Biokemisk analys och separationsteknik VT08

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biokemisk analys och separationsteknik VT08"

Transkript

1 Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Rening, inmärkning, analys av affinitetsliganden Z inför detektion av IgG Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Jesper Gantelius Marcus Gry Björklund Karin Larsson Anna Konrad Nina Kronqvist Maja Neiman Johanna Steen Cecilia Eriksson Sophia Hober Med ett stort tack till tidigare assar: Malin Andersen, My Hedhammar, Ronny Falk, Mats Lindskog, Anders Andersson, Björn Renberg, John Löfblom, Torun Engfeldt, Erik Vernet, Tove Alm, Sebastian Grimm, Margareta Ramström, Caroline Grönwall, Mikaela Friedmann, Pawel Zajac, Per-Åke Löfdahl seppen@biotech.kth.se

2 Introduktion Ett omfattande forskningsarbete pågår runt om i världen för att skapa affinitetsligander till proteiner av analytiskt intresse. En molekyl som vunnit i popularitet är proteinet Z, vilken binder med hög affinitet till human IgG. Z används frekvent i en rad detektionsoch reningsmetoder, och i denna laboration används Z för koncentrationsbestämning av IgG. Ett sätt att skapa en detektionsmetod för proteiner är att märka in affinitetsligander med en fluorescerande grupp. Fluoroforen gör att liganden blir detekterbar och man kan på så vis studera dess inbinding till sitt målprotein. En fluorescerande grupp kan exciteras av fotoner av en karakteristisk våglängd. Då fluoroforen faller tillbaka till sitt grundtillstånd emitteras fotoner av lägre energi, dvs längre våglängd. Det finns många olika fluorescerande grupper, alla med olika spektra, dvs exitations- och emissionsvåglängd. Figur 1 (1) Excitation av en fluorofor genom absorption av ljus. En elektron exciteras till singlettillstånd, S 1 '.(2) Energin från S 1 ' avges delvis och ger ett tillstånd som kallas relaxerad singlet (S 1 ). (3)Elektron går från S 1 till S 0 och emitterar ljus. Denna laboration syftar till att ge en inblick i hur man går till väga för att nå ett slutmål med en laboration detektion av protein i en okänd lösning genom produktion, rening och inmärkning av ett protein. Vilka kontrollsteg behövs för att du ska kunna lita på dina resultat? Här studerar vi effektiviteten av inmärkningen samt hur den biologiska aktiviteten påverkas av de kovalent bundna fluorescerande grupperna. 2

3 Ni kommer att arbeta med proteinet Z. Det härstammar från en bakteriell receptor som heter ProteinA och sitter på ytan av Stafylokocker. Denna receptor har fem subenheter som alla har affinitet till IgG. En av dessa, B-domänen, har använts som bas för att skapa Z. Skillnaden mellan B och Z är att en glycin i B-domänen av stabilitetsskäl har bytts ut mot en alanin. Z är ett relativt litet och mycket stabilt protein som består av 58 aminosyror. Staphylococcal protein A Ss E D A B C X M Signalsekvens Immunoglobulinbindande domäner Förankring i cellväggen Z Figur 2 Schematisk bild av ProteinA. Domänen består av tre α-helixar och binder IgG med hög affinitet (K d ~ 20 nm). I det proteinkonstrukt ni kommer att arbeta med har Z fuserats med en His 6 -tag för att proteinreningen ska kunna genomföras under denaturerande förhållanden. Detta görs med hjälp av en IMAC-kolonn (Immobilized Metal Affinity Chromatography). Detta konstrukt finns i två olika versioner. Ett konstrukt innehåller en cystein som kan utnyttjas för inmärkning (kallas Cys-variant) och det andra konstruktet saknar cystein. Där utnyttjas de primära aminogrupperna vid inmärkningen. His 6 Z -SH His 6 Z Figur 3 Schematisk bild av de två Z-konstruktionerna. Tiolgruppen som kommer att användas för inmärkning symboliseras av SH. Var kommer fluoroforerna att sitta efter inmärkning av vildtypsvarianten? Ni kommer att arbeta antingen med Cys-varianten eller med wt-varianten av Z. En effekt av att utnyttja de primära aminerna är att den fluorescerande gruppen kan binda på flera olika ställen i proteinet vilket kan vara en fördel eftersom den fluorescerande signalen blir starkare. Samtidigt riskerar man att denna inmärkning stör vid ytan som binder till målproteinet. Ni kommer efter inmärkning och efterföljande rening att analysera er produkt med hjälp av masspektrometri och biosensoranalys för att ta reda på effektiviteten av inmärkning och dess påverkan på affiniteten. Det fluorescerande proteinet kommer sedan att 3

4 användas för att bestämma IgG-koncentrationen i en lösning. Detta görs med Gyrolab Bioaffy-teknik, där IgG fästs på en 15 nl liten kolonn i en mikrostruktur. När ert inmärkta prov sedan appliceras kommer den inbundna mängden Z, och därmed fluorescensen, att avspegla antalet IgG som fastnat på kolonnen. Koncentrationen bestäms genom att jämföra ert fluorescensvärde med en standardkurva som skapas vid samma tillfälle med hjälp utav ett antal kända IgG-koncentrationer. Figur 4 Den tredimensionella strukturen av Z-domänen. De aminosyror som deltar i bindningen till IgG är ritade som bollar (space fill). 4

5 Laborationen i grova drag: För att minska omfånget på laborationen är målproteinet producerat i förväg. Ni kommer att få en suspension med lyserade E. coli celler. Suspensionen ska centrifugeras och proteinet framrenas. Det finns två olika varianter av proteinet, Cys respektive wt. Varje grupp kommer endast att jobba med en av varianterna, men i slutrapporten ska teorin bakom båda inmärkningsmetoderna och dess följder redovisas. Reningen sker med hjälp av proteinets His 6 -tag i kombination med IMAC. Efter detta reningssteg utförs ett buffertbyte på gelfiltreringskolonn. Därefter används SDS-PAGE för att kontrollera proteinets renhet samt för att uppskatta dess koncentration. Koncentrationen bestäms även med UV absorbans. Det renade proteinet märks sedan in med en fluorescerande grupp. Inmärkningen genererar varianter med olika många fluoroforer (ingen, en eller flera) och dessa separeras med hjälp av HPLC. Med hjälp utav masspektrometri fastställs proteinvarianternas massa och på så vis kan slutsatser dras kring hur många fluorescerande grupper de respektive varianterna har bundit till sig. De olika fraktionerna från HPLC-reningen frystorkas efter mass-analysen för vidare inför vidare analys och slutanvändning. Affiniteten för de olika Z varianterna studeras och jämförs med BIAcore. Slutligen kommer ni att använda ert egenhändigt inmärkta protein för att koncentrationsbestämma IgG i en, för er, okänd lösning. För att kunna bedöma hur laborationen gått och vilka steg som är kritiska kommer ni att beräkna utbytet över de olika momenten. 5

6 Dagsplanering Lab 1 Redovisning reningsuppgift Teorigenomgång av labben Kontrollskrivning Konstruktion av flödesschema i labbparen Konstruktion av tabell för beräkning av utbyten Tillredning av buffertar inför de kommande labbmomenten Lab 2 Centrifugering av de lyserade E. coli-celler som producerat proteinet Z Rening av proteinet med hjälp av IMAC. Detta sker med små sprutkolonner och självdropp i ett pumpfritt system Buffertbyte av proteinlösningen med hjälp av en gelfiltreringskolonn Analys av mängden utvunnet protein med hjälp av UV-absorbansmätning Lab 3 Inmärkning av proteinet med fluorescerande grupp samt efterföljande gelfiltrering för att rena bort icke inmärkt fluorofor Analys av cellysat och det renade materialet med hjälp av SDS-PAGE Beräkna teoretiska molekylmassor för oinmärkt och inmärkt protein mha bilagorna. Lab 4 HPLC-rening av det inmärkta proteinet för att separera olika varianter. Masspektrometrianalys för att ta reda på hur många fluorescerande grupper det sitter på de olika varianterna. Lab 5 Koncentrationsbestämning med hjälp av en Nanodrop-spektrofotometer. Affinitetsstudie av de olika Z-varianterna med hjälp av Surface Plasmon Resonance (SPR, Biacore). Slutmålet med era fluorescensinmärkta proteiner: Bestämning av IgG-koncentration i ett okänt prov med hjälp av ett Gyrosinstrument. Lab 6 Genomgång och diskussion av labbrapporterna. Inför detta tillfälle ska ni vara så gott som färdiga med rapporten. Labstädning. 6

7 Hemsida Era primärdata kommer att distribueras via Bilda. Där laddas även rapporterna upp inför de olika rättningsmomenten. Ställa frågor angående laborationen gör ni bäst genom att maila till Riktlinjer för rapportskrivning Samtliga delmoment i denna labb ska redovisas i en sammanhängande rapport. Det är viktigt att rapporten skrivs genomtänkt och välstrukturerat. Observera att rapporten ska kunna följas och labben upprepas av någon som inte har gjort laborationen och inte har tillgång till labbkompendiet. Laborationerna behandlar de flesta tekniker som ingår i kursen. Genom att förstå teorin bakom laborationerna, och presentera en bra rapport, är mycket vunnet inför den kommande tentaläsningen. Passa på att utnyttja labbassarna för frågor, och se till att komma mycket väl förberedd till varje labtillfälle. Labbrapporten vill vi ha i PDF-format. Ni kommer att få tillbaka rapporten med kommentarer via era adresser (i PDF-format). Endast rapporter i elektroniskt format beaktas. Läs igenom hela rapporten innan den lämnas in, och se till att de olika avsnitten utgör en bra helhet. Vid den första inlämningen kommer ni studenter att korrekturläsa varandras rapporter. Här är det absolut inte tänkt att ni ska gå in och rätta stavning, utan ni ska koncentrera er på de saker som skulle kunna förbättra förståelsen av rapporten. Ni ska även granska beräkningarna och kontrollera att samtliga resultat finns redovisade. Kommentarerna skickas laddas upp på Bilda enligt labbschemat och vidaredistribueras av kursansvarig. Om ni händelsevis inte vill ta era kollegors kommentarer i beaktande måste anledningen till detta redovisas vid den andra inlämningen, som sker till labbassen, tillsammans med konstruktiva argument. Efter denna andra inlämning har assarna 2 veckor på sig att rätta era rapporter. I samband med det stämmer ni träff med labbassen för en muntlig genomgång av rapporten. Efter genomgången har ni en vecka på er att lämna in en ny version. Denna version ligger sedan till grund för betygssättningen. Vid varje efterföljande retur sjunker betyget automatiskt med en grad. Var därför noga med att följa de anvisningar ni fått vid retur. 7

8 Nedan följer de avsnitt som rapporten skall innehålla. Introduktion Här beskrivs tillvägagångssättet och målet med laborationen, i korta ordalag. Båda inmärkningsmetoderna ska behandlas i introduktion och diskussion. Material och metoder Här beskrivs det praktiska i laborationen i en löpande text. Utförande, kemikalier, material och apparater ska redovisas. Med hjälp av detta avsnitt ska momenten kunna upprepas utan hjälp av den ursprungliga labbmanualen. Viktiga parametrar för att kunna genomföra t.ex. ett proteinreningsmoment är flöde, buffertsammansättning, ph, fraktionsvolymer. Detta ska inte vara en direkt kopia av labbpeket, utan en saklig beskrivning av förfarandet ska redovisas med era egna ord.viktigt att tänka på är att i Material och Metoder skall varken teori bakom försöken, resultat eller diskussion tas upp. Resultat Här sammanfattas resultaten och primärdata redovisas. Underlag för resultat (diagram, eventuella gelbilder m.m.) och beräkningar kan redovisas i form av numrerade bilagor. Referenser till dessa bilagor skall finnas i resultatavsnittet. Samtliga beräkningar skall - Redovisas tydligt med tillhörande formel - Vara lätta att följa - Innehålla enheter - Innehålla tydliga förklaringar till varifrån primärdata och konstanter är tagna - Redovisas med lämpligt antal värdesiffror Samtliga proteinmängder anges i gram. Diskussion Här ska alla resultat kommenteras och slutsatser dras. Exempel på punkter som hör hemma i diskussionen är: - Vad har varit syftet med att använda de olika metoderna? Vilka är deras fördelar respektive nackdelar jämfört med andra tillgängliga metoder? Kompletterar de varandra? Jämför speciellt de olika koncentrationsbestämningsmetoderna som använts. Har ni fått rimliga värden? - Vilket var utbytet i de olika stegen? I vilket steg förlorades mest material? Varför? Blev resultatet det ni förväntade er? - Gick något fel? Varför? - Kan några slutsatser dras om hur inmärkningen påverkat ert protein? - Fördelar respektive nackdelar med de olika inmärknigsmetoderna. 8

9 Utvärdering av laborationen. Här ges synpunkter på hela labbkursen. Ge gärna förslag inför kommande kursomgångar. Följande resultat skall redovisas i rapporten: Flödesschema Tabell med utbyten. Samtliga beräkningar som ligger till grund för rapporten skall redovisas. Kromatogram efter IMAC rening: y-axeln Abs, x-axeln ml. Mängden renat protein efter IMAC, anges i gram. Här antar vi att utbytet över IMAC-kolonnen är 100%. Relatera även den utvunna mängden till odlingsvolymen (g/liter odling). SDS-PAGE som visar utgångsmaterial och renhet. Tolkning av resultatet. Mängden utvunnet protein efter buffertbyte samt beräkning av utbytet över SEC-steget. Detta ska sedan relateras till odlingsvolymen (g/liter odling). Hur mycket protein hade ni fått om ni gått vidare med hela mängden? Kromatogram från HPLC reningen. Redovisa den uppskattade mängden utvunnet material från de olika topparna. Specificera topparna. Det ska vara möjligt och enkelt att se vilken topp i vilken bilaga ni diskuterar i rapporten. Mängden utvunnet protein efter inmärkning, SEC och HPLC, beräknat med hjälp av koncentrationsbestämningen från Nanodrop-mätningarna och HPLCdiagrammet. Här beräknas utbytet sammantaget över de tre stegen. Detta för att ni inte har någon information om delstegen. Även här ska ni relatera siffrorna till odlingsvolymen (g/liter odling). Hur mycket inmärkt protein hade ni fått om ni gått vidare med hela mängden? Tolka MS-spektren genom att jämföra massan för topparna (m/z) med den teoretiska massan för proteinerna och den kopplade fluoroforen. Det ska vara möjligt och enkelt att se vilken topp i vilken bilaga ni diskuterar i rapporten. Redovisning och tolkning av Biacore-data. Beskriv kurvorna och vad man kan utläsa ur dem. Plotta jämviktrespons mot koncentration så att det nya diagrammet visar skillnaderna mellan de inmärkta och oinmärkta Z-varianterna. Glöm inte att hänvisa till bilaga med primärdata! Redovisa standardkurva samt erhållet koncentrationsvärde för den okända IgGlösningen. Samtliga punkter under rubriken Efter denna dag ska ni ha.. Som sista uppgift i resultatdelen ska ni redovisa hur stor odling ni skulle behöva om ni med detta protokoll ska rena fram 10 mg enkelinmärkt protein. Tag hänsyn till förluster under labbens gång, och fundera över om några av stegen skulle kunna optimeras för storskalig produktion. 9

10 Lab 1) Teorigenomgång, förhör och buffertblandning Första tillfället inleds med ett kontrollförhör på labbkompendiet samt på säkerhetsföreskrifterna. Därefter redovisas proteinreningsuppgiften. Ni ska sedan gruppvis göra ett flödesschema över hela laborationen samt en tabell för beräkning av utbyten över de olika stegen. KOM VÄL FÖRBEREDD och TAG MED EGEN LABBROCK. Preparation av buffertar PBS, ph (Fosfatbuffrad salin; 10 mm fosfat, 154 mm NaCl) 1) Blanda 100 ml 1 x PBS från en 10 x PBS-lösning 5 mm NH 4 Ac, ph 5,5 1) Blanda 100 ml 5 mm NH 4 Ac från en 5 M NH 4 Ac-lösning (fyll ej upp 100 ml från början). 100 μl NH 4 Ac + upp till 90 ml med MilliQ 2) Ev. kalibrera ph-metern. 3) Ställ ph till 5,5 4) Slutjustera volymen Efter denna dag ska ni ha: Skapat ett flödesschema för hela laborationen där samtliga moment och provtagningar finns utmärkta. Märk även ut vid vilka steg ni ska göra utbytesberäkningar. Detta flödesschema kommer att underlätta för er att följa alla moment under labbens gång, och den ska bifogas i labbrapporten. Gjort en tabell för utbutesberäkningar över de olika stegen samt sammanlagt över hela laborationen. Denna tabell ska bifogas i labbrapporten. 10

11 Lab 2) IMAC-rening av odlat protein, buffertbyte samt koncentrationsbestämning His 6 -Z respektive His 6 -Cys-Z har odlats i 50 ml TSB (Tryptic Soy Broth) innehållande jästextrakt och kanamycin på skak i 37 C. Odlingen inducerades med IPTG vid OD och flyttades till 25 C. Efter 18 timmar på skak i 25 C togs ett 25 μl cellprov ut för senare analys och därefter centrifugerades cellerna ner. Pelleten löstes sedan upp i ca 10 ml lysisbuffert (6M Guanidium hydroklorid, ph 8,0). Till de celler som producerat His 6 -Cys-Z tillsattes β-merkaptoetanol till en slutkoncentration av 10 mm. Båda cellvarianterna lyserades därefter i 2 timmar på skakbord i 37 C. Cell-lysaten frystes in i -20 C och tinades i rumstemperatur på laborationsdagen. IMAC-rening Här skall du rena fram Z och bli av med de övriga proteinerna från E. coli cellerna. Histidiner kan binda till tvåvärda joner, så med hjälp av His 6 taggen kan du binda upp Z på en IMAC kolonn som exempelvis innehåller cobolt-joner (Co 2+ ). I en His 6 tagg sitter sex histidiner i rad vilket gör att proteinet binder ganska hårt till matrisen. Man kan alltså tvätta ordentligt utan att proteinet lossnar. Detta gör reningsmetoden selektiv. Tips: tryck aldrig på med tummen för att öka flödet i kolonnen det medför bara att matrisen packas hårdare och flödet minskar! 1) Sönderdela DNAt med hjälp av att föra provet upp och ner genom en kanyl för att sänka viskositeten. 2) Späd proteinlösningen till 20 ml med lysisbuffert (6M Gua-HCl, ph 8.0). 3) För över provet till ett SS-34-rör. Märk röret genom att skriva på en tejpbit. Tips: dubbelvik en liten flik på tejpen så att den går lätt att ta bort! 4) Centrifugera i SS-34 alt. JA 17-rotorn: 11000xg, 10 min, 4 C. 5) För över supernatanten (innehållande proteinerna) till ett 50 ml-rör. Avdöda celler i pelleten genom att tillsätta Desidos. 6) Filtrera proteinlösningen med 1,2 μm sprutfilter 7) Filtrera proteinlösningen med 0,45 μm sprutfilter. 8) Öppna IMAC-kolonnen (Talon-Co 2+ matris) och häll av vätskan. 9) Pulsa kolonnen enligt nedanstående. Här är det viktigt att låta varje buffert rinna igenom fullständigt innan du sätter till nästa. För att inte slösa tid: Tryck ej på med tummen! 10 ml lysisbuffert 10 ml elueringsbuffert (8 M Urea, ph 5,0) 10 ml lysisbuffert 10 ml elueringsbuffert Tips: använd hävert i stegen ) Jämvikta kolonnen med 25 ml lysisbuffert 11) Ladda provet på kolonnen 12) Tvätta med 25 ml lysisbuffert 11

12 13) Eluera proteinet med 7 x 1 ml elueringsbuffert 14) Pulsa återigen kolonnen enligt punkt 9 15) Tvätta kolonnen med 10 ml avjonat vatten 16) Tvätta kolonnen med 5 ml 20 % EtOH och för på ytterligare 1 ml precis innan kolonnen försluts. Kolonnen förvaras i EtOH i kylskåp 17) Tvätta slangarna från eventuellt använd hävert med vatten - även på utsidan naturligtvis Koncentrationsbestämning Här använder vi UV-absorbans för att uppskatta mängden protein. Detta steg är viktigt för att efterföljande analyser ska bli korrekta, så var nogranna med pipetteringen och välj rätt blank! Extinktionskoefficienten för ert protein kan ni hitta i en bilaga till denna manual. Den information som finns där är framtagen via en hemsida med många praktiska verktyg för forskning inom proteinkemi; Koncentrationsbestämning eluerat protein 1) Mät Abs 280nm på de eluerade proteinfraktionerna. Mät den mest koncentrerade fraktionen extra noggrant, gör (om det behövs) en spädning av en delmängd av provet så att absorbansen hamnar inom spektrofotometerns noggrannhetsområde (0,1<Abs<1). 2) Tag ut 8µl av den mest koncentrerade fraktionen till ett nytt eppendorfrör och spara för gelanalys nästa dag. Buffertbyte med gelfiltrering (SEC) Det är inte optimalt att förvara proteinet i elueringsbufferten. Här skall du därför använda SEC, Size Exclusion Chromatography, för att byta buffert till PBS. Denna metod används för att separera molekyler med avseende på storlek. De stora molekylerna tar den snabbaste och bredaste vägen ut. De små molekylerna tar sig in i porerna på partiklarna. Vägen blir både längre och krångligare varför dessa kommer ut ur kolonnen sist. 1) Jämvikta kolonnen (NAP-10) med 15 ml 1xPBS, ph 7,2-7,4, låt all vätska rinna igenom. 2) Tillsätt 1 ml prov från fraktionen med högst proteinkoncentration till kolonnen, låt kolonnen återigen rinna klart. I det fall provvolymen är mindre än 1ml: tillsätt prov, låt kolonnen rinna klart, tillsätt den mängd 1xPBS som krävs för att få en total provvolym om 1 ml och låt kolonnen rinna klart. 3) Eluera provet med 1,5 ml 1xPBS till eppendorfrör. Märk röret! 4) Ta ut 8 µl buffertbytt prov till ett nytt rör och spara för gelanalys nästa dag. 5) Tvätta slangarna med vatten och 20% EtOH. 12

13 Koncentrationsbestämning buffertbytt protein Mät absorbansen vid 280 nm på det buffertbytta provet. Gör eventuellt en spädning av en delmängd av provet så att absorbansen hamnar inom spektrofotometerns mätområde (0,1<Abs<1,0). Kylförvaring av alla prov! Märk rören ordentligt! Efter denna dag ska ni ha: Ritat ett kromatogram för IMAC-reningen med hjälp av er uppmätta absorbans. Räknat ut mängden framrenat protein efter IMAC rening (som här antas vara lika med mängden producerat protein). Glöm inte att alla fraktioner ska vara med i denna beräkning! Diskuterat varför proteinet inte bör förvaras i sin elueringsbuffert Räknat ut mängden framrenat protein efter gelfiltrering Beräknat den provvolym som behövs till inmärkningen nästkommande labbdag Räknat ut utbytet över gelfiltreringskolonnen. Var medvetna om att ni gick vidare med en delmängd av provet! Tagit ut prover för SDS-PAGE analys: efter IMAC (från fraktionen med högst koncentration) efter SEC Bestämt tidpunkt för Lab4 13

14 Lab 3) Inmärkning av protein Inmärkning av protein med fluorofor Möjligheten att kovalent koppla molekyler till proteiner utnyttjas ofta för t.ex. inbindning av proteinet till en fast yta eller, som i detta fall, för att kunna detektera proteinet. Vanligast är att man utnyttjar proteinets primära aminer eller cysteiner. I denna laboration ingår båda dessa två typer av kopplingskemier. Du kommer bara utföra en av dem i praktiken, men se till att lära dig teorin bakom båda. Fluoroforen Cy5 NHS. MW=753 Da Alt 1. Koppling till amin med Cy5 på Zwt 1) Ta ut 50 nmol His 6 -Zwt. 2) ph vid inmärkningen ska vara 9,3. För att höja ph används en 1 M Natriumbikarbonatbuffert. Slutkoncentrationen av natriumbikarbonat ska vara 0,1M i provet. Späd med 1 PBS för att få en slutvolym på 400 ul. 3) Lös upp fluoroforen i 210 µl DMSO. OBS! Fyra grupper kommer att dela på en vial med fluorofor! 4) Tillsätt 50 μl Cy5 till proteinet. Kläd röret i folie för att skydda fluoroforen mot ljus. Vänd försiktigt på röret några gånger, tills färgen blandats ordentligt. Inkubera i RT och vänd, hela tiden försiktigt, på röret ungefär var femte minut 5) Låt proteinet märkas in i 30 min 6) Separera proteinet från överskott av fluorofor samtidigt som du utför byte till en mer lämplig (varför?) buffert: Jämvikta NAP10-kolonn med 15 ml 5 mm NH 4 Ac, ph 5,5 7) Tillsätt provet till kolonnen, låt rinna klart. Tillsätt ytterligare NH 4 Ac till en totalvolym om 1 ml, låt rinna klart 8) Eluera med 1 ml av 5 mm NH 4 Ac till folieklätt rör. Märk röret! Kolonnen behöver inte tvättas efter detta steg, den skall slängas 9) Frys provet vid 80 C i 30 min 10) Frystorka till nästa dag 14

15 Alt 2. Reduktion + koppling till tiol med Cy5 maleimide på ZCys Cysteininnehållande proteiner bildar lätt dimerer genom att tiolgrupperna oxideras till disulfider. När man använder tiolbaserad kopplingskemi är det viktigt att se till att det finns fria tioler! Här används TCEP (Tris-2-carboxethyl-phosphine) för att reducera disulfiderna. Det är viktigt att alla lösningar hålls så fria från luft som möjligt i närvaro av syre fungerar inte reaktionen optimalt. 1) Ta ut 50 nmol His 6 -Z-Cys och späd till en totalvolym av 400 μl i PBS, ph 7,2-7,4. 2) Väg upp 10 mg TCEP (M W 286,7 g/mol) och gör en 50 mm stamlösning i avluftad PBS. (1 lösning till 4 grupper). Dragskåp! 3) Tillsätt 50 μl TCEP 50mM (50x molärt överskott) till proteinet. 4) Låt proteinet reduceras i 10 min i rumstemperatur. 5) Lös under tiden upp en vial Cy5 maleimide (1 mg) i 50 μl DMSO. Dragskåp! 6) Tillsätt 10 μl Cy5-maleimide lösning till det reducerade proteinet. Kläd röret med folie för att skydda fluoroforen mot ljus. 7) Låt proteinet märkas in i 37 C 1h. 8) Späd provet till en totalvolym av 1 ml i PBS, ph 7,2-7,4. 9) Jämvikta NAP10-kolonn med 15 ml 5 mm NH 4 Ac, ph 5,5. 15

16 10) Tillsätt 1 ml prov för att separera proteinet från överskott av fluorofor. 11) Eluera med 1,0 ml av 5 mm NH 4 Ac till folieklätt rör. Märk röret! Kolonnen behöver inte tvättas efter detta steg, den skall slängas. 12) Frys provet vid 80 C i 30 min. 13) Frystorka till nästa dag. SDS-PAGE-analys Ni använder SDS-PAGE för att kontrollera att reningen har gått bra och för att jämföra koncentrationsbestämning på gel med den från absorbansmätning. Ni skall jämföra hur många olika proteiner provet innehåller före och efter IMAC-reningen och även kontrollera att målproteinet finns kvar efter buffertbytet. Polyakrylamidgel-elektrofores är en metod som används för att separera proteiner efter storlek. SDS (Sodium Dodecyl Sulfate) är en detergent som används för att denaturera proteiner och förse dem med negativa laddningar. Den förvärvade laddningen är proportionell mot antalet aminosyror. Då ett elektriskt fält läggs mellan elektroderna kommer proteinerna i gelen vandra mot den positiva elektroden. Proteiner av olika storlek kommer ha olika lätt att ta sig genom polyakrylamidgelen. I motsats till SEC, där man också separerar proteinerna med avseende på hydrodynamisk storlek, använder man här den laddning som proteinerna har efter SDS-behandling för att separera dem, genom att lägga en spänning över gelen. Instrument: PhastSystem för gelelektrofores, Amersham Biosciences 1. Molekylviktsmarkören innehåller proteiner med storlekarna 14, 20.1, 30, 45, 66 och 97 kda. Koncentrationen av varje protein i blandningen är 1µg/µl. 2. De prover som ska analyseras är: Cellpellet (från assarna) IMAC renat protein (från fraktionen med högst koncentration) SEC renat protein Molekylviktsmarkör 3. Wt-konstruktet: Blanda 8 µl IMAC resp. SEC renade proteinproverna med 5xRED så att slutkoncentrationen blir 1xRED 4. Cys-konstruktet: Blanda 8 µl IMAC resp. SEC renade proteinproverna med 5xOX så att slutkoncentrationen blir 1xOX 5. Lös upp cellpelleten i 25 µl 5xRED + 25 µl vatten. 6. Värm proven i 95 C i 5 min, spinn ned 15 s. 7. Ladda 1 μl av varje prov (cellpellet, IMAC-renat spädd 5x, SEC-renat spädd 5x, samt markör) på gelen (20% homogen gel) Skriv upp provordningen! 8. Kör gelelektrofores enligt förprogrammerat protokoll. 9. Efter avslutad elektroforeskörning, färga in gelen med Coomassie blue i framkallningsenheten. 10. Uppskatta koncentrationen på proteinet (genom att jämföra intensiteterna på gelen) och jämför med absorbansmätningen. 11. Förvara Phast-proverna i kylskåp. Märk rören! Efter denna dag ska ni ha: Räknat ut vilka olika molekylvikter ni kan förvänta er efter inmärkningen (till er hjälp har ni molekylvikterna i bilagor). Veta varför man ibland reducerar provet före inmärkning Förstått var man finner primära aminogrupper i ett protein. Hur många har Z? 16

17 Förstått hur Coomassie infärgning fungerar. Förstått hur SDS-PAGE fungerar Analyserat era prover med hjälp av SDS-PAGE. Är provet rent? Ni ska även ha uppskattat proteinkoncentrationen med hjälp av gelen. Stämmer de två olika värdena ni har fått fram för koncentration överens? Diskuterat hur det kommer sig att vi använder 1 ml i elueringssteget vid buffertbyte istället för den volym om 1.5 ml som använts i tidigare gelfiltreringssteg? Lab 4) HPLC-rening av inmärkt protein och masspektrometri Nu skall ni studera hur inmärkningen av proteinet har gått. Här använder vi Reversed Phase HPLC (High Performance Liquid Chromatography) för att separera oinmärkta proteiner från enkel- eller flerinmärkta med avseende på dess hydrofobicitet. Instrument: HP 1090, Hewlett-Packard Kolonnmatris: Reversed Phase polystyren/divinylbensen Lösningsmedel: A 0,1 % TFA-H 2 O B 0,1 % TFA-acetronitril Gradient: 25% B 0-5 min 25-45% B 5-40 min % B min 100% B min % B min 25% B min Detektion vid λ = 220 nm och λ = 280 nm, samt registrering av absorbansspektra för topparna. 1) Lös upp det frystorkade, inmärkta proteinet i 75 μl 0,1% TFA-acetonitril μl 0.1% TFA-H 2 O. 2) Filtrera provet genom ett 0,45 μm filter. 3) Tag ut 220 μl och sätt till en HPLC-vial, kontrollera att det inte är någon luftbubbla i botten. 4) Injicera provet och starta gradienten. Injektionsvolymen är 200 µl. 5) Följ separationen på datorskärmen och samla upp toppar i mikrocentrifugrör. Märk rören med retentionstid och namn. Notera vilka toppar som innehåller inmärkt protein. Spara kromatogram, spektra för topparna samt den integrerade topparean. Dessa data får ni sedan som pdf-filer via Bilda. 6) Välj ut fraktioner till MS-analys. 17

18 Masspektrometri (MS) Med masspektrometri kan molekylers massa bestämmas mycket noggrant. Här använder vi MS för att via proteinets massa beräkna hur många fluorescerande grupper vi har lyckats koppla på. I labben joniseras proteinerna med Matrix-Assisted Laser Desorption/Ionization (MALDI). Först blandas provet med en så kallad matris, en lösning innehållande en organisk syra som absorberar ljus i UV-området. Blandningen läggs på en s.k. MALDI-target, en platta av stål. När vätskan i blandningen evaporerar kristalliseras provmolekylerna och matrisen. Plattan sätts därefter in i masspektrometern. Där beskjuts provet med intensiva, korta laserpulser. Prov- och matrismolekylerna lämnar target (desorberas) och energiöverföring sker mellan matris- och analytmolekyler vilket leder till jonisering. Jonerna accelereras i ett elektriskt fält, och får därmed en hastighet som beror av massa-överladdning (m/z). Genom att mäta tiden det tar för jonerna att passera genom ett flygrör fram till detektorn kan man bestämma m/z. Denna typ av massanalysator kallas för time-of-flight (TOF) MS. Då vi använder MALDIn kommer vi främst att få enkelladdade joner. Den teoretiska massan för ert protein hittar ni i en bilaga till denna manual. Även här har informationen tagits fram via hemsidan Olika modifieringar av proteinsekvensen kan ha skett i olika stadier av denna labb. Vid produktion i E.coli klyvs formylmetioninet bort. Det händer även att peptidkedjan går sönder och att modifieringar av His-taggen skett i E.coli. För att ni lättare ska kunna tolka spektra och de massor ni har fått fram kan ni använda en lista på aminosyrornas massor som finns som bilaga till labbmanualen. Spektra från era analyserade proteiner kommer att finnas tillgängliga via Bilda. Instrument: Bruker Biflex IV MALDI-TOF masspektrometer Material: Era utvalda prover från HPLC-reningen En mättad lösning av matrisen α-cyano-4-hydroxycinnamic acid (CHCA) Såväl oinmärkta som inmärkta fraktioner från HPLC-reningen kommer att analyseras med MS. Blanda 1 µl av ert prov med 1 µl CHCA-matris. Pipettera över 1 µl av blandningen på MALDI-targeten. Låt torka! Nu är det dags att köra MS. Er labbledare kommer att instruera er vidare i hur ni använder instrumentet. Efter MS-körningen överlämnas utvalda fraktioner till labbassen för frystorkning. Efter denna dag ska ni ha: Ha en teori om hur många varianter inmärkt/oinmärkt protein ni har fått. Veta vad man detekterar vid 220 respektive 280 nm. Tolka MS-spektren genom att relatera massan för de otransformerade topparna (m/z) med den teoretiska massan för proteinerna och den kopplade fluoroforen. Förklara vad som bidrar till molekylmassorna för proteinerna från de olika MS topparna och dra slutsatser från detta. Dragit slutsatser om vad som har eluerats ut i de olika topparna under HPLC-reningen. Stämmer data med vad som förväntades i teorin? Valt vilka toppar som ska frystorkas till BiaCoren. Veta hur ni beräknar koncentrationen av inmärkt och oinmärkt protein med Nanodropspektrofotometern. 18

19 Lab5) Biosensoranalys av proteinernas affinitet samt bestämning av IgG-koncentration i okänt prov med Gyrolab BioAffy-teknik Biacore Biacore är ett optiskt biosensorinstrument som baseras på SPR (Surface Plasmon Resonance) vilket åskådligör bindningen mellan två eller flera molekyler. Detta sker i realtid utan använding av inmärkning. Med denna teknik kan man detektera proteiner, peptider, nukleotider, fettsyror och även små, organiska molekyler, exempelvis olika läkemedelskandidater. Z s ligand IgG har här kopplats kovalent på en dextrantäckt guldyta. Ni använder alltså Biacore för att studera hur inmärkt respektive icke-inmärkt Z binder in till sitt målprotein IgG. Syftet med analysen är att detektera eventuella skillnader mellan de två inmärkta varianterna samt oinmärkt Z med avseende på affinitet till IgG. 1) Börja med att lösa upp det frystorkade provet i 150 µl 1*HBS (5 mm Hepes, 150 mm NaCl, 3,4 mm EDTA, 0,005% P20), ph 7,2-7,4. 2) Bestäm proteinkoncentrationen på era prover genom att mäta absorbansen vid 280 nm. Cy5-fluoroforen absorberar ljus både vid 220 nm och 280 nm vilket får till följd att en spektrofotometrisk koncentrationsbestämning av inmärkt protein vid dessa våglängder kommer att bli felaktig. Ett sätt att lösa problemet är att uppskatta fluoroforkoncentrationen i provet genom att absorbansmätna vid både 280nm och 650nm och använda absorbansen vid 650nm - där endast fluoroforen och inte proteinet absorberar - för att korrigera den apparenta proteinkoncentrationen. Alltså: mät absorbansen vid 280 nm (A 280 nm tot ) och 650 nm (A 650 nm Cy5 ). Proteinets absorbans vid 280 nm (A 280 nm prot ) beräknas därefter utifrån: A 280 nm tot = A 280 nm prot + A 280 nm Cy5 (1) A 280 nm Cy5 = 0.03 x A 650 nm Cy5 (2) (1) + (2) A 280 nm prot = A 280 nm tot x A 650 nm Cy5 A 280 nm prot kan därefter användas för att beräkna proteinkoncentrationen i provet. Spektrofotometern ni använder är en så kallad Nanodrop, där absorbansen mäts från en applicerad provdroppe om 1.5 µl. De främsta fördelarna med instrumentet är att ingen kyvett behövs samt att en mycket liten provvolym går åt. Strålgången vid mätningen är 1 mm, ha det i åtanke vid beräkningar med Lambert-Beers lag. 3) Gör spädningar av provet till 1 μm, 500 nm, 100 nm och 10 nm i en total mängd av 500 μl (om koncentrationen är för låg kan provet spädas till mindre volym, dock behövs minst 250 μl) av vardera koncentration i eppendorfrör. Proverna ska spädas med 1*HBS. Filtrera det första provet i de båda spädningsserierna och gör sedan vidare spädningar. För över proven till vialer. 4) Docka in chipet om det inte är indockat och kör Prime. Detta steg tvättar systemet med 1*HBS. 5) Titta igenom programmet och skriv in var man ska sätta proverna 6) Starta Biacoren 19

20 Det kan vara svårt att utifrån sensorgrammen bestämma om det är någon skillnad mellan de fyra olika proverna. Ett sensorgram för varje variant med koncentrationer kommer att finnas på hemsidan. Utifrån dessa sensorgram ska ni plotta jämviktrespons mot koncentration så att det nya diagrammet visar skillnaderna mellan de inmärkta och oinmärkta Z-varianterna. Se bild: R U 1μM 500nM 100nM 10nM Time [sec] R U Variant A Variant B log [C] 20

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein

Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning

Läs mer

Biokemisk analys och separationsteknik

Biokemisk analys och separationsteknik Biokemisk analys och separationsteknik Rening, inmärkning, analys samt användning av en affinitetsligand Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Tove Alm Per-Åke Löfdahl Nina Kronqvist

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering

Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från

Läs mer

Jonbyteskromatografi

Jonbyteskromatografi Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag. BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Introduktion till labkursen på Biokemi 1

Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande

Läs mer

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,

Läs mer

Downstream Processing

Downstream Processing Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.

Läs mer

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området

Läs mer

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas

Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip

Läs mer

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst

Läs mer

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)

Läs mer

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander

Läs mer

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores 2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler

Läs mer

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC

Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska

Läs mer

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

TFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik

TFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik TFKE32/TFKI09/9KEA21 Laboration i Genteknik Denna laboration består av tre delar: A. Restriktionsklyvning av plasmiden pcantab samt konstruering av restriktionskarta. B. Preparation av plasmiden pcantab

Läs mer

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Separation av plastidfärgämnen

Separation av plastidfärgämnen Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom

Läs mer

KRISTALLISERING AV LYSOZYM

KRISTALLISERING AV LYSOZYM KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat

Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemi Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Laboranter

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6

Läs mer

LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH

LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som

Läs mer

FluoroSpheres Kodnr. K0110

FluoroSpheres Kodnr. K0110 FluoroSpheres Kodnr. K0110 Femte upplaga Kalibreringspärlor för daglig övervakning av flödescytometer. Satsen innehåller reagenser för 40 kalibreringar. (105803-003) K0110/SE/TJU/2010.11.03 p. 1/7 Innehåll

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:

Läs mer

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Kromatografi. Idag

Kromatografi. Idag Lärarfortbildning 2019-05-07 Marie Danielsson 08 790 97 32 marie.danielsson@vetenskapenshus.se Idag Inledning - kromatografi Extraktion av växtfärgämnen Pappers- och tunnskiktskromatografi Fika Kolonnkromatografi

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Cellodling Laborationskompendium

Cellodling Laborationskompendium Cellodling Laborationskompendium Sammanställd av Birgitta Sundström Material och lösningar: Odlingsmedium 50 ml Falconrör (blå skruvkort) Finns färdigt. DMEM:F12 1:1 med tillsats av 10% (v/v) fetalt kalvserum

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer

Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Laborationen kommer att utföras av en basgrupp och pågå under fyra dagar. Två personer ur basgruppen närvarar vid varje tillfälle

Läs mer

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Fakulteten för teknik och naturvetenskap Johan Celander Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Optimization of a Purification Method for Cytochrome c-id1 from Ideonella

Läs mer

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p) Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som

Läs mer

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson

Western blot. BMA-09, VT-11, Termin 4. Ylva Hedberg Fransson Western blot BMA-09, VT-11, Termin 4 Ylva Hedberg Fransson Laborationer I denna laboration ingår tre laborativa moment; 1) lösningsberedning 2) elektrofores med SDS-PAGE och transfer 3) immunodetektion

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Biokemisk Analys och Separationsteknik

Biokemisk Analys och Separationsteknik Biokemisk Analys och Separationsteknik Human Protein Atlas Proteinlokalisation i human vävnad Förarbete Produktion och kvalitetskontroll av detektionsreagens - I detta fall antikroppar Biokemisk Analys

Läs mer

Bruksanvisning IVD Matrix HCCA-portioned

Bruksanvisning IVD Matrix HCCA-portioned Bruksanvisning IVD Matrix HCCA-portioned Renad matrissubstans för matrisstödd laserdesorption och laserjonisering med löptidsmätt masspektrometri (MALDI-TOF-MS). CARE- produkter är utformade för att stödja

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Kemiska analyser allmänt

Kemiska analyser allmänt KIU Kemiska analyser Monika Franzén Kemiska analyser allmänt Varje enskild länk i analyskedjan är lika viktig för slutresultatet Avloppsvatten Prov Behandlat prov Signal Kemisk info Provtagning Provberedning

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) 2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING

Läs mer

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

Datum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön.

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön. Martin Andersson 780920-1978 Kurs 3, Professionen Lärarutbildningen Malmö högskola NO-relaterat studiebesök Jag tänkte att mina gymnasieelever skulle få göra ett studiebesök på en universitetsavdelning

Läs mer

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till

Läs mer

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter Q2-1 Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter (10 poäng) Läs de allmänna anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. Inledning Många ämnen, exempelvis vatten, kan förekomma

Läs mer

CELLODLINGSHANDLEDNING

CELLODLINGSHANDLEDNING CELLODLINGSHANDLEDNING inom kursen Morfologisk metodik och Cellodling, 7.5hp Göteborg 2014-08 Ali-Reza Moslemi och Inger Johansson LABORATION: TILLVÄXTKURVA PÅ AGS-CELLER INTRODUKTION Sterilarbete och

Läs mer