 5. Upprepa detta för de andra två inställda volymerna du valt och bestäm medelvärdet för felet. Ett acceptabelt fel är mindre än 5 %. Kontroll av pipetter Pipett inställning (µl) Mätning (mg) Medel värde (mg) Noggrannhet ( + -%) ((V u -V i ) / V i ) x100 V= m (g)/δ (g/ml) Medelfel=

5 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 5 Proteinbestämning enligt BRADFORD-metoden Bovint SerumAlbumin (BSA)-standard, mikrometod. (Obs! BSA-standard 1mg/ml är redan gjord, för att spara tid idag, men det är viktigt att veta hur man gör för framtida mätningar). Lambert- Beers lag: A= C. ε (mg -1 ml cm -1 ). l (cm) A = absorbans ε = ämnets molära absorptionskoefficient vid en viss våglängd. ε-enhet kan även ges i molar (M -1.cm -1 ) C = koncentration l = kyvettens längd i cm. 1. Lös >10 mg bovint serumalbumin (BSA) i 10 ml vatten. Mät A Beräkna koncentrationen (C) enligt Lambert- Beers lag. ε 280 för albumin = 0,67 mg -1 ml cm Späd till 1mg/ml Mätning: 1. Späd BSA-standarden 1:100 (=10 µg/ml) med vatten. 2. Förbered 100 µl av de olika standardspädningarna enligt tabell (dubbelprover!). 3. Tillsätt 1ml Bradfordreagens* och vortexa direkt. 4. Låt stå i minst 2 minuter, men inte längre än 1 timme. 5. Mät A 595 i plastkyvett. 6. Gör en standardkurva genom att plotta de uppmätta absorbansvärdena mot de förutbestämda standardkoncentrationerna. BSA standard (µg/ml) Mätning (A 595 )

6 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 6 *BRADFORD Reagens (redan klart för att spara tid): Använd handskar och arbeta i dragskåp Lös 50 mg Coomassie brilliant blue G-250 i 25 ml 95% etanol. Tillsätt 50 ml 85% (vikt/volym) fosforsyra, arbeta i dragskåp. Späd till 500 ml med vatten. Filtrera försiktigt hela lösningen.

7 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 7 Att väga komponenter till en lösning och ställa ph Ni ska göra 50 mm acetatbuffert ph 5,0 Denna lösning kommer ni att använda under laborationen Vad finns i ägget? 1. Väg upp 205 mg Na-acetat (MW 82,03) 2. Lös i ca 40 ml dh 2 O 3. Kontrollera ph och justera ev med HAc till ph 5,0 4. Justera volymen till 50 ml Kalibrering av ph-meter 1. Tryck på knappen Cal. 2. Följ instruktionen som apparaten ger. Använd för att komma vidare. 3. Skölj elektroden och doppa den i buffert med ph 7 4. När det står STAB i fönstret kan du byta buffert. Det beror på vilket ph din lösning har om du ska ha högre eller lägre ph än 7 på den andra bufferten. Glöm ej att skölja elektroden mellan de olika buffertarna.

8 BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab 8 3. Generella riktlinjer för hur ni skriver en labrapport: 1. Introduktion. Teoretisk bakgrund och kort sammanfattning av laborationens syfte. Max 1/2 A4. 2. Material och metoder. Här kan ni hänvisa till labprotokoll (man ska inte kopiera direkt från protokollet), men alla ändringar som gjordes eller steg som inte utfördes enligt protokollet skall beskrivas så att andra personer som läser labrapporten förstår hur experimenten har utförts. 3. Resultat. Redovisning/beskrivning av det erhållna resultaten skall vara sammanställt av samtliga rådata (tabeller, figurer, fotografier etc, om beräkningar ge även ett exempel på hur de gjorts). Avsikten är att andra personer som läser labrapporten skall förstå vad man har gjort och hur beräkningar har utförts och vad resultaten blev. Större mängder data, t ex från ett mätinstrument, kan man bifoga i form av bilagor till labrapporten i appendix, men hänvisa i så fall till dem i resultatdelen. 4. Diskussion. Generell beskrivning och tolkning av resultaten. Förklara om resultaten motsvarade förväntningarna, och redogör för eventuella fel (och hur de påverkade resultaten). Genom tolkning av resultaten visar man att man förstått laborationen och att man kan dra slutsatser från den. 5. Appendix. Bilagor, som skall vara numrerade, kan t ex bestå av längre uträkningar eller långa listor av rådata, som skulle ha varit för långa för resultatdelen. 6. Inlämning. Den färdiga rapporten skickas in via sidan under inlämningsuppgifter och sedan under rätt laborationsrubrik. Det räcker att en per laborationsgrupp lämnar in rapporten. Här får ni även feedback och kan följa vilka rapporter som är godkända. Om ni måste komplettera gör ni, efter rättningar, en ny inlämning under samma uppgiftsrubrik. OBS vid den första laborationen Mikroskoperingslaborationen behöver ni inte lämna in en skriftlig rapport utan bedömningen sker utifrån er laborationsdagbok.