På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:"

Transkript

1 Kemiska beräkningar HT Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka, svaga respektive flerprotoniga system ser ut. Introduktion Om man studerar hur ph förändras i en vattenlösning då t.ex. en syra titreras med en bas får man information om hur neutralisationen fortlöper. En sådan ph-titrering är en enkel och direkt metod att bestämma dissociationskonstanten hos syror, K a, och baser, K b. På samma sätt kan man bestämma de olika dissociationskonstanterna för en flerprotonig syra. Syra- och baskonstanterna ges av jämviktsekvationerna för protolyssystemet. Om man studerar det hypotetiska systemet: + HA H + A [1] så kan det beskrivas av jämviktsekvationen: K a + [ H ][ A ] = [2] [ HA] Förhållandet skrivs ofta i logaritmisk form, där ph är -log[h + ] och pk a är -log K a. ph för en lösning av en svag syra och dess salt kan då skrivas: ph { HA} [ HA] { } [ ] pk a log pk a log [3] A A = På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: { A } [ A ] ph = pk { } b log pk b log [4] HA [ HA] Ur ekvation 3 ser man att i den punkt på titrerkurvan där koncentrationerna av syran, [HA] och dess salt [A - ] är lika stora, så är ph = pk a eftersom log (1)=0. Koncentrationen av substansen som titreras är lika med koncentrationen av dess salt vid v=v e /2, och den punkten kallas ibland halvtitrerpunkten. När man tar upp en titerkurva mäter man ph efter varje tillsats av stark syra eller bas till protolytlösningen och plottar sedan ph som funktion av volym tillsatt syra eller bas. Titerkurvans utseende speglar lösningens innehåll av svaga protolyter. Ett snabbt sätt att uppskatta en syras pk a är att ta upp kurvan av hur ph förändras vid tillsatser av bas fram till dess att syran neutraliserats. Läs av ph vid halvtiterpunkten ur titrerkurvan och man får ett ungefärligt värde på pk a. I den här laborationen ska du ta upp titrerkurvor för ett antal syror och baser samt för Lab 2 - SyraBas.doc 1 (7)

2 några flerprotoniga syror med hjälp av en ph-meter och kombinationselektrod. Ur titrerdata ska du bestämma protolytsystemens pk a. De ungefärliga pk a -värdena fastställer du ur halvtitrerpunkterna, d.v.s. ph vid v tillsatt =v ekv /2. En mer noggrann bestämning av pk a ska göras med hjälp av ekvation 3: plotta ph som funktion av log([ha]/[a - ]) för titrerpunkterna innan och mellan områdena runt ekvivalenspunkterna, d.v.s. den del av titrerkurvan där ph ändrar sig långsamt. pk a kan man då enkelt läsa ut ur diagrammet som ph där linjen korsar x=0, se nedan y = -1,0047x + 4, ,00-0,50 0,00 0,50 1,00 log([ha]/[a - ]) Om man tittar på ekvation 3, som beskriver den räta linjen i diagrammet ovan, så ser man att x=0 då log([ha]/[a - ]) = 0 vilket innebär att [HA]/[A - ] = 1. Det överensstämmer med haltförhållandet syra/bas vid halvtitrerpunkten, som det beskrevs ovan. Utförande Koppla ihop och kalibrera ph-metern med kalibreringsbuffertarna. Instrumentet ska idag endast kalibrera vid två punkter, ph=7 och ph=4. Du kommer att göra ett antal titreringar under laborationens gång. I uppgiften ingår att ta upp titrerkurvorna för ett antal en- respektive flerprotoniga syror och en enprotonig svag bas. Ur titrerkurvorna ska pk a för respektive syras olika protolyssteg bestämmas. Enprotoniga protolyssystem Gör följande titreringar: 40 ml 0,1 M saltsyra titreras med 0,1 M natriumhydroxid, ett exempel på titrering av stark syra med stark bas. 40 ml 0,1 M ättiksyra titreras med 0,1 M natriumhydroxid, ett exempel på titrering av svag syra med stark bas. Lab 2 - SyraBas.doc 2 (7)

3 40 ml 0,1 M ammoniak titreras med 0,1 M saltsyra, ett exempel på titrering av en svag bas med en stark syra. Notera att i det senare fallet titrerar man från andra hållet, d.v.s. från basiskt till surt. Pipettera med vollpipett 40,0 ml av respektive provlösning till en 250 ml e-kolv. Ställ kolven på magnetomröraren och starta titreringen. Gör en tabell där du skriver upp ph som funktion av tillsatt volym titrator. Gör inledningsvis tillsatserna av titrator i portioner om 1-2 ml, för att minska dem till 0,5 ml resp 0,1 ml allt eftersom ni närmar er ekvivalenspunkten. Öka tillsatsstorleken på motsvarande sätt då ni avlägsnar er från ekvivalenspunkten. Avbryt titreringen efter det att ni nått till ungefär ph 12-12,5 i titrering 1 och 2, respektive vid ph 1-2 i titrering 3. Notera omgivnings-temperaturen då experimentet genomfördes. Flerprotoniga protolyssystem Notera på samma sätt ph-förändringarna då man titrerar flerprotoniga syror: 40 ml 0,033 M fosforsyra titreras med 0,100 M natriumhydroxid i portioner om 0,5 ml. 40 ml 0,050 M svavelsyra titreras med 0,100 M natriumhydroxid. I det första fallet kommer man att observera tre ekvivalenspunkter. Hur reagerar svavelsyra och varför? Jämför de erhållna titrerkurvorna. På vilket sätt och varför skiljer sig dessa kurvor åt? Behandling av resultat Avsätt i diagram för var och en av titreringarna ph mot volymen tillsatt titrator, och markera ph vid ekvivalenspunkten. Kommentera! Bestäm pk a genom att för ett tilldelat system plotta ph som funktion av log([ha]/[a - ]) för titrervärdena fram till en punkt innan ekvivalenspunkten. pk a erhålls ur räta linjen för punkterna enligt ekvationen pk a = ph + log([ha]/[a - ]). Redovisa reaktionsformlerna för dissociationsjämvikterna för de olika protolytsystemen. Jämför slutligen de erhållna pk a -värdena med referensvärden i Lange, CRC Handbook eller annat lämpligt tabellverk. Litteratur S Zumdahl, Chemical Principles (3rd ed), kapitel 7-8 S Zumdahl, Chemical Principles (4th ed), kapitel Börtin-Stomberg, Stökiometri och jämviktslära, kapitel 13 Skoog, West, Holler; Fundamentals of Analytical Chemistry, 6th ed; Saunders College Publishing Lab 2 - SyraBas.doc 3 (7)

4 Protokoll Syrabastitrering Råvärden, enprotoniga protolyssystem 40 ml 0,1 M saltsyra 0,1 M NaOH 40 ml 0,1 M ättiksyra 0,1 M NaOH 40 ml 0,1 M ammoniak 0,1 M HCl ph V NaOH ph V NaOH ph V HCl Lab 2 - SyraBas.doc 4 (7)

5 Råvärden, flerprotoniga protolyssystem 40 ml 0,033 M forforsyra 0,100 M NaOH 40 ml 0,050 M svavelsyra 0,100 M NaOH ph V NaOH ph V NaOH Lab 2 - SyraBas.doc 5 (7)

6 Behandling av resultat 1. Avsätt ph mot volymen tillsatt titrator för de fem titreringarna ovan i varsitt diagram. Markera ph vid ekvivalenspunkten. Bestäm pk a för respektive syras olika protolyssteg. Diagrammen kan göras i Excel eller på mm-papper. Glöm ej att kommentera. 2. Redovisa reaktionsformlerna för dissociationsjämvikterna för de olika protolyssystemen. 3. Bestämning av pk a värde för ättiksyra. Fyll i tabellen enligt: Antal mol tillsatt OH - fås genom c NaOH x V NaOH ph ger [H + ] enligt [H + ] = 10 -ph Antal mol H + kan nu räknas ut: c H+ x V tot Nu kan man räkna ut hur många mol A - som finns i lösningen blir: n (A - ) = n (NaOH) + n (H + ) Koncentrationen A - kan nu beräknas: c (A - ) = n (A - ) / V tot Antal mol HA i lösningen kan nu beräknas: n (HA) = n (HA, start) n (NaOH) n (H + ) Räkna nu ut koncentrationen som för A -. Varför räknar man så? För varje tillsats av NaOH gäller: HA + OH - H 2 O + A - Dvs det bildas lika många mol A - som man tillsatt mol NaOH. Därefter ställer jämvikt in sig för: Reaktion HA H + + A - Start från reakt. med OH - från reakt. med OH - Jämvikt från ph pk a erhålls nu från räta linjens ekvation: pk a = ph + log ([HA]/[A - ]), se instruktioner i laborationshandledningen. I tabellverk hittar man referensvärden för pk a -värdena. Jämför resultaten från laborationen med dessa värden. Lab 2 - SyraBas.doc 6 (7)

7 V(NaOH) V(tot) n(naoh) ph [H + ] n(h + ) n(a - ) [A - ] n(ha) [HA] [HA]/[A - ] log[ha]/[a - ] liter liter mol M mol mol M mol M Lab 2 - SyraBas.doc 7 (7)

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

EDTA-titrering för bestämning av hårdheten hos vatten

EDTA-titrering för bestämning av hårdheten hos vatten Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 3 EDTA-titrering för bestämning av hårdheten hos vatten Laborationen demonstrerar principerna för EDTA-titreringar och några olika metoder för manipulering av kemiska

Läs mer

Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph

Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph Globalt experiment för KEMINS ÅR Planetens ph I det här dokumentet beskrivs uppgiften Planetens ph, som är en del av det globala experimentet under KEMINS ÅR 2011. I uppgiften samlar eleverna vattenprover

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Att göra i ordning en byrett för titrering

Att göra i ordning en byrett för titrering Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan 1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Modern analytik för skoländamål

Modern analytik för skoländamål KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Sida 1 av 14

Sida 1 av 14 Allmänt: Bilagor: 2013-05-16 7 Sida 1 av 14 De olika förbehandlingsstegen kontrolleras 1 ggr/skift, vid drift, enligt nedanstående instruktion. Samtliga ärvärden noteras i loggbok. Noteringar förs in under

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR

LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR Grundläggande kemi för B och K LABORATIONER GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR 5 B OCH 19 K 10,81 39,10 Lund 2010-08-19 2 Innehåll Hur man skriver om kemi... 4 LAB 1.: Titreringar... 7 LAB 2.: Spektrofotometriska

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT

Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT Preliminärprov i kemi, vår 2011 - FACIT 1. Redogör för den kemiska bakgrunden till tre ur följande fem fenomen: a) tvål förstärker tvätteffekten, b)marmorstatyer korroderar utomhus, c)murbruk hårdnar i

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering Blir din analys volym större? Blir dina kunders specifikationer strängare? Du är inte ensam. Analytiska krav växer inom många branscher

Läs mer

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området

Läs mer

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM Sanodal Gold 4N Sanodal Gold 4N är en vattenlöslig produkt baserad på järnoxalat för kemisk färgning av oxidfilm på aluminium i guldnyanser av hög beständighet. Sanodal Gold

Läs mer

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Elevmissuppfattningar kring syror och baser

Elevmissuppfattningar kring syror och baser Fakulteten för teknik och naturvetenskap Kemi Helene Lindeblad Elevmissuppfattningar kring syror och baser En kartläggning och kvantitativ analys av svenska gymnasieelevers missuppfattningar inom kemiavsnittet

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Datum: Loggschema Linje B (Ytter), se länk badstatus. A ------ B 4-8 p A ------- B 5-10 p A ------- B ------- A ------- B ------- A ------- B -------

Datum: Loggschema Linje B (Ytter), se länk badstatus. A ------ B 4-8 p A ------- B 5-10 p A ------- B ------- A ------- B ------- A ------- B ------- Instruktion förbehandling Lessebo 6 Sid 1 av 16 Allmänt: De olika förbehandlingsstegen kontrolleras 1 ggr/skift, vid drift, enligt nedanstående instruktion. Samtliga ärvärden noteras i loggbok. Noteringar

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 TEORETISKT PROV 2011-03-15 Provet omfattar 11 uppgifter Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-7 skall du endast

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer

Läs mer

Separation av Yamadas universalindikator med TC

Separation av Yamadas universalindikator med TC För eleven Separation av Yamadas universalindikator med TC Vilka färgämnen ingår i Yamada? Syftet med laborationen: Att identifiera komponenterna i en universalindikator med hjälp av tunnskiktskromatografi.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2010 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2010 Uttagning KEMIOLYMPIADEN 2010 Uttagning 1 2009-10-14 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem

Läs mer

Kemikaliehantering praktiska tips

Kemikaliehantering praktiska tips praktiska tips Kemikalieanvändning i praktiken Säkerhet Skyddsanordningar Att göra beredningar Utrustning: Glas, vågar, pipetter och ph-meter Beräkningar 2 Säkerhetsutrustning Dragskåp och/eller utsug

Läs mer

FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI

FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI FÖRBEREDANDE HÄFTE I KEMI Lisa Skedung Skolan för Kemivetenskap Reviderad maj 2015 FÖRORD Välkommen till KTH och Skolan för Kemivetenskap. Du har spännande år framför dig med intensiva studier som väntar

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna

Läs mer

Laborationen och dess betydelse för förståelsen

Laborationen och dess betydelse för förståelsen Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Laborationen och dess betydelse för förståelsen Ett exempel från kemiundervisningen i gymnasieskolan Heidi Larsson och Sandra Nyström Examensarbete i

Läs mer

Undersökning positiv kolloider och användningsområden

Undersökning positiv kolloider och användningsområden Projektarbete Polhemsgymnasiet 2013 Undersökning positiv kolloider och användningsområden Järnoxid under sura förhållanden Alex Hedin & Johan Maxon 2013-02-07 Handledare: Mats Palmeborn Innehållsförteckning

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer